Idrott i skolorna

Som vanligt då jag hälsade på Annika så var det många diskussioner om vad som händer i världen, hon ville absolut att jag skulle ta upp detta med idrott inom skolorna, här på bloggen så jag gör väl som hon önskar då jag vet att detta är något som ligger henne varmt om hjärtat.

I väldigt många år så har man velat att barnen ska få så mycket motion som möjligt, nu finns det ju en hel del idrotts gymnasier och skolor som utövar idrott men…nu ska man certifiera skolor trots alla diskussioner och studier  som visar att barn rör på sig för lite och bara vissa ska få ha idrottsinriktning. Skolorna ska bland annat ha en inomhus fotbollsplan och hur många har råd med något sådant?
 
Om man diskuterar på detta sätt så undrar jag hur någon överhuvudtaget kunde bli världsbäst på en idrott, här i Sverige. Vad hade vi eller andra för förutsättningar för 20-30 år sedan? Vi fick väl vara glada om någon iddes skotta och spola ishockeybanan då det var väder för att åka skridskor, eller vara tacksam om någon klippte gräset så man kunde sparka lite boll. I skolan var det knappast tal om någon idrotts inriktning, alla skulle prova på allt som fanns.
Varför skulle man inte kunna utöva sport och idrott i skolorna idag, med dom medel som finns? Huvudsaken är väl att intresset är där och vi borde väl göra allt för att det ska upprätthållas och uppmuntra till utövandet trots minimala resurser.
Nu är inte jag helt insatt i detta utan jag skriver utifrån vad hon talade om, men visst är det galet och ibland (eller egentligen ganska ofta) så fattar man inte hur skolpolitiker resonerar, men jag är inte heller insatt i deras verksamhet så man kanske inte alls ska uttala sig. Jag fattar ju att pengar ska finnas till både det ena och det andra men man ska ju också kunna se till vad vissa saker kan göra för barn, framåt i tiden. Vad man kan vinna på att satsa pengar idag, och hur det kan se ut fem år framåt.
Idag ska jag nog satsa på en semla till kvällsfikat. Jag är egentligen inte speciellt förtjust i dom, men åtminstone en gång per år, tycker jag att man kan offra sig. Om jag hade tid och lust skulle jag kanske ha provat på hallon semlorna som jag vet att Theresé gjorde för att bjuda på, på hennes jobb, jag har glömt att fråga om dom föll alla i smaken, men det gjorde dom säkert, dom såg då goda ut. Näpp, det får bli vanliga semlor med mandelmassa, förhoppningsvis så finns det färdigbakade bullar så man bara behöver fylla dom, annars vet i sjutton vad jag gör, tycker inte att dom köpta är goda, dom blir torr så fort, och inte ids jag baka dom heller, är så svårt att bara få tre stycken. Jag får se vad Hp:s har att erbjuda.
Ni få ha en bra dag och kom ihåg, efter regn kommer sol, efter kyla kommer värme, efter fettisdag är det ett år kvar innan nästa semmeldag.
 
 
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

4 kommentarer

  1. Annika Collen

    Härligt Maria, jag tror att man inte riktigt tänkt efter före i det här fallet. Huvudsaken är väl att alla barn och ungdomar som vill röra på sig mer får det. Enligt all forskning rör alla på sig för lite. Kommer man inte in på ”godkända” skolor vill man t.ex. kanske spela extra fotboll eller innebandy i alla fall och att den skolan man går kan erbjuda det. Jag tror inte att man som barn eller ungdom bryr sig om certifiering utan kan man på schemat få mer idrott blir man glad. Dessutom rör sig synopserna mellan vänster och höger hjärnhalva bättre av träning och påverkar inlärningen positivt !!

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Annika Collen (2010-02-16 11:26)
    Absolut rätt, Annika. Dessutom behöver inte all idrott vara på elitnivå eller att dom ska känna sig vara tvugna att gå med i någon klubb bara för att genast kastas ut i olika seriespel med mera. Det skulle istället finnas en massa prova på sporter och gärna inom skolverksamheten, vi som har barn vet ju hur många gånger dom kan hinna ändra både tycke och smak. Ha det gott!

  3. Theresé Hällsten

    Helt rätt om skolorna. Under gymnasiet hade vi 1½ timme i veckan, under två år, fast vi egentligen ”bara” skulle ha haft en timme i 1½år. Det var kanske inte många som var med, men vi fick alltid testa något nytt, och det var jättekul!

    …Mhmmm… hallonsemlor… *sitter med tungan utanför & dreglar som Homer Simpson* Men vi har ätit upp alla. De är ju exakt som vanliga, fast istället för mjölk hade jag mosade hallon i mandelmassesmeten. Blev väldigt bra, tyckte även Anders, som inte gillar mandelmassa, eller ens mandel för den delen. Sen måste du prova att göra rulltårtan jag gjorde sist!!

Lämna ett svar till Maria Lundmark Hällsten Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten