60 procent av Vilhelminas företagare vågar inte kritisera kommunen

Av , , Bli först att kommentera 9

Nån vecka innan jul var Svenskt Näringsliv här i Vilhelmina och presenterade siffror på hur kommunen ligger till i jämförelse med alla andra kommuner i landet. Inte särskilt kul då vi ligger närapå allra sist. Det finns mycket att göra för en kommun för att ändra detta och många kommuner tar stort ansvar för att lyfta det som anses vara dåligt. I vår kommun handlar det om hur kommunen sköter sina upphandlingar, om attityder till företagande och om kommunens konkurrens och om valfrihet att välja olika utförare av offentliga tjänster som hemtjänst och omsorg.

Då det gäller min kommun så säger den senaste undersökningen att hela 60 procent av Vilhelminas företagare (flest i landet) att man inte vågar kontakta sin kommun med kritik, av rädsla för att det kan slå tillbaka mot det egna företaget. Det är verkligen riktigt illavarslande och något som kommunledningen måste ta fram en handlingsplan omkring. Så får det inte vara!

Idag skriver Karina Folkesson som jobbat i många år med dessa frågor. Entreprenörskatt, kilometerskatt, flygskatt, bankskatt – listan kan göras lång på nya eller höjda skatter som föreslås från regeringshåll. Påfallande ofta är det företagen som ska beskattas ytterligare. Och påtagligt ofta är det avstånd, småföretag och därmed mindre orter som förutsätts leverera de nya skatteintäkterna.
Läs hela artikeln här:

https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vasterbotten/halla-dar-politiker-i-lanets-alla-kommuner_665968.html?utm_source=notification&utm_medium=sms&utm_campaign=smsnotification

Kulturbärare som saknas oss

Av , , Bli först att kommentera 6

När jag gick i mellanstadiet i skolan i Nästansjö så lyssnade vi ibland på bandinspelningarna på en stor klumpig rullbandspelare. Diverse språkövningar på engelska och olika berättelser ur historien. Jag minns en gång när vi fick besök av rektorn Bo Johansson och att jag var så imponerad av att ha träffat en person som vi hört på radion eller om det nu var på denna rullbandspelare. Bo har nu gått bort men han finns i minnet på många av oss som har haft glädjen att ta del av hans fostran och att ha varit honom och hans Katarina nära.

När jag blev äldre så hade jag fortfarande bilden av denna bildade, kloka och historiskt intresserade person som påminde om professor Kalkyl i Tintin framför mig när jag träffade familjen Johansson.

Katarina var min första mentor. Den kvinna som jag kunde fråga om råd då det gällde politik men även andra frågor som handlade om att vara kvinna, om makt om maktspel och om traditioner. Klok, kunnig, engagerad och kulturellt bevandrad var hon en kunskapskälla som aldrig sinade oavsett vilket ämnet var. Hennes man Bo var likadan om än lite mer svår att nå.

Katarina var den som vigde oss för 27 år sedan, Sofi och LottaKarin satt under ett bord och lekte medan hon vigde oss iklädd Vilhelminadräkten i tingssalen i Vilhelmina Tingshus. Vi fick som present en vacker glasskål. Flera år sedan fick våra döttrar var sin stickad tröja som Katarina stickat av växtfärgat garn i fantastiskt fina mönster. En av dessa tröjor finns fortfarandekvar och används flitigt.

Bo ringde mig ofta under tiden jag var kommunalråd i Vilhelmina och gav mig goda råd, hade synpunkter på de frågor vi drev och ville med sin godhet stötta och hjälpa fram en frisinnad, liberal politik med historien, traditioner och kulturen i minnet. Han hade mycket sparat i texter, dokument och skrivelser och kunde berätta och ge exempel på saker som hänt genom tiderna. Han var min rektor och fostrade även när jag var vuxen.

En gång när jag satt mitt i en skrivelse så ringde han. Jag fortsatte trots vårt samtal att tänka på det jag var uppe i och han hörde att jag skrev på datorn. Jag skäms fortfarande för detta och har bett om förlåtelse utan att sluta skämmas över tilltaget.

Det senaste året har jag träffat honom rätt ofta och han har trots sin ålderdom fortsatt att jobba på med sina papper, texter, urklipp och handlingar.

En god, klok man har gått ur tiden och den gärning han och Katarina gjort för Vilhelmina är stor. Jag ser att det finns nya kulturbärare som tar vid på olika sätt och driver på. Jag tror att paret Johansson kommer att följa utvecklingen i Inlandet vidare även om de inte längre finns ibland oss. Tack för allt ert slit!

Kyrkberget

Av , , Bli först att kommentera 4

På Kyrkberget i Vilhelmina finns det idag ett sameviste som byggts upp sameföreningar. Många års slit har lett till att det idag är ett fint besöksmål. I somras hölls det under nybyggarveckan olika aktiviteter varje dag. Ett bra sätt att öka kunskapen om det samiska arvet så många av oss tappat bort genom historien.
Nu hoppas Vilhelminaborna på att Sametingets parlamentsbyggnad och administration ska hamna här. En mycket vacker plats för ett parlament, högt, ljust och fantastisk utsikt över en del av Sapmi.

