Tunn och skör som finaste silke

 

Ni vet när man har påslakan och lakan som är tvättade så många gånger och dom har blivit så mjuka så att det känns som om man låg på den allra mjukaste bomull, sen vänder man sig och utan ett ljud har lakanet spruckit sönder, eller man har tänkt använda foten till att rätta till täcket och *tjopp* så åkte foten igenom påslakanet, för att det blivit så tunt. Såna jeans och en sån jeansväst har jag.
 
Jag sa vid något tillfälle att min väst är så tunn och nött att den kommer att falla sönder om någon stirrar för mycket på den. Här om dagen stod Nicco och tittade konstigt på min väst, jag kollade ner och undrade vad som var fel. -Du mamma, sa hon, skulle verkligen västen gå sönder om man stirrade på den! Haha, hon gjorde ett allvarligt försök men det gick inte.
 
Varför är det alltid så? Precis när grejerna är så skön, mjuk och följsam, ja då ska dom gå sönder och att laga dom är inte värt det. Det är bara att jaga nytt. Men nu är snart väst vädret över så jag lär väl inte behöva någon ny…på ett tag…kanske.
 
Nicco har fått en ny kompis:
 
Åke blev tillfrågad igår om han ville ha ett skellett, så han ringde och frågade vad jag tyckte, jag skrattade och sa att alltid kan vi väl hitta någon plats till den, man kanske skulle ha hakat på den, i fronten på bussen….jag sa att vi skulle slänga in den under bussen, kanske sätta på den Åkes boots och sedan knäppa kort på eländet, lägga ut den på bloggen och skriva att nu är Åke less på att ligga där under och skruva.
 
Nu är det inget riktigt skellett, utan den är i lite tjockare plast, så om ni tycker att det är makabert att ha en döing i rummet så kan ni ta ett djupt andetag och pusta ut. Ja, makabert kan man ju tycka ändå, själv anser jag bara att det är en kul grej. Sen får vi se om den blir en sån där dammsamlare, då kanske den åker ut.
 
I eftermiddag ska jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta göra en liten repris på Expo och sedan fika Nybro café. Eventuellt kanske vi åker en sväng på myrorna, det beror väl på vad dom andra tycker, vi får se. Ni får ha en bra dag, precis som igår har då i alla fall jag tänkt ha det!
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    ooh vilket gulligt skelett :-D På tal om gamla nötta grejjer: Jag fick ett påslakan av min mormor som är lika gammalt som jag är. det är så underbart mjukt och passar således jättebra till lilleman. Sen är det så där härligt ”fulsnyggt” också :-D Ajlajkit!!

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Helena Nilsson Springare (2010-09-09 17:38)
    Dom är ju så djuriskt skön då dom är så där gamla, vårat favvo påslakan fick jag sy om till Nicco, då hon var liten, tyget som var helt räckte till hennes lilla täcke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>