Lyssna på detta samtal och lyssna extra på uttalet av mobiltelefonen

Niccolinas dator har havererat...igen, och Theresé kan inte laga den utan den måste nog in på reparation.

Theresé som kan en hel del om datorer tycker att det är kosntigt att vem som helst kan köpa en dator men snudd på ingen, vet hur man underhåller och tar hand om den. Hon liknar det med att vem som helst kan också köpa en häst, man rider den men underhållet kanske man struntar i då man inte vet att den ska ryktas, ha rätt mat och hovarna ska ses efter.

Mja, säkert en del sanning i det men jag tycker också att det är konstigt att det med den utveckling det har varit på dator fronten, så har dom inte kunnat lägga in ett underhållsprogram som sköter om allt detta som vi "vanliga" användare inte duger till att göra.

Eller är det så att dom inte har gjort det för gud bevare, då kanske datorn håller i 3 år till och det tjänar inte dator säljarna/tillverkarna, något på?

Apropå på ”what the *beep*”, jag skrev ju att jag är duktig på att prata med mig själv, inte alltjämt men ofta i lite mer stressade situationer och då jag tycker att folk inte begriper vad jag eller vad dom själv gör.

Körde runt västerslätt för att visa Theresé avverkningen ned mot tvärån igår och jag sa att jag inte hade sett det där eller att jag inte ens visste om att dom skulle ta bort träden, förrän jag passerade där förra fredagen.

Ja sa Niccolina, då vet jag precis hur du lät, mamma. (Till saken hör att jag satt ensammen i bilen).

-What the *beep* har dom gjort här då???

Haha, vaddå what the *beep, frågade jag, fast egentligen, innerst inne och om jag tänker efter ordentligt så sa jag säkert något liknande, ibland talar jag högt för mig själv, och *beepet* är ju som ni förstår, ett censurerat ord för en svordom.

Detta var vad Theresé kom hem till oss med igår.

Varför envisas företag med att anlita växlar som ringer upp kunder...tio i taget och bara svara på ett samtal?

Det har ju varit så mycket skriverier om detta och jag har än inte hört en enda människa som har  haft något positivt att säga om dom samtalen. Man blir ju bara förbannad då ingen svarar i andra luren.

Hur ska företagen tjäna på detta när man är irriterad redan innan man svarar, man vet ju aldrig om det sitter någon där. Nästan så jag får lust att sitta beredd med en visselpipa, nästa gång dom ringer, med viss risk att man blir anmäld för misshandel av spräckt trumhinna hos den som ringer upp.

Det är många som ringer nu, var god vänta…

Mera sport på tv blev det igår (kan bero på att det inte finns så mycket annat att välja på) damernas stafett, såg vi på och enligt kommentatorerna så gjorde dom en bra insats.

Ja, jag håller med, dom gör säkert allihop, precis allt vad dom förmår just då, sen sitter det nog en stor del i fysiken men också ganska ohjälpligt, en del i det psykiska.

Vad jag förundras över är att det alltid och då menar jag alltid, ska måsta vara något fel om en idrotts/elit människa inte presterar vad alla förutsatt att dom ska göra. Varför kan inte dom bara ha en sämre dag utan att det ska analyseras, stötas och blötas. Kan det vara olyckan dom nyss såg som gör dom nervösa, är det rätt valla, nu måste det vara mjölksyran som sätter in, hon har ingen rutin osv.

Aldrig att dom säger: Ok, det gick inte den här gången.

När vi såg på skicrossen så var det en tjej, Fanny nånting, hette hon, som dom skröt över, hon är bara 17 år och sååå duktig, någon att hålla koll på osv. Hon åkte bland dom första och hamnade på första plats och alla jublade. Men det var ju som sagt var kvar några åkare och hon föll snabbt ner på listan. Hennes andra åk blev inte lika bra, då ändrades genast snacket till att hon hade inga rutiner, hon var ny, hon har inte gjort detta tidigare blablabla.

När sedan Anna åkte, missade dom totalt att nämna hur bra hon åkte, det lät att vara medelmåttigt medans jag, som aldrig sett denna sporten tidigare, till och med kunde se att hon skulle få en bra tid och hon formligen smekte kullarna hon åkte över. Sen när hon kommer över mållinjen och ligger etta (hon vann förövrigt det åket) så missar dom det också, det går en stund innan dom inser att hon är etta. Jaja, det är väl meningen att man ska se själv och inte sitta och lyssna på dom som pratar hela tiden. Dom kanske inte själva är så laddade hela tiden. Hm...kan det vara för att dom varit uppe för länge, har dom druckit för lite kaffe, kan det vara ett virus som härjar i båset eller vad?

Theresé kommer hem idag och på hennes blogg kan man läsa följande: blogg.vk.se/tezzii

Hon har införskaffat mina glas och med på resan kommer även turbinen som Brälla fixat till oss från staterna och som sedan fick följa med ner till Uppsala med Anders och Theresé då dom var hemma till nyår, för genomgång och nu är den klar att sättas in i Camaron...nice!

Angående glasen så pratade vi igår om hur hon skulle få hit dom utan att dom skulle ta för stor plats, jag föreslog att hon kunde krossa dom, då tar dom liten plats och då behöver inte jag he sönder dom, då är dom redan fix och färdigt. Nä, nu får ni ha en bra fredag, jag ska in till Niccolina, hon har inte stigit upp än....ovanligt!

Vi blev ju sittandes framför tv:n igår, igen, och kollade på OS och herrarnas stafett.

Det blir som ett gift då man väl har satt sig och man vill se hur det ska sluta.

Vilken insats han gjorde, norrmannen som kom och tog silvret, just innan målgång. Han såg ut som spindelmannen och var verkligen ett hot på tredje varvet, sedan sackade han en bit men kom hur starkt som helst, på slutet.