Jag hoppas verkligen att vi lyckas fånga intresset från sametingets ledamöter så att de ser den potential som finns här mitt i Sapmi. Både sydsamiska och nordsamiska finns just här.

Vi har två Samebyar som ligger långt fram och som visar vägen för rennäringen genom att ligga långt framme då det både gäller teknik och samverkan. Vi har dessutom duktiga kulturbärare i både konst, slöjd och språk. Har du inte sett film och bilder så gå in här:
http://vilhelmina.se/Hem/S04ED304D-04ED3116?FormID=96&listview

Förslag som kan bli verklighet…

Av , , 2 kommentarer 7

Idag har en av mina kompisar, Kristina Yngwe presenterat Landsbygdskommitténs olika förslag. Att flytta statliga arbetstillfällen ut från storstaden och ut på landsbygde och att avskriva studielån är så klokt. Att statlig service ska finnas i hela landet är ett annat viktigt och klokt förslag. Att det ska finnas riskkapital för företag som vill växa är en annan viktig del som kanske kan ses som lite baklänges då regeringen nyss lagt ner inlandsinnovation som handlade precis om det. Men bra ändå att det lyfts som ett viktigt område för landsbygden och framtiden, jobben skapas ju av företag.
Det lyfts även förslag på att polisen ska få insatstider de ska hålla och att statliga servicekontor ska finnas i alla kommuner.

Det känns otroligt bra att det nu inte bara är centerpartiet som står bakom dessa förslag utan alla partier i riksdagen har jobbat fram förslagen tillsammans.

Förslagen vilar på grundprincipen att det ska finnas likvärdiga förutsättningar att arbeta, bo och leva i hela landet. Kommittén lyfter även att landets natur- och kulturmiljöresurser är viktiga för att ta Sverige in i en mer miljövänlig framtid, biobaserad och fossilfri och att besöksnäringen är viktig. Något som vi i inlandet verkligen kan hålla med om.

Som centerpartist känner man sig kanske lite extra glad och nöjd. Då kommittéen som jobbat är eniga så är ju chansen också stor att det verkligen blir verklighet av

Läs mer om förslaget på centerpartiet.se

Fröken Fridman, du och jag!

Av , , 4 kommentarer 10

Har med stort intresse följt Fridmans krig och Katti Ahlströms dokumentär om de verkliga kvinnorättskämparna i den svenska historien. När man ser tv serien så kan man tycka att det är väldigt märkligt att män kunde ha sådan makt i samhället och att kvinnor kunde ha så svag ställning. Orättvisorna utifrån kön verkar så främmande och märkliga.

Men hur tror ni att de som ser en dokumentär om 2000 talet kommer att se på vår tid? Jag tror att man i framtiden kommer att skaka på huvudet och tycka det är väldigt märkligt med de orättvisor och de skillnader som de ser mellan både kön, utifrån sexualitet, etnicitet och religion. Vi ska inte tro att vi nått varken jämställdhet eller jämlikhet trots att vi verkligen vill tro att vi lever i ett modernt samhälle.

Unga kvinnor idag har mer att slåss för än vad jag hade som ung. Det är tuffare och högre krav på unga kvinnor idag än på 70-80 tal. Inte minst alla krav på hur man ska se ut.
Jämställdhet ur ett liberalt perspektiv handlar om alla människors kamp för friheten att få vara den man är. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Men så ser det inte ut idag.

Män tjänar mer än kvinnor. Kvinnor tar större ansvar i hemmet. Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och sexualiserat våld hör vi om varje dag.

Det krävs fortfarande en kamp för att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar och möjligheter. Där man främst är människa och ett kön, inte kvinna eller man.

Fler måste inse att de är feminister och berätta det och agera. Feminism betyder att man ser att det finns en över- och underordning i samhället, där män som grupp står över kvinnor som grupp, den så kallade könsmaktsordningen. Feminism handlar om att se det ojämlika förhållandet mellan människor och om viljan att få ett samhälle där alla människor lever på lika villkor. Att bryta könsmaktsordningen är ett gemensamt ansvar för kvinnor och män. Att säga att man är feminist handlar även om att man agerar och gör något åt könsmaktsorningen där man själv befinner sig.

För visst är det så att du ska bedömas och bemötas utifrån vem du är, inte utifrån om du är man eller kvinna. Så vill du fortsätta kämpa i linje med andra kvinnor genom historien så kan du gå med i ett av Sveriges största kvinnoförening, Centerkvinnorna. Gå in här och kom med u Åxå. Du behövs!

http://www.centerkvinnorna.se/Om-oss/Blimedlem/Medlemsformular/