Maria Lundmark Hällsten, Umeå

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg från October 2010

En första flygtur

 

Vi blev av med Niccos fåtölj igår, vi lämnade den på returcentrum i Vännäsby…men vi åkte inte tomhänt hem, nej, vi köpte en tvåsits bäddsoffa, blir perfekt då hon ska ha kompisar hemma eller som nu, då Theresé och Sally får sova i den. Hittade en hoppgunga, á 100:-, så kan hon studsa runt i den då hon vill ha lite speed.
 
Flygturen hit gick bra och hon charmade dom flesta på planet. Jag minns min första flygtur. Ja, inte var jag 4 månader men gissningsvis 9 år, och jag skulle få flyga till kusin Anna i Stockholm. Dom preppade mig med en påse runt halsen, som dom hade på flygplatsen, den skulle visa att jag var ensam, utan vuxet sällskap. Jag placerade mig givetvis vid vingen, närmast fönstret, det första jag gjorde, men fick flytta mig, med tanke på att det var nödutgång där, och inga barn får sitta närmast en nödutgång.
 
Hm, kom ihåg att jag blev lite nervös där, tankarna dök väl in, om att det faktiskt skulle kunna hända något under resan. Det gjorde det inte och när vi klev av på Arlanda så blev jag genast upp plockad av en bil, som körde mig till gaten. Det var för att jag var ensam, när jag talade om för morsan att det kommit en gubbe i bil och plockat upp mig, höll hon på få hjärtsnöjpen, men hon förstod sedan att han faktiskt jobbade där, det var inte en ”ful” gubbe som smugit sig in på landningsplatsen,
 
Hemresan blev också lite spännande då vi gick ner i Övik, på grund av dimma, och sedan sa dom i högtalaren att dom inte var säker på om vi skulle kunna landa i Umeå. Jag hann fundera på hur stackarn jag skulle hitta hem från den platsen vi kanske skulle landa på, men det löste sig också, dimman lättade innan vi var här.
 
Ni som såg Elvis i glada Hudik, missade väl inte vad en kille från det glada gänget hade sagt då dom skulle flyga första gången och flygvärdinnan plockade fram flytvästarna för att demonstrera dom - Jag trodde att vi skulle flyga?
 
Jag var ner en sväng i källaren för att hämta upp täcken igår, och hittade lappmössan som Nicco efterlyst, mja, hon ska inte ha den själv men väl till en redovisning om samer. Våran hustomte får låna den så länge:
 
Ikväll ska Nicco och Elin på halloween fest och vad vi ska göra får tiden utvisa. Ha en fin söndag!

klokast

Detta blir onekligen något makabert, kast med klo...istället för kast med något annat...opassande

klo -kast

En del att fixa

 

Det är inte så ofta man brukar sova till nio, men nu gick det bra. Kan det bero på att man jobbade igår…säkert!
 
Det blev i alla fall en ganska lättsam fredag och det kan ju kännas bra att få en mjukstart, när man nu aldrig varit med om något sånt här jobb. Vi hade också en trevlig pratstund efter middagen, för att lära känna varandra lite bättre. Dessutom är väl alla jobb som personlig assistent olika, eftersom behoven aldrig är dom samma, eller brukarens önskemål.
 
Idag kommer Theresé, Sally och Elin hit. Dom landar vid kvart över tre och vi skulle ha behövt göra en del innan dess. Som, för att ta ett exempel, ta Niccos fåtölj som hon har stående i sitt rum och göra oss av med den. Jag undrar om vi skulle ha åkt till retur centrum i Vännäsby och frågat om dom kan tänkas vilja ta den, sedan kanske dom har en tvåsits soffa där, som skulle ha passat.
 
Inte för att den heller skulle rymmas där just nu, men den kan ju förvaras några dagar i källarförrådet, tills dom ska hem igen. Nicco vill nämligen ha en soffa istället, det är ju inte alltid hon är ensam framför tv:n.
 
Åke fixade ihop barnmatstolen igår, så Sally ska ha någonstans att sitta, och hör och häpna, han hittade alla delar förutom en skruv, fast han hade lite göra i alla fall, innan alla delar var på plats, det var en viss spridning på alltihopa, en del var i källaren, andra i skrubben och skruvar i kökslådan.
 
Det har också vuxit till sig ett litet berg av disk, som jag nu förmodligen bör ta hand om, Åke har trots avsaknad av intyg från en läkare, sluppit stoppa ner handen i vatten och borde väl förmodligen få slippa det…ett tag till. Men bandaget lär inte sitta kvar över fingret i all evighet :-)
 
En lätt vallning av dammsugaren kanske man också skulle ha kostat på sig men sen tar jag helg.
 
Önskar er alla en bra och lugn lördag!
 
 

Häxor

Här kommer en dum en, nu i häx och halloween tider, häxor är givetsvis ohyra utklädd till häxor

Häx - or

Förmågor

Jaha, ännu ett ord som skulle kunna vara något annat. En måg, vet alla vad det är? För vår del så är ju Anders våran måg, då bode rimligtvis förmågor vara såna killar som inte riktigt blivit godkända ännu, och dom behöver inte bara vara en utan det kan handla om flera stycken.

För - mågor

Lill "raggarn"

 

Theresé hade ju satt ut en bild på Sally, på hennes blogg och skrivit följande: jag tror att morfar fick rätt. Det är nog en raggare... Kolla in kromhänget bara...
 
Jag läste texten först och såg säkert jätteförvånad ut, va…har farsan sagt det??? Alltså min pappa, Theresé och Niccos morfar, men sen gick det ju upp ett litet ljus, morfar, det är ju Åke det.
 
Frågade Åke om han sett bilden på bloggen och om han läst texten, nae..ja jag berättade vad som stod där och han trodde samma sak som jag, jamen sa jag, det är ju DU som är morfar…JA JUST Ja, det är ju jag, svarade han och lyfte på ögonbrynen.
 
Det kommer nog ta ett tag innan det gått in att man blivit en tredje generation, ja med oss, men räknar man även våra föräldrar så blir det naturligtvis fyra generationer.
 
Detta var också ett litet problem då Theresé var liten. Min mamma fick nämligen syrran, ett år och tre månader efter Theresé var född. Farsan jobbade, kom hem, Theresé kanske var där, ja då var det ju hej hej här kommer morfar, sen gick han vidare in till barnsängen, böjde ner sitt huvud och sa samma sak till Emma, av bara farten, nämen just ja, det är ju pappa, inte morfar. Nå, sen, tre månader senare blir han farfar, bara för att göra saken ännu lurigare. Nu är det väl mest han som har problem med att skilja på morfar, farfar och gammelmorfar, och det vete sjutton om han kommer att lära sig.
 
Brälla ringde igår, han och Lena är ju "over there", ganska fantasktiskt ändå att någon kan ringa från en mobil, tvärs över jorden...och det finns täckning, unbelievable!!! Dom hade det bara bra och dyker nog upp här hemma i början på nästa vecka.
 
Gårdagen kom och försvann i ett nafs, mycket hann göras och vi färdades kors och tvärs på dom olika områdena. Hann även en sväng ner på stan. Idag jobbar jag eftermiddag och det blir mellan 14-21. Ska bli roligt att se vad den här dagen då har att erbjuda, och vad min brukare ska hitta på.
 
Ni får ha en trevlig fredag, det ska vi ha!

Rolig grönsak

Rolig grönsak - Kulpotatis

Vilken tur man har grannar som skickar tips på bloggar då man inte haft tilräckligt med fantasi, tackar Jan A för detta, tack tack!

ps. jag är nog lite slut i skallen för jag trodde att det skulle vara med en bild och jag kollade och kollade men hittade ingen, tänkte just mejla tillbaka och skriva att du glömde bifoga bilden...då jag såg vad det roliga var ds.

Förföljda

 

God morgon Umeå! Steg upp kvart över fem…ja jag vet, jag är som jag vart, men jag tycker att det är skönt att få polimasa omkring på morgonen och inte bara störta iväg. Jag börjar arbeta idag, klockan sju, så det är inte så långt borta nu.
 
Ännu en brand på mariehem, vi bodde ju där för flera år sedan och då brann det i huset mitt emot, ett likadant hus som igår fast med fyra eller fem våningar men branden var likartad, det började på vinden.
 
Sedan flyttade vi hit, och då brann det två gånger i huset mitt emot (även här) och sedan en liten bit ovanför oss på gatan, i ett garage. Jag tänkte då att det måste förfölja oss på något sätt, hur ofta på en skala, brinner det i grannhuset? Man får vara glad så länge man klarat sig från något liknande, kan inte vara speciellt upplyftande att få allting förstört av elden eller av allt vatten som sprutas in.
 
Idag blir det en minst sagt lika spännande dag som igår, nu får jag veta vad allt går ut på och hur mitt schema kommer att se ut. Men det lät inte oävet igår, det vi pratade om, så jag ser då inga speciella bekymmer eller problem.
 
Till helgen kommer Theresé och Sally, och en kompis till Nicco, hit. Så då blir vi trångbodda några dagar. Eller åtminstone dom, dom ska kladdas in i Niccos rum, något annat alternativ finns inte om dom inte vill ha en närgående relation till våra katter, som helst vill ligga på en och inte bredvid. Men det löser sig säkert, det handlar ju bara om att sova och enbart i sex nätter. Ska bli kul att se Rally Sally och vad som hänt under den sista månaden.
 
Nu bör jag fixa mig en frukost annars blir jag utan idag, ni får ha det gott!

Ville bara tala om...

Från ena dagen till den andra.

Intervjun gick över förväntan och jag fick jobbet, börjar imorgon...YES!!!

Heltid som personlig assistent, ska bli jätteroligt och spännande och jag ser verkligen fram emot att få se och lära mig vad det är som ska göras.

Då vet ni!

Spännande idag, håll en tumme!

 

Då var man uppe med tuppen. Vill gärna ha lite startsträcka på morgonen och har bestämt mig för att kliva upp lite tidigare.
 
Åke kom hem med ett paket igår, inte till mig eller Nicco, utan det var lindat runt hans finger:
 
Nu ska han vara hemma några dagar eftersom det är lite svårt att dra en pallyft och bära runt med andra saker med ett skadat finger. Det är själva fingerblomman, som det så vackert heter, som närapå har skurits av, imorgon ska han få gå på vårdcentralen för att kolla om det ser ut som det ska och sedan får han ta stygnen om tio dagar.
 
