Revisorernas hårda kritik biter liksom inte….

Idag är det regionfullmäktige och den värsta punkten för mig är när revisorerna ställer sig i talarstolen. Det har under förra mandatperioden varit hårda ord, tuff kritik och jag blir alltid lika påverkad. Det jag tycker är knepigt är att trots den hårda kritiken och hur dåligt revisorerna tycker att regionen styrs, så är de som styr lugna och sitter lätt tillbakalutade med lugn blick.

Skulle jag vara i deras kläder skulle jag känna stort obehag och verkligen ta åt mig.

Det som kommer fram idag är att revisorerna saknar riskanalyser då det gäller investeringar. Budgetprocessen sågas, underskottet på 500 miljoner är större än någonsin. Redan då året började var det underskott. De åtgärder som beslutas handlar bara om att effektivisera och det är omöjligt att effektivisera en halv miljard. Budgeten används inte som ett styrverktyg. Budgeten måste vara realistisk och revisorerna ser tuffa år framför oss med genomgripande förändringar. Minskandet av hyrpersonal går åt rätt håll då det minskar.

På torsdag finns granskningarna på www.regionvasterbotten.se så där kan du själv läsa det jag här så snabbt refererar. Revisorerna kommer tillbaka till fullmäktige i april och då kommer det ännu en genomgång då av året 2018.

Revisorerna har ett viktigt jobb att få regionen att arbeta smartare, mer effektivt och göra det bästa för medborgarna för de pengar som finns.

Jag kommer att vara lika skakig när de då lämnar sin nästa rapport.

2 kommentarer

  1. Jörgen K

    Den dagen som Landstinget, förlåt Region, utför de lagstadgade uppdragen som SKALL göras och ignorerar vad som BÖR göras kommer man snabbt i balans. Kapar man dessutom allt som Umeå helt uppenbart ska som kommun betala så bli det medel över.

    Region Västerbotten var en katastrof och nu har man införlivat detta i huvudverksamheten som omedelbart gjorde organisationen oformlig, vilket bottnar i revisorernas kritik.

    Det är en koloss på lerfötter, otroligt illa skött och effektiv som 1970 talets statsapparat !

    Det är märkligt hur många kappvändare det springer i dessa korridorer, man kunde till och med göra liknelsen med en julkalender, med tanke hur dörrar oändligt öppnas och stängs! Resultatet då, ruggit knapert…..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.