Knäppt, knepigt, konstigt

Kolla här…eller rättare sagt, läs det här och försök sedan ge mig en förklaring.

När vi flyttade hit, så bar vi över en hel del till huset, när vi ändå skulle hit. Vi hade tolv vita kaffekoppar med tillhörande fat, märket är Gustafsberg, "kontur". Dessa hade jag fått för flera år sedan av mamma, då dom köpte sig nya koppar.

Nu finns det tolv fat och två koppar som står i skåpet…kopparna är borta. Och nej, jag har inte slagit sönder dom, en av kvällarna då vi var här och fixade så kokade jag kaffe och upptäckte då, att dom försvunnnit. Jätteknepigt, inte skulle väl någon av dom som varit här och jobbat, tagit med sig tio koppar hem och lämnat faten…hm.

I huset fanns också två kryddburkar, lite ovanliga och på en av våra turer till mattex antik, så hittade jag en burk där som han skulle ha 160:- för, den köpte jag inte, däremot hittade jag en likadan burk på kupan för 30:- och den tog jag (nä, jag tog den inte, jag betalade faktiskt). Nå, nu, idag, så är det den enda burken som finns i huset, dom andra två är borta. Dom stod i samma skåp som kopparna. Visst kan man börja fundera. I skåpet bredvid, fanns en varmvatten beredare som skulle bort, kan det vara så att koppar och burkar föll ut, då dom tog bort den, och gick i tusen bitar, men varför talade dom i så fall inte om det? Nä, det här kommer vi att få fundera över i evigheter.

Vidare, så skrev jag ju förut om plattan som hade stått på i huset, förmodligen över natten, och det var tur att den bara stod på ettan. I helgen då vi steg upp och jag skulle sätta igång kaffepannan, så stod ena plattan på trean, och jag vet, vis av erfarenhet, att skulle den plattan ha stått på sedan förra kvällen så hade spislocket som låg på plattan, börjat brinna eller knycklat ihop sig av värmen, och det hade det inte gjort, det syntes knappt på locket och jag blir inte klok på, hur fasen plattan kunde stå på. Den kan ju för sjutton, inte slå på sig själv, eller?

Vi går vidare. Vi har ju pysslat med utemöblerna i helgen, Åke slipade och jag målade. När han stod och slipade så lade slipmaskinen helt plötsligt av, och det tog han som ett tecken på att det var dags för en kaffepaus. Han kom runt på framsidan och satt sig ner. Efter tio minuter hör han helt plötsligt någon som står och slipar…hm, kunde det vara grannen som stod och slipade, frestad att piffa upp sin egna möbler? Nej, det var inte grannnen, det var våran slipmaskin som stod och slipade, alldeles själv, på samma fläck, hahaha, den måste ha fått tuppjuck eller nåt.

Mycket ska man då få vara med om och jag tror inte att detta skulle vara sista gången jag får skriva om alla konstighter. Idag jobbar jag, börjar klockan två, innan dess ska jag gå ut en sväng och lämna igen Kerstins nyckel, som vi lånade för att ta ut Camaron från garaget. Dom, Kerstin och janne är ju i Turkiet och njuter av värme och nya vyer, det gissar jag då att dom gör. Önskar er alla en fin onsdag!