Jag stod och skalade potatisen till middagen igår, då min mobil ringde, det var ett nummer jag inte kände igen och tog för givet att någon ringt fel. Men se, det hade han inte. Jag har nämligen sökt några jobb och detta var en som nu var väldigt intresserad av att jag skulle komma på en anställningsintervju, så nu, mina vänner, får ni hålla en tumme för att jag får mig ett jobb. Klockan nio i dag ska jag vara där.
 
Så det blev lite förberedelser igår kväll, motorvärmaren ställdes in på rätt tid, vi åkte och smorde in alla lister runt dörrarna, dom har nämligen en tendens att frysa fast då det blir minusgrader och jag har även förberett att ta med min hårtork, för har låset frusit så blir det problem. Jag vill inte komma för sent för något så simpelt. Ni kommer väl ihåg vad jag skrev om förut en gång, om dörren å bilen?
 
Då vi skulle upp till Malå och fira jul, vi hade lastat och gjort klart, Nicco satt sig tillrätta i baksätet och sedan gick inte dörren att stänga, den studsade bara upp hela tiden. Nå, det löstes sig ju till slut, men inte riktigt som vi tänkt oss. En massa smörjmedel hade sprutats in och sedan tyckte jag att Åke skulle ta tändaren och värma på låsanordningen, vilket han gjorde och då började hela innerdörren att brinna. Tjohooo, vilken brasa!
 
Det har vi nu provat på och tänker inte testa igen :-)
 
Ni får ha en bra dag, allihop!

Diskmaskinen var en råttfälla

 

Åke ringde för en stund sedan…han står på vårdcentralen i Vindeln och väntar på att få sy.
 
Tydligen har dom en elak diskmaskin inne på Ica affären, han skulle ta sig förbi den för att hämta en säck, den undre luckan smällde igen, som en råttfälla (enligt honom själv) och han hann inte dra bort ringfingret utan det fastnade i maskinen. Tydligen så klämde den åt runt hela fingret. Han satt på plåster och åkte iväg men det slutade aldrig att blöda, det har gått för djupt ner i fingret.
 
Detta mina vänner, är en ganska så typisk, normal dag i våra liv, inga konstigheter här inte. Men jag sa ändå att det var tur i oturen, han hade ju kunnat ha haft hela handen där och nu var det dessutom det vänstra fingret som fastnade, och han är högerhänt. Hm, det gäller att hitta något positivt i alla händelser, eller hur?

Frågor utan svar

 

Jag vet att jag låter otroligt tjatig, men jag är så naiv, att jag tror att människor är olika och kan ändra sig, men tydligen inte dom som jobbar på Unionen.
 
Jag har fått ett glädjebesked, jag har nämligen trott att jag bara har 50 stämpeldagar kvar och ingen ny period. Detta innebär att jag egentligen är tvingad att praktisera med en lön på 65% av min ursprungliga lön, och göra detta ända fram till jag får ett nytt jobb, ha detta nya jobb i minst 6 månader, sedan har jag en ny period.
 
Det absolut ultimata är ju givetvis en anställning, tro inget annat, men detta med stämpeldagar är en viss trygghet, samt, inte att förglömma, med en ny period får jag ju tillbaka dessa 75 dagar som jag får jobba och har chans att stämpla upp. Då ges helt plötsligt tillfälle för mig att kunna söka dessa jobb som vikarie eller inhoppare, som personlig assistent, vilket jag inte kunnat söka tidigare, och jag får därmed en chans att visa vad jag går för.
 
Nå, nu stod det i detta brev från Unionen att dom tror sig se att jag har rätt till en ny period och vill att jag skickar in ett arbetsgivarintyg (det som dom faktiskt fick i januari i år), samt att man automatiskt får ytterligare 150 dagar om man har barn under 18 år…say what??? Det hade jag ingen aning om.
 
Mejlar till Annika och skriver att jag vill ha ett arbetsgivarintyg, hon ringer och säger att hennes dator med alla uppgifter har brunnit…tro mig, detta är ingen ovanlighet, hos en person där till och med faxen till telefonen har virus. Så hon ber mig mejla till Unionen att dom skickar en kopia på papperet.
 
Det är precis vad jag gör, och jag lägger till en fråga i mejlet, måste jag anmäla att jag har barn under 18 år eller får man dessa 150 dagar automatiskt?
 
Igår fick jag svaret, i ämnesraden på mejlet: Jag skickar arbetsgivarintyget.
 
Åhh så dom är effektiva på Unionen, varför varför varför, kan dom aldrig svara på mer än en fråga??? Nä, det blir att ringa upp dom idag, verkar vara enda chansen att kunna få ett svar, men det kanske jag inte heller ska skriva, jag har som ni vet, haft otaliga samtal med dom tidigare utan att kunnat få vettiga svar.
 
Imorgon ska jag jobba igen, jag pratade med förskolan samt vårdcentralen igår och dom tyckte att jag tar en dag till hemma och sedan får vi se hur det går. Men mest smittsam är man tydligen i början av en förkylning, och givetvis ska man inte hosta eller nysa i ansiktet på någon. Så då återgår vi till dom normala rutinerna igen…skönt. Ni får ha en bra dag!

Förespråka

Innan vi lär oss prata, typ baby språk

Före - språka

Enya softade

 

Jag är fortfarande hemma, detta var den tjurigaste förkylningen jag haft på flera år. Låter som om det är totalstopp i näsan, då jag pratar och halsen känns misshandlad, för att inte prata om rygg och mage, nu då man har hostat som en galning. Man håller på vara lite öm, sådär. Men vad göra…gilla läget och hoppas på att man blir frisk…i år, eller tidigare än så, om man nu får önska.
 
Enya softade framför tv:n igår, hon såg på Top Dog USA, undrar just vad hon tänkte på, om hon tyckte hundarna var lättlurade som gjorde allt som dom blev tillsagda att göra:
 
Programmet intresserade inte mer än att jag kunde pocka på hennes uppmärksamhet så hon fick bli fotograferad:
 
Jag var aldrig utanför dörren igår och när man bara är inne så känner man sig ännu mer sjuk, då ingenting händer. Dagen går visserligen ändå, men något saktare än tidigare och ibland går ställer man sig bara i fönstret och längtar ut, men jag vet inte heller vad man skulle ut och göra.
 
Åke håller på städa i garage källaren, och där har du inte ståhöjd så han såg ledbruten ut då han kom hem. Tur att ormsalvan funkar så vi får än en gång tacka Jan A för den, annars hade jag aldrig kommit på att den ens fanns.
 
Nu har Nicco kravlat sig upp…eller rättare sagt ner, från hennes säng, hon har haft sovmorgon idag, och snart är det väl då dags för frukost. Ni får ha en bra måndag!

Jag gjorde testet

Is your cat plotting to kill you?

Planerar din katt att döda dig?

Nu fick jag en rolig länk från Jan A, som handlar om hur man ska klappa sin katt. När jag läste igenom den och hamnde längst ner på sidan så fanns det en annan länk där: Hur man kan veta om ens katt planerar att döda dig. Här kommer: www.catswhothrowupgrass.com/kill.php

Jag skrattade mig igenom hela sidan och ska villigt erkänna att det låter som våra katter...fast då kanske jag egentligen skulle sluta garva och bli orolig nu :-S

Irländare är verkligen logiska

Fick en historia från Jan B, varsågod!

The Irish Millionaire



Mick, från Dublin , ställde upp i "vem vill bli millionär" - och mot slutet av tävlingen hade han vunnit 500 000 euro. 

"Det har ju gått bra så här långt" sa' Chris Tarrant, programledaren. "men för millionfrågan har  du bara en ledtråd kvar;
 
Ringa en vän, och allt hänger på denna fråga. Tänker du satsa på att ta den också?"   
"Javisst," sa Mick. "Jag tänker försöka!" 

"Vilken av följande fåglar bygger INTE eget bo?"
 

A) Sparv   

             B) Trast

      C) Skata

D) Gök?" 

"Jag har ingen aning" sa Mick. " Så jag tänker använda min livlina och ringa Paddy hemma i DublinI" 

Mick ringde sin vän, berättade omständigheterna och upprepade frågan för honom.
"För hellvite, Mick!" utropade Paddy. "De e enkelt - det e göken"




"Är du säker?" 

"Klart ja e säker." 

Mick lade på luren och sa till Chris, "Jag chansar på att det är göken." 

"Är det ditt definitiva svar?" frågade Chris. 

"Jepp." 

Det blev en lång, lång paus - och sedan utropade programledaren "Göken är rätt svar. Mick, du har vunnit en miljon euro !"


Nästa kväll bjöd Mick Paddy på ett glas på den lokala puben hemma i Dublin igen.


"Säg, Paddy?  Hur i hela friden visste du att det var den där j-kla göken som inte bygger egna bon?" 



"För han bor ju i en j-vla klocka!"





Förslag

Måste bara vara en boxarboll, sparring partner eller boxarsäck

För - slag

Gyllene måsen

 

Theresé talade om att min bror skrivit på ansiktsboken, att dom var ute och åt en fin middag på en respektabel restaurang, hon kommenterade då och frågade om det inte dög lika gott med amerikansk buffé på gyllene måsen.
 
När hon sa detta till mig så undrade jag givetvis vad gyllene måsen var för något. Tänk efter riktigt ordentligt sa hon…amerikans buffé…gyllene måsen. Näpp, jag gick bet på det, hon fick tala om vad det var. Jamen Mc Donalds såklart, amerikanskt påhitt och det gyllene m:et symboliserar ju måsen.
 
Själv satt jag och funderade på något finare ställe, men just det där med måsen, kunde jag inte begripa, jag tänkte på hotell Uttern och sedan att det säkert finns fler sådana fashionabla restauranger och hotell med fina djurnamn, men mås, hm…
 
Jag letade upp hotell Uttern, för jag har nämligen för mig att vi passerade ett sånt hotell, på väg ner till Småland, och sedan läste jag att dom skulle ha rum som låg under vattenytan, eller något sånt, men det står inte på deras hemsida, i alla fall, jag tyckte det lät så intressant, men nu undrar jag om jag har drömt om det?
 
