Väckning

Av , , Bli först att kommentera 1

Har lite svårt att sova då det är vår och sommar i luften. Det beror inte enbart på ljuset, man kan ju använda persienner och rullgardiner, och inte beror det bara på att det blivit några grader varmare i sovrummet, våra katter spelar in och fåglarna som gapar därute på gården.

Jag vaknade eller blev väckt vid 5 igår morse, av Eloise (en av våra katter) som lade sig utanför sovrumsdörren och skrek. Ja jag säger att hon skriker för den tiden på morgonen så låter alla ljud dubbelt värre än normalt. Man spärrar upp ögonen och ligger och funderar om man ska kasta något tungt, på dörren, men då har man ju inte bara skrämt katten, det finns ju fler som kan bli rädda, Åke till exempel. Nähä, klurar vidare på vad man skulle kunna hitta på men till slut ledsnar katten och vandrar iväg. Man lägger sig till ro och ska just somna då sätter en svan eller trana eller vad det nu kan vara som låter som en trumpetande elefant, igång att trumpeta utanför fönstret. Är det inte det ena så är det de andra.

Åke vaknande, han med och klev upp innan väckarklockan satt igång och när han kliver upp då kan inte jag somna om, så är det bara. Dessutom vet man att ens egen klocka snart börjar leva om så man ger upp och känner ändå en viss tacksamhet över att solen ändå är uppe. Det känns lite mer otacksamt om man blir väckt i kolande mörker, och man känner det som om man vore ensammen i hela världen som är vaken den tiden på dygnet.

När man var i tonåren kunde man sova bort en hel dag eller åtminstone sova till efter 12, till ens föräldrars stora förtret, men idag tycks man inte ha tid att slänga bort sin dag på att sova.

Jag och min kusin, Anna, var experter på att hålla oss vakna till sent på nätterna för att sedan sova till mitt i dagen. Detta var på sommarloven. Min morbror jobbade i gruvan och började tidigt på morgonen och var därför måttligt road av vårat nattliv, vi satt ofta på cyklarna och for förbi deras fönster och surrade, inte tänkte vi på att någon låg och sov, sådär vid 12-1 på natten. I gengäld så stod han på bron, uppe med tuppen och gal utöver sommarstugeområdet så han kunde ha väckt dom döda, det var hans lilla hämnd.

Sänder en hälsning från Janne och Kerstin till Ritva i Innansjön, som tydligen läser min blogg ibland. Och därmed avslutar jag dagens bloggande och hoppas att solen även lyser på era huvuden.

Bli först att kommentera

God morgon!

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi satt bakom väggen i förrgår, några grannar och jag. Det har blivit en liten vana att göra det. Allting började egentligen för 2 år sedan eller 3 vårar tillbaka. Jag hade gått ut för att sitta på gården och läsa en bok, i värmen, och det går bara en liten stund så kommer en kvinna fram och frågar om hon och hennes väninna får sätta sig bredvid mig i gräset. Mjo, sa jag, det går väl bra. Sen kom en till granne ut och en tredje och det blev bestämt att vi skulle dricka kaffe på eftermiddagen. Sen har det fortsatt av bara farten. Ifjol satt vi nog som mest därute, 15-16 personer. När man kom hem från jobbet så tjoade det därborta vid utemöblerna, Hallå, det är kaffe klockan 2. Man vinkade tillbaka för att ge tecken om att man hört vad dom sa och gick upp för att byta om och ta med sig en kaffekopp ut.

Så där har det alltså fortsatt till dags datum med den skillnaden att på vintern, sitter vi inte ute utan då träffas vi i bastun. Även fast det bara är 3 stycken som brukar sitta i själva bastun, resten av gänget kommer en stund senare och då fikar vi, berättar historier och skrattar åt det mesta. Nu har jag ju dessutom fått sällskap av några stycken då jag är ute och promenerar, så vi har setts varje dag med start i januari i år.

