Polisen meddelar…

Av , , 1 kommentar 5
Polisen meddelar att man gripit några av Usama bin Ladens släktingar. De personer som nu sitter i säkert förvar är Usamas mor – Marme Laden och de två bröderna – Choko Laden och Remou Laden. I lördags kväll tillfångatogs även hans syster – Pina co Laden. Nu spanar man efter hans kusin – Sal Laden och hans senile farfar – Var Var Det Jag La den…
 
By the way, denna text fick jag skickad till mig från Theresé, hon skrev:

Du med dina Axel Vadd, Inga Bröst, Hakkihälinen osv…

Bräntis is best, fuck the rest!

Av , , 2 kommentarer 4

Över en kopp varmchoklad, igår kväll så diskuterades att barns idéer, oftast inte tas på allvar. Nicco tycker att dom ibland dumförklaras av äldre och deras tankar inte räknas. Men sen, om det trots allt är en bra idé så får dom ingen kredit för det.

Ja, det kan ju vara så, ibland, och det kan också vara så att det är på det sättet det känns men många gånger kanske inte idéerna är genomförbara för dom har inte förmågan att kunna se vad som skulle kunna hända längre fram, om det skulle gå igenom.
 
Men jag känner igen det där tänket. Jag berättade för henne vad jag ställde till med då jag gick i sjuan. Jag var stationerad på Bräntbergsskolan där jag gick sjuan, åttan och nian. I sjunde klass fick alla som ville, rita en teckning som sedan hängdes upp till allmän beskådning och alla elever samt lärare fick rösta på dom. Vinnaren, teckningen med flest röster, skulle få bli trycket till våra nya skoltröjor.
 
Klart man ställde upp. Jag ritade en hand med långfingret uppe, det tror jag att ni, dom flesta vet hur det ser ut, ”att ge någon fingret”, ovanför skrev jag texten: Bräntis is best, och under handen: Fuck the rest.
 
Ehhhh, nu vet inte jag vad jag tänkte egentligen, att det såg fränt ut och var lite kaxigt sådär. Vår mattelärare, en mycket sympatisk herre, kom in i rummet där alla teckningar hängde, tittade sig omkring och fick syn på min teckning, ja, sa han, jag vet inte vad det betyder men jag röstar på den. Tror ni jag var lycklig, att han la sin röst på den, var ju hur coolt som helst.
 
Nå, efter alla röster var räknade så framkom det att min teckning vann. Jag var överlycklig och dessutom skulle vinnaren få sin tröja gratis. Tror ni att det gick som beräknat? Nejnej…Maria blev nerkallad till en sur rektor, hon slängde upp teckningen på bordet och undrade vad den betydde. Ehhhh…typ Bräntis är bäst, strunta i alla andra, sa jag och visste inte riktigt hur jag annars skulle förklara den.
 
Ja sa hon, vi har blivit uppringda av massor med upprörda föräldrar och det begriper du väl att den här kan vi inte använda till tröjorna. Så tog hon min teckning och samtalet var över. Jag fick inte ens behålla den. Snacka om att känna sig överkörd. Nog förstår jag idag av vilken anledning den inte fick bli en skoltröja men, varför hängdes den ens upp i rummet, jag skulle väl ha blivit stoppad mycket tidigare, det var inte heller någon hemlighet, vad jag höll på at rita för någonting.
 
Så jag förstår hur Niccolina kan känna det ibland, att ingen lyssnar eller bryr sig, men många gånger är det precis vad man gör men det misstolkas. Med åldern förstår man sedan hur det låg till, synd bara att det tar ett tag innan man kommer sig dit.
 
Ha en underbar fredag!

Yeeees, eller inte…

Av , , Bli först att kommentera 4

Blev så glad för några dagar sedan då jag fick detta på mailen:

Hej,

Du har fått matchningar från dina bevakningar på jobbia.se:

  • Personlig assistent

mvh,
jobbia.se

Skyndade mig att logga in och kolla vad dom hade att erbuda…jobb som personlig assistent i Storuman, njae, jag tror inte att det skulle vara lönsamt att sitta och pendla den vägen. Men jag fattar inte varför dom matchar mig med ett arbete där då jag faktiskt har fyllt i att jag vill ha ett jobb i Umeå med omnejd, och till omnejderna räknar då inte jag Storuman.

Bilder på bilar

Av , , 2 kommentarer 4

Nu, helt plötsligt så slog bluetoothen igång, efter en vecka utan liv, så jag passade på att kolla igenom lite bilder som fanns där, på bilar och andra fordon:

En hårding på 2 hjul

Taget i Västerås 2008, under min uppkörning för licensen

Bogsering av bilar som skulle ut på Teg, sist är Åkes Dkw Cab

Min licenskörning

Och nu följer en liten serie på en bil, som skulle ut ur ladugården förra midsommaren i Maltträsk:

 

Gammal eller?

