Vem ger sig?

Av , , 2 kommentarer 5

När jag skulle hem igår, från jobbet, så föll min blick på dessa två bilar:

Det står alltså en bil till höger om den översnöade folkabussen eller vad det nu är för fordon. Svårt att tro och jag undrar just vem av dom två som först kommer att plocka fram spaden…eller om bägge två är lika många delar tjurskalliga, så ingen kommer att skotta förrän alla snö är borta.

Prova vända på en femöring

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Utmaningsbild nummer tre, en familjemedlem, hm…svårt det där när man har några att välja på, Nicco hade jag kunnat sätta ut men hon blir så putt så jag väljer Sally, en mycket fotogenisk person, bilden har jag tjyvat från Theresé blogg  blogg.vk.se/tezzii och här har Sally fått prova på att äta alldeles själv:
 
Det blev ingen konstutställning igår, chefen undrade om hon fick ändra sig och istället vara hemma och baka någonting, och det var väl klart att hon fick göra det. I brist på ingredienser så fick det bli en rulltårta med lyxfyllning, vi hann precis bli klar så kom hennes son och en kompis förbi så det blev ju lagom att bjuda på kaffe.
 
Vid personalbytet så fick jag höra att elrullstolen ballat ur när dom varit uppe på centrum, den är något tung att dra, när man inte har hjälp från någon motor, så ”H” var ganska så less och förbenad över rullstolens vara eller inte vara.
 
Chefen tycker inte om den, och jag gör det inte heller, den är klumpig. ”H” sa att chefen alltid får köra den själv när dom är inne på Ica, ja sa jag, det fick hon göra första gången vi var där också men om hon får välja vill hon helst slippa, jag tror att det är lite svårt att veta hur mycket den sticker ut därbak. Men det blev jag varse, sist vi var upp och handlade med den där stolen och jag klämde fast dipmixen mot hyllan så jag trodde att det skulle bli ett stort ras, sen börjar hjulen spinna och innan jag fått till knappen så chefen fick ta över kontrollen så spann hon lös på golvet innan hon var loss från hyllan, hahaa…det är ju det jag säger, alltid ska det vara nåt 🙂 Man vänder inte den stolen på en femöring…tyvärr.
 
Jag fick ett mejl igår och jag undrar varför dom ens orkar, här är början på mejlet:
 
käraste,
Hur mår du idag, och jag hoppas du är vid god hälsa?
Jag missar, Nicole Moses Akumi, jag är 24 år gammal flicka, en medicinare, jag kommer från Tchad, men jag bor nu i en välgörenhetsmatch hem här i Ouagadougou Burkina Faso
Snälla jag behöver dig att läsa igenom denna post eftersom jag sagt något mycket viktigt om mitt liv, så att du kan veta vem jag är och också mitt syfte för att kontakta dig, och jag ber du kommer att ha förbarmande över mig och rädda mitt liv från min nuvarande situationen *slutcitat*
 
Fin svenska dom har, om man sedan ids fortsätta läsa så skrivs det om en skattkista som hennes farbror eller vem fasen det ska föreställa att vara, har i sina ägor och om man hjälper henne så ska man få 15% av innehållet i den skattkistan, men hallå, ge er, tycker synd om den som ens går på en mening i detta sk-t mejl. Önskar att min dator bombarderar avsändarens dator så den går upp i rök, det vore nåt det.
 
Näpp, nu ska jag ge mig för stunden och göra nåt annat än att sitta här och surra. Hoppas ni får en fin måndag, det tror jag att det blir oavsett vad man hittar på.
 

Fyllde jag år?

Av , , 4 kommentarer 5

Det kunde man nästan tro då Theresé plockade fram ett paket till mig igår kväll. Mja,sa hon, du har ju namnsdag på måndag och sen blir det väl morsdag någon gång framöver (typ närmare jul) så då kan du ju få en present nu då.