Folk som går förbi då vi sitter ute säger att vi ser ut att ha det så trevligt, jamen säger vi det är ju bara du/ni kommer och sätter er också. Vi har inte inmutat gården fast det kan upplevas som det, luften är fri och utemöblerna (med undantag av egna dit burna stolar) tillhör föreningen, så det är bara att slå sig ner.

Dom brukar kalla oss för trädgårdsföreningen, namnet kommer sig av att två av grannarna har en liten lott på gården som dom pysslar med och sätter blommor och sår frön i, men det är som sagt bara dom två som gör det, vi andra får vara smakråd eller komma med tips och idéer om vi har några. Om inte annat så får vi njuta av färgprakten som blir därute och har vi tur så kan man få smaka på en jordgubbe då tiden är inne.

Några gröna fingrar har jag aldrig haft och kommer förmodligen aldrig att få heller. Jag vattnar våra stackars blommor då dom skriker efter vatten, och rätt var det är så blommar någon av växterna, då har jag hört att dom kan göra det då dom blivit utsvulten, det är ett sista rop på hjälp. Fast det är ju bra, då ser jag ju dom och blir påmind om att dom vill ha lite vätska.

Idag är det arbete som väntar och promenad vid halvtre tiden. Får se om det blir någon värme under dagen eller om det ska vara sån där snålblåst igen. Ha en bra dag!

Bli först att kommentera

Vinst

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag och Åke satt och spelade bingolotto på söndagskvällen. Inget vi brukar göra så ofta men ibland, då man inte kan hitta på något bättre att roa sig med så kan det vara ett sätt att fördriva tiden. Men för det mesta så får man bara sitta och vara förbannad att dom aldrig kan dra det nummer som man saknar. Väntar man på nummer 21 så kan dom dra alla andra nummer på 20 förutom just det du vill ha. Fruktansvärt irriterande.

Nåväl, ingen bingo blev det och jag vet inte heller om det var det man hade räknat med. Igår då vi skulle ut och promenera, grannarna och jag så berättade Kerstin att hon vunnit en platt teve, värd 10 000: -, på bingolotto i söndags. Och hon var givetvis överlycklig. Ja där ser man, även fast man säger att man aldrig vinner så är det ju alltid någon som gör det varje gång. Och är det en enda sak som är lika säker som att vi alla ska dö en dag så är det att dom som inte har en lott, dom kommer heller aldrig att vinna.

Hon hade lovat sin granne Janne (även han brukar följa med ut på promenaderna) att vid eventuell vinst skulle dom dela på den. Nu är det ju lite svårt att dela på just en teve så dom hade gjort upp en deal om att Kerstin ska bjuda honom på middag hemma hos sig, resten av året. Mjae, jag vet inte om hon kommer att tjäna på det men jag föreslog henne att bjuda honom på nudlar varje dag. Det tyckte hon var ett bra förslag men jag tror inte att det kommer att godkännas. Jag hade tänkt skriva, godkännas av regeringen, men tyvärr Janne, jag tror att Kerstins röst väger tyngre :D

Nu ska jag iväg och jobba några timmar så förmiddagspromenaden är framflyttad till i eftermiddag, men det spelar ju inte så stor roll. Det är bara att hoppas på att det fina vädret håller i sig så man slipper gå i kyla, regn, snö och hagel. Ha en bra dag!

Bli först att kommentera

Bedrövligt lite pengar

Av , , 1 kommentar 1

Det fanns en man i Malå som var lite av den här sorten som råkade ut för allt möjligt och omöjligt. Han hade en stor barnaskara och inte så mycket pengar att röra sig med, så han kände sig tvungen att söka hjälp på socialkontoret.

För att han skulle komma ihåg alla detaljer om hur svårt dom hade det så skrev han upp alltihop på en lapp som han tog med sig till det inbokade mötet. Han läste direkt från lappen och tårarna började rinna utför kinderna. Han snörvlade sig igenom brevet och när han hade läst klart sa han på bred Malå bondska: Att vi hadd he se dåligt, visst I, men att he va se dåligt.