På tal om drömma så var drömmen precis innan jag vaknade, lite knäpp. Farsan skulle tydligen fylla jämnt och min kusin undrade om jag visste vad min lillebror skulle ge honom i present. Nä, svarade jag och undrade förstås vad han hittat på. Jo, han skulle få en hårborttagning med vax, under armarna. Oj, vilken fin present…eller kanske inte.
 
Igår tog vi oss en liten biltur, man blir ju tokig av att bara sitta inne, vi åkte till antikhuset i Rödånäs (det där nya stället bredvid macken) dom har än så länge, öppet både lördag och söndag, men han visste inte hur länge dom skulle fortsätta med det.
 
Mycket saker har dom och en del läckra femtio och sextiotals taklampor, jag skulle nog ha kunnat tänka mig en eller annan, men just nu är vi inte i behov av någon lampa, så jag snålade.
 
Min förkylning vill inte ge med sig, snacka om tjurigt. En riktig rethosta har jag och fortfarande är det som en öken i halsen. Jag får nog ringa och höra vad dom säger på jobbet imorgon, om dom vill ha dit mig. Nu önskar jag er en fin söndag!
 
 
 

Lurad?

Detta erbjudande finns i senaste bladet från Media Markt:

Låter ju jättebra, en platt tv för endast 2790:- som man desutom kan få köpa nu och betala om 4 månader, helt utan ränta och avgifter. Så läser jag reklambladet, men går man in på den lilla vita texten i tv rutan så står det helt plötsligt att det endast gäller varor som kostar mer än 3000:-...så där sprack det erbjudandet. Lite lurigt, tycker jag, varför skyltar man inte med en vara som kostar mer än 3000.- då, så slipper dom få dit en massa uppretade kunder? Eller räknar dom kallt med att när man då liks har åkt upp dit, och varit så dålig på att läsa så man inte förstått deras budskap, så handlar man en dyrare tv, bara för att...

Vart är jag?

 

Strax söder om söderhamn, när vi kom åkandes från Järlåsa, så blev det ett sånt där trafikmeddelande på radion: Det ligger en hög med kläder på E4:an i södergående riktning, strax innan Söderhamn.
 
Han hann inte mer än säga det så började det fladdra kläder till vänster om oss:
 
Förmodligen någon som haft en säck eller två, med kläder i, liggandes på en släp som sedan fallit ut från den. Snopen borde dom då bli när dom kom fram till sin slutdestination och upptäckte att något saknades, eller så fick dom också, precis som vi, bli informerade om det via radion.
 
Är det fler än jag som brukar bli helt bortkollrade när man är inne på lasarettet? När jag nu var uppe på sunde våningen, på ögon, så var jag tvungen att gå fram till fönstret för att kolla vart jag kunde vara någonstans:
 
Med denna utsikt så var det inte så svårt att gissa vart man hamnat. Undrar just hur slutresultatet blir, och vad synd att ingenting någonsin kommer att vara färdigbyggt. När ett område, väg eller byggnad är klar så ska det fortsättas med nästa. Jag kommer inte ens ihåg hur det såg ut borta vid granngården, före dom byggde rondellen där. Nu får man förlita sig på ”gamla” foton istället.
 
Inte ens mariehem är ju som det en gång var, med nya hus ute vid vägarna och Konsum rivet, för att inte tala om alla nya områden, mariestrand och allt vad dom nu heter.
 
Jag kommer inte så mycket ihåg hur saker såg ut, däremot hur det var eller grejer som hände, så jag kommer minsann ihåg den lila varubussen som kom körandes på mariehem och stannade ute på parkeringen, det var spännande att få gå in i den och köpa sitt lördagsgodis. Vi har pratat om den och förmodligen var inte svampen byggt då, den lilla affären borta vid förskolan, utan det var bara centrum som var klart.
 
Nog om detta, nu ska jag se på Amazing race, på sexan, tydligen finalen idag. Ni får ha en bra dag, skrev Maria ”snörvel” Hällsten

Att bli gammal...

Tre gamla damer satt på en bänk utanför sitt äldreboende, då en gammal man kom gåendes förbi.

Den ena gamla damen ropade;

– Vi slår vad om att vi kan gissa din aktningsvärda ålder!

Den gamle mannen sa;

– Det finns inte en chans att ni kan gissa min ålder, era gamla fjollor!
En annan av de äldre damerna sa;

– Självklart kan vi det! Ta bara av dej byxorna och kalsongerna så ska vi tala om
hur gammal du är.
Mannen blev lite generad, men ivrig att motbevisa damerna, drog han ner byxorna.
Damerna bad honom först gå ett par varv och sedan hoppa upp och ner ett antal gånger.
Efter en stund ropade dom i kör;

– Du är 87 år gammal!

Stående med byxorna nere vid anklarna frågade den gamle mannen;
- Hur kunde ni gissa det?

Damerna slog sig på knäna och tjöt av skratt samtidigt som dom unisont ropade;
- Vi var ju på ditt födelsedagskalas igår!

Onödig

Det är vad man är då man precis har varit på toan...inte nödig längre, hahaha...

Jag visste det...I knew it!!!

 

Jag bara visste det, kan det vara för att jag är jag, som detta alltid händer, eller? När jag bokade tiden på vårdcentralen så skrev jag under övrigt att jag provat salva för vaglarna, en gång på en receptfri salva och två gånger på recept. Jag undrade om det verkligen inte fanns något annat man kunde ta för jag har vid alla tillfällen fått vaglar i det ”friska” ögat.
 
Nu skrevs det ut en salva jag aldrig provat förut, den ska inte in i själva ögat utan ska läggas på ögonlocks kanten. Jag fick lära mig av läkaren uppe på ögon, hur jag skulle göra, varje dag i början och sedan några gånger i veckan. Först lägga varmt papper över ögonen sedan använda en topz för att gnida runt vid ögonfransarna, och slutligen lägga dit salvan.
 
Nu har jag följt detta efter konstens alla regler, samt varit jätte noga med att inte använda samma saker till bägge ögonen, och vips, nu imorse så har jag en vagel i det andra ögat. Så är det att heta Maria och bo på 22:an, så de så.
 
Inte känner jag mig nå friskare heller, oj, det gör så ont att hosta, och det är bara torrhosta, lite irriterande. Speciellt hemskt är det när man vaknar av en hostattack på natten, fy, hoppas att helgen bjuder på något mirakel och man är fräsch till måndagen.
 
Vilken måne vi hade imorse, stor som den största osten och lysande som solen, rätt in i tv rummet, man blev nästan bländad av den. Och nu, en timme senare så är den försvunnen, nedstigen bakom huset mitt emot.
 
Nicco har språk på Haga, nu på morgonen och då gäller det att hinna med bussen, den går från skolan 7,50, och missar dom den så får dom cykla. Dom började att läsa tyska i fem veckor, nu är det franska och sist får dom prova på spanska. Tydligen är trenden idag spanska, så därför får dom prova på, så dom inte tar ett språk bara för att, och sedan ledsnar efter ett tag, det kan ju vara ganska bra.
 
Själv läste jag tyska…i två år, sedan hoppade jag av och tog maskinskrivning, tyskan har jag ingen som helst användning av idag, kan säga vad jag heter och vart jag bor, men sedan är det nog ingen som begriper vad jag säger. Möjligtvis har man kvar lite av maskinskrivningen, man hittar tangenterna lite fortare och använder sig av bägge händerna då man skriver. Nu har man dessutom några timmar vid datorn så det hjälper ju en hel del.
 
Nu önskar jag er en bra fredag och kom ihåg, gör inget som jag inte skulle ha gjort.

Grönsaks fynd?

Fick ett mejl från Jan, innehållande en del intressanta bilder från grönsakslandet, här får ni tre stycken...städade bilder, dom övriga är jag osäker på om jag vill lägga ut, utan censur :-)

RockStone

 

Vad snopen jag blev då jag hörde en reklamsnutt igår kväll, om däck som har namnet RockStone, men du, hallå, vi heter ju som team, RockStoneRacing. Och däck är en väsentlig del i tävlandet. Då fick jag ju naturligtvis sätta mig ner och skriva ett litet mejl till Däckia och fråga om dom inte skulle kunna tänka sig att sponsra oss och vårt tävlande. Väntar med spänning på svar, men jag vet också att få en sponsor, är inte så tvärenkelt. Många företag har dessutom en avsatt slant som ska gå till reklam och då har dom kanske redan gjort sina val om vart dom pengarna ska gå.
 
Jag är hemma idag också, har fruktansvärt ont i halsen och jag var uppe inatt och trodde att jag skulle måsta koka mig en kopp te, kändes som en öken i halsen och det gjorde hur ont som helst att försöka svälja. Det kliar i halsen och upp mot öronen så man kan bli galen. Nå, jag överlever säkert detta, precis som allt annat.
 
Jag och Nicco fick oss ett skratt igår då vi satt vid middagsbordet. Åke var klar och gick i vanlig ordning ut på balkongen för att få i sig lite frisk luft…eller nä, han skulle ju röka, så var det. På sista tiden har han ofta fått sällskap därute, det är för det mesta Enya som vill ut och se vad han håller på med och det låter lika roligt varje gång han ska gå in. Han försöker nämligen med kommandot –Nu går vi in, nu går vi in…nu går vi in…NU GÅR VI IN!!!
 
Jag har ofta funderat, om det skulle råka gå förbi någon därnere och se Åke samt höra vad han säger, så skulle dom lätt kunna tro att han blivit stollig och försöker övertala sig själv om att det är dags att gå in. Katten ser dom ju förmodligen inte. Nu har vi hört den där ramsan så många gånger att vi kunde ta orden ur munnen på honom då han öppnade dörren, och det var det som blev lite roligt.
 
Nu ska jag ordna frukost, och eventuellt se på wife swap, som jag spelat in. Ha en fin dag!

Svarta ögon

Sitter nu och knaprar på en havreknäcke...min lunch. Jag hade ju tid på vårdentralen klockan 11 och trodde väl att jag snabbt skulle ta mig därifrån, men icke. Det blev en akuttid uppe på ögon.

Jag har fått så otroligt dålig syn på vänsteröga, bara under sista veckan så han tyckte det var oroväckande. Med glasögonen fixade  jag inte ens raden som är fjärde, uppifrån räknat, när jag höll för högerögat.

Däruppe, på ögonmottagning, var det att vänta, sedan in och kolla synen, byta rum, kolla trycket, för andra gången i dag, byta läkare och rum, mera droppar i ögat, ytterligare väntan och mera koll. Dom sista dropparna utvidgar pupillerna så man ser ut att ha svarta ögon, lite kusligt att titta sig i spegeln.

