Friåkning, besöksnäring och skogsnäring…

Av , , Bli först att kommentera 6

Nu är vi inné i årstiden där skoteråkarna flockas i våra fjälldalar. Det går som lämmeltåg med jätteekipage efter vägarna mot fjällen. Det är stora pengar som rullar in både för när besökarna stannar upp efter vägen för att tanka, äta och handla. Men även i fjällorterna där de bor på fjällanläggningar, handlar, äter, tankar och köper service. Vår dottter #naffsalin är en av de besjälade som verkligen älskar friåkning och fjällen som nu lägger all sin lediga tid i fjällen och olika event. I helgen är det #XXConvention i Saxnäs där BRP håller i trådarna för alla de kvinnor från hela landet som då är uppe för årets happening för de initierade.

Samtidigt läser vi dagligdax i olika medier om skogsägarna och markägarnas bekymmer med sönderkörd skog. I samma sociala media kan man i nästa inlägg se en flmsnutt på en skoteråkare som kör rakt in i ett träd, sågar ner det för att komma loss och sen kör vidare. Det är inte konstigt om det här leder till konflikt.

De som ansvarar för eventen och de anläggningar som har skotergäster har ett ansvar för att informera, lära ut om skogens betydelse och vikten av att hålla sig till utpekade områden och värna skogen. Det är också skoteråkarens ansvar att tänka till, förstå och ta sitt ansvar för att sporten ska ha möjlighet att finnas kvar och utvecklas. Om markägare upplever att deras mark och skog skadas så riskerar vi friåkningen, upplevelsen av friheten i fjällen och de jobb och de inkomster friåkningen ger till våra fjällkommuner.

Så jag hoppas att de som älskar skoterkörning själva tar ett större ansvar och säger ifrån när de ser människor som inte kan bete sig i skogen. Protesterarnär de ser inlägg i sociala medier som visar sånt som inte borde hända och förstår att friåkning är ett nöje men också ett ansvar.

Bli först att kommentera

Fjällräddaran ska ha rosor och choklad idag den 14 feb!

Av , , Bli först att kommentera 13

För något år sedan hade Centerpartiet ett arrangemang på Ansia i Lycksele. Samma dag hade Fjällräddarna i länet en utbildningsdag. På fikas småpratade jag med de fjällräddare jag känner från min egen kommun. Jag berättade bla om det snöskoterbidrag som Centerpartiet föreslagit för de som använder sina egna maskiner när de åker ut på räddningsuppdrag. Det är bara ett förslag på hur vi kan se till att fler vill ta på sig det här viktiga jobbet. Vi behöver människor som vill ge sig ut i oväder för att undsätta andra människor i nöd. Vi behöver ha goda villkor för de som idag ställer upp, och även se till att vi får fler fjällräddare. Allt för länge har de frivilligas engagemang och hårda arbete fått allt för lite tacksamhet, uppmärksamhet och stöd. Det vill vi ändra på och samtidigt öka tryggheten i fjällvärlden.

I Sverige finns i dag omkring 400 fjällräddare som. Både vi som bor i de glesa delarna av landet och de turister som kommer hit är beroende av att hjälpen kommer snabbt när vi drabbas av olyckor. Att det finns frivilliga livräddare går inte att värdera och är en ovärderlig resurs för att människor ska känna sig trygga. Därför behöver vi uppmuntra dem som tar det ansvaret.

Det är tre saker som vi Centerpartister driver på:
• För det första behövs en översyn och förändring av stöd och skattevillkor. Exempelvis använder fjällräddarna oftast egna skotrar och annat material som är privat. Men det finns inga särskilda lagregler och rättsläget är oklart.
• För det andra, i avvaktan på generellt bättre villkor för fjällräddarna, vill vi att det införs ett skoterbidrag på 50 000 kronor för frivilliga fjällräddare. Bidraget kan sökas en gång och kan gälla för såväl reparation som nyinköp.
• För det tredje vill vi att det införs ett stöd för rekognosceringsturer på 5 000 kronor per år. Det är helt avgörande för arbetet att fjällräddarna kan vara ute i terrängen för att uppdatera sig om aktuella förhållanden. Detta ska inte behöva betalas ur egen ficka.

