Döskallar

Maria Lundmark Hällsten

Vi samlar på döskallar, ja eller vi brukar säga att det är Åke som gör det men jag tror att jag införskaffat dom flesta skallarna förutom nåt fåtal som han fått av andra.

Det här började vi med redan på den tiden då triohallen fanns på Mariedal, och det bör väl vara en 20 år sedan. Där köpte vi den första skallen och den hänger med än idag. Det som har blivit lite tråkigt är att dom nu finns precis överallt. På duschdraperier, klistermärken, tygmärken, nappar till barnen and you name it. Dom ser till och med lite snällare ut idag än vad dom gjorde för 20 år sedan.

Nåväl, vi har en stringhylla i teverummet som för 11 år sedan tjänade som den ockulta hyllan, och delen i våran lägenhet. Vi döpte Jennifer i juni 1998 och jag tror att det var i augusti samma år som det ringde på dörren och utanför stod en äldre herre och presenterade sig som Jennifers gudfar.

Vi hade nämligen inte tillfrågat någon om detta då vi trodde att det var förlegat och nu hade då kyrkan (utan vår vetskap) utsett honom till gudfar åt Jennifer. Jag tyckte väl att det kändes lite avigt att inte ha blivit informerad om detta, dessutom visste inte ens jag vem denna man var. Idag vet jag att han bor på våran gård och är omtyckt av grannarna så det är inte för det, utan bara själva grejen att inte veta om eller bli tillfrågad innan dom utser en åt sitt barn.

Han kom i varje fall in i teverummet för att hälsa på Jennifer som låg och roade sig på sin filt på golvet, och jag tänkte inte på döskallarna som satt där på hyllan och ruvade, förrän jag ser honom snegla lite försynt på dom. Men vad gör man, jag tänkte att den här mannen kommer att ringa till bris eller någon myndighet som kommer och tar av oss förmyndarskapet över Jennifer. Vuxet folk har väl inte såna grejer på hyllorna.

Nu har det snart gått 11 år sedan och än har ingen hört av sig i frågan så jag antar att han höll tyst om detta eller så blev han halvt ihjälskrämd och tordes inte yppa ett ord om vad han sett hemma hos oss. Nu får ni ha en trevlig valborgsmässoafton, jag ska nog berätta imorgon om när jag och Åke tände på en raket, man kan inte lyckas jämt, kan jag ju säga. Ha det!

En kommentar

  1. Helena

    ..döskallar. För tjugofem år sedan så köpte jag ALLT jag kunde komma över med dessa döskallar. ALLT var fruktansvärt svårt att komma över och de mesta fick inhandlas via postorder. De flesta vuxna förfasade sig över hur jag kunde tycka om dylika tingestar haha.. De flesta jämnåriga hade dessutom Herreys och carola upptejpade i sina rum och jag hade bilder på bla en naken Ozzy och andra hemskheter.. haha.. men jag håller med. Idag finns döskallarna överallt.. men man an ju nästan säga att vi va först? :) Eller hur?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>