Nå, hon kom i alla fall fram till att jag har inga fel på mina ögon eller att det skulle vara något annat bakomliggande, men...dessa vaglar har påverkat hornhinnan så den är skrovlig och irriterad, vilket gör att brytningen blir fel. Jag såg inget bättre även fast hon bytte glas och donade men jädrans vad bra jag såg då hon bara satte på ett glas med ett pyttelitet hål i, det är nämligen bara ett litet tunt glas i den och eftersom jag då kunde se bra, så var det ingte fel i själva pupillen...härligt. Det innebär ju också att det kommer att bli bättre.

Givetvis skrev hon ut salva att smörja in och tabletter som jag ska äta samt råd om hur jag ska slippa dessa vaglar i fortsttningen, mycket nice!

Sen passade jag också på att införskaffa nässpray, nu håller det på vara alldeles tätt där, konstigt!

Gruvsam

Min ingifte morbror heter Sam, han råkar dessutom ha jobbat i gruvan i flera års tid, så...gruvsam är väl ett passande namn på honom?

Sen ska jag också säga att jag fått en tid på vårdcentralen om 45 minuter och det kan också vara något att gruvas inför, vill inte ha ett finger i ögat, precis, men jag kan lova att det är precis där läkaren kommer att stoppa in i sitt finger eller annat redskap, bara för att.

Helt sjukt...sjuk

 

Så åkte man dit, till slut. Hemma med värsta förkylningen som verkar sitta ganska så långt ner. Sen räcker det inte med det, nejdå, några fina vaglar i vänster ögat har retat i någon vecka nu, jag är lite orolig över alla streptokocker som florerar på förskolorna och synen på det ögat har blivit så mycket sämre, jag kan inte läsa texten på tv:n även fast jag har glasögonen på mig. Nå, jag har skickat in en bokning till vårdcentralen så jag hoppas jag får komma dit idag eller imorgon.
 
Man är precis som småbarnen i början av deras förskoletid, man ska gå igenom hela registret med bakterier som finns i dom miljöerna, sedan blir man värsta superman, och klarar av det mesta. Det är bara att gilla läget.
 
Jag läste i tidningen att dom ska dosera rondellerna så dom lutar utåt istället för inåt, enbart för vattenavrinningen. Låter väl kanske bra, men kan bli fruktansvärt spännande också, om det blir en ishinna i rondellen. Vart hamnar man då om fästet på däcken släpper, förmodligen i dikeskanten. Ja, jag vet, man ska anpassa farten, men vad hjälper det om det är en rejäl ishalka…ingenting, släpper det så släpper det.
 
Sedan stod det också att den nya rondellen dom byggt uppe vid Kvantum, den lutar inåt, för det bygget bestämdes innan dom kom på att dom skulle göra tvärtom, hm…undrar just hur länge det då dröjer innan den ska rivas upp igen enbart för att den inte följer reglementet? Man ska aldrig upphöra att förvånas över vissa bestämmelser, lagar och förordningar.
 
Jag vet att jag för längesedan såg ett program på tv som handlade om en kille som uppfunnit en ny typ av asfalt, allt vatten rann rakt igenom. Jag vet att det skulle bli dyrt att framställa, men varför kan inte den asfalten användas vid just rondellbyggen och kanske på andra speciellt utsatta ställen? Det kanske blev lönsamt i längden.
 
Nä, nu ska jag äta frukost, om Nicco har tur kanske jag fixar en till henne med, nu då jag har tid. Ha det gott!

Apropå this and that

 

Nu har Sally börjat göra önskelista, enligt Theresé så är detta vad hon önskar sig sedan:
 
Egentligen, från början, så var det inte den sparkbilen vi nu köpte till doppresent som jag hade tänkt mig. Jag hade nämligen sett i tidningen bil och bostad, en bild på en sparkbil föreställande en BMW, tyvärr fanns inget inköpsställe angivet och när jag sökte på nätet så verkade den inte finnas här i Sverige, så det bidde ingen sådan.
 
Coola leksaker finns i ett överflöd och man kan undra hur någon en gång i tiden kunde nöja sig med ett par kottar och några stickor att sätta in som ben.
 
Igår var det bastukväll, och det blev en liten lektion i hur man kan knappa in siffror på mobilen för att se sitt saldo. Ni vet, *120#. Marianne verkade nämligen ha fått sig en mycket konstig mobil i present, hon måste ladda den med minst femtio kronor, titt som tätt även fast hon har 400:- på den. Om hon inte laddar den så stängs den bara ner och ingen därnere kunde då begripa vad hon ha för mobil. Eller vad det kan vara för konstiga villkor på den.
 
Apropå Marianne så berättade hon i somras om en väninna som skulle bjuda på middag. Vem som blev bjuden kommer jag inte ihåg men hon hade i alla fall vid middagsbordet sagt att jag tror vi tar en lättare middag idag…vi tar ett äpple. Schysst bjudning!
 
Svärfar och svärmor brukade också, apropå enkel mat, ta med sig en termos med buljong då dom åkte ut på isarna uppe i kittelfjäll, för att fiska. Vid ett tillfälle då svärfar stod och kokade denna buljong så kom en tvättäkta Kittelfjällsbo intravade i köket, han tittade på när buljongen kokades och sedan hälldes upp i termosen –Du kokar enkel mat, sa han. Nja, svarade Nicke, vi ska bara ha med oss något värmande ut på isen, men han verkade inte riktigt tro på detta. -Koka enkel mat sa han igen och tyckte sedan att han skulle ta en korvbit och skiva ner, föreslog han och visade hur han skulle karva ner några korvskivor i buljongen.
 
Jag känner mig inte helt hundra, håller på att åka på en rejäl förkylning, men det kanske inte är så konstigt med tanke på vart jag tillbringar mina dagar. Får se hur länge jag klarar mig, nu är det i all fall dags att göra sig redo för en ny dag. Hoppas eran blir bra!

Ett skrovmål till vovven

 

Glömde ju tala om att vi höll på bli utan middag i lördags, då vi var bortbjudna. Deras hund, Tova, tyckte att det skulle smaka alldeles ypperligt med porterstek så hon tog tillfället i akt då ingen såg henne och lade beslag på steken.
 
Nu räddade Lena kvällen i alla fall, hon hade fläskkotletter i frysen så kvickt hade hon fixat en annan rätt, bra att ha mat i reserv vid såna här tillfällen :-)
 
Åke hade ju en gång i tiden en karelsk björnhund, vid namn Bronco Bill. Han fick bo hos mina svärföräldrar då han inte trivdes i lägenhet sedan var han lite svartsjuk på Theresé, så vi tordes inte chansa på att det skulle gå bra. Annars var han var så snäll och lydig så inte misstänkte svärmor att det var han som nallade kakor från kakfatet, nejdå, det var minsann min svärfar som fick skulden för alla kakor som försvann.
 
Tills den dagen hon rundade hörnet in till köket och får se Bronco, stående på bakbenen, käkandes på kakorna som hon så påpassligt ställt på arbetsbänken. Han blev avslöjad och svärfar fick upprättelse.
 
Svärfar som förövrigt, fortfarande är inlagd på lasarettet. Vi har varit upp till honom otaliga gånger och i fredags så noterade jag ett häfte som låg på hans rullator. Det var en beskrivning på densamme. Visst ni att rullatorerna har namn? Dom röda med stora hjul heter Karl-Oskar, och dom med små hjul heter…Rebel. Haha, fast jag undrar vad som skulle vara så rebelliskt med små hjul, dom rullatorerna torde ju vara lite svårare att dra utomhus, speciellt då det kommit lite snö. Fast då kanske man är en rebell om man struntar i hur svårt det blir utan man vill ändå ha den lite nättare saken att dra runt på.
 
Nå, nu är det frukost på schemat och sedan dags att knalla iväg. Ha en fin måndag!

Sally Maria Johanna

Theresé hade lagt ut en bild på Sally i hoppgungan, tyckte hon såg för härlig ut så jag kunde inte låta bli att sätta ut den, även här, på min blogg. Man kan just undra om det är det här man kallar statisk elektrisitet, eller har morsan sprayat håret? Håll till godo och god natt!

Bortbjudna igår

 

Vi blev som sagt var, bjudna på middag, hem till en Anders och Lena på Lundalogén, igår kväll. Efter en god middag så plockades skivspelare fram, den lilla röda…bärbara saken, och en hel del gamla singlar lades på.
 
Nicco åkte hem efter efterrätten, hennes kompis Saga skulle nämligen sova över och hon var snudd på övervänt.
 
Vi pratade om kommunikationsradios, matställen efter E4:an och uppkopplingar på nätet. I stugan har dom nu lagt ner en bredbandskabel, och ok, som för Niccos del, kan hon nog tycka att det är kul att ha, en regning dag…nä, nu ljög jag, hon skulle tycka att det var ok, alla dagar. Men för egen del så tycker jag nog att det är lyx att ha uppkoppling i stugan, någonstans kan det väl vara bra att slippa eländet.
 
Många säger nu upp sina fasta telefoner, och kanske speciellt i stugorna, det känns ju bortkastat att betala drygt 1200.-/år för några samtal som kanske görs under sommarmånaderna. Och nu håller väl det på finnas mobilmaster på dom flesta ställen. Fast det hjälps inte, jag tycker fortfarande inte om att prata i mobilen, jag föredrar den fasta luren.
 
I lastbilarna idag så används mobiltelefonerna flitigt, men tänk vilken kostnad dom skulle slippa om dom istället använde sig av kommunikationsradio, det blir nog massor med pengar under en dag, som försvinner i cyberspace, bara för struntsaker.
 
Brälla talade om att på vägen ner till Mantorp så användes mobilen ganska så ihärdigt, dom var ju tre bussar samt en personbil som åkte tillsammans. Då hade det nog varit perfekt med en radio att samtala över istället för allt ringande. Jag föreslog, förra gången dom pratade om detta, att dom skull ha provat den gamla hederliga muggen med snöret, det enda negativa med det är vikten av att hålla exakt avstånd mellan fordonen annars blir det jobbigt :-)
 
Idag ställs bussen undan, det får nog bli någon gång under eftermiddagen, vi hade trots allt ett litet intag av alkoholhaltiga drycker under middagen. Här ska ni få se vad vi körde med (ja, inte körde bil med utan intog under kvällen):
 
Sailor, en ekologisk vodka som inte alls var så tokig, dessutom levereras den inte i den traditionella glasflaskan, utan i plastflaska med en kronas pant, jojo.
 