Jag sa till Åke, om han kommer att ta guldet så är han banne mig värd det också. Jag har aldrig sett en sån skidåkning någon gång och en riktigt tjurskalle måste han vara.

Nu gjorde Sverige ett otroligt bra jobb, dom också, ett riktigt teamarbete och dom är ju  värda detta guld, måste ju kännas fantastiskt att glida in till målgången och veta att man vunnit guld.

Niccolina ser inte på sporten och jag frågade henne varför. Ja, varför skulle jag göra det, svarade hon, jag är ju inte med och då är det väl inget att se på. Jamen det är ju Sverige, sa jag, och Sverige är ju vi...eller hur? Nae...hon köpte inte det, hon surfade på nätet istället.

Tror att det var tre eller fyra år sedan och vi hade våran ”gamla” buss, Beverly Hills, som vi var ute och kajkade runt i. Det var innan jag tagit licensen för dragracing fast vi åkte ju till en del tävlingar i alla fall.

Mohammed är det vanligaste namnet i världen, men jag ska villigt erkänna att jag känner inte en enda människa som heter det.

I den kristna världen är Maria världens vanligaste kvinnonamn. Och se, jag känner mig själv och jag heter Maria, men jag kände bara en enda tjej under skoltid som hette samma sak och bara en efter skolan som dessutom råkade vara gift med min morbror. Sååå, jag vet inte om jag tycker att det är så vanligt. Inte i min bekantskapskrets i alla fall. Just Maria kan ju vara mer vanligt som ett andranamn.

Har ni reagerat någon gång på allt som visas på tv idag, och jämfört det med vad som visades för…låt oss säga tjugo år sedan?

Theresé ringde precis och undrade om jag kollat min mail, denna "fuling" som hon kallar den, hittade hon på Goggle Maps, gå in på länken och checka:

maps.google.se/maps

ps, det kan ta nån sekund innan den laddats och Ja, vi erkänner oss skyldiga till nedskräpningen på parkeringen, men den kommer att bli bättre ds.

Enligt forskning ifrån Harvarduniversitetet har matematikerna tagit fram
en formel som kan räkna ut vem som är din förebild.

Prova följande:

1. Välj en siffra mellan 1-9.
2. Multiplicera din siffra med 3.
3. Lägg till 3.
4. Multiplicera med 3.
5. Nu har du fått ett två, eller tre-siffrigt tal. Lägg ihop siffrorna.
6. Skrolla ner, så hittar du din förebild.



OBS ! Tjuvkika inte






































Se vem din förebild är:

1. Albert Einstein
2. Barrack Obama
3. Nelson Mandela
4. Tom Cruise
5. Bill Gates
6. Indira Gandhi
7. Oprah Winfrey
8. Adolf Hitler
9. Maria Lundmark Hällsten
10.Karl den XIV Gustaf



Man tackar! Man tackar :-)

Niccolina ringde hem igår, vid halv fyra tiden, jag svarade men förstod ganska omgående att hon ringt hem, oavsiktligt, då jag hörde att hon travade på i snön och pratade med någon vid hennes sida.

Jag ropade, tjoade och lade ner luren brevid mig och busvisslade, men inte ett ljud hörde hon, så jag lade på luren.

Hon klev in genom dörren två minuter efteråt. Du ringde hem sa jag. Nähä, sa hon, det har jag inte alls det. Det tog ett tag innan hon fattade att hon kommit åt knapparna på något sätt. JAMEN du svarade väl inte, sa hon.

Ehh, nähä, så du tycker att jag skulle veta att du inte visste själv att du ringt hit, i så fall måste jag ju skriva in det i min telefonbok, så när du kommer åt den knappen så står det: Niccolina ringer, men hon vet inte om det. Sedan måste jag lägga in dig under enbart Niccolina och du får då bara ringa det när du VET att du ringer. Puh....

Nu du, Theresé, så är vi nästan uppe i era -30 grader, -26, är det just nu och jag undrar om Cheven kommer att starta när jag ska iväg på jobbet, hm…och Niccolinas skola ska ha semmelloppet idag, då dom åker skidor och käkar semlor, jag tror nu inte att det kommer att bli av, dom har nog en smärtgräns på -15 eller något sådant.

Det har vi inte här, nu är det bara -9,7 men jag fick ett sms av Theresé som tydligen bor i en kallhåla där det var -30 imorse....brrrr!!!

Däremot igår, då vi hade -20 grader och världens j-kla storm, så kändes det minsann som -40 då jag och Kerstin var ute på halv elva promenaden. Nä, nu tror jag att det är många som håller på vara less på vintern, jag röstar för plusgrader och snösmältning med omgående start.

Hittade en dikt, skriven av Niccolina för en massa år sedan och kände att jag ville dela med mig av den. Här kommer den, helt oredigerad:

Humlor är sötare en (fel)

Humlor är sötare än FELL

Humlor är sö

Humlor är sötare än en vacker bloma som man ser under ett fluffigt moln som var lika gulligt som en gullig katt i ett köks fönster som tittar ut. Katten tittar så gulligt på mig sen hör jag ett plask nedan för mig det var en stor fisk det var nästan magiskt sen tittade jag mot katten igen katten slickade sig runt munnen katten ver kar också sett den stora fisken katten blev nog hungrig.

När jag läste den för Niccolina så tyckte hon att det var en överambitiös beskrivning av en humla och att meningarna var liiite långa. Men jag tycker den lät bra...för att vara skrivet av en femåring.

Ganska intressant ibland när man hittar såna där ”smyghöjningar” som leverantörer hittat på. Oftast höjs priset i butiken medan själva saken krymper eller blir sämre på något vis.

