Lägg ner Af!

För en tid sedan pratade jag med en av mina tidigare kollegor från Arbetsförmedlingen som trots att hen jobbat långt mer än mina tio år på den myndigheten hade samma syn som jag. Af är en koloss på lerfötter som måste förnyas och förbättras.

Arbetslöshetens ser inte längre ut som den gjorde då jag jobbade på Af. Idag är de flesta som är arbetslösa från ett annat land. Det är ca 4% svenskfödda som är arbetslösa och över var fjärde utlandsfödd är utan jobb, dvs ca 25%. Det behövs ett nytt sätt att jobba där både kommuner och föreningar och företagarorganisationer kan gå in och hjälpa människor att skaffa sig ett jobb.
Jag jobbade som arbetskonsulent på Arbetsförmedlingen från 1990-2000, ett spännande och utvecklande jobb samtidigt som varje valår var en prövning. Då gällde det att hyfsa siffror, få till statistik och hantera statistikprogrammen noggrannare än de människor som man jobbade med. Där ligger grunden till min problematisering av Af. Af var och är ett verktyg för Socialdemokraterna att stärka sin politik oavsett vilka problem myndigheten satte människor i.
För att fler människor ska få ett jobb vill Centerpartiet tillsammans med resten av Alliansen lägga ner Arbetsförmedlingen. Gör vi inte det så riskerar Sverige att klyvas mellan svenskfödda och utlandsfödda. Det är ett gigantiskt problem att det är så svårt för både arbetsgivare att hitta människor att anställa och för människor att hitta ett jobb.

Det är många företag bara i Vilhelmina som inte hittar rätt folk. Centerpartiet tror att det finns andra som bättre kan matcha jobb med de som söker ett än Af. Vi vill att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande öppnas upp för fristående aktörer. De som tar på sig att matcha får ersättning utifrån hur de lyckas med att hjälpa den arbetssökande till att få ett jobb. Ju längre bort från ett jobb den som söker är ju högre är ersättningen.

Oseriösa aktörer ska hållas borta med ett stramt regelverk och mycket tydlig uppföljning.
Skattebetalarnas pengar ska användas effektivt. De som idag har problem som gör att de inte kan jobba fullt ut som en funktionsnedsättning ska inte påverkas av det här. För deras del fortsätter det som det ser ut idag.

Redan idag har många kommuner egna arbetsmarknadsenheter som jobbar med att människor ska få ett jobb istället för bidrag. Det får inte kommunerna någon ersättning för idag då uppdraget ligger på arbetsförmedlingen. Med Centerpartiets föreslag skulle det ändras. Likväl som en idrottsförening, en företagarorganisation eller andra som kan få folk i jobb skulle kunna göra skillnad på ett helt annat sätt än dagens koloss på lerfötter.

5 kommentarer

  1. Kristina

    Träffar många företagare som behöver personal, men som absolut inte vill anmäla de lediga tjänsterna till Arbetsförmedlingen. De försöker rekrytera på annat sätt, för att slippa en anhopning av sökande till tjänsterna som inte är det minsta intresserade av jobben. Regelverket idag, tvingar arbetssökande människor att söka jobb i hela landet, oavsett om det är ett passande jobb eller inte. All administration kring såna ansökningar ska ju hanteras av den enskilde företagaren, som bland annat därför väljer att inte annonsera ut sina lediga jobb via Arbetsförmedlingen.

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Ja så är det. Jag har själv läst ansökningar där det står att de söker för att Af begär det. De är inte intresserade av jobbet utan söker bara för att man måste. Det blir en hel del merarbete för de företagare som behöver seriösa ansökande.

  2. Lars Flemström

    Vi verkar vara överens om problembeskrivningen och verkar också vara överens i stora drag om lösningen, nämligen att Arbetsförmedlingen måste lägga ner, åtminstone i sin nuvarande form. Jag har egen erfarenhet, då jag ganska sent i mitt arbetsföra liv behövde hjälp av AF för att byta yrke p.g.a. en förslitningsskada .Sådant som drabbar gamla arbetare. Det är min erfarenhet att AF tidigt i sin historia har blivit ett verktyg för det makthavande partiet (ofta S, men inte alltid S) för att dölja arbetslöshetens verkliga omfattning.