Det här är viktiga punkter att vi får igenom Det är när du hamnar i nöd du behöver veta att hjälpen kommer, oavsett var i landet du befinner dig. Det handlar om rättvisa för alla oavsett vart man bor. Alla våra frivilliga livräddare borde end ag som denna, alla hjärtans dag få rosor och choklad. De gör ovärderliga insatser och vi behöver få fler att vilja engagera sig. Så tack alla ni som engagerar er, ni gör ett fantastiskt jobb. Jag lovar att vi kommer att fortsätta driva på för att det ska bli bättre villkor.

Bli först att kommentera

Nu är jag ilsken!

Av , , 8 kommentarer 26

Möjligheten att vara delaktig i region politiken som inlandsbo sätts verkligen på prov. Idag fick jag ett mail från utredaren vid Region Västerbotten som meddelar att tyvärr kan jag inte delta på mötet imorgon på distans!!! WHAT! Vad är det för årtionde?

Mötet imorgon är två timmar, kl 10.00- 12.00 i Skellefteå. Det är ett utskott under regionala utvecklingsnämnden som hanterar kollektivtrafiken. Ett mycket viktigt område för oss i inlandet.

För mig är det ca 55 mil att köra, det finns inga bussar att ta om man inte vill sova över i Lycksele. Jag får veta att den lokal som kollektivtrafikutskottet ska använda inte lämpar sig för distanslösningar.

Det finns massor av argument för att det här är idiotiskt: Miljömässigt, hänsyn till min och andras arbetstid, säkerhetsmässigt på vinterväg med älg och ren, tekniken finns, alla borde kunna delta på distans som vi gjort tidigare, det är orimligt att inte använda teknik i ett län som lagt stora pengar på att bygga ut bredband, det kostar pengar i reseersättningar och arvoden, så stora avstånd och att ALLA politiker måste kunna delta i de församlingar där man är invald. Vad är det annars för demokrati?

Jag har ringt till ordföfranden Rickard Cartstedt, mailat till chefen på kollektivtrafikmyndigheten och hoppas att det ska lösa sig. Så om jag har tur så inser de att det här är orimligt, plockar fram en dator med Skype eller lägger fram en telefon på sammanträdesbordet….
Förstår ni min frustration?

8 kommentarer

Jag vill ha en Maj-Britt!

Av , , 1 kommentar 6

När jag blir riktigt gammal och behöver komma till en plats där det finns människor som hjälper mig igenom dagen så vill jag komma till en plats där det finns minst en Maj-Britt. En människa som med varma händer och mjuk röst hjälper mig i mina privata göromål. Som ser mig där jag är, som skrattar tillsammans med mig och som verkligen bryr sig. Som vet hur mina dagar går och som berättar det för mina anhöriga om de frågar.

Det här är inte givet. Det är inte säkert att det finns någon Maj-Britt när det är min tur att ta del av samhällets välfärd. Det här är ett stort problem och något som vi verkligen måste tänka till omkring. Jag funderar en he del på det här då jag är orolig för hur framtiden ska se ut då vi har så stor andel äldre av befolkningen i våra kommuner.

Som det är idag finns det många som är en Maj-Britt, som har förmågan och verkligen bryr sig om de äldre och som älskar sitt jobb. Jag har mött många av dem. Det finns även många som jobbar men inte har den här varma förmågan att tycka om och se de äldres behov som det viktigaste att försöka lösa. De gör ett jobb men känslan för de äldre saknas. Mobilen kan verka mer intressant att hålla i handen än en äldre människas hand.

De som älskar sitt jobb och ser de äldres behov får det tufft att klara av arbetsdagen med alla dess känslomässiga utmaningar. De vill ju hinna med både att se de äldres behov och sen hinna med allt det praktiska. Att bli utbränd känslomässigt kan bli en svår konsekvens.

