Människor tar sig dit de vill leva.

I veckan som gick lyssnade jag påt intressant föredrag kring migration med Minos Mouzourakis vid European council of refugers and exiles. Han berättar om att det är många diskussioner kring hur visionen för Europa förändras utifrån migrationskrisen. Det handlar inte längre om gränshållning utan nu handlar det om hur vi på bästa sätt involverar de som kommit i att utveckla Europa och Europas länder. Det som vi nu har att hantera är ju helt nytt men samtidigt så ger det europeiska samarbetet möjligheter att klara av den här typen av utmaningar. Målet är att stärka Europa och där är människors trygghet väldigt viktigt. Ni får läsa mina oredigerade anteckningar nedan.

Idag försöker många länder att göra det svårare att komma in i Europa, att ändra flyktingströmmar för att få flyktingar att välja andra länder än de europeiska. Det här är svårt då vi ska utgå från människors rätt till trygghet och rättighet att fly undan krig och förtryck. Att få folk att åka till ett annan land handlar om att alla länder ska ta ansvar för sina medborgare och för den andel av flyktingar de lovat att ta emot.

Kommissionen vill få medlemsstater att se om personen som kommer ska söka i det land de kom in till först eller åka tillbaka till de land som har ansvar för dem. Sverige har sagt nej och sänkt trösklarna än mer än EU. Det här systemet kommer sig från den situation EU hamnat i det senaste året.
Problemet är att det inte fungerar. Idag hamnar folk i limbo medan de väntar på ett besked. Det måste gå snabbare att få besked om sina rättigheter.

Dublinfördraget har inte fungerat som det var tänkt. Människor ska stanna i det land de först kommer till. Nu vill man göra det systemet tuffare. Det gör att ansvaret för gränsländer kommer att öka än mer. Systemet att ta ett delat ansvar solidariskt har ju inte heller fungerat.

Människor tar sig dit de vill leva. Många åker till Sverige då människor vill leva i Sverige. Säkerhet och trygghet är det människor söker. Kommissionen vill nu ge uppehållstillstånd som är begränsade dvs gäller i ett till tre år.

De politiska budskapen är att varje enskilt medlemsland har kontroll över migrationen.

Det är realistiskt att hitta nya lösningar. De överenskommelser som finns med Turkiet och med afrikanska länder är svaga och riskabla.

Målet är att alla länder kan komma överens om det nya systemet under nästa år. Nya lagar, nya överenskommelser måste till som är hållbara och relevanta för människor som söker en ny framtid.

Det vi måste göra är att ändra inställning från att ta hand om människor som flyr till att låta människor som flyr skapa sin egna framtid. Samarbete med små företag, civilsamhälle och ideella föreningar är det som skapar snabbare integration.

Människor måste snabbare få börja skapa sina egna liv och inte institutionaliseras av Flyktinganläggningar i väntan på uppehållstillstånd och SFI.

Sveriges tester för att avgöra ålder håller inte. Det finns ännu inte tester som är glasklara för att avgöra ålder.