Nä nu önskas ni en lugn och fin söndag, snart dags för frukost i det LundmarksHällsteniska köket.

Sängdags...

Nu är det sängen som lockar efter en god middag på Lundalogén. Även Eloise ser trött ut och tror förmodligen att hon är helt osynlig, gömd bakom min handduk i badrummet. God natt!!!

Tänkvärt

Fick ett mejl från en vän i Järlåsa, inte Theresé, utan en som jag knappt haft tid att kontakta, men jag ska...jag lovar. Nå, här kommer en tänkvärd liten historia.

Sanden och stenen

Detta är en historia om två vänner som vandrar i öknen.

Vid ett tillfälle börjar dom gräla och den ena ger den andra en örfil.
Den senare, som får ont, men inget säger, skriver i sanden:
'Idag fick jag en örfil av min bäste vän'.

De fortsätter att promenera och kommer till en oas, där de
bestämmer sig för att bada.
Den som fått en örfil tidigare, håller på att drunkna men hans vän räddar honom.

När han kommit till sans igen, skriver han på en sten 'I dag
räddade min bästa vän mitt liv'.

Den som givit örfilen och sedan räddat sin
vän frågar:

'När jag skadade dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig skriver du på en sten, varför?

Den andra svarar: 'När någon skadar oss skall vi skriva det i sand där förlåtelsens vindar lätt kan sudda ut det.

När någon gör något bra, bör vi gravera in det på en sten där ingen vind någonsin kan sudda ut det.

Lär dig att skriva dina skador i sand och dina glädjeämnen på sten'. 

Hur har dom tänkt sig?

 

Så vitt jag vet och någon gång har läst så skulle denna trafikskylt, med en stad på:
 
betyda att hastigheten ska vara 50km för det är ett tätbebyggt område. Ibland sitter den dessutom i samband med en vanlig hastighetsskylt och när man passerat detta område så sitter samma skylt men nu med ett rött streck över och en ny hastighet. Så långt, allt gott.
 
Men i Njutånger…där sitter denna svarta stadsskylt (som skulle betyda en hastighet på 50) och ovanpå denna en hastighetsskylt med 70, vilken fart ska man då hålla? Om den svarta stadsskylten ska betyda 50, varför har man då överhuvudtaget idas sätta dit en sån? Ja, jag är då lika vis, jag vet inte vad dom tänkt sig.
 
På en lite större parkeringsplats som vi gjorde ett stopp på, satt denna skylt:
 
Har aldrig sett att dom skulle ha varnat för tåget, på en p-plats, men visst, det kanske någon gång stannar av en bil där och i mörkret ska sedan någon treva sig fram för att hitta ett säkert ställe att släppa ut sin boaorm på (när dom nu inte orkar använda sig av toaletterna som står där) och utan varningsskylten så hamnar dom helt plötsligt på spåret och då…kommer dessutom tåget, det kan inte sluta lyckligt. Jaja, jag fattar, skrev hon och nickade ihärdigt.
 
Idag blir det nog vinterdäcken på och imorgon ställs bussen bort för vintern. Känns lite vemodigt men ändå skönt. Några fler bussresor i år, lär det ju inte bli.
 
Igår hade Åke ett ärende till skolexpeditionen i Vindeln, efter han gjort det så skulle han då få personalen att sjunga den där låten om alla som åt kläder, men det var ingen som förstod vad han menade, dom gissade på både det ena och det andra men gick bet på den. Nämen den sjungs väl än idag på alla skolor, sa Åke och förväntade sig att dom skulle ställa sig upp och sjunga i kör, men icket. Han fick lov att avslöja vilken sång det var han tänkte på, bä bä vita lamm…en helgdags rock ÅT far, en söndagskjol ÅT mor, och två par strumpor, ÅT lille lillebror. Hungrig familj det där :-)
 
Önskar er alla en bra lördag!

Inte muntert

Fick veckobrevet från Niccos fröken idag, där följande mening gick att läsa:  I matte räknar vi med bråk.

Vilken tur att det står i och inte på matten :-) blev ju tvärt orolig där, att det alltid ska bråkas på mattelektionerna.

 

Höst söderut

Fick ingen riktigt fin bild med kontrasterna som blir nu, med alldeles röda/gula och oranga träd och buskar på knall gröna gräsmattor, det ser verkligen knepigt ut.

Kraftig sidvind

 

När vi passerade höga kusten bron, på väg norrut, så varnades det för kraftig sidvind och lastbilar samt bussar skulle sänka hastigheten. Det sög i rejält ett par gånger, men tittade man ner på vattnet så syntes det inte så speciellt, däremot kunde man se det på vindvarnarna, dom här strutarna:
 
Det hade väl varit hur kul som helst om dom hade snott på den andra struten så den stod rätt ut åt andra hållet, tror ni att några hade blivit mycket förvånade och höjt på sina ögonbryn? Åtminstone borde det satt griller i skallen på dom som tittade på strutarna.
 
Usch vilket väder det blev igår, jag kan ju inte ha varit ensam om att blivit dränkt när man stod utomhus, nä, jag längtar verkligen inte efter snön…eller inte efter allt slask som det verkar vara fullständigt omöjligt att slippa.
 
Så var det äntligen fredag och imorgon tänker jag inte…INTE, stiga upp innan jag har vaknat, jag hoppas på en riktig sovmorgon, till åtminstone nio, eller kanske till och med halv tio.
 
Nu är det dags att sätta fart igen, ha en fin fredag och kom ihåg…all snö som är gul är inte piss, det kan vara öl också, så varför chansa…hahaha. Theresé hade hittat en bil som hade detta på en dekal, kul tyckte jag. Tjaba!

Makrilldesign

Här får ni en länk till en sida med barnkläder i alla olika modeller.

makrilldesign.blogspot.com/

Där finns det även en tävling där du kan vinna antingen en snuttefilt eller en baby filt. Och se bara, på den andra bilden så poserar Sally i mössa och scarf. Jodå!

Kontroll

En typ av varelse, som Coon heads, till exempel, men här handlar det om troll, med koniska huvuden

Kon - troll

Moaha...

En del fynd i det gamla, nya huset

 

I huset som Theresé och Anders har köpt, så fanns det en hel del saker som lämnats kvar. Jag/vi fick denna lampa som stått i gästhuset:
 
Den är hur fin som helst och med ett vackert sken. Påminner om string epoken, och kommer säkert därifrån också.
 
Theresé tog rätt på denna kaffeburk:
 
Undersidan ser ut så här:
 
Den tyckte jag påminner om något som visas på julaftonen, typ i tomteverkstan, en av dockorna som hoppar ut ur säcken. Visst håller ni med?
 
En hel del andra saker har dom också hittat där men jag törs nog inte berätta hälften av det, man vet aldrig vad som då månde bliva (skrev hon och log lite snett), nä, det får förbli en hemlighet bevarad inom kretsen av dom närmaste, hehehe…
 
Att jobba känns bara kul, men snacka om att huvudet är tungt då man kommer hem. Nu är det ju snart en välförtjänt helg i antågande och det är det absolut roligaste med att arbeta, att man får känna sig förtjänt av helgerna. När man är arbetslös eller sjukskriven eller när man av någon annan anledning är hemma, så flyter helgerna ihop med alla andra dagar och då känns det aldrig så där speciellt. Jag ska riktigt njuta nu då fredagen smyger sig på.
 
Idag hoppas vi på att få ett fungerande avlopp, vilket rappel när det inte funkar. Då påminns man också om hur det var förr i tiden, med slaskhinkar och kallvatten, och vilket jobb det måste ha varit. Tänker också på dagens moderna kök, där många av dom bara har en diskho, gärna en rund sådan. Hur gör dom när dom diskar en ugnsplåt, och hur sköljer dom disken? Allting går, men inte utan lite bökande.
 
Nu är det läge att göra sig i ordning igen, vilka korta mornar det är, numer, jag hinner ju ingenting även fast jag stiger upp strax efter sex på morgonen. Jaja, det får bli som det blir. Ni får ha en bra torsdag, håller en tumme för att ingen snö ska falla, den kan vi vänta med, åtminstone någon månad till, för min del.

Ännu en till under bron

På väg hem från jobbet möttes jag av denna syn:

Som jag skrev för två veckor sedan då grävmaskinen satt fast där så är det inte första gången det händer. Nu hade hela lastbilen passerat under bron och den såg inte lika vacker ut på andra sidan. Måste kännas kymigt, som chaufför men skyltningen om denna låga bro borde också vara under all kritik.

Inte har det varit hit någon och fixat avloppet heller, grrr...ringde upp till felanmälan och ville veta vad jag ska göra av alla disk. Fick till svar att alla är på utbildning idag, shysst, sa jag, då kommer jag att diska i alla fall för vi har inte obegränsat med bestick, tallrikar och glas.

Förhoppningsvis så rinner vattnet undan lite åt gången. Hon tyckte att om det var akut så kunde jag ha ringt securitas, då hade jag också fått veta om utbildningen, men hallå, halv tio på kvällen så var det ju ingen speciell panik, och det kunde väl i så fall stå på hemsidan där man gör sin anmälan. Nåja, nu få det vara som det är...åt skogen, med andra ord :-)

ps. Bilden som nu ligger ute på vk i samband med lastbilen under bron, det är vår bil som syns längst upp på vägen, haha...ds.

 

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Vatten, stan är full av vatten

 

Såg en rolig älgvarningsskylt, på väg från Järlåsa:
 
Fast egentligen var det nog inte en varning för älg på vägen utan det ligger en älgfarm där.
 
Visst är det konstigt att resan dit ner och hem gick bra, men sedan…Kerstin och Janne noterade ett vatten läckage under vår buss, här på parkeringen, Åke hade inte sett vattnet, däremot så upptäckte han, dagen efter vi hade kommit hem, att pumpen till våra vattenkranar hade stått på hela natten…obra.
 
Sedan, på tal om vatten, så skulle jag göra i ordning termosen och diska undan lite kastruller igår kväll, då var det stopp i avloppet i köket, härligt!!!
 