Hur får vi fler människor som har förmågan, att med värme ta hand om andra människor, att vilja jobba inom omsorgen? Hur får vi dem att både trivas, få utvecklas på jobbet och premieras för deras värmes skull?

Vad är det viktigaste för politiken att ta tag i?

1 kommentar

Hur gör vi för att alla ska känna att man vill, bör och måste samarbeta?

Av , , Bli först att kommentera 2

Kan vårdens utmaningar lösas med bättre styrning? Det var rubriken på de föreläsning vi regionpolitiker fick lyssna på i veckan. Anders Anell från Lunds universitet berättade vad forskningen säger. Nej! Är det enkla svaret men ändå inte. Han pratar om styrning förr och nu, trender, globala utmaningar, personcentrerad vård, kvalité och innovationer.

Styrning är att få människor att dra och jobba tillsammans mot gemensamma mål. Värdebaserad vård som kommer mer och mer handlar om att lägga fokus på resultatet, att kvalitén är det som driver konkurrens och att kvalitén bestämmer ersättningen. Det är patienternas behov som styr hur man organiserar vården. Runt om i storstäderna är det så man agerar. Man köper tjänster utifrån kvalité och resultat.

De jämförelser som görs idag styrs i stor del av slumpen. Så att lita blint till Öppna jämförelser är inget att rekommendera. Det finns också att problem i att styrmodeller ger signaler som inte fungerar eller till tvärtomeffekter. Hur kan man skapa en styrning som belönar motivation?
Mindre resande för patienter är ett argument för mer personcentrerad vård. Bättre följsamhet, patienter värderingar och preferenser styr mer än idag, bättre hälsa, färre oplanerade besök i vården, man stärker människans egna livsstilsval, bättre uppföljning och patienten stry mer av den egna vården.

Megatrender om vi känner igen är demografi, urbanisering, klimatförändringar, klimatförändringar, globalisering och digitalisering vilka påverkar allt inte minst vården. Det finns också trender som påverkar vården utöver det som en teknisk utveckling, fler multisjuka äldre, högspecialiserad vård som koncentreras, hur primärvården ska se ut, ökade krav från individen, krav på öppenhet och transparangs, personcentrerad vård, empowerment och samverkan.

Ska vi lyckas i samarbeten så måste vi lägga ett externt fokus, utgå från människans bästa och där försöka hitta bästa lösningen.

Själv sitter jag och tänker på det missnöje som jag hört från min egen kommun då det gäller samarbetet med fd. Landstinget, nuvarande Region Västerbotten kring akutplatserna på sjukstugan. Dyrt, 7800 kr per dygn kostar det för kommunen att ha en person på en sån plats, det saknas personal, platserna stängs, avtalet dränerar kommunens kassa etc. Jag msåte ta reda på hur det fungerar och vad fler människor tycker.

Det finns mycket att ta tag i för att motivera till ett ökat samarbete och drivkrafterna måste komma från alla parter. Hur gör vi för att alla ska känna att man vill, bör och måste samarbeta? Ett tips vi får är att ha många små samarbeten, samarbeta med patientnära personer, återkoppla resultat, ledarskap som kan samarbeta, attityder till förändring, kommunikation i flera led och delaktighet.

Bli först att kommentera

siffror…

Av , , Bli först att kommentera 2

Västerbotten har högst skatt i landet till fd. landstinget nuvarande region. Vi ligger längst upp i diagrammet som visas på storbilden längst fram i regionsalen. Vi ligger på tredje plats i hur mycket pengar vi lägger på vården per invånare i landet.

Vi ligger på plats sju i landet av högsta kostnad, när det gäller primärvården, dvs vårdcentraler och sjukstugor. När vi tittar på sjukhusvården så ligger vi på åttonde plats av de som lägger mest pengar. Vi har näst högst kostnad på psykiatrin där bara Stockholm lägger ner mer pengar än vad vi gör i regionen. Vi ligger på tredje plats för vad politiken kostar, dvs vi ligger väldigt högt.

