Ett värderingsval

Idag var det en webbsänd vetenskapslunch, en föreläsning från Umeå universitet. Ett så bra initiativ att sitta och äta gott och få lära sig nåt nytt samtidigt. Magnus Blomberg statsvetare föreläste.

Han pratar om legitimiteten för Europavalet och börjar med Brexit. Jag föröker anteckna det han säger: ”De som röstade för att lämna EU var de som bor i områden som är svagare, glesbygd, städer på nedgång. De som ville stanna kvar var de som bodde i de stora städerna och mer ekonomiskt välbärgade regioner. Medborgare under 45 ville vara kvar medan medborgare äldre än 45 ville lämna EU. Hur ska man se på Eu och dess legitimitet? Det är olika utifrån befolkningsgrupp, utbildningsnivå, ekonomisk regional styrka och klass. Det finns både en ålders, en utbildnings och en klassdimension i Brexitomröstningen.

EU betyder olika utifrån vem du är i samhället. Det är uppenbart att EU som system inte appellerar till alla grupper i samhället.
Ungern och Polen är pressen, akademin och domstolarna hotas på olika sätt både i Polen och i Ungern. De demokratiska fri och rättigheterna ifrågasätts. Det är en allvarlig konflikt för EU systemet då det hotar demokratin i grunden.

Om man skulle få ett land som bryter mot Eus grundläggande fördrag och dess värderingnar så är det avgörande för hur EU kommer att utvecklas. Det målar upp en bild av en hård splittring. Vi försöker följa olika policyområden och se hur de olika medlemsländerna som följer dessa.
De försöker titta på länderna och försöker se hur man argumenterar för mellanstatlig nivå, för en federal nivå eller en nivå däremellan. Då man tittar på ekonomi så kan man se att det är spritt mellan länderna. Polen och Sverige vill stanna utanför EMU liksom att vi är emot att centralisera ekonomiska verktyg. Andra vill öka Eus makt med centralbank gemensam finansminister etc. Medan andra länder vill ha både och. Det finns inga tydliga mönster. Det skiljer sig mellan politikområden.

Slutsatsen är att länderna försöker balanser mellan mellanstatlighet och överstatlighet och att allt fler argumenterar för de små stegens strategi, att pröva sig fram. Kommer överens om delar av ett politikområde och sen testar man sig fram.

Eu fungerar som ett system för att fånga upp olika uppfattningar. Eu är inte i kris. Det som är krisigt är hur vi förankrar de olika politikområdena.
En av valfrågorna är om de högerradikala EU kritikerna ska ta över?
De euroskeptiska partierna växer lite för varje val fram till 2014. Men de är trots det en väldigt liten andel av de samlade antalet partier. Det som hänt efter 2018 är att högerradikala partierna växt i land efter land. Samma har hänt i Sverige.
De nationalistiska partiernas framväxt skulle kunna innebära en omstrukturering av grupperna i parlamentet. De skulle kunna bli en stark grupp om Orban eller Salvini kan samla krafterna. Även om de varit oense och inte kunnat gruppera sig i en gemensam grupp. Även Brexit innebär att grupperna i parlamentet förändras.

Det finns söndringstendenser i Europa. Problemet ligger inte i Bryssel utan i huvudstäderna. Det demokratiska legitimitetsproblemet har funnits länge och det är ingen skillnad idag. Brexit kommer att stärka EU systemet. Men däremot så är det så att konflikten mellan EU och medlemsländerna som är EU kritiska. Det som hotar systemet är vad som händer i detta kommande val? De högerradikala nationalistiska krafterna kan få påverkan av Europapolitiken.”

Jag kände mig nedslagen av föreläsningen samtidigt som den gav energi för att kämpa för de öppna demokratiska värderingar inför kommande val. Hur viktigt att vi som tror på alla människors lika rätt och värde verkligen jobbar för att få folk att gå och rösta. Förstå att det handlar om värderingar och hur vi ser på varandra som människor.
Jag ställde en fråga om det finns några tendenser att demokratiska partier samlar sig som en motkraft? Svaret får ni efter 49 minuter in i klippet ni når via länken här: https://live.umu.se/vetenskapslunch/