Fick ett mail från The Boss", Annika med denna lilla historia om val vi gör, hoppas ni tar er tid att läsa, det är mycket tänkvärda ord.

Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid
på gott humör och har alltid något positivt att säga.

När någon frågade honom hur han mådde svarade han: Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'.

Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.

Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: 'Hur lyckas du?

Kalle svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.'

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.

Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.

Jag väljer de positiva sidorna i livet.

'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag.

'Det är det', svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.

Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.

Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.

Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.

Jag funderade över vad Kalle hade sagt.

Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.

Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'

Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.

'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Kalle.

'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'.

'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag

Kalle fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något.

Vad gjorde du då?', frågade jag.

Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Kalle.

Hon frågade om jag var allergisk mot något.

Ja', svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.

Jag tog ett djupt andetag och ropade: 'Tyngdkraften'.

Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'.

Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.

Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.

Inställningen är, trots allt, allt.

Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga'. Matteus 6:34

Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår...

Subject: När det känns för j-ligt, tänk så här.....

Jag är tacksam....... för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna

....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.

... för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.

....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.

... för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.

...för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.

... för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.

... för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.

... för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.

... för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.

... för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig

... för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.

... för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.

Dom visade en liten stilstudie av en kille som hoppade backhoppning, hur han spretade ut alla fingrarna och höll dom som för att fånga upp vinden medan han flög sina modiga 146 meter eller vad det nu blev.

Dom gör ju allt för att hela tiden förbättra sina resultat och man undrar om det aldrig ska ta slut, någon gång borde det ju ta stopp, en människa kan inte hela tiden nypa en centimeter där och en millimeter där.

Men, i alla fall, med backhoppning, varför har dom inte på sig handskar med skinn mellan fingrarna och kanske tyg mellan benen så dom såg ut som flygekorrar (som Janne sa), eller varför inte låna Robert Gustafssons keps från reklamen om puckat, där det sitter två händer som klappas ihop, en backhoppare med sån flyghjälp kanske flyger en meter längre med dom hjälpmedlen. Eller så blir han den nye Boklöv, retad och ratad för sin nya stil men efter några år utsedd till hjälte och alla kör på samma vis som han. Ho knows?

Vi blev tretton stycken som gick ut och åt igår, det var trevligt, god mat och framförallt inte så dyrt. Men om det vi åt skulle föreställa en ”äkta” oxfilé så tror jag att ni får kalla mig Bellman.

Denna bild är tagen idag vid 11.15 tiden. Ser ni den lilla svarta saken mellan andra och tredje fönstret från höger?

Det är den lilla kråkan som var där från slutet av sommaren, hela hösten varje dag och sedan såg jag den för 2 månader sedan vid ett tillfälle och idag så satt den där igen och kollade in genom fönstret. Varför?

Det är ju snudd på att man tycker synd om den kraken, du Theresé, han kanske letar efter Mamma Mu :-)

Undrar varför man säger: att läsa en god bok!

Vaddå god, smakar man på bladen, eller? Man kan väl säga en bra bok, underhållande, roande, intressant, lärorik, spännande, vad som helst  som beskriver en bok, men god...det vete tusan.

Fick dammsuga både i förrgår och igår. När nu solen lyser igenom fönstren så blir man smärtsamt medveten om att man har, inte bara en katt, utan två.

Hm, nyss hemkommen från en kallfrysse promenad runt umestan där Janne undrade vad man ska skriva för ord på engelska för att beskriva en svensk nationalitet.  Det faller sig kanske mest naturligt att skriva swede, men översätt det från engelska till svenska så betyder det ordet, kålrot. Hur bra blir det då, på en skala?

Så här står det i lexikon och jag kopierar:

Jag undrar bara om engelsmännen vet att swede står för svensk och inte kålrot?

En häst har 18 fler ben än en människa.

Jaha, ok...undrar hur en häst med tjugo ben ser ut, jag har då aldrig sett en, eller så saknas det några väsentliga ord i meningen, kanske ett tillägg på, ben i kroppen eller så.

Vi är ett gäng grannar som ska ut och äta imorgon, vi blir nog tretton stycken, det ska bli trevligt. För att vara lite förberedd och veta vad man har att välja på så har jag gått in på deras hemsida och kollat in menyn.

En dag satt en liten flicka och tittade på medan hennes mamma diskade i
kökshon. Hon upptäckte plötsligt att hennes mamma hade flera vita hårstrån
som syntes väl som kontrast mot hennes bruna hår. Flickan såg på sin mamma
och frågade nyfiket: "Varför är en del av ditt hår vitt, mamma?"

Hennes mamma svarade: "Tja, varje gång du gör något dåligt och får mig att
gråta eller vara olycklig, så blir ett av mina hårstrån vitt."

Den lilla flickan tänkte en stund på detta och sa sedan: "Mamma, varför är
mormors hår HELT vitt?"

Vet inte om jag skrivit om detta tidigare men om det är så, så kommer här en repris.

Ni har säkert hört talas om Stoorn, Älgen som dom tänkt bygga med restaurang, och alla möjliga saker i, här är en länk till projektet.

www.stoorn.se/

Om man går in där och klickar på vision, så kan man sedan gå ner och klicka på, se vision så kan man se hur dom har tänkt sig att det ska se ut då allt är klart. Han som hitta på allt detta är även berättarröst till det man får se. Niccolina kollade in filmen för ett bra tag sedan, berättaren talar om restaurangen och att det ska vara så speciellt, om he kom ett minner sällskap på ain eller tchvo får dom sitta själv eller ain oppa tii eller ain oppa femti osv. Niccolina ser frågande ut och säger sedan, vilket språk pratar han???