När man lägger ihop dessa siffrorna som pekar på att vi ligger illa till med reavinsten på kapitalplaceringar på börsen. De ligger på ett plus med en halv miljard och det räddar upp ett underskott i verksamheterna.

Frågetecknen hopar sig.

Bli först att kommentera

Hong Kong?!

Av , , 2 kommentarer 7

Har fått frågan i sociala medier vad jag tycker om förslaget att länets kommuners två främsta politiker och de som leder två av region Västerbottens styrelser ska åka till Hong Kong på studieresa. Jag svarade vad jag tycker, det är en dålig idé.

Främst för att det inte går ihop med det vi har att hantera ekonomiskt i både kommuner och i regionen och att det finns många andra luckor att fylla kompetensmässigt. Men även ur demokrati och klimatsynpunkt. Ska en resa göras så måste medborgare se nyttan med en sån resa. Svårt att tro att medborgare skulle acceptera en resa för politiker som de som medborgare bekostar. Samtidigt som besparingar sker i deras vardag. Demokratin bygger på förtroende. Detta förtroende måste man förvärva. Tror det är få kommuner som kommer att sända några politiker på detta.

I veckan fick vi en redovisning av hur regionen tänker kring Regional utveckling. Dock pratades det inget om resor till Kina. Vi fick däremots veta att staten ger uppdrag till regionerna att jobba med utveckling och tillväxt. Det handlar om att få företag att växa, utvecklas, anställa och hitta nya produkter. Det betyder att samarbeten och samverkan är viktig för att skapa kontakter och knyta an människor och skapa nya ideér.

Region Västerbotten ska jobba med kollektivtrafik, kultur och regional utveckling i övrigt. Staten kräver in länstransportplaner, regionala utvecklingsstrategier, kollektivtrafikplaner etc. Pengarna kommer från pengar från EU, från staten och från skattebetalarna i länet.

Kommunerna och regionen samarbetar kring räddningstjänst, avfall, media tills skolor, gymnasiesamverkan, vård och omsorgscollege, bredbandsutbyggnad, kulturarrangemang, infrastruktur som järnväg mm. Främja, balansera och företräda regionen är fokus för regional utveckling.

Det man måste komma ihåg när man lyssnar på detta är att utvecklingen och tillväxten sker i företag. Det är företagen som skapar jobben, som utvecklar och som skapar villkor för människor att bo där de vill. Så jag frågade om inte bilderna som visades borde ha mer av näringsliv och företagande. Nu var det stort fokus på kultur. Jag fick ett bra svar att han erkände att fokus borde förstärkas så nästa gång jag får se den här typen av bilder är det förhoppningsvis med fokus på näringslivet och företagen.

2 kommentarer

Mer om nära vård

Av , , Bli först att kommentera 2

Nu jobbar regionen för att organisera sig i närvårdsområden. En mer nära vård. Britta Vinsa ny hälso och sjukvårdsdirektör för Region Västerbotten berättar om planerna i veckan. Jag försöker skriva ner det som togs upp.

Nära vård, det handlar om att få sina behov av vård, tillgodosedda så nära hemmet som möjligt. Kan man få hjälp hemma så är det jättebra, eller måste man in till ett vårdrum, en vårdcentral, till sjukstugan eller måste man in på sjukhus. Att se till att du får den vård så nära som möjligt är både enklare för dig som människa och ger bäst kvalité och ekonomi. Att utgå från människans behov och samarbeta med andra som berörs är tanken.
Södra Lappland blir ett sjukvårdsområde där alla chefer nu tillsammans ska titta på hur man kan sätta mål, effektivisera, samverka och få en mer god och nära vård för människors bästa.