Han tyckte med andra ord att allt blev mycket värre då han fick se svart på vitt hur dåligt med pengar dom hade. Jag vet inte riktigt men allt beror på hur man tolkar berättelsen, han kunde ju också ha lagt till lite saker för att bre på eländet och då blev det verkligen en ledsam historia han framförde.

I dagsläget är vi nog många som har fått börja vända på slantarna, många har förlorat sina arbeten eller har blivit varslade så man vet vad som kommer. Men på något sätt är det bara att gilla läget för vad kan vi göra förutom att söka dom jobb som finns och hoppas att det är just en själv dom vill ha? Jag är ändå glad för det liv vi har, att vi dessutom har tak över huvudet, vi har friska barn, om det verkligen skulle knipa har vi också saker vi kan sälja, så vi sitter inte i sjön. Livet går ju ändå inte ut på att den som äger mest då man dör, vinner. Jag är inte heller speciellt orolig för framtiden, varför skulle jag vara det? Nog finns det roligare saker man kan sysselsätta sig med istället för att gå runt och må dåligt över något man ändå inte vet hur det kommer att sluta och någon gång kommer det att vända, frågan är bara när.

Och som allra sista utväg får man väl göra som den stackars mannen från Malå, skriva upp hur bedrövligt vi har det och boka in en tid hos någon som har tid att lyssna.

1 kommentar

Spänningen

Av , , Bli först att kommentera 1

Våran dammsugare har krånglat. Men som tur är så kan Åke fixa det mesta och nu funkar den igen. Han kanske har "äkta" elektriska fingrar.

Min pappa brukar greja med elsaker så där till husbehov, och när min lillebror var liten så blev han vittne till då pappa satte in fingrarna i proppskåpet i stugan och fick strömmen genom sig. När sedan lillebrorsan var tillbaka i skolan så hade dom till uppgift att rita och skriva i en dagbok, han hade ritat en gubbe med eld sprutande från fingrarna och under bilden stod det: Min pappa har elektriska fingrar.

En annan gång då pappa var i proppskåpet hemma och skulle dra någonting, fråga mig inte vad, så satt lillbrorsan, som nu var betydligt äldre, i vardagsrummet. Detta var någon gång i december för julgranen stod på plats i teverummet, i köket stod mamma och skulle förbereda middagen, hon vred på plattan och vips så tändes julgranen. Vad gör du ropar brorsan från rummet, jag satte bara på plattan svarade mamma. Men det hade blivit något galet för varje gång hon vred på den så sattes belysningen igång och vice versa, när hon stängde av så släcktes den.

Själv har jag (peppar peppar) aldrig provat på att få en stöt, förutom då man lekte med elstängslet som satt uppe för att korna skulle hålla sig på plats. Men det var ju bara små kittlingar jämfört med riktiga stötar. En av mina kusiner var tydligen intresserad av det här med strömmen och uttagen i väggen. Han stack in en spik i ett uttag för att se vad som hände, han flög till andra sidan av rummet. Vad tror ni han gjorde efter det? Jo, han kravlade sig dit igen för att se om samma sak skulle hända nästa gång han satte spiken där, men han hann inte, hans mamma satte stopp för det projektet. Idag kan man nog vara lite lugnare då det gäller uttagen i lägenheterna, dom är ju ändå barnsäkra.

Vår dotter ringde igår kväll och jag nämnde för henne att dagens blogg skulle handla om ström, då sa hon, visst vet du att det inte är strömmen som går utan spänningen som saknas.

Och med den lärdomen avslutar jag dagens ord och fortsätter våran söndag med diverse bestyr. Vill bara tillägga att livet med Åke kan aldrig, och då menar jag aldrig, bli spänningslöst :D

Bli först att kommentera

Wolfman Jack

Av , , 1 kommentar 1

Therese OlofssonWolfman Jack

Tänkte slå ett slag för Wolfman Jack som har ett skivsläpp och releasefest på Droskan ikväll.