Hahaha, ja det låter faktiskt lite utländskt men...

Niccolina var sugen på en kopp te igår kväll. Sätt på en kastrull med vatten då, sa jag. Hon gick ut i köket, kom tillbaka och sa: jag ho på en kastrull. Bra svarade jag, att du hedde på den. Sedan frågade jag om hon noterade vad hon hade sagt, ordet ho och jag sa hedde, och sen undrade jag om hon trodde att fröken skulle ha accepterta det ordet.

Ja svarade hon, en av dom gör då det, huvudsaken är att hon förstår vad vi menar. På engelskan hade en tjej i klassen skrivit att ordet put betydde he, och för det fick hon rätt. Ja där ser man.

Gårdagens intervju gick bra, tjejen är trevlig fast man lär ju inte känna en annan person på 45 minuter. Det fanns egentligen inga frågetecken från min sida men det är ju fler som söker efter denna tjänst så vi får se till veckan vad som händer, dom skulle höra av sig i vilket fall som helst.

Så här ser det ut under bron över till umestan. Hoppas verkligen att ingen går därunder då tappen ska ner, den ser ju ut att ha varit på god väg men sedan fastnat. Klumpen i sig, väger nog en hel del och är inget man skulle vilja få i skallen.

Fick ett mail från Ing-Britt med roliga historeier, detta är en av dom.

Barnen stod i kö i matsalen i en katolsk lågstadieskola för att få sin
lunch. Längst fram på bordet fanns en stor hög med äpplen. En nunna skrev
en lapp och satte den på äppelskålen:
 
"Ta bara EN. Gud tittar på."

Längre bort i lunchkön, på den bortre delen av bordet fanns en stor hög
med chokladkakor. Ett barn skrev då på en lapp: "Ta så många du vill. Gud
tittar på äpplena."

I vartenda avsnitt av TV-serien Seinfeld kan man se något med Stålmannen på.

Denna fakta hade jag läst för någon månad sen och talade om det för Åke i förrgår, då vi satt och såg på Seinfeld. Då kunde man inte låta bli att sitta och stirra i bakgrunderna för att se om man skulle se en stålman någonstans, och mycket riktgt, efter två minuter står det en stålman i bokhyllan bakom skådisarna. Nu kan man inte se på den serien längre utan att leta efter superhjälten.

Tror ni jag har problem då jag ska läsa boken jag är på nu?

Kerstin och Janne, våra grannar och promenadkompisar, åkte ut till Jannes stuga i Åheden igår, för att se om dom kunde hitta igen den. Det gjorde dom, och med Kerstins tillåtelse så kommer här en bild på Kerstin, i snödjupet utanför stugan. Och en annan bild tagen på andra sidan av huset.

Det var precis som jag befarat, dom vet inte vad dom säger på a-kassan, dom gissar och tror.

Sist jag pratade med en som jobbar där så sa jag: Jag jobbar 16 timmar/månad, vad är det då för typ av anställning och hur fyller jag i kassakortet.

Svar: Då TROR jag att det är en sysselsättningsgrad på 10%

För att slippa tjafs, så ringde jag upp igen, för fem minuter sedan, förklarade återigen hur jag jobbar och jag vill veta hur jag ska fylla i kortet.

Svar/fråga: Har du timlön eller månadslön?

Jag har timlön svarade jag, ja sa killen, då ska du INTE, fylla i någon sysselsttningsgrad.

Det var exakt det här jag skrev sist, att det skulle säkert bli fel igen och nu var det bara tur att jag inte skickade in korten igår, som jag hade tänkt, utan dubbelcheckade innan.

Dessutom, och detta är något som retar mig nåt fruktansvärt, är att sist då jag stämplade, så skulle jag fylla i sysselsättningsgrad, även om jag inte jobbat den veckan. Och detta kort ska sedan skrivas under med mitt namn, att jag lämnat sanningsenliga uppgifter, men det är ju ingen sanning i det då. Men så skulle det göras och det gäller än idag. Vaddå sanningsenligt?

Hört talas om den intelligenta värktabletten Ipren? Hur intelligent är den om man får ont i magen när man tar en, eller om man tar för många kan den vara farlig, det är väl lika intelligent som att inte sätta på sig bilbältet för att åka 300 meter i tron om att längden på färden avgör sannolikheten att en olycka ska inträffa.

Som vanligt då jag hälsade på Annika så var det många diskussioner om vad som händer i världen, hon ville absolut att jag skulle ta upp detta med idrott inom skolorna, här på bloggen så jag gör väl som hon önskar då jag vet att detta är något som ligger henne varmt om hjärtat.

Norges svar på Finlands sämsta skidåkare, Is int Staka, heter Inge Glid, enligt uppgifter av grannen Janne.

När jag kom till Annika idag så satt denna lapp ute på parkering:

Jag gissar att det är någon som irriterat sig på att en annan person (notera annan, inte jag) ställt sig för nära hans/hennes bil.

I förra veckan tog jag fram morakniven, det är inte ofta men ibland händer det att jag har användning av den. Nu skulle jag karva bort stearin från en ljusstake, och det var inte lite heller.

Jag tog i för kung och fosterland, slant till i greppet och körde kniven rätt mot handflatan, hann tänka en svordom men jag klarade mig, det blev bara en liten prick, puh...skönt. Så jag fortsatte att karva när jag ser att det rinner bara blod efter knivseggen och jag fattar ingenting, tittar i handflatan men där finns ju inget sår, nej, tydligen så slant pekfingret på andra handen och gled längs med knivseggen så det blev ett fint snitt på fingertoppen.