Åke försökte sig på att få bort stoppet men lyckades inte så jag har skickat iväg en felanmälan så hoppas jag att problemet är löst då jag kommer hem. Man blir som ställd när man inte ens kan skölja av en disktrasa eller få undan disken.
 
Nä, nu hinner jag inte skriva mer, börjar jobba kvart i åtta och är inte riktigt färdig än. Ha det gott!

Sjötomt???

 

Därnere runt Uppsala tycks vi ha sett en hel del sjögräs, sådär i dikeskanterna, detta ska då bero på att det en gång i tiden har varit en sjö där. Så är det även där borta där Theresé och Anders nu har köpt sig lite mark samt hus på densamme.
 
Jag sa att dom skulle bygga sig en liten brygga där, från vägen och sedan sälja fiskekort, Åke fyllde på med en mekanisk flytbrygga, vem skulle kunna se att det faktiskt inte är något vatten där, med allt det sjögräs som finns?
 
Nicco noterade att det var ett litet stängsel, därutanför sjögräset och undrade varför det satt där. Det har väl varit något djur av nåt slag, sa jag, du får väl fråga Theresé. Jag vet inte vad hon fick till svar men jag hörde vad Nicco sa och jag citerar: -Aha, det är alltså sjöhästar då!
 
Nicco har lärt känna några tjejer därnere i Järlåsa, en av dom, Elin, var med på lördagskvällen och hon och Nicco satt och spelade kort, men dom tyckte att kortleken var i jobbigaste laget, och jag förstår dom:
 
Mr Bean är inte att leka med.
 
Igår var det då min första dag på förskolan, det gick bara bra, jag höll mig lite i bakgrunden och lät barnen komma fram till mig och ställa frågor, det gör dom, för eller senare, och jag fick min några anhängare :-)
 
Vilka charmtroll det finns, En liten kille kom ut genom dörren och föll framlänges, jag förväntade mig ett gallskrik, men han var knäpptyst, upp på benen igen och när han vandrade iväg så hade mössan halkat ner för ögonen. Han sa fortfarande ingenting, inga protester överhuvudtaget utan han knallade vidare. Jag hann fram till honom och drog upp mössan så han skulle se åt vilket håll han var på väg.
 
Efter ett tag därute så blev han satt i en vagn, även där, så råkade mössan halka ner men han opponerar sig icket utan man ser bara hur han lutar huvudet bakåt för att få in lite ljus, vilken kille, inga klagomål utan han finner sig i att han ser lite sämre…just då. Kan man annat än le?
 
Tänk också vad mycket man missar, när det gäller just barn. Såna här småsaker som det här med mössan, eller när dom säger något som blir hur tokigt som helst men om du inte står där, just i det ögonblicket så har du missat det.
 
Jag kommer ihåg när Nicco gick på förskolan, då hade dom ju ibland besök av polisen, som var där för att visa upp bilen och prata lite och visa upp sina saker. Just denna gång så hade dom plockat fram sina handfängslen och genast så ropade en av killarna till – Såna där har min pappa!!!
 
Nu lät det ju väldigt roligt då han sa så, för vem kunde veta, som inte kände honom, att hans pappa också jobbade som polis, så det var kanske inte så konstigt. Nä, ibland önskar man att man kunde vara en fluga på väggen, men jag lär nog få vara med om många såna där små händelser när jag nu finns på plats, enkom för att hålla koll på vad barnen gör.
 
Det är ett stort jobb dom gör, våra förskolefröknar, tänk er ljudnivån, alla som ska servas och framförallt vilket ansvar som vilar på deras axlar, dom gör det bra. Själv tyckte jag att det bara gick bra men visst kände man sig lite tung i huvudet då man kom hem, förmodligen för allt ljud som man är utsatt för, hela tiden. Nu önskar jag er alla en bra tisdag, det tänker jag ordna till mig, i alla fall!

Ett kort på miljonen

Fick ett mejl från the boss, innehållande denna bild:

Ett leende på himlen!

Helgen som gick

 

Vi kom ner till Järlåsa strax före fem på fredagskvällen. Inget strulande utan det var bara att följa med trafiken, tre stopp blev det med lunch macka och andra pauser. Här är vi i Sörbränningen, det såg jättefint ut med alldeles knallgula vass strån, men på bilden syns det inte lika bra:
 
Morsan, farsan, lillasyrran Emma och hennes sambo Johan, var redan framme, då vi kom. Vi käkade middag, drack kaffe och surrade så fredagen försvann i en hast, dessutom blir man väldigt trött av att sitta i en buss en hel dag, med allt ljud och sånt.
 
Sally verkade då helt oberörd av alla människor, hon ler åt allt och alla, det spelar ingen roll vem det än må vara. Jag tror jag har hört henne grina till lite, tre gånger på hela den tiden vi var där. Hon är en väldigt förnöjsam och glad tjej.
 
Lördagen blev lite hetsigare då alla skulle utfodras med frukost sedan bar det iväg till Järlåsa kyrka, som ligger en tre kilometer därifrån. Kyrkan är gammal och jag tycket att prästen sa att där hade dom döpt barn ändå sedan 1680. Vi var ca 54 stycken därinne, Emma och Johan var utsedda till gudföräldrar och prästen sa att i och med det så hade dom förbundit sig att bjuda på glass, varje år, just den här dagen, och att dom bodde i Umeå skulle inte vara någon ursäkt, man kan beställa saker via nätet.
 
Dessutom sa han att hädanefter, på dopdagen, så skulle Sally få äran att välja vilken mat det skulle bjudas på därhemma, och skulle han råka på komma förbi till dom på dopdagen och det står fiskbullar med hummersås på bordet så skulle han veta att Sally inte fått välja, hm, ordningsam präst det där :-)
 
När han sedan blötte ner henne med vattnet så gnällde hon till lite:
 
Och efter det hissade han upp henne över huvudet och det gillade hon skarpt, som synes:
 
Sen var det vidare färd till församlingshemmet där det bjöds på smörgåstårta och dricka, till efterrätt blev det kladdkaka och kaffe. Theresé hade suttit och klippt små kaniner till servetterna och dom började helt plötsligt på försvinna från borden:
 
Fast jag vet vem som var den skyldige, Nicklas, min brorsson, han ville ha sig en samling kaniner och det fick han förstås:
 
Dopet avslutades med presentöppning…av Theresé och Anders, då Sally gett upp och lagt sig för att sova. Hon fick fina presenter, både leksaker, smycken och tovade skor, samt pengar, förstås. Detta var presenten hon fick av oss, fast det lär väl dröja ett tag innan hon fixar att ta sig fram på den:
 
På kvällen blev det middag för tretton personer, lillbrorsan med familj följde med ner till Theresé och Anders så vi var några stycken där, sen blev en promenad bort till deras nyinköpta mark med medföljande hus och gäststuga. Det ligger en 3-400 meter nedanför deras nu befintliga hus.
 
Nu hinner jag inte skriva mer, det är frukostdags, får återkomma med en liten fortsättning sedan. Ha det gott!
 
 

Ville bara meddela...

Vi är hemma nu!!!

Helt problemfritt dessutom, känns ju jätte konstigt. Däremot har våra katter haft roligt, Nicco sa med en gång då hon tände lampan i tv rummet -Ja, här ser det då ut som om dom haft fest, inte bara filmvisning utan dom har lekt med tändaren också:

Nå, det var ju ingen katta - strof. Nu ska jag avnjuta kaffeskvätten jag kokat sedan blir det nog en tidig kväll, börjar ju min praktik imorgon. Skriver mer sedan om helgen som varit, kul var det i alla fall och Sally är ett litet mönsterbarn. Lite jäv, kan tyckas men jag ljuger inte.

Packade (inte onyktra) o klar

 

Det blev en blöt promenad igår, jag tror att jag och Kerstin var dom enda som var ute och gick. Jag skulle åka på Expo och se om jag hittade nya gardiner till Niccos rum och Kerstin hakade på. Som ni vet så tvättade jag ju fönstret i Niccos rum igår, och givetvis, helt självklart, tveklöst, så ropade Nicco på mig då hon skulle gå i säng. Hennes persienner gick inte att rubba. Dom är alltså i öppet läge hur mycket jag än försöker vrida på dom så det var bara att slänga gardinerna över stången så hon fick lite mörkläggning.
 
Nu är vi snudd på packade och klara…ja, inte Åke och nicco för dom ligger och sover än. Men vi bar ner en del till bussen igår kväll och så mycket ska inte med ner till Järlåsa, så jag tänkte att dom skulle få sova någon halvtimme längre än jag.
 
Vi blir många därnere. Mina föräldrar ska ner, lillasyster med hennes sambo, storebror med fru och sedan kommer lillebror upp från Stockholm, samt alla andra vänner och släktingar i närheten av Järlåsa. 50 personer är det som ska bjudas på dop och efter det smörgåstårta, imorgon, det räcker nog till.
 
Nä, nu ska jag få upp mina kära från sängarna, Nicco kan ju, som ni hört förut, vara svår att få i vaket tillstånd, hur nu det ska gå då jag börjar jobba på måndag??? Det lutar åt att hyra in ett hårdrocksband som kan spela en trudelutt så där vid kvart i sju morgonen, eller så får hon helt sonika ta någon av våra väckarklockor…jaja, det löser vi.
 
Ni får ha en trevlig helg allihop, det tänker vi ha.
 
 
 
 
 
 

Korsord

Hm *klurar*

Korsord - Jesus, kyrka, altare, ja allt som har med ett kors att göra, det är kors ord det :-)

Fyra kassar till

Här kommer fyra kassar till, hur coola som helst :-)

Jag upptäckte en sak som ...

 

Morskade upp mig igår och tvättade fönstret i Niccos rum. Vi har som sagt var treglas fönster i dom här lägenheterna och alla sidor går att öppna, så på varje fönster har man med andra ord sex rutor att torka, fy för den lede. Dessutom skulle jag sätta dit gummilister mellan hennes rutor, hon hade nämligen bara tretton grader i sitt rum i vintras och det säger dom beror på att man har dåliga lister, så nu återstår det att se om det är på det viset. Man kan ju alltid hoppas men jag betvivlar att det är det enda som är problemet.
 