Det var fyra assietter tillhörande dom tre kopparna jag hade sedan tidigare, samt fem djuptallrikar och sex vanliga tallrikar som jag fått av Theresé. Fina är dom och jag håller alltid ett öga på porslins sidan då man är ute på loppisar och andra ställen, men jag har aldrig sett något ur denna serie, Pomona, från rörstrand, men en dag så, kanske…

U:et försvann

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Utmaningen del två, en bild på en favoritpryl, hm…svårt det där, när man har prylar överallt och egentligen, när man läser igenom listan över utmaningen, så skulle nog Åke platsa på varenda punkt, men det kanske blev tjatigt med en bild på honom vare gång… för er andra 🙂
 
Nå, jag valde datorn, för här har man ändå suttit en del och hade det inte varit för den så hade jag heller aldrig bloggat och jag älskar verkligen att skriva, sen, att folk vill läsa vad jag skriver, det går över mitt huvud, men är givetvis bara roligt. Så, så här ser den stackaren ut:
 
U.et dammsög jag bort för tre dagar sedan, *slurp* sa det, så försvann den in i dammsugar röret och jag vet att det inte är någon idé att försöka få fast den igen, har den väl lossnat så är det bara att ge upp.
 
Jag sa till Åke att det är först nu, man får nytta av det fria valet man hade i skolan. Jag läste två år tyska, vilket var totalt bortkastat då jag inte ens var intresserad av språk, och sista året valde jag maskinskrivning, vilket jag nu får glädjas åt, då jag vet vart tangenterna ligger 🙂 åtminstone på ett ungefär, och ska knapparna försvinna nu, en efter en, så sitter man ju snart här med en dator utan bokstäver och då kan det bli kul att försöka tåta ihop något.
 
Jag börjar jobba först klockan tolv idag, skönt, dels hann jag träffa Theresé en kort stund igår och kanhända att hon masar sig upp innan jag ska iväg igen, dessutom är tio timmar drygt som sjutton och då känns det överkomligt med dom fem timmar det blir idag.
 
Min chef ville att vi skulle åka ner på en konstutställning dom har nere vid älven, där konsthögskolan håller hus. Det kan ju bli spännande med mitt lokalsinne, men jag har i alla fall diskuterat med Åke, var vi lämpligast stiger av från bussen. Problemet, egentligen, är ju att man inte vet hur det ser ut där, om man tar sig fram med rullstolen eller inte. Kan bli problematiskt om man stöter på en snöhög, att det tinat för mycket och blivit löst etc. Men men, vi får testa och se vart vi hamnar, allt brukar väl lösa sig ändå.
 
Nu önskar jag er en fin och lugn söndag!

Gnek och gnäll

Av , , 4 kommentarer 6

Rullstolen gnekar och gnäller idag…(förmodligen för lite luft i hjulen), jädrans gnällpelle, säger chefen.

Sen sätter mikorn igång att tuta, och det där verkar vara piplarsson, säger jag. Grejerna har förmodligen en sämre dag idag…en gnällig, pipande sådan 🙂

Men inte jag, hahahaa…

 

Prylar från amerikat

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Det blev en liten taco kväll igår, på Lundalogén, typisk fredags middag, sa dom, och det kan nog vara så…nu för tiden. Kom ihåg då vi gick i skolan, att typisk fredags mat var kyckling, och gärna en grillad sådan. Nu var det nog inte så ofta just vi, fick en sån hemma, det var nog hellre nåt med älgkött, och man var lätt avundsjuk på dom som fick kyckling istället.
 
Nu har Brälla investerat i en ny skivspelare, en i ett större format än tidigare, både jag och Åke trodde först att det var en förstärkare, men det visade sig vara fel. Den går inte att spela på, för tillfället, då strömmen inte är densamma här i Sverige som i Amerika, men det trodde han att han skulle kunna lösa på något sätt.
 
Efter en god middag så skulle vi trava iväg ner på klubben där, familjen Jonsson (tror jag bestämt att det var) hade dragit ihop en hel del människor för lite surr och öldrickande. Dom hade söderfrämmande, nämligen dom tidigare omskrivna, Wallbärs (läs Wallbergs) som håller på med den fruktansvärt roliga och intressanta sporten, dragracing, och dom hade haft en liten önskan om att få träffa lite folk då dom nu var här uppåt trakterna, därav den lilla träffen.
 
Innan vi gick iväg så skulle Brälla visa vad han fått från staterna, kolla in leksaken:
 
Jag har då aldrig sett en sån där bil eller vad man ska kalla det, det är ju ingen sparkbil, eftersom någon ska styra på därbak, men den var ju faktiskt lite frän. 500 dollar hade dom velat ha för den, men jag kan ju avslöja att han fick den ”något” billigare än så, det gäller att ha tumme med dom rätta människorna 🙂
 
Sen hade han även skaffat sig en liten kylbox med Coca-Cola reklam, den var också tuff, egentligen skulle det ha följt med en typ av lunch/smörgåslåda som skulle sitta på utsidan, men det är väl som med andra äldre saker, grejer försvinner eller går sönder. Men nu har sakerna i alla fall fått göra en resa över atlanten och hamnat här, i lilla Umeå.
 