Igår plockade jag fram morakniven igen, det var nånting som fastnat i botten på ett glas och det gick icket bort med diskborste eller annat, vad tror ni jag gör. Jo, innan jag ens har börjat använda kniven så skär jag mig i lillfingret, kniven hade sugit sig fast i fodralet så när jag slet upp kniven så höll jag fingret i vägen. Nu tänker jag inte leka med morakniven nåt mer, två gånger på några dagar räcker.

Det är inte heller dom första incidenterna med en morakniv, den upplevde jag vid tre årsåldern. Jag hade hittat en lös liggande kniv, greppade den med fyra fingrar på eggen, storebror ser vad jag fått tag i och vill givetvis ta av mig den farliga saken, han drar och jag håller fast, tjurig som jag var (hehe, kanske är det fortfarande också), brorsan vann dragkampen men mina fingrar gillade inte det, fast dom satt i alla fall kvar.

Ja nog är man lite knäpp alltid, då man sitter uppe nu, fast Niccolina har studiedag och därför behövde ju inte jag heller kliva upp på morgonen. Men det är som förgjort, då Åke kliver upp då vaknar även jag. Tänkte, jag stiger väl upp då och tar en kopp kaffe med honom och går i säng igen, men det funkar aldrig det heller. Jag kan inte somna om, utan jag gav upp och gick och tvättade håret istället.

I amerikanska actionfilmer säger man aldrig Hej då i telefonen.

Ganska oförskämt enligt mig, men man kan också var oförskämd på andra sätt. Nu var det inte riktigt min mening men vi har köpt två bärbara telefoner och jag visste inte att man svarade genast då man lyfter luren. Theresé ringde hit en dag, jag lyfte luren, tittade på numret, sa att det är Theresé, sen knäppte jag av samtalet då jag trodde att jag svarade.

Det går en minut sen ringer hon upp igen och frågar vad jag sysslar med, ja sa jag, du lade ju på, nejnej, sa hon, jag hörde dig ju och du lade på luren i örat på mig. Hahaha...som sagt, jag visste inte det men hon kände sig något avsnoppad.

En dag i veckan blev jag så fruktansvärt trött att jag gick och lade mig på sängen. Jag tog med mig mobilen och ställde timern på 30 minuter, sen somnade jag.

Efter en stund sätter den igång att låta, jag tar upp mobilen, fäller upp locket, vevar runt med fingret för att lista ut vilken knapp jag ska trycka på för att stänga av den, ser ordet parkera och trycker på den. Sedan funderar jag tvärt, vaddå parkera, när man har på timern så parkerar man inte, det gör man ju då man lägger på luren. Det var alltså någon som hade ringt men jag trodde ju att det var timern så jag avslutade samtalet.

Kollade vem det var och nu råkade det vara en försäljare så jag tänkte att det just chilligt åt dom, nio av tio gånger då dom ringer så svarar dom ju inte, så jag hoppas verkligen att det satt någon i andra änden av luren som hörde vad jag gjorde och sedan fick känna sig bortkopplad.

Det bidde ingen gravöl fast då det gäller mina rader på V75 så skulle jag nästan ha fått något tröstpris, två rätt var det enda jag fick. Åkes bång, som jag köpte, gav fem rätt men då är det tio andelar så vinsten blir bara 5-10 kronor.

Man brukar ju säga att råttorna dansar på bordet då katten är borta. Här dansade katten Eloise på bordet då jag vände ryggen till och drog med sig duken i fallet.

Youré busted, ELOISE!

När man vänder en kajak i vattnet, 360 grader så kallas det för eskimåvändning. Det sa dom på tv igår (på spåret), men att eskimåerna egentligen vill kallas för inuiter eftersom eskimå betyder, människor som äter rått kött.

Alltså, direktöversatt så heter det inte eskimåvändning utan, människor som äter rått kött vändning. Så, nu har jag varit rolig...igen, och får gå i säng om jag vill.

Apropå rått kött, rått som i ostekt eller okokt, så var vi och hälsade på en gammal klasskompis för ett antal år sedan. Hans fru kommer från Island och således, även hennes pappa som var ute hos dom och hälsade på.

Jag och han blev sittandes utanför huset i väntan på att alla skulle komma och sätta sig för att dricka kaffe. Dom hade några katter där som sprang omkring och blev därför ett bra samtalsämne.

Ja, sa fruns pappa, katterna tycker om råttkött. Mm sa jag och tänkte givetvis på en råtta. Ja sa han, dom har fulla frysen med råttkött så katterna brukar få därifrån. Say what??? Tänkte jag, fy fasen vad äckligt, vem vill ha råttor i frysen. Men snäll som jag var höll jag munnen och tur var väl det, för i nästa mening sa han att dom hade ju mycket griskött och sånt eftersom dom slaktat. Puh, det var alltså inga råttor i frysen. Han pratade med viss Isländsk brytning och jag får skylla på att det var därför jag missförstod honom.

Vi köpte ett par elektroniska trumpinnar till Niccolina för kanske 3-4 år sedan. Jag hade läst om dessa och tyckte att det skulle var den perfekta presenten, pinnarna går på batteri och hon skulle kunna springa runt och trumma på både det ena och det andra, sen kan man dessutom ändra ljudet på dom.

Nyss hemkommen från strömpilen där jag bland annat köpte en alla hjärtans dags present till Niccolina. Kolla in paketinslagningen.

Paketen ser ju så snygga ut idag att det kanske till och med överglänser innehållet. Nåja, jag ska inte avslöja vad jag köpte, det kan jag göra på söndag, om jag kommer ihåg det.

En sväng på bolaget blev det också, haha, se vilket roligt öl jag hittade, kan det vara öl eller är det rent ut sagt, älgpiss? Det lär vi ju få känna ikväll.