    Detta är en tragedi för arbetarrörelsen, eftersom det har utsått fientlighet mellan arbetslösa arbetare och ”arbetarnas eget parti”, som i sin barndom kämpade för alla arbetare, inkl. arbetslösa arbetarrörelsen, intressen, och inte minst rätten till jobb och en lön som man kan leva på. Samt att behandlas med respekt, vilket man inte blir som kund hos Af, när man exempelvis tvingas söka jobb för skens skull, eller tvingas gå kurser för att lära sig söka jobb. Det kan vara bra om man söker jobb som arbetsförmedlare, att man kan tala för ”varan”, Men alla söker inte jobb som säljare av något slag.

    Om du har ett hus, som du vill sälja, ger du uppdraget till en fastighetsmäklare, som bland alla spekulanter ska försöka identifiera de spekulanter som söker ett sådant hus som ditt, och därefter försöka sälja huset till någon av dem. Även köpare kan ta hjälp av en mäklare för att finna ett hus enligt sina önskemål. Så bör en arbetsförmedling fungera, som en mäklare av arbetskraft till arbetsgivare som söker sådana och som mäklare av en anställning till de som söker en sådan. I grunden ett säljarjobb. där det gäller att para ihop rätt säljare med rätt köpare.

    Af har blandat ihop servicefunktionen med myndighetsutövningen så till den milda grad att mäklarrollen helt har drunknat i byråkratin. Myndigt förklarar Af-tjänstemännen för de arbetssökande, att Af inte alls har till uppgift att hjälpa någon att få ett jobb. I sin egen personalrekrytering, har Af inte ens lyckats identifiera vilken typ av arbetskraft man själv behöver, nämligen arbetsförmedlare med god säljaregenskaper respektive beslutsfattare, som kan läsa, förstå och tillämpa diverse myndighetsföreskrifter.

    Säljare och byråkrat är två helt olika personlighetstyper, som sällan finns hos en och samma person.Därför vill jag börja med att lägga ner Af i nuvarande form, och i stället inrätta två helt nya verksamhetsformer,, den ena för servicefunktionen (jobbmäkleriet) och den andra för myndighetsutövningen(ta beslut om olika bidrag, antagning till yrkesutbildningar, etc. Mitt förslag är i korthet:

    1. Det ska finnas privata och kommunala arbetsförmedlingar. De privata ska ägas av fackföreningar (skaffa jobb åt de egna medlemmarna), branschorganisationer (skaffa arbetskraft åt de egna medlemsföretagen) och aktiebolag (ska drivas i vinstsyfte genom att erbjuda tjänster av hög kvalitet till både arbetsgivare och arbetssökande). De kommunala ska ha till uppgift att skaffa arbetskraft till företag inom kommunen samt skaffa jobb till arbetslösa inom kommunen.

    2. I varje län ska det finnas en arbetsmarknadsmyndighet, som tar beslut rörande a-kassa, och bidrag av olika slag enligt lagar och regler, i syfte att underlätta för arbetslösa att få jobb samt underlätta för arbetsgivare att anställa bl.a. personer med funktionshinder..

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Tack för din kloka och engagerade kommentar. Det märks att du vet vad du pratar om.
      Jag håller med dig om problematiseringen och konflikten av serviceuppdraget och myndighetsutövandet. Där ligger ett stort problem som även de anställda inom Af sliter med. Man är som tjänsteman både morot och piska.
      Samhället förändras snabbt och vi har inte råd att ha myndigheter som tiden sprungit ifrån, bara för att hyfsa statistik.
      Tack igen.

  3. Pingback: Satte du i halsen? | Maria Kristoffersson, Vilhelmina

Lämna ett svar till Lars Flemström Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.