2 olika stugor

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 03 september 2010 klockan 07:19,

Ja Kerstin fick inte njuta av att ha rätt om den blå tallriken som nu faktiskt inte heller var en blå stekpanna utan en vanlig, hederlig svart, stekpanna. Haha, ja jag säger då bara det. Hon var och klippte sig igår så det var bara jag och Janne som var ute och gick, han undrade hur fasiken man kunde tvätta ett påslakan och få in ett lakan inuti det.

Jag känner igen det där, det är massor med saker som kan gömma sig inuti ett påslakan, men visst kan man fundera hur det kan sno sig som det gör ibland. Han hade i alla fall trott att det var Kerstin som hade lagt in lakanet inuti påslakanet, bara för att, men se, det hade hon minsann inte. Eller som hon själv sa då han berättade det här ute på gården: -Tror du jag är så jäkla dum i skallen, va?

Klockan tolv hade vi samling härute på gården för vidare färd upp till Hamptjärns stugan, (stugan nummer 1) vi hade nog, garanterat, det finaste vädret däruppe, ingen blåst, klarblå himmel och en varm sol i ansiktet. En eld tändes upp och vi grillade korv och drack kaffe, samt satt och surrade om ditt och datt. Mycket trevligt!

Den här, sista bilden har Jan A tagit

På vägen ner för backen så hittade jag ett lingon, meh…så otroligt…ynkligt, kan man säga.

Jag förstår dom som säger att det är ont om bär i år. Jaja, förutom Kerstin och Janne då som hittat av ett lingonställe där lingonen var lika stora som golfbollar, alldeles knallröda och dom hoppade ner i hinken, alldeles av sig själv. Nå, lite lätt överdrivet, men.

När vi sedan kom hem igen så satt vi ute på gården någon timme innan vi gav upp utelivet och gick in för att göra lite nytta.

Själv hade jag tvätt stugan igår kväll, (stugan nummer 2)apropå detta med att tvätta, någon som hade tiden innan mig hade lämnat kvar tre par jeans i torkskåpet men det gjorde väl inget. Man får ju använda det en halvtimme in på nästa tid. Då har dom också tid att städa upp därnere, tänkte jag, eftersom personen ifråga hade lämnat en del söl på maskinerna.

Kom ner efter en timme, i torkskåpet hängde fortfarande byxorna, jag släpper ner dom i en korg och skjuter iväg den över golvet, sedan får jag rensa torkskåpet från allt ludd, som jag faktiskt var VÄLDIGT sugen på att stoppa ner i fickorna på jeansen, men jag besinnade mig. Alla kan ju glömma, och jag lät allting bero.

Tredje gången jag var ner så kom en kille in, han bor i ingången bredvid, han såg skamsen ut och ursäktade att han hade glömt bort tvätten, själv var jag på väg upp så jag sa att det var lugnt, och sedan tog jag faktiskt för givet att han skulle torka upp sitt spill, nu när han var där. Men ack vad jag bedrog mig. Så här fint hade han lämnat det:

Inte är det underligt att mycket bråk börjar nere i tvättstugorna. Men nu har jag fått min lilla hämnd, sedan är det ju bara han och jag som vet vem han är, så lite snäll är jag ju allt, men ingen kan gå säker, nästa gång kanske jag hänger ut namnet här också :-)

Önskar er alla en fin fredag, själv är vi bortbjudna på middag, jo man tackar, det blir säkert trevligt, det med.