Nu hade vi ju visserligen extremt kalla dagar, till och från, och jag vet inte om det är det jag hoppas på, nu i vinter, då föredrar jag nog lite varmare väder. Jag upptäckte en sak som jag aldrig sett förut, trots att jag öppnat dessa fönster ett antal gånger under alla år vi bott här. I sovrummen har vi inga ”vanliga vred på fönstren, utan bara fyra små hakar, är ni fler som har så eller har vi nåt special? Någonting verkar vara bytt för det finns dessutom hål någon centimeter ifrån det som skruvarna ska in i, som bara är där. Inte för att det gör något, men jag blev bara så fundersam, och jag fattar inte att jag inte tänkt på det förut.
 
Ikväll ska det packas och göras i ordning för resan söderut imorgon bitti, våra förhoppningar och intentioner är att vi tar oss härifrån vid åtta tiden och förhoppningsvis är vi då framme i Järlåsa vid middagstid, om Gud vill och grejerna håller :-) Niccolina muttrade och tyckte att åtta är alldeles för tidigt, men jag sa åt henne att det enda hon behöver göra då, är att masa sig ner till bussen, sen kan hon lägga sig i sängen där och fortsätta sova några timmar…fördelen med att ha buss.
 
Man kan ju inte annat än påstå att det är lite för långt dit ner, Theresé! Jag tror ni får flytta några mil norrut, typ till Sundsvall, eller varför inte Övik, det hade varit hur bra som helst. Till Övik tar man sig ju på en timme. Jaja, jag vet förmodligen svaret på den önskan och det kommer inte att hända under vår livstid, hm. Men att önska kostar ingenting och det får man göra hur mycket som helst.
 
Nä, nu önskar jag er en bra dag, imorgon blir det förmodligen inget bloggande…fast man vet aldrig. Kanske något från mobilen, om det skulle råka på hända något konstigt på vägen ner, det är ju verkligen nåt man inte kan sia om. Men nu har vi alla fall med oss reservdäcket, och bussen är nyligen genomgången så vi bör ju klara oss *håller en tumme*
 
 
 

Våga väga...

Fick ett mejl från en pryltokig släkting, inga namn nämnda, han har införskaffat det allra senaste inom vågar (ja såna där man väger sig på). Han skrev följande:

Ansluter sig via mitt trådlösa nätverk till Internet varje gång jag ställer mig på vågen (behöver inte ha min dator påslagen när jag väger mig

Perfekt för en tekniker med fina grafer över vikt och fetmassa (de mäter vätskebalans men visar inte detta värde, de är nog rädda för stämningar i USA om den skulle råka visa några decimaler fel…)

Den kan även twittra och publicera på Facebook, mest en ”rolig” (=konstig) funktion… Har inga planer på att utnyttja denna funktion…

Ni som vill läsa mer kan kolla in den via den här länken: www.coolstuff.se/Withings-WiFi-Personvag

Flera roliga kassar

Här får ni fyra kassar/kaschar till:

 

Jag heter Hampus

 

Jag och Kerstin var ju till Åkes moster Gunilla igår, och fick oss lite go´fika. Två och en halvtimme smäller bara till då man sitter och pratar om ditt och datt så eftermiddagen försvann i en hast. På vägen hem hade en grävmaskin, hittat av bron under Vännäsvägen, killen hade glömt att fälla ner skopan eller armen så den hakade fast uppe i bron, kan ju inte påstå att detta är första gången och förmodligen inte den sista heller. Fast det vanligaste fordonet är ju lastbilar:
 
En gång blev jag, Theresé och svärmor, ögonvittne till en sån olycka. Det var en container bil som smällde in i bron och det var en rejäl krasch då bilen studsade tillbaka en meter, ni kan ju tänka er ljudet. Det är ju ett under att bron står kvar.
 
Vi hade ett obligatoriskt föräldramöte igår, där alla elever också skulle vara med. Vi fick bland annat göra en del ”lekar”. Ganska intressant faktiskt, en av lekarna gick ut på att man först skulle ta i hand och presentera sig för sitt barn, då nu Nicco tog mig hand och sa sitt namn, så fick jag hennes namn, sedan skulle jag gå vidare och hälsa på alla vuxna, nästa jag hälsade på fick så Niccos namn och jag fick dennes namn. Så där skulle man fortsätta ett bra tag och i slutet skulle man gå runt tills man fick tillbaka sitt riktiga namn. Du, det var ganska kört, efter fem minuter hette halva gruppen Olivia, och den andra halvan förutom två stycken hette Hampus.
 
Det roliga var att Hampus och Olivia är tvillingar i klassen, men sedan, kontentan av det hela är väl att man inte lyssnar eller är ordentligt uppmärksam på vad andra säger. Hugos pappa, som höll i detta sa att när man kör den här leken så är det i princip aldrig så att det funkar som det ska, precis som när man fick leka den där leken då man skulle viska en mening eller ett ord till nästa person och när man gått varvet runt så fick man höra vad meningen då hade blivit till, exakt som rykten, egentligen.
 
Vi hann också åka upp till svärfar, nu har han fått flytta till den ursprungliga avdelningen, vilket vi inte fått veta innan, så det blev en del spring men det är ju tur att vi har rutin på det nu, och vi hittade med en gång.
 
Idag blir det en solo promenad då Kerstin och Janne ska åka upp och hälsa på Ritva och hennes man som bor i Innansjön, dom har bott på den här gården tidigare. Sen är resten av dagen oplanerad, så vi får se vad som händer. Önskar er alla en innehållsrik och spännande dag!

Jag gissar...

Eller så tror jag rent ut sagt att sommaren är över och allt kaffe drickande vid det lilla bordet på gården, är slut för denna säsong:

Men man ska ju aldrig säga aldrig.

Bussen gick igenom besiktningen ( by the way) och vi kan köra den ner till Järlåsa på fredag...yes!!!

Roliga kaschar

Fick ett mejl från Jan B (inte A den här gången), innehållande en rad roliga bilder på vanliga kassar, här följer fyra stycken...till att börja med:

Oväntat besök

 

Jag vet att det är dålig skärpa på den här bilden men tycker det ser lite kaxigt ut med ”stor” bussen, in backad hemma hos svärfar:
Skulle nästan ha kunnat vara med i reklamen: Om du får oväntat besök!
 
Åke har nu fixat den sista 2:an han hade på besiktningen och är just nu iväg och gör ombesiktningen. Nu gäller det, går den inte igenom så blir det körförbud, vi hade bara ren tur att vi överhuvudtaget fick en tid då den första lediga tiden var först den 15/10 men jag var ihärdig och gick in och kollade varje dag om dom fått ett återbud och visst, i söndags poppade den här tiden upp. Kollade även om det skulle ha funnits någon tid söderöver på fredag, då vi liks ska ner till Uppsala, men det hade ju varit kymigt, om vi fått en tid i Sundsvall och ett körförbud på det…
 
Vi blev tvärförvirrade igår kväll då vi åkte upp på lasarettet. Ni vet, vi hade ju hittat en ny väg att ta oss till svärfar, tog exakt samma väg den här gången men då vi hoppade ur hissen så såg det helt annorlunda ut. I samma ögonblick så öppnas hissen bredvid och det går ut en människa åt andra hållet, aha, säger vi, hissen öppnas från två håll och vi steg ut på ”fel” sida. Vi gick runt och se där var hissen, men…bara en hiss, haha, på ena sidan finns det två stycken men inte på den andra, inte konstigt att man kan kännas sig lätt förvirrad.
 
Idag fyller inte bara svärfar 84 år, utan jag och Åke har också 5 årig bröllopsdag, jo jag tackar jag. Ok, vi har ju varit ihop några år mer än det, 26 år blev det i augusti. Hade väl planer på att vi skulle ha fått fira detta åtminstone med något gott till kaffet men det verkar inte vilja sig idag. Det är nämligen obligatoriskt föräldramöte på skolan ikväll, inte bara föräldrar utan även barnen ska vara med. Jaja, vad gör det om hundra år, vi firar ju varje dag att vi har varandra :-)
 
Idag är det promenad i vanlig ordning, sen är jag och Kerstin bjudna på kaffe i eftermiddag hos Åkes moster. Jag har även lovat att ringa upp en vän ikväll så det är väl bäst att jag kommer ihåg att göra det innan middagen annars lär jag ju glömma bort det och Åkes nya glasögon är nog färdiga idag, halleluja, då blir Nicco glad. Ni får ha en fin tisdag!

Brev till samhället

Ännu ett knäppt men roligt brev.

Svenska spel

Den 27 november fann jag ett gladiatorerna kort i en påse chips. Roger berättade för mig att jag skulle skicka in kortet till er annars skulle jag bli skyldig er pengar. Därför gör jag som han sa att jag skulle göra. Han sa också att jag skulle begära kvittens för att ni mottagit kortet. Jag bifogar 100 kronor i böter vilket Roger sa att jag var skyldig att göra enligt grundlagen.

Hälsningar

Eric Ericsson

Svar från Svenska spel:

Tack för ditt brev.

Jag vill bara meddela att Svenska spel har inte haft något erbjudande med Estrella. Jag bifogar dina brev och dina pengar.

Med vänliga hälsningar

XXXXXXXX

VD-assistent

Virrvarr

 

Nu har vi hittat oss en ny väg upp till svärfar, där han ligger på lasarettet. Vilket virrvarr det är, och jag med mitt lokalsinne skulle väl aldrig hitta ut därifrån om jag var själv. Man kan som inte begripa om man står på utsidan, vart det är man ska upp och hur vägarna dit, går. På baksidan har dom ju dessutom byggt nya hus som sitter ihop med dom andra, det är jättefint därinne men inte hjälper det om man nu inte hittar dit man ska.
 
Kom att tänka på nu sist, då Nicco brutit det där lilla benet i foten och vi skulle ta oss alldeles själv, upp till röntgen. När vi lämnade akuten och kom ut i trapphuset så var den enda belysningen därnere en liten glödlampa som hängde i taket…lägg till lite Hajen musik så förstår ni upplevelsen, det var som att komma från storstan med alla ljud, människor och gytter, till en öde ö, mitt ute i världshavet, fast utan solljus.
 
Man blev verkligen fundersam om man hamnat på rätt ställe eller om man hittat en hemlig underjordisk gång där man, om man hade lite otur, inte skulle komma ut ifrån. Är man nu nere i kulvertarna så ser det ju inte speciellt mysigt ut, allt är grått, smutsigt och slitet, varför släpper man inte ner alla klottrare (ursäkta, graffiti utövare) dit, dom kunde säkert pigga upp stämningen med lite färg, ja, dom skulle nog till och med kunna använda sig av mycket färg.
 