Jennifer hade turen att få en färsk, nylossad cd skiva av John, sångaren i Wolfman Jack, i torsdags och den har redan snurrat flera varv på hennes cd spelare och igår kväll så satte vi på den ute i teverummet. Den är riktigt bra och kommer garanterat att få följa med ut i bilen och bussen i sommar.

John är son till "Brälla", som vi firar midsomrarna tillsammans med så vi har känt John ett antal år. När Jennifer var 1½ år så var vi bjudna hem till hans föräldrar och vi satt ute på gården tillsammans med en hel del andra människor, dom hade bjudit på mat och nu var det dags för lite annat gott. En hel hög med barn, däribland John, Emelie, Hanna, Frida, Albin och säkert några fler, satt vid ett bord och såg ut att ha så där lagom roligt. Då spelades det helt plötsligt Dr Bombay med Calcutta på stereon och då flög Jennifer upp, det var nämligen hennes favvo musik på den tiden och hon fick igång hela gänget med hennes dans.

Hon imponerade dessutom på John med att "läsa" på en matkasse där det stod Maxi och han fick stora ögon och tyckte det var coolt att en så ung människa kunde läsa, till saken hör att det kunde hon inte, däremot hade hon varit med oss och handlat ett antal gånger på Maxi och en logga är ju lätt att komma ihåg.

Vi förflyttar oss några år framåt, det är skogscruising som Nailheads hade anordnat, och vi lånar "Brällas" stora bil, vi kan inte komma ihåg vad det var för märke på den, får återkomma om det senare. John, hans tjej Linn och en kompis får åka med oss, vi sitter och pratar musik och Jennifer säger att hennes favorit låt är Susie Q med Creedence Clearwater, inte så vanligt med tanke på hennes ålder, jag gissar att hon var någonstans mellan 6-7 år då. Sedan gör dom en cover på den låten och Jennifer lyser upp varje gång hon hör den.

Så ni som inte har något för er ikväll, bege er till Droskan så får ni lyssna på bra musik. Med önskan om en trevlig lördasgkväll.

1 kommentar

En sann historia

Av , , 1 kommentar 5

Hägges bageriFilmrulle/dammsugare/punschrulle

Jag köpte den lilla pessimist boken och boken om roligheter, då vi var till Luleå förra våren. Jag är i många avseenden en pessimist men då jag läste boken och alla dessa citat så insåg jag att det var någon jag varit en gång i tiden men inte nu längre. Känns ganska uppfriskande, faktiskt. Fast man kan ju inte låta bli att småle åt alla dumma saker som står i boken.

En av citaten lyder: Du vet att du haft en dålig dag om du önskar att du dog och återuppföddes som en dyngbagge.

Tänk om vi alla skrev ner någonting otroligt/roligt som man hört eller upplevt, det vore väl uppiggande? Ja jag vet inte men jag kör, tänker berätta en sann historia härifrån Umeå.

Min ingifte morbrors syster, en ganska bestämd dam som inte är rädd att visa eller uttrycka sina känslor, var nere på stan och handlade. Detta var nu en 20-25 år sedan. Hon åkte upp på Domus fiket och köpte sig en välbehövlig kaffe och dammsugare/filmrulle. Satt ner sakerna vid ett bord men kände sig tvungen att gå på toaletten innan hon började fika.

När hon kommer tillbaka är dammsugaren borta, vid bordet intill sitter en kille med en kaffe och en dammsugare…han har dessutom tagit en tugga från kakan. Hon stirrar honom i ögonen, säger ingenting men går fram och tar tillbaka kakan. Killen säger inget heller, han ser ut som ett stort frågetecken.

Han går och köper en ny dammsugare, vid det laget har min morbrors syster fikat klart, hon packar ihop sina saker, går fram till killen, stirrar honom återigen i ögonen, snabbt som en vessla hugger hon kakan, och tar en tugga. Rätt ska vara rätt tyckte hon. Han hade ju tagit en tugga av hennes kaka.