Näpp, färdig bloggat för den här gången, frukost står det på schemat och sedan väntar jobbet. Åke ska hämta Theresé på flyget 11.10, så henne får jag kanske se glimten av då jag kommer hem, innan hon ska iväg ut på klassträffen. Ni får ha en trevlig lördag, allihop!
 
ps. såg ni den lilla gliringen Åke fick…jag skrev in tiden för hämtningen av Theresé, så kanske han kommer ihåg den 🙂 ds.

Hej & hå!

Av , , 2 kommentarer 4

 

Hej och hå, så var det fredag, och här sitter man igen. Marja Granqvist, blogg.vk.se/marja/ har en utmaning på sin blogg, som ser ut så här:
 
Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema ”grön”
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema ”ljus”
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema ”olika”
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema ”två”
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild
 
Så jag har tänkt att ge mig på den, men inte i ett svep, utan jag tar det lite pö om pö, med start idag. Ett självporträtt, hm, inte lätt att hitta bilder på en själv då man aldrig vill vara med, men dom här har i alla fall Niccolina tagit, under semestern ifjol, och just här sitter jag utanför bussen nere i Järlåsa:
 
Vi hämtade dusch hörnan igår, det var bara den som hade kommit, inte handfatet som vi trodde. Jag skulle möta Åke däruppe på k-rauta, strax efter fyra, hinner precis passera Statoil på Vännäsvägen då jag kommer på att jag glömt ordern hemma. Så får jag sitta och förbanna mig själv för att jag inte kom på det en sekund tidigare, för då hade jag kunnat sno bilen där, vid Statoil, nu var jag tvungen att köra ända upp på Beijers innan jag kunde vända.
 
Jaja, vi fick då hem hörnan och det var ju huvudsaken. Sen ringde Brälla på kvällen och undrade om vi ville ha middag idag, fredag, på Lundalogén, och det tackade vi ja till. Det blir ju lugnt för min del i alla fall, jag jobbar imorgon och ska därför upp strax efter fem, pigg och fräsch.
 
Sen kommer Theresé hem imorgon, men henne hinner jag ju inte träffa många timmar. Hon ska på en klassträff imorgon kväll och jag kommer ju hem först till middagen. Sen har jag bytt bort fem arbetstimmar på söndagen så jag börjar tolv, så det blir på söndags morgonen vi kan träffas, om hon nu är uppe på benen, vill säga.
 
Och härmed önskar jag er alla en trivsam fredag!
 
 

En till krasch…på Näckrosvägen

Av , , 6 kommentarer 7

 

Håller ni på vara less på att läsa om alla krascher nu, jag håller då på vara less att skriva om dom.
 
Kom från Vallmovägen och svängde in här på Näckrosvägen, efter att ha varit på Mariehem och fikat hos morsan, samt handlat på Ica hedlunda. I samma veva då jag svängt in så kommer en bil utfarandes från parkeringen, han har inte noterat att jag är där, vi ställer oss bägge två på bromsarna men det var liten idé. *Pang* lät det då jag knuffade undan honom. Det tog i fronten på bägge bilarna.
 
Jag körde undan och hoppade ut ur bilen. Han undrade hur det gick för cheven, ja, sa jag, förmodligen syns det nog ingenting, och det gjorde det inte heller. Men hur gick det för din stackars bil då, undrade jag. Nu råkade han ha en sån där plastig sak…hm, BMW hette den ju, i nyare årsmodell, och plasten på kofångaren höll inte. Men se tokigt (sa hon och skakade lite lätt på huvudet). Nä, sa jag, du valde fel bil att bumpa med.
 
Så var det med det, han trodde inte att han skulle bry sig om att göra något åt bilen, det syns ju inte så mycket på håll, tyckte han, så vi sa tack och hej.
 
Jag som aldrig under mina snart 26 år med körkort,  har varit inblandad i någon incident med fordon, överhuvudtaget, och nu har det hänt tre gånger, varav två gånger med jag bakom ratten, och en gång som vittne och skriven för bilen som var inblandad, nåja, det gick ju bra och sedan kan jag ju passa på att höja ett varnande finger åt alla er som nu vet hur cheven ser ut, passa er eller håll er åt sidan då jag kommer, man bråkar inte med den bilen 🙂
Maria Lundmark Hällsten