Men då är vi väl där igen, som med så mycket annat, om man nu gör det man egentligen redan gör, fast det inte är helt lagligt, så är det inte intressant längre. Spänningen försvinner och då blev det inte lika roligt. Det är väl redan bevisat, med klotterplank som visserligen kanske har färg på sig men det är ännu mer färger i tunnlar, på vägar och stenar, på vägen till dessa plank.
 
Man kommer väl ihåg hur man var själv, som barn. Gjorde man något föräldrarna inte gillade så skulle det smygas och fifflas med både det ena och det andra, kom dom på en och till slut tillät en att göra just denna grej, så försvann intresset och man hittade på något annat. Så är det nog bara.
 
Idag blir det promenad med Kerstin, sen får jag se om jag går upp på förskolan och pratar lite med dom om nästa vecka, hur vi ska lägga upp den och sen vill dom nog ha utdraget från polisen, innan jag börjar min praktik där. Ni får ha en bra dag!

Premiärminister

En premiärminister är precis vad det låter som, en som är på alla premiärer och roar sig på inte bara sin egna, utan även på andras, bekostnad.

Premiär - minister

Historiska missar del 2

 

Det kommer att ta många år, och inte under min livstid, innan en kvinna blir premiärminister.
-Margaret Thatcher, 1974
 
Rymdresor är strunt.
-Sir Harald Spencer Jones, brittisk hovastronom, 1957, två veckor före uppskjutningen av Sputnik
 
För en majoritet av befolkningen är rökning nyttigt.
-Dr, Ian G. Macdonald, kirurg i Los Angeles, citerad i Newsweek 18 november 1963
 
Televisionen kommer inte att ha någon betydelse varken under min eller er livstid.
-Ledare av Rex Lambert i The Listener, 1936
 
Det kommer aldrig att bli något av dig.
-Lärare i Munchen till den tioårige Albert Einstein
 
 
 

Hur stora är oddsen?

 

Undrar just hur stor sannolikheten är att just detta skulle hända nu:
 
Satt framför teven igår kväll och skulle bara rätta till glasögonen på näsan och *floing* så hoppade glaset ut från bågen. Räcker det inte med Åkes glasögon som gav upp hoppet om en fortsatt existens här på jorden?
 
Nu hade jag ändå tur, för skruven satt kvar så Åke fick plocka fram den lilla, mini skruvmejsel och sedan var det bara att skruva ihop dom igen. Värre är det för Åke, som varit tvungen att använda hans gamla glasögon och han ser inte riktigt så där perfekt i dom, som han skulle vilja. Det är ju som bra om man kan se skillnaden på en stolpe och en människa.
 
Så han har fixat och donat för att försöka få till hans trasiga glasögon tills han får dom nya, och det har inte varit lätt. Ingenting vill fästa på dom, han har haft lödpenna, lim, superlim, superduperdunderlim, men inget har fastnat förrän han kom på den utsökt goda idén att fästa dit en extra pinne mellan glasen. Nu tvivlar jag starkt på att han kan få jobb hos en optiker, för det ser ju inte riktigt snyggt ut…om man så säger:
 
Ju mer han använt dom, ju mer vridna har dom blivit så han blev tvungen att börja bryta i skalmarna för att kompensera snedheten, jaja,, nu är det tur att hans nya skulle vara klar på tisdag så då behöver ingen fundera över hans ”nya” look.
 
Lite mera tur hade han igår då han fick in 7 rätt på V75, eller han och han, det var en andelslott så han får allt vackert dela vinsten med nio andra och tyvärr så blev det ju ingen super utdelning, men men, vinst är alltid ett plus, oavsett hur stor slanten blir.
 
En annan sak som nu har pajat är Niccos dator…igen. Kan man annat än skratta? Hon kommer inte ut på nätet längre utan har, som det ser ut, fått in en mask i systemet, som dessutom tycker att hon ska köpa ett virusprogram för en tusenlapp, *suck*.
 
Nä, nu ska vi vara glada, solen lyser och det blir säkert en bra dag, glasögon och datorer till trots. Ha det gott!

Återvinning

Vi åkte upp för att hälsa på svärfar, för att ta sig dit han ligger så har vi nu hittat en lämplig väg som vi nu har lärt oss ut och innan.

På väg dit, genom kulvertar och dylikt hänger det en skylt som det står återvinnning på, gluttade på den och såg ju genast något som blir lite positivt.

Återvinning är när man vunnit något, löser in det och vinner...IGEN!!!

Åter - vinning

Yeeees!

ps. Åke fick in 7 rätt på V75 på lördagskvällen, det ni. ds

God natt!

Historiska missar del 1

 

Vem i helvete skulle vilja höra skådespelare prata?
-H.M Warner Warner Brothers, 1927
 
Det finns ingen anledning till att någon skulle vilja ha en dator I sitt hem.
-Ken Olson, DEC:s (Digital Equipment Corp.) styrelseordförande och grundare, 1977
 
Vi tycker inte om deras sound och gitarrmusik är på väg ut.
-Decca Recordning Co. När de tackade nej till Beatles, 1962
 
Jag tror att det kanske finns en världsmarknad för kanske fem datorer.
-Thomas Watson, IBM:s styrelseordförande, 1943
 
 

Vart tog tiden vägen?

 

Jag fick ett mail, innehållande ett av alla bildspel som cirkulerar runt i världen. Detta handlade om ålder, och det är egentligen ganska intressant.
 
Som liten baby så räknar man dagar, sedan bli dom månader och efter det fyller dom år. Men du hör aldrig ett barn som är närmare 4 år (för att ta ett exempel) som säger att dom är 3 år. Nä, då delas året upp i månader eller man är 3½ år osv.
 
Men ju äldre du blir desto mer slätas åldern ut och när du är över 50-60 år så är du helt plötsligt 50+ eller 60+, inga halvår eller helår här inte. Varför är det så?
 
Är der för att tiden går så mycket fortare ju äldre du blir? Eller är det för att ett litet barn inte kan relatera till hur lång tid en månad är, för att inte tala om ett år, dom har inte levt så många månader ännu så att det kan jämföras med något.
 
Jag kommer ihåg att man tyckte det var knepigt att farmor och mormor och alla dom där…äldre, alltid sa att tiden går sååå fort. Vaddå fort, tyckte man då dagarna sniglade sig fram och det blev aldrig sommarlov. Höstarna var rena rama döden i väntan och längtan efter julen.
 
Nu hinner man knappt…ta ner julgardinerna förrän midsommarstången ska kläs och när det är klädd så ska det plockas bär och utemöblerna ska in och sedan har vi julen här, igen.
 
Jag pratade med en kompis, någon dag innan vi skulle upp till Piteå, det var sista helgen i augusti. Jag skulle sedan ringa upp henne på måndagen då vi hade kommit hem. Jag snackade med henne i förrgår. Vart tog alla tid däremellan vägen?
 
Jag vet att detta händer många av oss, och jag sa till henne att egentligen så handlar det ju inte om att man inte haft tid, men när man kommit på det så har tiden inte passat, eller så har man varit borta någonstans sedan har man glömt bort det. Och vips, så har en månad gått och man vet inte vart den tog vägen.
 
Men man får väl vara glad ändå, för det är ju som dom säger, tiden går fort då man har roligt så vi måste ju ha helsickes kul, alltjämnt. Och sedan får vi tacka någon (kanske televerket) för att vi inte ligger i en sjuksäng och tiden bara masar sig framåt, det vill man inte uppleva. Nä, ni får ha en trevlig lördag, själv ska nu Åke och Brälla fixa sista svetsningen på bussen och sedan ska vi köra några lass med barr till returåtervinningen, och fixa lite hemma på svärfars tomt. Han mår inte så bra just nu och det är ju saker som ska ordnas, innan snön kommer.

Falukorv

Hahaha, Nicco tycker att jag ska gå i säng nu...jag tycker detta var liiite pinsamt!!!

Moahahaha...

Harlem globertrotters here I come...

Partyyy!!!!

Frambringa

Från wileys ordbok:

Frambringa - Den ultimata motsatsen till rumpstek

Jojo...

En liiiten miss...

 

Glömde att tala om att jag gjorde bort mig i förrgår, då vi skulle åka från brorsan. I huset där dom bor så är det en porttelefon, sen går man upp en trappa och sedan ut på en typ av balkong eller avsats där det först är en dörr in till grannen och sedan, längst ut så är dörren in till dom.
 
När vi skulle åka så klädde vi på oss, gick ut, och sedan greppade jag första bästa dörr och började rycka i handtaget, jag tyckte att det såg konstigt ut och sen börjar Nicco säga –Meh, vad gör du mamma, det där är ju inte rätt dörr.
 
Haha…jag försökte rycka lös dörrkarmen hos deras granne, vilken jädrans tur att dörren var låst, och förhoppningsvis så var dom inte hemma heller, för då hade dom väl blivit skrämda och trott att det var några ligister som skulle bryta sig in i deras lägenhet. Jag tyckte att det såg konstigt ut, dörren alltså, för det hängde en liten gardin vid sidan om, men det klickade inte riktigt.
 
På tal om att rycka lös dörrkarmen så kom jag att tänka på en kille vi känner, inga namn nämnda, som tog plats inne på en bajamaja. Han sätter sig ner, i godan ro, antagligen för att göra det där andra, ni vet, och rätt var det är så flyger dörren upp, och inte bara dörren utan hela rasket. Utanför står en tjej, som trott att det var ledigt, hon sög tag i handtaget och slet med allt hon hade med den följden att inte bara dörren åkte upp utan även dörrkarmen lossnade. Vilken syn för gudarna!
 
Hon måste ju ha varit desperat, eller så gjorde hon som jag brukar göra, tror jag att någonting är öppet, då sliter man tag tills det går upp :-) Tron kan försätta berg, jag vet, för jag har testat det, inte bara hos barnmorskan där jag faktiskt tog mig genom en låst dörr, utan jag har ju nästan saboterat glasdörrarna på arbetsförmedlingen, det var bara ogjort.
 
Näpp, nu är det dags för frukost, sen ska jag och Kerstin ut och gå och efter lunch så åker jag, Birgitta, Kerstin och Ingegerd, ut på en liten sightseeing. Ni får ha en bra dag!
 
 
Vädret

klart.se

Andra bloggar
Fototriss

Ordlös lördag