En liiiten miss…

 

Glömde att tala om att jag gjorde bort mig i förrgår, då vi skulle åka från brorsan. I huset där dom bor så är det en porttelefon, sen går man upp en trappa och sedan ut på en typ av balkong eller avsats där det först är en dörr in till grannen och sedan, längst ut så är dörren in till dom.
 
När vi skulle åka så klädde vi på oss, gick ut, och sedan greppade jag första bästa dörr och började rycka i handtaget, jag tyckte att det såg konstigt ut och sen börjar Nicco säga –Meh, vad gör du mamma, det där är ju inte rätt dörr.
 
Haha…jag försökte rycka lös dörrkarmen hos deras granne, vilken jädrans tur att dörren var låst, och förhoppningsvis så var dom inte hemma heller, för då hade dom väl blivit skrämda och trott att det var några ligister som skulle bryta sig in i deras lägenhet. Jag tyckte att det såg konstigt ut, dörren alltså, för det hängde en liten gardin vid sidan om, men det klickade inte riktigt.
 
På tal om att rycka lös dörrkarmen så kom jag att tänka på en kille vi känner, inga namn nämnda, som tog plats inne på en bajamaja. Han sätter sig ner, i godan ro, antagligen för att göra det där andra, ni vet, och rätt var det är så flyger dörren upp, och inte bara dörren utan hela rasket. Utanför står en tjej, som trott att det var ledigt, hon sög tag i handtaget och slet med allt hon hade med den följden att inte bara dörren åkte upp utan även dörrkarmen lossnade. Vilken syn för gudarna!
 
Hon måste ju ha varit desperat, eller så gjorde hon som jag brukar göra, tror jag att någonting är öppet, då sliter man tag tills det går upp 🙂 Tron kan försätta berg, jag vet, för jag har testat det, inte bara hos barnmorskan där jag faktiskt tog mig genom en låst dörr, utan jag har ju nästan saboterat glasdörrarna på arbetsförmedlingen, det var bara ogjort.
 
Näpp, nu är det dags för frukost, sen ska jag och Kerstin ut och gå och efter lunch så åker jag, Birgitta, Kerstin och Ingegerd, ut på en liten sightseeing. Ni får ha en bra dag!
 
 
Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

4 kommentarer

  1. Nina

    Du är inte ensam om det misstaget. När jag var sisådär 10 år hälsade vi på min moster.Hon bodde i et långt hus med flera lägenheter. Klart att jag gick inn fel inngång när jag hadde varit ute på gården och skulle inn. Men jag hittade dörren öppen och stod länge i hallen och undrade varför det inte var samma kläder och sko som när jag gick ut. Så dyker det upp en främmande dam och jag innser att jag har gått fel. Jag vände på klacken och sprang. Tyckte det var så pinsamt att jag sa det alldrig till någon…

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Nina (2010-10-01 10:29)
    Ja, jag höll på skriva att man kanske tycker det är mer pinsamt då man är yngre, men det vete tusan 🙂 men man kanske blir mer skärrad då man är yngre, själv garvade jag hela vägen ner för trappen och hoppades att ingen skulle öppna dörren och undra vad det var frågan om.

  3. Emma

    hehe, mamma gjorde exakt samma sak som du, ryckte i grannens dörr när vi var på väg ut därifrån! Sådan mor sådan dotter! 😛 Det var då ingen granne som öppnade iallafall…men dom måste ju ha undrat vad det var frågan om ifall dom var hemma! 🙂

Lämna ett svar till Nina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten