Hur gör vi för att alla ska känna att man vill, bör och måste samarbeta?

Kan vårdens utmaningar lösas med bättre styrning? Det var rubriken på de föreläsning vi regionpolitiker fick lyssna på i veckan. Anders Anell från Lunds universitet berättade vad forskningen säger. Nej! Är det enkla svaret men ändå inte. Han pratar om styrning förr och nu, trender, globala utmaningar, personcentrerad vård, kvalité och innovationer.

Styrning är att få människor att dra och jobba tillsammans mot gemensamma mål. Värdebaserad vård som kommer mer och mer handlar om att lägga fokus på resultatet, att kvalitén är det som driver konkurrens och att kvalitén bestämmer ersättningen. Det är patienternas behov som styr hur man organiserar vården. Runt om i storstäderna är det så man agerar. Man köper tjänster utifrån kvalité och resultat.

De jämförelser som görs idag styrs i stor del av slumpen. Så att lita blint till Öppna jämförelser är inget att rekommendera. Det finns också att problem i att styrmodeller ger signaler som inte fungerar eller till tvärtomeffekter. Hur kan man skapa en styrning som belönar motivation?
Mindre resande för patienter är ett argument för mer personcentrerad vård. Bättre följsamhet, patienter värderingar och preferenser styr mer än idag, bättre hälsa, färre oplanerade besök i vården, man stärker människans egna livsstilsval, bättre uppföljning och patienten stry mer av den egna vården.

Megatrender om vi känner igen är demografi, urbanisering, klimatförändringar, klimatförändringar, globalisering och digitalisering vilka påverkar allt inte minst vården. Det finns också trender som påverkar vården utöver det som en teknisk utveckling, fler multisjuka äldre, högspecialiserad vård som koncentreras, hur primärvården ska se ut, ökade krav från individen, krav på öppenhet och transparangs, personcentrerad vård, empowerment och samverkan.

Ska vi lyckas i samarbeten så måste vi lägga ett externt fokus, utgå från människans bästa och där försöka hitta bästa lösningen.

Själv sitter jag och tänker på det missnöje som jag hört från min egen kommun då det gäller samarbetet med fd. Landstinget, nuvarande Region Västerbotten kring akutplatserna på sjukstugan. Dyrt, 7800 kr per dygn kostar det för kommunen att ha en person på en sån plats, det saknas personal, platserna stängs, avtalet dränerar kommunens kassa etc. Jag msåte ta reda på hur det fungerar och vad fler människor tycker.

Det finns mycket att ta tag i för att motivera till ett ökat samarbete och drivkrafterna måste komma från alla parter. Hur gör vi för att alla ska känna att man vill, bör och måste samarbeta? Ett tips vi får är att ha många små samarbeten, samarbeta med patientnära personer, återkoppla resultat, ledarskap som kan samarbeta, attityder till förändring, kommunikation i flera led och delaktighet.