Hur ska vården finansieras och hur vill du ha det?

Sverige har en brist på arbetskraft trots att vi har arbetslösa. Den ekvationen handlar om att vi har en hög konjunktur i Sverige och att de som söker jobb inte har de utbildningar som krävs för jobben eller att man är nyanländ. Annika Wallenskog chefsekonom vid SKL berättarvid en kick off för regionpolitiker om hur det ser ut i Sverige. Hon visar kurvor och diagram och jag försöker anteckna ner det hon säger.
Kurvorna över bostadsbyggande som visar att Sverige investerat stort i bostäder tidigare men att den trenden vikit ner. Det byggs sjukhus, skolor och förskolor men det privata byggandet har minskat.

Idag är det rekordhög sysselsättning närapå 73 % av den arbetsföra befolkningen mellan 16-64 år jobbar. Men kommer en kris så kommer sysselsättningen att dyka brant neråt. Antalet arbetade timmar har ökat men den kurvan viker nu ner sig. Det här gör att det kommer in mindre skattepengar, dvs pengar till välfärden. 2020 tar högkonjunkturen slut men det blir inte en lågkonjunktur utan en mer normal konjunktur enligt prognoserna. Det kommer att bli betydligt mindre pengar till regionerna och kommunerna de kommande åren.

För att få ihop sin ekonomi kan en kommun eller en region höja skatten. Genomsnittet ligger på 32.19 kr skatt på varje hundring du tjänar. I norr ligger vi vanligtvis över snittet vilket gör det svårt att höja än mer. Vi slår redan i taket.

I Västerbotten har vi varit bra på att spekulera på börsen, vi har vunnit på finansmarknaden som gjort att vi fått in vinst till regionen. Det har gjort att vi trots att vi gjort av med mer pengar än vi fått in ändå gått plus i bokslutet. Finansiella poster har räddat oss!
Patienter vårdas kortare tid på sjukhus, antalet vårdplatser minskar och antalet vårdtillfällen minskar men kostnaderna för varje vårdtillfälle ökar i raketfart. Skälet till att det ökat å är att personalkostnaderna ökar så snabbt. Det är svårt att få fatt på utbildade människor som sjuksköterskor. Det är svårt att få människor att jobba obekväma tider vilket vården har.

Ett annat område som drar iväg är kostnader för läkemedel. En spruta mot lymfomcancer kan kosta flera miljoner. Idag kostar mediciner för äldre än 75 år i genomsnitt 6000 kr per invånare och år. Då antalet äldre ökar så kommer den kostnaden att öka.
När det brister i pengar i regioner och kommuner kan man ju tycka att staten sak rycka in och vara med att betala. De borde väl lägga mer pengar på välfärden? Det kan vi glömma! Statens utgifter ökar också så de kommer inte att kunna lägga mer pengar till kommuner och regioner redan från 2019 och framåt. Staten kommer att säga att regionerna och kommunerna får fixa det här själva.

När man föds kostar man ca 25 000 kr för samhället. Sen blir det lägre kostnad fram tills man är 15 år. Ungdomars behov av psykiatri har ökat rejält så då kostar man lika mycket som när man föds. Sen blir man billigare fram tills man blir gammal och ökar sen från 60 år och skenar från 80 år. Att antalet äldre av befolkningen ökar gör att det blir allt färre som jobbar och ska betala skatt. Så det kommer att bli spännande att få ekonomin att hålla ihop framöver. Det är inte konstigt att vi höjer pensionsåldern.

2070 beräknas det att vi lever i snitt till vi är 93 år. Idag är det 89 för kvinnor och 87 för män. Om 10 år kommer de över 80 år att vara 44% fler än idag och de som jobbar kommer att vara 6% förre. Ingen vidare ekvation. Västerbottens siffror ser än värre ut. Vår befolkning kommer mest att bestå av äldre.

Det kommer att behövas fler människor som jobbar. Om man räknar så kan men se att alla som tillkommer på arbetsmarknaden kommer att behövas i vården. Men så kommer det ju inte att bli. Det är ju fler som behöver jobb än offentlig sektor.

När man reflekterar över det Annika säger så är det svårt att få ihop det. Vad är lösningarna? Vad kan vi göra idag för att hantera denna framtid? Hon lyfter att vi måste ha en samsyn med staten om riktade bidrag som kommer och går. Kommuner och regioner måste kunna få bestämma vad pengarna behövs till och anpassa sina verksamheter utifrån sina behov utan att regelverk sätter stopp.

Effektiviseringar, nya lösningar, digitalisering, nära vård så att människor kan vårdas hemma så länge det går, glesbygdsmedicin, hur kan människor själva kunna få möjlighet att sköta sin sjukdom och bara besöka läkare när det behövs. Mäta själv sina värden och inte behöva åka långt för återbesök. En bättre hälsa, försvåra för rökning tex. Alternativa intäkter, andra skattebaser, ökad fastighetsskatt, förlängt arbetsliv var några av de saker som hon tog upp.

Vad tänker du omkring detta? Håller du med?

En kommentar

  1. Bergis

    Det var bättre på Olof Palmes tid innan alla effektiviseringar, privatiseringar och hyvlingar i vården. Nu vill ingen bli undersköterska längre. Det nyliberala tankesättet sätter sina spår.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>