Nationellt kommer man att flytta mer av den högspecialiserade vården i landet så att det blir noder som blir med samlad och specialiserad. Vi vet inte riktigt idag på vilka vårdområden som kommer att hamna vart. Idag är svåra brännskador tex och barnhjärtsjukdomar högspecialiserade områden.
Det är idag brist på många yrkesgrupper i Västerbotten. Sjuksköterskor, tandläkare, läkare och många andra yrkesgrupper. Det är en stress som gör att människor sliter i sitt jobb. Det här behöver vi jobba mer med. Både att få fler som utbildar sig, vill jobba och vill stanna kvar i jobbet länge. Trivas och må bra.

Britta lyfter några tankar om vad som behöver göras framöver: effektivisera, öka kapaciteten, mer egen vård, hälsofrämjande arbete, digitalisering, bemanningsplanering, upphandla, minska utbudet och se till att strukturerna fungerar.
Vad tänker du om detta?

Bli först att kommentera

Hur ska vården finansieras och hur vill du ha det?

Av , , 1 kommentar 3

Sverige har en brist på arbetskraft trots att vi har arbetslösa. Den ekvationen handlar om att vi har en hög konjunktur i Sverige och att de som söker jobb inte har de utbildningar som krävs för jobben eller att man är nyanländ. Annika Wallenskog chefsekonom vid SKL berättarvid en kick off för regionpolitiker om hur det ser ut i Sverige. Hon visar kurvor och diagram och jag försöker anteckna ner det hon säger.
Kurvorna över bostadsbyggande som visar att Sverige investerat stort i bostäder tidigare men att den trenden vikit ner. Det byggs sjukhus, skolor och förskolor men det privata byggandet har minskat.

Idag är det rekordhög sysselsättning närapå 73 % av den arbetsföra befolkningen mellan 16-64 år jobbar. Men kommer en kris så kommer sysselsättningen att dyka brant neråt. Antalet arbetade timmar har ökat men den kurvan viker nu ner sig. Det här gör att det kommer in mindre skattepengar, dvs pengar till välfärden. 2020 tar högkonjunkturen slut men det blir inte en lågkonjunktur utan en mer normal konjunktur enligt prognoserna. Det kommer att bli betydligt mindre pengar till regionerna och kommunerna de kommande åren.

För att få ihop sin ekonomi kan en kommun eller en region höja skatten. Genomsnittet ligger på 32.19 kr skatt på varje hundring du tjänar. I norr ligger vi vanligtvis över snittet vilket gör det svårt att höja än mer. Vi slår redan i taket.

I Västerbotten har vi varit bra på att spekulera på börsen, vi har vunnit på finansmarknaden som gjort att vi fått in vinst till regionen. Det har gjort att vi trots att vi gjort av med mer pengar än vi fått in ändå gått plus i bokslutet. Finansiella poster har räddat oss!
Patienter vårdas kortare tid på sjukhus, antalet vårdplatser minskar och antalet vårdtillfällen minskar men kostnaderna för varje vårdtillfälle ökar i raketfart. Skälet till att det ökat å är att personalkostnaderna ökar så snabbt. Det är svårt att få fatt på utbildade människor som sjuksköterskor. Det är svårt att få människor att jobba obekväma tider vilket vården har.

Ett annat område som drar iväg är kostnader för läkemedel. En spruta mot lymfomcancer kan kosta flera miljoner. Idag kostar mediciner för äldre än 75 år i genomsnitt 6000 kr per invånare och år. Då antalet äldre ökar så kommer den kostnaden att öka.
När det brister i pengar i regioner och kommuner kan man ju tycka att staten sak rycka in och vara med att betala. De borde väl lägga mer pengar på välfärden? Det kan vi glömma! Statens utgifter ökar också så de kommer inte att kunna lägga mer pengar till kommuner och regioner redan från 2019 och framåt. Staten kommer att säga att regionerna och kommunerna får fixa det här själva.

