Decentraliserad skatt

Som du kanske känner till så driver Centerpartiet i riksdagen frågan om decentraliserad satt. Som att vinster från vattenkraften bör tillfalla de regioner där dessa vinster skapas.

Vi tycker ju att det är viktigt att beslut fattas så nära de som berörs av beslutet som möjligt. Som att vi som bor efter Ångermanälven borde vara de som bestämmer om de resurser som älven producerar i energi. Kommuner och regioner borde få bestämma mer än vad de gör idag. Det handlar till exempel om fastighetsskatt, som fortfarande finns kvar för vissa fastigheter. I de flesta andra länder är fastighetsskatten redan lokal. Så borde det i vissa fall vara i Sverige också.

Ett sätt att få detta att fungera är att pengar som kommer från fastighetsskatten på industrifastigheter och elproduktionsenheter som vattenkraftverk och vattenreservoarer ska tillfalla de regioner där den betalas in. Vi vill också att en statlig utredning undersöker hur fastighetsskatten på bästa sätt kan bli mer lokal.

11 kommentarer

  1. E Abrahamsson

    Hej! Jag måste fråga närmare det här med fastighetsskatter. Du nämner vattenkraften och byggnader går det till staten i nuvarande form?
    Övriga fastigheter, småhus och andra fastigheter vart går de skatterna i nuvarande läge?

    Det du säger om vattenkraften, eventuella intäkter från den hur mycket cirkus skulle det ge och då till resp kommun om jag förstått rätt.

    Beskattas (fastighetsskatt) de olika vatten- och/eller vanliga fastigheter?

    Hur många procent ligger de skatterna på i nuvarande läge?

    Du får svara så gott det går, jag kanske inte förklarade så tydligt och något jag inte tidigare tänkt närmare på.

    Intressant veta.

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Oj så många frågor. Jag vet att SVT hade ett reportage där de räknade ut hur mycket det skulle bli för varje kommun. Vi får googla fram det.

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Här är hela listan på Norrlandskommunerna
      Så mycket skulle din kommun få i återbäring per år om den låg i Norge.
      Jämtlands län:

      Berg: 29.239.000

      Bräcke: 61.000

      Härjedalen: 76.888.000

      Krokom: 55.825.000

      Ragunda: 193.474.000

      Strömsund: 69.929.000

      Åre: 42.505.000

      Östersund: 2.670.000

      Västernorrland:

      Kramfors: 0

      Härnösand: 0

      Sollefteå: 283.766.000

      Sundsvall: 37.526.000

      Timrå: 31.737.000

      Ånge: 55.142.000

      Örnsköldsvik: 18.896.000

      Norrbotten:

      Arjeplog: 12 230 000

      Arvidsjaur: 25 284 000

      Boden: 59 790 000

      Gällivare: 45 723 000

      Jokkmokk: 312 771 000

      Piteå: 10 845 000

      Övertorneå: 39 000

      Västerbotten:

      Lycksele: 54 209 000

      Malå: 24 433 000

      Nordmaling: 780 000

      Norsjö: 25 722 000

      Robertsfors: 1 082 000

      Skellefteå: 68 992 000

      Storuman: 80 782 000

      Umeå: 103 404 000

      Vilhelmina: 30 156 000

      Vindeln: 21 985 000

      Vännäs: 48 570 000

      Åsele: 15 847 000

  2. Oberoende Politisk Bedömare

    Det här är bra, men det kan också göras mer.

    Ett förslag är att all produktion av varor och tjänster skall beskattas där varan och tjänsten produceras och inte beroende på var företagets huvudkontor är beläget.

    Det i kombination med lokal fastighetsskatt (och alliansens ombildade fastighetsavgift också för den delen) skulle vara mycket effektiv regionalpolitik.

    Du får gärna ta den iden från mig och driva den.

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Vi har många tegelverk och system som styr hur skatt ska regleras. Vi har funderat och klurat mycket för att hitta vägar framåt. Så tack!

  3. E Abrahamsson

    Har du uppgifter på vad det kommunala utjämningsbidraget gav senast till V-mina?

    Jag undrar då också hur går det med om vi samtidigt skulle få från vattenkraften?

    Och vilket ger mer med de preliminära uppgifter som du angett? Vi kan väl knappast då få både och?

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Det kommunala utjämningssystemet fördeas varje år till ala kommuner, även till oss. Det är svårt att förstå sig på det kommunala utjämningssytemet vilket få ekonomer gör idag. det de dock är överens om är at det bör ses, över då det inte tar hänsyn till demokrafi och avstånd etc. Det är därför vi föreslår en fastighetsskatt på energianläggningar då det hamnar utanför det kommunala skatteutjämningsystemet.

      • Nicklas

        Jodå!!! Just demografi och geografi (avstånd) är precis två faktorer som det kommunala utjämningssystemet tar hänsyn till. I din position får du inte slänga ur dig såna faktafel som dessutom är så enkla att syna.

        Citat från SKL´s hemsida:
        ”Kostnadsutjämningen
        Den är till för strukturella behov. Den är mellankommunal och utjämnar för skillnader i behov som kan bero på demografi, geografi eller socioekonomiska förutsättningar.”

        Vilka är ”de” som är överens om att systemet bör ses över?

        Föreslår lite läsning på: https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/utjamningssystem/vanligafragoromutjamningssystemet.11892.html#5.460b5c2815aeb4fd3b9286e0

        • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

          De är en fråga som diskutera i flera forum då systemet bevisligen inte längre fungerar. Då det infördes kunde ingen tro att kommunerna skulle kunna se ut som de gör idag både av små och stora kommuner i invånarantal. Det som lyfts är demografi som en större faktor i systemet liksom statlig närvaro, geografiska förutsättningar. Det finns som du säger redan idag i systemet men dess tyngd är liten. Systemet måste ses över utifrån hur det ser ut idag. De kommuner som får mest är de i Västsverige inte i norr då man tar del av hur resurser fördelas i vårt land. Norrland är i te tärande, vi är de som när.

    • Nicklas

      Den kommunala utjämningen (som består av både en inkomst och kostnadsutjämning gav år 2017 drygt 179 Mkr till Vilhelmina. Som jämförelse kan nämnas att Umeå får 289 Mkr, Det beror på att Vilhelmina erhåller 26 645 kr/inv medan samma bidrag för Umeå är 2 359 kr/inv. Danderyd som hörs mest i debatten betalar istället 16 862 kr/inv till andra kommuner.

Lämna ett svar till Oberoende Politisk Bedömare Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>