Apropå alla förkortningar man kan skriva så är väl dom flesta en förkortning på engelska, som till exempel *lol* (laughing out loud), *brb* (be right back) och guu´ vet alldelá.

Nu har jag kommit på en egen förkortning, och en svensk sådan, *kiss*, kan inte sluta skratta. Hahahaha...

Vi har små block lite överallt där jag skriver ner vad vi ska äta två veckor framåt och vad man då bör handla osv. Ibland kan man komma över någon sida med en massa klotter och dylikt, det gjorde vi igår kväll, strax innan Niccolina skulle i säng.

Fick nyss denna länk av Theresé, dotra som bor i en nedlagd del av fabriken där glaset till puckoflaskorna tillverkades, här kan ni läsa historien om Pucko.

www.cfn-presenterar-historien-om-arla.se/templates/Arla/Article.aspx

Fick min andra utbetalning från a-kassan idag...1500:- för två veckor. STOR *SUCK*

Nu har jag alltså fått utbetalt för 2,5 dag för vecka 3 och 2,5 dag för vecka 4. Ringer genast upp dit och frågar av vilken anledning, jag har ju bara jobbat 1 dag / vecka, då kan ni väl inte ta 2,5 dag, heller?

Jojomensan, det har dom gjort för att det är deklarerat att jag jobbar 10%, vilket innebär 4 timmar, så trodde jag att jag skulle fylla i kortet, men det skulle jag alltså inte. Det beror på vilken anställning du har säger hon, jaha säger jag, jag jobbar 16 timmar/månad vad kallar du det för anställning? Nä, det vet hon inte, hon TROR att det är en sysselsättningsgrad som jag ska fylla i, hon ska skicka tillbaka korten så jag får ändra, men jag skulle nästan vilja sätta en hundring på att det i slutändan blir fel lik ändå. Livet är underbart!

Vi var bjuden på fika hos Lena och Brälla igår och Lena sa att dom fått en present av Hanna, deras dotter som är i staterna som en typ av utbytesstudent, då hon läste bloggen om förbannelsen som Niccolina skulle kasta så tänkte hon att Niccolina skulle ha haft den presenten till hands. Det är nämligen en sån här:

En woo-doo docka (eller hur man nu stavar det), med medföljande instruktioner. Kanske något hon kan önska sig när hon nu fyller år. Jag kan ju se henne framför mig, springandes med en docka i högsta hugg, och med diverse förbannelser över hennes läppar, lärarna, däremot, kanske inte skulle tycka att det var så underhållande :-)

Vi hade en gång i tiden en kanin som hette Pricken, eller nej, han kallades för det, Theresé hade döpt honom till Caligula Minus, men eftersom det var lite svårt att uttala så blev smeknamnet Pricken.

Känner mig lite splittrad 

inför helgens middags gäster. Vi har bjudit hit Kerstin och Janne på middag och trav/gravöl, trav om vi vinner V75 och grav om vi stupar på något lopp, men vad ska jag hitta på för nåt att äta??? Näpp, jag får sova på saken, efterrätten är då redan fixad, det blir något supergott. Good night!

Någon som kastat förbannelsen om kameler till någon?

Niccolina sa att hon fick göra det hela dagen igår, och en av gångerna så stod hon nere i matsalen, det vet ni hur mycket tjoande det kan var där, så hon väste inte fram förbannelsen : Må tusen kameler hemsöka dina armhålor, utan hon skrek den, och då hade Tomas, han som har hand om matserveringen där, kastat upp huvudet, stirrat på henne med stora ögon och sagt: Say Whaaat???

Han fattade nada, och såvitt Niccolina vet så är det ingen som egentligen begriper vad hon menar då hon säger detta, inte ens jag :-)

Men det låter kul.

Jag sa till Åke för någon vecka sedan, att dom inte har uppfunnit en typ av medar som man kan spänna under en vanlig spark så det blev lite mer glidyta. Det finns redan sa han, men han är inte säker på om det går att köpa som tillbehör eller om det är själva sparken som ser ut så vid inköpet.

Hade ju tid på arbetsförmedlingen klockan tio idag, när jag kom ner på stan så hamnade jag och en annan bil bakom väghyveln och några traktorer. Bilen framför mig byter då fil för att passera traktorerna men svänger sedan tillbaka så den hamnar bakom hyvlen, likadant gör jag för jag ska  ju svänga upp på ÖK efter trafiklysena, men då stannar hyveln helt plöstligt av, jag står då mitt för den lilla avfarten ner till västra kyrkogatan, tänker i en sekund och tvär svänger ner dit, jag trodde att jag var sk-t smart, men då står det en traktor därnere som har skottat ihop en stor snöhög och lagt den precis mitt på vägen.

Vad göra? Jo jag tar cykelbanan, jag hade inte tid att stå där och vänta på att han skulle få bort högen. Men det gick bra.

Kommer upp på Åhlen´s takets parkering, stoppar i pengar i automaten och väntar på en biljett som inte kommer. Jag hade verkligen inte tid med detta, tänker tvärt om jag ska hinna ringa numret som står på automaten eller om jag ska prova en gång till. Jag testar och då funkar den, men mina andra pengar har automaten käkat upp så dom får jag väl se mig om efter, uppe bland stjärnorna.

Jag kommer till arbetsförmedlingen med tre minuter tillgodo. Japp, I did it, varken väghyvlar, traktorer, snöhögar elle biljettautomater kunde stoppa mig. HA!!!

Jag loggade in på facebook för några dagar sedan, nä, nu ljög jag, jag loggar aldrig ut även fast jag inte är inne där så ofta, så det ser väl ut som om jag sitter och häckar där hela tiden, men se det stämmer inte.

