Starta en blogg!
Logga in
Registrera dig
Kontakt
Maria
Inlägg - RSS 2.0Information
Ordlös onsdag, med tema information, mer info finns här: zerowordsphoto.wordpress.com/
Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.
Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.
Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Skrivs av
Vanliga etiketter
» Visa alla etiketterMest kommenterat
Visar inlägg från November 2011
Jag hade rätt!
Jag hade verkligen rätt… det blev en tisdags kväll och jag drack kaffe, och dagen gick, knepigt! Vet inte om jag hoppade ur sängen i morse heller, har nog kommit in i en tröttare period just nu. Det kanske är det där ljuset alla snackar om, som man behöver för att ladda hjärnan… eller vad det nu är det är bra för.
Och givetvis, återigen, när man skriver om en sak, poppar en annan upp. Apropå ljus, ja, förutom att jag är ett ljushuvud ibland, så har vi en ljusstake i köksfönstret, som jag verkligen tycker om. Den ser ut så här och det lyser även ur dom två små husen (kyrkorna):
.JPG)
Jag köpte den för ganska så längesedan då dom hade 50 % på alla jul saker, och jag tyckte att jag gjorde ett klipp.
Jaja, det gjorde jag ju, eftersom jag ville ha den och jag tycker om den. Men nu råkar vi ha såna där uttag i väggen som suttit där sedan huset byggdes, 1956. Vilket innebär att dom inte är barnsäkra för fem öre och ibland räcker det med att man tittar på en sladd så hoppar den ut från väggen.
Och förmodligen är det därför detta hände med ”kontakten” till ljusstaken, då jag skulle dra ut sladden i förrgårkväll:
Vilken tur att piggen följde med ut ur uttaget, och att dom på elkedjan hade en ny klump, så nu lyser staken igen. Klumpen är för tung för dessa uttag och blir som hängandes i uttaget, så inte var det ett mysterium i alla fall… kanske.
Idag blir arbetsdagen lite uppdelad, jag ska nämligen iväg på ett möte klockan ett, och sedan åka tillbaka till jobbet för att göra mina sista 1½ timme om inte min arbetskamrat är tillbaka på jobbet, hon är hemma och förkyld, och börjar egentligen klockan två. Så vi får se hur det blir. Men sen är jag ledig till söndagen, härligt, då kanske man kan ladda upp sig innan dess. Jag är verkligen trött.
Så nu önskar jag er alla en fin onsdag, och som jag skrev i ett mejl igår, till min sjuka kollega, ta en whiskey eller punsch (om du nu känner dig förkyld) och får du sladd och sitter på cykeln, sluta trampa och styr i vägens riktning.
Kommentarer: 4
Etiketter:
rätt
tisdagen
ljusstaken
uttag
1956
huset
sladden
kyrkorna
arebtskamrat
möte
förkyld
Det är hårt...
Det blev ingen bastu i den rätta meningen, Kerstin är borta och så även Laila, och därför ställdes själva bastun in, men vi, dom resterande, träffades hemma hos Monika istället. Nog så trevligt, faktiskt.
På dessa träffar så avhandlas det alltid en massa saker, vad som hänt sedan sist, vad nyheterna handlar om i dagsläget, och mycket om hur det var förr. Alla har vi olika tankar och idéer men en sak som vi alla håller med om, är att samhället blivit hårt, och ingen vet riktigt varför.
Tänk er dom här gängen som nära på, och ibland, dräper en annan människa för en mobiltelefon, och det är ju inte ens alla gånger det handlar om en sak, det kan komma som en blixt från klarblå himmel. Det är skrämmande, man behöver bara befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt och då är det kört.
Varför tänker dom inte heller på sig själva, vilket liv får en 15-16 åring, efter att ha misshandlat eller tagit livet av en annan människa? Dom har inte bara förstört för andra, utan även för sig själv.
Än värre är kanske också dessa, oftast tjejer, som dras till dom här killarna som gjort detta straffbara… man förstår inte själv, hur eller vad dom tänker med. Tror dom att dom ska kunna hjälpa och förändra livet hos förövaren, eller vad är det frågan om? Kanhända att många av förövarna är manipulativa och därför ger sken av att kunna råda på bot och bättring. Ja, jag har då inget svar och jag är lika vis, som många andra.
Det var en liten avhandling så här på tisdags morgonen, som förövrigt inte känns riktigt hundra. Det är inte ofta min väckare ringer och jag tycker att det är jobbigt som sjutton att stiga upp, men den här morgonen var det så, usch! Men jag vet också att dagen kommer att gå och sedan kommer jag att sitta här ikväll med kaffe i koppen och tänka att dagen gick i alla fall, konstigt nog.