Nåja, där hade ju historien slutat om det inte var så att när hon kom hem och plockade upp sakerna hon köpt, vad tror ni då hon hittar i påsen, jo kakan. Den hade halkat ner då hon reste sig för att gå på toaletten.

Fatta vad kul det hade varit om man idag fick tag i den kille som blev utsatt för henne. Vad han tänkte och hur han resonerade. Förmodligen trodde han att det brunnit i hjärnkontoret hos henne och han tordes inte utmana ödet utan lät henne hålla på. Jag tror då att jag vet vad jag hade gjort om jag hade varit killen, men det ska jag låta bli att skriva här.

Önskar er en trevlig helg!

1 kommentar

Men vad säg du

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag läste någonstans om en amerikan som var och hälsade på några vänner här i Sverige, dom hade lätt och lagom på mackorna och detta tyckte han var så gott. Han hade sedan gått in på en mack eller affär och skulle köpa just lätt och lagom, men han kunde inte svenska. Och han hade sagt att han ville ha one package of light but not to heavy. Vet ju att just ordet lagom, inte finns annat än i svenskan och det kan ju vara svårt att förklara.

Om jag vill ha en påtår och Åke frågar hur mycket och jag svarar lagom, så kan ju han omöjligt veta vad som är lagom just för mig. Men ändå så säger man så. Eller så säger man en sipp, skvimp eller skvätt, men det talar fortfarande inte om hur mycket jag egentligen vill ha.

När vi var ner till Järlåsa på vår dotters födelsedag ifjol, så hade vår yngsta dotter en kompis där och dom satt och höll på med modellera, jag sa modellera som ett hopsatt ord, har alltid hört det och känner ingen som säger något annat, men hon fattade inte vad jag pratade om, vaddå modellera sa hon och fnissade, det heter ju modell lera. Ganska småroligt tyckte jag, att vi pratar eller uttalar ord på olika sätt beroende på vart vi växer upp.

Gå du hem till din mamma du, sa jag och säg att du vill ha harta borti harta och harta borti he. Hm??? Ja, hälften av hälften och hälften av det, och det borde då betyda att jag vill ha 12,5% av någonting, enkelt va? Eller he som hänn he hänn hänna.

Vi kom ju osökt in på specifika ord som vi t.ex säger he, och he kan betyda en oändlig massa saker, he nycklarna där, he upp tavlan där, he ner krukan där, alltså kan det betyda lägg, eller häng eller ställ. Jag brukar dessutom säga ho, typ vart ho du nycklarna, eller hedde du dom där du skulle. Man kan ju förstå att folk från andra länder kan ha problem med att förstå vad man säger.

Det var en bonde som skrev en lapp till deras piga som hon skulle vidarebefordra till en annan piga, han hade dock skrivit ihop orden utan mellanrum så detta var vad hon kunde läsa på lappen: säjteaateaahogekoavetietia. Prova att förstå vad han menade med det.

Och med det avslutar jag dagens skriverier och önskar er en lugn och skön dag, så här i slutet på veckan, ha det gött!

By the way, meddelandet på lappen var, säg till Tea att hon ger kon vid tie tiden, skrivit med lite bondska, säj Tea a Tea att ho ge koa ve tie tia.

Bli först att kommentera

Föll ur sängen

Av , , Bli först att kommentera 1

Angående Åkes nattliga bestyr som jag skrev om igår så hittade Åke den riktiga vägen ut, jag frågade honom när han kom hem. Det tog väl sin tid men till slut klarnade bilden och han såg vart han stod, så han kunde ta den rätta dörren ut.