Varför finns det, på vissa ställen eller platser, ingen täckning på mobilen, men nödsamtal kan man alltid ringa?

Vad har ambulans, polis och annan räddningskår för master som fixar samtal vart eller hur otillgängligt till, du än är, och varför kan inte vi få tillgång till dessa?

Har precis varit med Niccolina till skolan, vi hann inte mer än ut genom dörren så sa hon att hon längtade hem igen. Jamen tyckte jag, om du inte går till skolan så missar du ju alla raster som du säger att du gillar så mycket.

Ja, men det är inte roligt nu, med alla snö, för då ska alla hålla på att kasta snö på varandra på rasterna. Ok, sa jag, men då kan du kasta en förbannelse på dom som gör så, stirra dom blint i ögonen, gör the evil eye och säg med väsande röst: Må tusen kameler hemsöka dina armhålor!

Hon vart tyst i någon sekund sedan började hon fnittra och skratta och hon sa att det skulle hon minsann göra, med risk att hon blir hemskickad, ingen kommer att begripa vad hon menar, eller så tror dom att hon har en febertopp och yrar.

Kerstin och Janne undrade om vi sett på programmet, på spåret, i fredags, om den här testen dom gjorde med saltvatten. Jo det gjorde vi, svarade jag och Kerstin tyckte att det är ganska otroligt att något kan flyta så där, jag som nästan inte ens kan flyta i döda havet sa hon.

Vet ni vad världens längsta lapp, heter? Enok Nittio, han är dessutom gift med världens minsta lapp, hon heter Sirkka...Nittio.

Helt apropå det här med Rantaruntiringen, Hakkihäälinen och Isintstaka. Ska finna någon till men vi kom inte på det, hur än vi försökte.

C eller K som i Karlsson, CH eller K som i Krister, C som i Cirkus men även C som i något som uttalas som K, till exempel Clown. Hu…det kan inte vara lätt att lära sig Svenska, och vilken jädra tur att vi redan kan det :-)

Skrev ju om dumma uttryck över hur man kan vara, och då kom man ju helt plötsligt på en massa man kan säga för att klargöra någons intelligens.

*Äggulan saknas

*Ingen bensin i tanken

*Inget brev i kuvertet

*Inget vatten i kranen

*En vinter utan snö

*En sommar utan sol

*En spark utan medar

*En chokladboll utan kakao

Listan kan göras oändlig, hehehe, men det är lite småroligt.

Apropå min hemmagjorda tandställning som jag skrev om igår och att göra egna saker, så kom jag helt osökt att tänka på våran hemmagjorda snus.

*suckar*högt och djupt. När vi var ute och gick idag så sa jag till Kerstin och Janne: -Jag fick min första utbetalning från a-kassan igår, jag har skickat in kort för 4 veckor och för dom 20 dagarna fick jag 1200:-.

HUR kunde jag veta att jag INTE skulle få för alltihop med en gång?

Sen sa jag, det skulle inte förvåna mig ett enda dugg om jag strax får ett brev från a-kassan att det är något som saknas eller måste fyllasi eller skickas in. Nu kom posten...där fanns ett brev från a-kassan.

Jag citerar:

Du har redovisat arbete på dina kassakort. För att kassan ska kunna utreda din ersättnigsrätt så behöver vi ett anställningsavtal som klargör omfattningen av det arbete du har påbörjat. Slutcitat.

VARFÖR står det inte någonstans på dom första blanketterna man skickar in, att anställningsavtal ska medfölja om man påbörjar ett jobb, varför skickar dom inte med en kopia på ett sådant, i detta brev då dom påminner om att det ska med, hade det inte gått lite fortare då, räcker det med att fylla i ett vanligt blankt, vitt papper med uppgifterna eller ska det vara en färdigtryckt och speciell blankett? Det blir massor med frågor jag skulle vilja ha svar på, och då måste jag alltså sätta mig ner och ringa dit, är det då så konstigt att folk får vänta på sina pengar? Jag är ju knappast ensam i Sverige om att vilja veta vad dom menar egentligen.

Och slutligen, VARFÖR ska dom ha bevis för att man arbetar, är dom inte glada över att dom inte behöver betala ut så mycket pengar då, tror dom verkligen att någon skulle redovisa arbete om dom inte har jobbat? Snart ska man väl bevisa att man är arbetslös genom att bli fängslad i hemmet mellan ordinarie arbetstider och svara man inte på telefonnumret man har hem, på 1 minut, då är man ute ur systemet. Det...mina vänner, skulle inte förvåna mig ett p-ss.

Den stora snö sugen. Jag sa till Niccolina igår, då jag läste högt för henne att dom skulle suga bort snön från dragonhallen, att dom skulle skicka upp ett gäng med människor utrustade med sugrör för att ta bort snön, men hon trodde inte på mig. Konstigt???

Ni som läst min blogg tidigare, kommer kanske ihåg dessa gubbar, gubbe nummer ett, efter någon vecka:

Samma gubbe, som han ser ut idag:

Gubbe nummer två:

Och samma en, idag:

Nu lär dom inte krympa ihop mer, men dom är nog bara hälften i storlek, mot för dagen då jag karvade ut dom.

På väg till skolan igår så handlade samtalet om tandställningar. –ALLA har det, sa Niccolina. Nämen inte alla väl sa jag, lite frågande. Nä, men den har och den och den och den. Jaha, och du vill också ha en sa jag? Nej, i alla fall inte en sån som man klämmer fast i gommen, såna har många haft och dom fick lägga ut dom på bordet då vi satt och åt, sen pratade dom lite konstigt då dom hade den på sig.

