Ensam är stark…eller?
Marja, bloggar´n här på vk, skrev igår om självständighet och dess betydelse, då kom jag osökt att tänka på en gång för ganska så längesedan då jag skulle byta yrkesval, helt och hållet. Jag fick då göra en massa tester för att komma fram till vem jag egentligen är/var.
Jag vet nu inte om jag skrivit om detta förut, men då får ni väl sluta läsa här då. I alla fall så skulle ett av dessa prover (jag kommer inte ihåg vad det hette) vara så utstuderat bra och genomtänkt, att man faktiskt skulle kunna använda den som en del av sitt nya CV.
Jag fick slutligen prata med en som suttit och gått igenom alla tester man gjort för att få en utvärdering. Hon suckade lite lätt och tyckte förmodligen att jag var en konstig typ…så där svår att sätta fingret på. När hon öppnade munnen sa hon att det absolut enda, som lyste som en röd tråd genom allt jag gjort, och som syntes lika tydligt som allt svart som hamnar på vitt, var att jag tydligen tyckte att ensam är starkast.
Men Maria, sa hon, det kan du väl ändå inte mena? Jag såg nog ut som ett frågetecken till en början, men varför inte svarade jag. Alla tester/prover/frågor och svar, är väl alltid en tolkningsfråga, eller? Om jag verkligen vill få något gjort, kanske en jätteviktig sak, då förlitar jag mig inte på att andra ska göra den saken, utan då gör jag det själv. Är det fel att tänka så?
En ensamstående människa brukar även han eller hon, klara sig själv, gjorde dom inte det så gick dom ju under. Visst är det skönt att vara två, då har man alltid någon att bolla sina funderingar och frågor med, och jag är inte alls avundsjuk på dom som ingen har. Men många har väl ändå vänner och bekanta, kanske föräldrar i livet som även dom kan stötta och hjälpa till. Men man ska aldrig göra sig till ett offer och tycka synd om sig själv, då funkar det nog inte.
På något vis tycker jag nog att man ska börja redan som liten, att visa att man kan stå på sina egna ben, det är för mig att vara självständig, sedan kan man visst dela med sig och vara fler, då svåra beslut ska tas, men det är inte alla som har någon att luta sig mot, och för dom är det tufft, men dom fixar nog det ändå…dom flesta.
Nog om detta, nu vet ni vad jag tycker och visst kan man tolka saker på olika sätt. Hon som först tyckte att jag svamlat, hon fick jag slutligen medhåll av. Jag kanske inte var så knepig som hon trott, eller så fintade jag hela systemet 🙂
Idag vet jag inte vad jag ska pyssla med, införskaffa en säck med jord, kanske, så jag får sätta lite jordgubbar och purjolök. Sedan har jag lovat kusin Andre, att åka på biltema och kolla efter en grillvagn, så det får jag väl göra då. Och slutligen gå in på Ohlsons tyger och se om dom har en passande vaxduk till vårat bord, härute. Ni får ha en fin dag!
Senaste kommentarerna