Jag önskar er alla en fin tisdag, jag ska själv försöka få till en bra dag, jag med, även om jag kanske måste jobba lite på det :-)
Kommentarer: 6
Etiketter:
bastu
Monika
Kerstin
Laila
avhandla
förövare
ge sken av
hundra
tisdag
Pijongfis
Mina föräldrar och lillasyster med sambo, var hit på adventsfika igår. Och det började med att jag plockade fram ett kort på en något, avvikande, underlig tomte, som vi haft, faktiskt här i huset, ett år. Jag lade fram kortet och sa: Finn ett fel. Nicco tittade och sa: Finn fem fel, ja jag vet inte, avgör själva:
Jag kunde då peka på det vita skägget, som nu inte riktigt sitter där det brukar, med vitt skägg har sedan just denna tomte en svart mustasch, ehhh… kjol. Ja, det var nog inte en riktigt traditionell tomte men klappar hade den då :-)
Sedan plockades det fram album med bilder och vi fick oss ett gott skratt. Mamma såg nämligen ingen skillnad på Theresé, då hon var liten, och Emma, lillasyrran. Nämen här var du ju fin, Emma, med klänningen. Nej, sa jag och Nicco i munnen på varandra, det är inte Emma, det är Theresé.
Då var hon tvungen att titta närmare och insåg att det förmodligen var så att Emma fått, just den där klänningen efter att Theresé vuxit ur den, därav felsägningen. Sen bläddrade hon vidare, aha, visst är det här Evelina (en gammal klasskompis som Theresé haft en gång i tiden), vad är det på bilden sa jag, våran gamla bil eller? Ja, sa hon. Men du, det är INTE Evelina… det är ju Emma. Haha… återigen ett fel.
Och sedan skrattade hon och sa, men vad är det då för lappdräkt som Theresé fått på sig? Det är inte Theresé… det är faktiskt Emma. Och nu hade inte ens Emma sett att det var hon. Då måste man nog konstatera att dom var rätt så lika varandra då dom var små.
Och nu, apropå överskriften, mamma kom inte ihåg om dom någonsin fått några julklappar då dom var små. Knäck kokade dom, och sedan hälldes den kokheta smeten ut i snön, så bildades det olika knäckskulpturer. Och min morfars pappa, snidade ihop leksaker, bland annat en sån där träsnurra som man sätter snurr på i händerna och sedan glider den iväg längst golvet, den kallade han en Pijongfis, så nu vet ni det. Men sedan var dom nog inte så bortskämda med just saker och godis, men det dom hade, räckte gott och väl, och dom uppskattade det lilla.
Jag jobbar idag, kan ni gissa, annars kanske jag inte satt här just nu, och ikväll är det samling i bastun. Jag önskar er alla en bra dag!
Mysigt
Veckans fototriss kommer här, jag har letat i arkivet och tagit fram tre bilder som för mig får symboliserar ordet, mysigt. Börjar med Eloise som hittat sig en mysig plats bakom handdukar och platttångar:
Sedan kommer en gammal bild, då Enya och Eloise inte hade fått sitt hakskägg, men var nog så lurviga ändå. Här har dom flätat ihop sina ben och ser ut att mysa ihop:
Mitt tredje och sista bidrag denna gång är ett kort taget på Brällas 50 års fest uppe i Maltträsk, i deras mysiga saloon som dom gjorde i ordning ute i ladugården:
Mera mysiga kort finns här: fototriss.blogspot.com/
Kundbemötande och service
Jaha, inte blev det då en vit, första advent, haha… men inte gör det mig nåt, vi har jul i alla fall, härhemma. I tv rummet ser det ut så här:
.JPG)
Köket fick sig nya gardiner:
.JPG)
Mat rummet har uppdaterats, inte bara med nya gardiner utan även en ny julgran:
.JPG)
.JPG)
.JPG)
Den vi hade åkte i soporna då vi flyttade, den hade fått stå ute på vår rökarbalkong några gånger och var inget jag ville ha in i huset.
Idag ska jag byta gardiner uppe hos Nicco samt hänga upp en ljusboll där, sedan tror jag att vi ska räknas som färdigjulade.