När man föds kostar man ca 25 000 kr för samhället. Sen blir det lägre kostnad fram tills man är 15 år. Ungdomars behov av psykiatri har ökat rejält så då kostar man lika mycket som när man föds. Sen blir man billigare fram tills man blir gammal och ökar sen från 60 år och skenar från 80 år. Att antalet äldre av befolkningen ökar gör att det blir allt färre som jobbar och ska betala skatt. Så det kommer att bli spännande att få ekonomin att hålla ihop framöver. Det är inte konstigt att vi höjer pensionsåldern.

2070 beräknas det att vi lever i snitt till vi är 93 år. Idag är det 89 för kvinnor och 87 för män. Om 10 år kommer de över 80 år att vara 44% fler än idag och de som jobbar kommer att vara 6% förre. Ingen vidare ekvation. Västerbottens siffror ser än värre ut. Vår befolkning kommer mest att bestå av äldre.

Det kommer att behövas fler människor som jobbar. Om man räknar så kan men se att alla som tillkommer på arbetsmarknaden kommer att behövas i vården. Men så kommer det ju inte att bli. Det är ju fler som behöver jobb än offentlig sektor.

När man reflekterar över det Annika säger så är det svårt att få ihop det. Vad är lösningarna? Vad kan vi göra idag för att hantera denna framtid? Hon lyfter att vi måste ha en samsyn med staten om riktade bidrag som kommer och går. Kommuner och regioner måste kunna få bestämma vad pengarna behövs till och anpassa sina verksamheter utifrån sina behov utan att regelverk sätter stopp.

Effektiviseringar, nya lösningar, digitalisering, nära vård så att människor kan vårdas hemma så länge det går, glesbygdsmedicin, hur kan människor själva kunna få möjlighet att sköta sin sjukdom och bara besöka läkare när det behövs. Mäta själv sina värden och inte behöva åka långt för återbesök. En bättre hälsa, försvåra för rökning tex. Alternativa intäkter, andra skattebaser, ökad fastighetsskatt, förlängt arbetsliv var några av de saker som hon tog upp.

Vad tänker du omkring detta? Håller du med?

1 kommentar

Tufft blir tuffare

Av , , Bli först att kommentera 4

Det här är sådant en politiker som jag inte vill höra men måste begripa och ta ansvar för. Många vet att Sverige är inne i en högkonjunktur men att bedömare nu ser en avmattning. Det säger Annika Wallenskog chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting. Hon pratar på Centerpartiets kommundagar i veckan. Hon säger att det är tufft och det kommer att bli tuffare för kommunerna.

PÅ 90 talet var Sveriges Europas Grekland, det var verkligt tuffa är. Det som hände då var att människor miste sina jobb. Det tar väldigt lång tid innan det vänder. Nr många jobbar så kommer det in mer pengar till kommunerna som det nu gjort under många år. 2018 börjar vi se att det börjar hända saker i kommunerna där behovet inom socialtjänsten ökar. Både att pengarna från Migrationsverket inte längre kommer och att bostadsbrist gör att kommuner måste fixa bostäder samt att det är svårt att få tag på folk att anställa. Det gör att kvalitén sänks i kommunerna när man måste leverera trots att man saknar rätt kompetens.

Kommuner behöver bygga mer som nya förskolor, skolor, äldreboenden, VA anläggningar. Behoven ökar men resurserna minskar. Skatteintäkterna kommer inte att räcka till.

Västerbotten minskar antalet av befolkningen i arbetsför ålder och antalet äldre över 80 år ökar med 30%. Det ger ökade krav på välfärden och mindre människor som betalar in skatt. Behoven av personal inom välfärden kommer att behöva varje människa i arbetsför ålder. Resten av samhället skulle inte få anställa en enda en. Dvs företag skulle bli utan personal.

Så det kommer att bli en kamp om personal. Så vi kommer att behöva jobba på ett annat sätt för att klara av vård, skola, omsorg och fundera på hur vi organiserar arbetslivet, digitalisera arbete och hitta alternativa inkomstkällor.

Så intressant och så svårt….

Bli först att kommentera