Våran förra buss som vi ägde, hade ett sovrum längst bak, egentligen gjort som garage/verkstad av dom förra ägarna som körde cross. Det blev i alla fall Jennifers rum. Jag hade målat en stor döskalle på bakdörren med svart bakgrund. Till saken hör också att hennes avdelning med säng och sånt var en halvmeter ovanför lastdelen som låg närmast bakdörren. Där bak slängde vi in cyklar, grill och såna livsnödvändiga grejer som skulle med på resorna.

På en av våra dragracing resor för 2 säsonger sedan, då vi befann oss i Sundsvall, och hade precis gått i säng, ja Jennifer hade slocknat innan vi. Så hördes ett rappel och buller där bak ifrån. Jaha sa jag, nu lät det som om Jennifer föll ur sängen. Vi väntade en liten stund sedan hörs en röst från hennes rum, mamma, vart är vi? I sundsvall svarade jag. Mamma vart är vi? Ja i Sundsvall, sa jag för andra gången. MAMMA, vart är vi? Vi är i bussen, i Sundsvall, jag tror att du har ramlat från sängen svarade jag. Det blev tyst några sekunder, sedan sa hon, Ok, då fattar jag.

Hon hade inte bara tippat ur sängen som man kanske "normalt" skulle ha fallit ur, nä, hon hade ramlat från kortsidan av sängen, ner den där halvmetern och hamnat längst bak vid dörren. När hon landat och tittade upp så såg hon bara den stora döskallen ovanför huvudet. Hur hon klarade cyklar, grill och annat bråte utan att få ett endaste blåmärke, kan vi inte svara på.

Tror att jag ska göra Jennifers favorit frukost idag, det är scones med marmelad, det förtjänar hon nu då jag hängt ut henne på min blogg. Sedan väntar grannpromenaden och om solen fortsätter att vara uppe så kommer jag att sitta ute idag också. Ha en bra dag!

Bli först att kommentera

sömngångare

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi var bjudna på middag igår, hos mina föräldrar och vi satt och pratade om många saker, vet inte hur vi kom in på det men det blev i alla fall snack om att gå i sömnen.

Åke gjorde en sån sak då han följde med "Brälla" till Maltträsk, en höst för några år sedan. Han skulle sitta på älgpass med honom. Ur led blir väl tiden då man ska upp tidigt, kanske tillbaka och sova en stund och sedan ut på ett annat pass. I vilket fall som helst så är det säkert lite ovant för kropp och huvud.

Dom skulle sova i köket och tydligen var det först meningen att Åke skulle ligga på soffan men det ändrades i sista stund till att få ligga på golvet. "Brälla" vaknar någon gång under natten av att Åke står och ska flytta kylskåpet. Han hade tänkt sig ut för att lätta på trycket och får för sig att utgången är där men att någon ställt kylskåpet i vägen. Han ser dessutom dörrkarmen på ena sidan. Dörrkarmen han ser är förövrigt ena sidan på fönstret men det kanske inte är så lätt att uppfatta i kolande mörker och i ivern att komma sig ut. Han bökar på där, backar några steg och står och funderar hur han ska ta sig ut. "Brälla" får sig ett gott skratt och även vi andra då vi får höra historien.

Jag kommer inte ihåg idag, hur det blev, om han vaknade till så pass att han förstod att han var på fel ställe eller om han gav upp och gick och la sig igen. Jag ska fråga honom då han kommer hem.

Tänk att solen kunde lysa även här idag, lite typiskt måste jag ju säga att det är. En lång helg har passerat och ingen sol överhuvudtaget. När sedan många ska tillbaka på jobbet då spricker den fram. I förrgår då vi bytte däcken på bilen så gjorde vi en liten sväng bort till bilprovningen, och där ska ni veta att solen sken. Visst är det knäppt att det kan skilja så mycket på en sån liten sträcka.

Jaja, man får väl vara glad att den lyser idag, ska ut och gå med våra grannar och efter det kommer vi nog att parkera oss ute på gården, med solen i ansiktet och en kopp kaffe i handen. Hoppas att solen även lyser på er.

Bli först att kommentera