Av , , Bli först att kommentera 5

Sitter och läser i gamla dagböcker jag skrev för över tjugo år sedan. Följande finns skrivet den 21/9-89:

Toppväder, hälsar på Nisse och Svea i stugan, satt ute och drack kaffe i värmeböljan.

Kommer ihåg att vi tog av oss jackorna och satt i bara t-shirt. Vad jag reagerar över att man tyckte det var sensation, en värmebölja i septemer, men kolla nu då. Vi satt ute första gången i vår, redan i Mars. Nog har världen vänt sig litegrann och det stämmer inte riktigt med hur det såg ut för tjugo år sedan.

Vintern känns att vara kortare nu eller är det för att man blivit äldre själv?

Hysteriska katter i bilen

Av , , 4 kommentarer 4

Vi skulle, i vanlig ordning, fira midsommar uppe i Maltträsk. Kan ha varit för en sisådär tre-fyra år sedan och jag körde Cheven och Åke rattade upp bussen. Fråga mig inte varför, kanske vi ville ha med bilen för att kunna göra en tripp runt omgivningarna eller så ville vi bara vara lite omständliga.

Nåväl, jag fick det eminenta uppdraget att ta med katterna, Enya och Eloise, i bilen, dom är som bekant, inte speciellt förtjusta i bussen och vi trodde väl att dom kanske skulle vara lättare att ha med i bilen. Nicco åkte med mig, hon tycker inte heller om att åka buss, det skramlar och motorn låter osv.
 
Nu hade jag stängt in dom i sina burar, jag ville inte ha en hysterisk katt, fastnaglad i skallen så av den anledningen så satt dom där…en liten stund. Hann bara passera Hissjö så hade Eloise klöst sig ut ur sin bur. Jag ut ur bilen, fick tag i katten, in med hon i buren och ställde öppningen mot dörren, sedan fortsatte färden…en bit. Sen var hon ute igen. Jag vet inte hur många gånger jag fick stanna bilen och pressa in henne i buren igen, jag höll på bli tokig.
 
Dessutom var Nicco lätt hysterisk också, varje gång hon kom ut, jag hade väl skrämt henne med att katter inte ska vara lös i bil eller buss för man vet aldrig vad dom gör. När vi närmade oss Hjuken och jag klev ut för hundrade gången, så hittade jag en motorvärmarsladd därbak i bilen, så jag knöt, helt sonika fast både galler och tak och alla lösa delar på buren så nu satt Eloise där hon satt.
 
Gasade på igen och då…mina vänner, så skiter hon!!! Alla som har katt eller har varit i närheten av en då dom gör det, vet att det kan lukta nå fruktansvärt. Jag gjorde ingenting utan satt bara och hoppades och bad till nån däruppe att hon inte var lös i magen. Kom upp för backen till Hjuken, mötte en lastbil och ser hur småsten kommer flygande mot bilen, jag viker huvudet åt sidan och sedan smäller det så fruktansvärt högt, att man kunde tro att någon skjutit med en hagelbössa, fick tre små stenskott på rutan, ringer upp Åke som kommit sig fram till Maltträsk, för att få berätta om all dramatik, då kommer jag dessutom ihåg vad jag glömt hemma i Umeå, hela väskan med alla hygien sakerna, tandborstar, hårborste, kam, spray, deo, parfym, ja allt man kan tänkas vilja ha för att kunna fixa till sig lite. Då drog jag ett djupt långt andetag, och hoppades att konsum i Åmsele fortfarande skulle ha öppet då vi kom dit så jag åtminstone skulle få köpa oss ett par tandborstar och en kam.
 
Dom hade öppet, och Eloise var inte lös i magen så det blev till slut en trevlig midsommar och det är som man säger, när saker händer så där så kommer man i alla fall ihåg dom. En smärtfri resa utan speciella händelser, faller nog lätt i glömska.
 
Ha en fin torsdag!

Ett dyngpaket

Av , , 2 kommentarer 4

Nu har jag lov att ta bort detta paket, imorgon ska sjukgymnasten sätta dit en ny tejp och idag skulle jag få tvätta upp foten….ska bli så skönt.

Inte nog med att det ser ut som ett dyngpaket, det kliar under tejpen så ibland tror man att man ska bli tokig. Jag kan ju tänka mig hur det är för alla stackare som får gå och ha gips på sig, huvva.

Maria Lundmark Hällsten