Det blev inget strömpilen eller besök hos min vän, hennes son mådde inte så bra idag så vi skjuter på det ett tag. Däremot blev det att hämta upp morsan så följde hon med och handlade på Coop istället, sedan bjöd hon på lunch..på ett ställe vars namn jag inte kommer ihåg, annat än att det börjar med Café Vanilj...

Det ligger på Marieberg och drivs tydligen av och med funktionshindrade människor, dom håller till i servicehuset, precis mitt emot Tenton.

50:- kronor för en jättegod paj, och tog man vatten till den så bjöd dom på kaffet. Dom bakar bullar, kakor m.m. och man får välja om man vill ta en fika där eller köpa med sig något hem. Rekomenderas vamt.

Att man inte är:

* den vassaste kniven i lådan

Eller:

*har alla strängar spända på fiolen

*Att man har en skruv lös

*Inte har alla hemma

*Inte alla hästar hemma i stallet

*Felkopplad

*Lucka lucka tomrum

*Totalt hjärnsläpp

*Onaturligt obegåvad (min mosters hemsnickrade uttalande)

*Hissen går inte ända upp

*Hjulet rullar men hamsten är död

*Ett kort för lite i kortleken

*Lyset är tänt men ingen är hemma

*Lika ljus som norrlandshimlen, i December

*Timvisaren saknas

osv.

Vi tog inte den vanliga svängen igår, då vi var ut på promenad, vi gick ner på popshop istället, jag skulle se om jag kunde hitta nåt roligt till Lena som fyllde år igår. Tyvärr bidde det inget go´fika där, det fanns en som mådde mindre bra och var ”soffliggandes” så vi skjuter upp fikat till en annan gång.

Dom flesta människor somnar inom 7 minuter.

Jag antar att dom menar från det att man lägger igen ögonlocken. Jag somnar nog i de flesta fallen, på några få sekunder. Vi, jag och Åke, läser alltid nån bok innan vi släcker lampan, ibland tar jag upp boken, läser två-tre sidor innan jag inser att jag redan läst det där, kvällen innan. En gång hann jag läsa flera sidor innan jag ens kom på att jag redan läst ut den. Är man trött eller är man?

Nu har vi kvar...tre glas av tolv ursprungliga. Jag köpte sex stycken nya glas, för att fylla på förrådet innan Theresé och Anders kom hit till nyår, av dom finns nu fyra stycken kvar. Vad är det som spökar här, egentligen?

Theresé frågade då dom kom hem vad jag gör med dom, ja sa jag, det sista glaset hoppade faktiskt ut ut skåpet. Jag skulle ställa in glas från diskmaskinen, öppnar skåpet och ut hoppar ett glas, rätt i handen på mig där jag redan håller i tre glas, *klirr* det var det det. Nu vet jag inte vad jag ska investera i för glas längre...plastmuggar eller tenn??? Fast då skulle säkert plasten smälta och tennet bli vint och snett...bara för att.

Nu är det takskottning för hela slanten och all snö som ligger och tynger ner, ska bort, helst innan någon har fått det i skallen.

Nu heter yngsta dottern Jennifer, inte Jennifer längre, efter önskemål från hon själv så ringde jag till skattekontoret idag och ändrade namnföljden så nu har hon tagit sitt andranamn som tilltalsnamn och heter numer Niccolina.

Jag sa att jag skulle skriva det i bloggen, dom har nämligen en vikare och idag var det presentation av eleverna, och hon trodde inte att han skulle tro på henne om hon kommer dit imorgon och säger att hon har nytt namn.

Så om det finns några tvivel så kan dom nu gå in här och läsa så verifierar jag hennes riktiga namn.

VARFÖR går vissa ägg inte att skala utan att halva ägget följer med? Är det som världselitkockarna säger, att man kylt dom för lite eller är det som min farfar alltid sa, han med mångårig uppfödning av höns, att det var fodret man gav till hönorna, som allting hängde på?

Aerophobia är rädsla för att svälja luft...jobbig fobi.

Jag tog tag i vår pappershög som vi alltid har haft inklämd mellan väggen och mikron. Det är diverse papper som man inte har vetat vart man skulle lägga, räkningar som ligger där i väntan på att föras in på nätet och lite av allt möjligt. Nu är dom insorterade i pärmar och jag ska införskaffa fler så vi får lite spridning och mer ordning på alla papper. En hel del fick jag också kasta bort.

Hade ju tagit ett kort med mobilen på en annan tavla som Emma målat, som hänger hemma hos våra föräldrar. Tyvärr så gör mobilen inte rättvisa för sig men man får en hum om hennes konstnärliga ådra.

Var 4:e dator blir fysiskt misshandlad av sin ägare. Hahaha, så här ser vår dator ut:

Den har aldrig blivit misshandlad...än, men det kan  se så ut, med fem knappar borta. Dessutom är det lite jobbigt då man ska skriva, man får ta i, så ibland blir det mer än både två och tre ä eller j.

Min lillasyrra Emma, är otroligt duktig på att måla, hon funderar på att eventuellt ställa ut sina tavlor, när jag fick se dessa så tycker inte att hon ska fundera så mycket mer, utan göra slag i saken. Dom är ju helt otroligt snygga. Här får ni några smakprov på hennes konst.

Min favorit blev nog den med äpplena, dom ser så goda ut. Den sista bilden på räven, har hon målat på en sten.

Robinson är ett ämne som kan diskuteras i evigheter. I allra första början så var det intressant att följa med och man visste aldrig vad saker gick ut på, den näst sista Robinson följde jag med i lite så där, och denna omgången struntade jag totalt i.  Man ledsnar på hela upplägget och vinnaren är oftast den som slingrat sig ur alla jobbiga situationer och egentligen, om dessa vinnare verkligen skulle ha varit strandsatta på en öde ö, skulle dom då ha klarat sig?