I kommunen spräcks budget varje år!

Redan 2015 måste Vilhelmina kommun minska kostnaderna med 7 miljoner! Dessutom måste det bli minst 6 miljoner kvar i kassan vid årets slut. Det betyder att SKL rekommenderar att det genast tas fram en åtgärdsplan för att se till att ekonomin kommer i ordning. Dess utom ska 51 miljoner sparas in för de kommande fem åren. Så det måste till ordentliga krafttag av den politiska ledningen för att rodda detta i hamn.

SKL har analyserat kommunen och säger som sammanfattning att Vilhelmina har satsat mycket på väldigt mycket. Men att effektiviteten inte hängt med. Att ekonomin skötts bra under lång tid men att utmaningarna gör att det krävs nya tag utifrån att det är nya tider. Deras framtidsberäkning där de räknar på demografin, hur ålderstrukturer hos befolkningen kommer att se ut, den bestämmer hur vi ska ändra verksamheter, flytta pengar och hur det ska finansieras. De har även tittat på hur kommunen styrs och leds.
Först kommer det som ser bra ut i stort som kommunal ekonomi och sen kommer de mer tuffa tagen där vi får smaka på den beska sanningen.

Vilhelmina är mest lika Strömsund, Berg, Pajala, Norsjö, Härledalen, Övertorneå och Ragunda då det gäller att bo, skola, gymnasieskola, äldreomsorg och andra kommunala lagstadgade uppgifter. Du kan själv hämta uppgifter från www.kolada.se och jämföra olika kommuner.

Kommunekonomin: Kommunen tappar 50-70 invånare varje år. Vilhelmina har väldigt hög kommunalskatt och ligger långt över andra kommuner i Sverige och även högre än andra jämförbara kommuner och kommuner i länet. En höjd skattekrona i Vilhelmina ger ca 10 miljoner in i kommunkassan. Det som gläder mig som gammalt kommunalråd är att de år jag hade ansvaret så befann sig ekonomin i linje med andra kommuner både i länet och i riket. Sen dippar ekonomin 2011 och nu 2014 med ungefär 1000 kr per invånare i minus. Kurvan går rakt ner nu 2014 och vi ligger idag tydligt sämre till än andra kommuner. Då det gäller hur vi förvaltat kommunen sedan 50 talet finansmässigt och skuldmässigt så ser det däremot hyfsat bra ut. Vi har en hög pensionsskuld med 35 000 kr per invånare och ligger högre än andra kommuner i skuld samtidigt som vi har en bra soliditet i jämförelse med andra.

2010-2013 har kommunens ekonomi räddats av AFA pengar och andra engångsintäkter som utgått från att Sverige som land gått bra ekonomiskt. Att kommunens ekonomi gått ihop beror inte på att kommunen styrt ekonomin bra utan på att tillskott kommit utifrån. Prognosen för 2014 ser värre ut och 2015 och framåt kräver stora besparingar och anpassningar till hur befolkningen ser ut. Kommunen borde alltså ha styrt om för flera år sedan för att kunna hantera de utmaningar som kommer. Detta gör att nu måste än större besparingar tas.

Verksamheterna: Vilhelmina ligger 29 % högre än standardkostnaden för barnomsorg. 9 % högre i grundskolan, 11 % högre för gymnasieskola, 8 % för äldreomsorg, 20 % för individ och familjeomsorg och ligger 7 % under för lagen om stöd och service.
Kostnadsökningen per barn i förskolan så ligger vi betydligt högre i kostnad per plats. 81 % av alla 1-5 åringar är inskrivna i förskola och det är lite lägre än i andra kommuner. Den stora skillnaden är personaltäthet där Vilhelmina ligger klart över andra kommuner inom skolans område trots att det sjunkit de senaste åren. Vi har idag 8,5 elever per lärare. Vi har i snitt 77 elever per skola där snittet i landet ligger på 120 elever. Små skolor kostar pengar. Idealet vore att ha skolor med 120 barn.
Utmaning: Vilhelmina har mer tillskott i det kommunala skatteutjämningssystemet. 2015 så är intäkterna 63 miljoner och utgifterna är på 67 miljoner i utjämningssystemet.

För att kommunen ska gå ihop ekonomiskt år 2020 så krävs det att kostnaderna minskar med 51 miljoner kronor, ca 9 % av det vi har idag. Befolkningsminskningen gör att vi måste minska i kostnader och det stora problemet är att flytta pengar från skola till äldreomsorg. Vi blir färre som ska betala för allt fler. Det blir allt färre som betalar kommunal skatt som anställda i företag eller anställda av andra arbetsgivare än kommunen själv. Nya friska pengar utifrån som inte går runt internt i kommunen.
Redan 2015 måste kommunen minska kostnaderna med 7 miljoner! Dessutom måste det bli minst 6 miljoner kvar i kassan vid årets slut. Det betyder att SKL rekommenderar att det genast tas fram en åtgärdsplan för att se till att ekonomin kommer i ordning. Dess utom ska 51 miljoner sparas in för de kommande fem åren. Så det måste till krafttag av den politiska ledningen för att rodda detta i hamn.

Recept: SKL har sedan en mycket bra dragning för hur man ska styra som politiker. Ta kontroll över styrningen av ekonomin. Använd budget för att styra, följ upp och kräv ansvar om den inte hålls. Med tydlighet och med stringens och tydligt vem som är ansvarig. Jag sitter i bänkraden och applåderar samtidigt som jag ser några i det röda laget skaka på huvudet. Jag hoppas det är för att de inser svårigheterna och förstår att det är deras ansvar, likväl som det är vårat i oppositionens. Jag anar ett problem i att många av de politiska företrädarna lokalt, samtidigt är anställda av kommunen. Det kan inte vara lätt att både vara ansvarig som politiker och vara anställd, ansvarig över besparingar som drabbar den egna arbetsplatsen, arbetskompisarna och det egna arbetet. Det kommer inte att bli enkelt.

SKL säger att ansvaret för att hålla sin budget måste bli tydligare, man har fått en budget och den ska hållas! Uppföljningen av budget måste bli bättre och diskussion om förändring av verksamhet måste bli tydligare. Det som får sämst betyg från SKL är kulturen i hur man ser på budget, hur man tar ansvar för att hålla budget och hur prioriteringen diskuteras. Man lyfter fram otydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän, politiska handlingskraft saknas, otydlig ansvarsfördelning, fattade beslut genomförs inte… Frustration finns inom kommunen. Bilden SKL ser framtona är otydlighet i styrningen av kommunen.

Centralstyrning: SKL anser att kommunen idag styrs centralt från fullmäktige och kommunstyrelse. Där verksamheterna inte har det verkliga ansvaret och hela tiden känner att det nog kommer tillskott. SKL förordar en decentraliserad styrning där ansvaret blir tydligt på verksamheterna att hålla sin budget. Där förutsättningarna är stabila och långsiktiga.

En närodlad politik alltså, med ansvar och makt så nära de som berörs som möjligt, med tydligt uppdelat ansvar för både politiker och tjänstemän, med respekt för varandras olika roller.

En kommentar

  1. Sven-Gunnar Håkansson

    Mycket bra sammanfattning av SKL:s analys. Jag har erfarenhet av denna typ av kommunanalys i en annan kommun och upplevde den som ett stort stöd i de åtgärder vi vidtog för att få kommunens ekonomi på fötter. Jag undrar hur samma SKL-analys skulle se ut för närliggande kommuner som Åsele och Dorotea?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>