Apropå strulet vi haft med internet, så har vi pratat om kundbemötande och service. Jag vet att jag vid flertalet tillfällen, råkat stå utmed någon som frågat efter hjälp, och denna någon har fått till svar: -Nej, jag kan inte hjälpa dig med det, tyvärr, jag vet inte. Sedan har inget mer hänt, utan kunden har fått vandra vidare. Det är dålig service, enligt mig.
Jag har ju några år inom handel och jag har aldrig fått en fråga om något, och bara svarat att jag inte kan hjälpa till. Man har i så fall svarat: -Tyvärr, jag vet inte men jag ska leta reda på någon som kan hjälpa dig. Och har den man letat upp, varit upptagen med en annan kund så har man ändå frågat om han/hon kunde hjälpa till efteråt. Detta är väl en självklarhet, tycker jag.
Men så funkar det inte alltid. Nu drar jag inte heller alla över en kam, dom flesta har nog service i ådrorna och då är dom ju på rätt plats, sen vet vi alla också att man kan ha en sämre dag, och kanske inte känns så hjälpsam men ändå. Lite beror ju också på hur man själv beter sig… ja jag vet, jag kan ju vara både tjurig och ovetandes, men då tar jag för givet att den som vet, kan tala om hur det ligger till, enkelt va?
Nu ska jag önska er alla en trevlig första advent, vi tänder första ljuset i staken vid halvtvå, då har vi nämligen fikabesök :-)
Tillbaka :-)
Så var internet problemet löst och man är tillbaka på banan igen. Systemet skulle uppdateras på något sätt, och vi hade fått information om det, för längesedan. Innan den första eller om det var de tredje, november, skulle vi ha gjort det och det hade vi… trodde vi ju, eftersom datorerna fungerade efter detta datum.
Nu råkade T3, inte ha gjort om sitt system förrän i måndags och där hade vi alltså problemet. Vi hade missat att justera routern och därmed försvann vårat internet.
Nu får jag då tacka för att T3 faktiskt hörde av sig igår… en timme efter mitt blogginlägg med kopian på mejlet, och där fick jag då denna möjliga förklaring, som visade sig stämma.
Det enda jag nu har en fundering kvar om, är varför… varför kunde man inte talat om detta redan i måndags, dom måste väl ändå ha vetat vad dom själva gjort, just den dagen, eller???
Nå, nu är det ur världen och äntligen kan man känna sig ”normal” igen :-)
Vet ni vad vi gjorde idag, dan innan första advent… jo, vi backade ut Camaron från garaget och gjorde oss en sväng runt Umeå, haha… inte en bil man förväntar sig att möta, så här sent i november. Det enda problemet är att vi inte har någon värme i bilen så det blev ingen längre utflykt.
Nu ska jag koka oss lite kaffe och kolla vad man kan hitta på tvn. Ha en fin kväll, allihop!
Kommentarer: 4
Etiketter:
internet
T3
Camaro
Mejl till T3
Skickade ett mejl till T3 igår så här såg det ut:
Eftersom ni aldrig hörde av er till min man, som jag önskade, så skriver jag igen. Nu har vi haft hem en datakunnig kille och han säger att det finns inget internet och allt är rätt kopplat. Hur ska ni nu gå tillväga?
Måste vi vänta mycket längre på hjälp så säger vi upp avtalet med er, man skulle ju också kunna begära att man fick veta mer av er, än vad man fått. Ni skrev att ni fått svar av tekniker att VI, hör och häpna, som inte ens varit i närheten av alla kablar, skulle vara orsaken till att det var felkopplat, sen behagar ni inte ens att lyfta luren för att ringa och tala om det, hur skulle vi då få reda på vad som var gjort och hur vi ska göra???
Nu sitter ju jag på jobbet och mejlar så får jag svar imorgon så kan jag läsa det, men inte sedan. Och som ren service, borde ni ringa upp oss så vi slipper den där halvtimmes vänte- tiden med två före i kön, som det varit vid dom tre tillfällen vi försökt få kontakt med er.
Med vänliga hälsningar
Maria Lundmark Hällsten & Åke Lundmark
Sedan skrev jag givetvis telefonnummer, adress samt skickade med två länkar till mina blogginlägg om dom, på VK, tror ni att dom svarat... nej, varken via mejl eller telefon. Skitdåligt, om ni frågar mig. Nu får vi se om vi tar en annan leverantör istället, dom här får man ju varken tag i eller hjälp av.
Kommentarer: 4
Etiketter:
T3
skitdåligt
Moahaha...
"gammbossen" tyckte förmodligen att jag behövde skratta lite, fick en historia av henne, den kommer här:
På ett jättestort företag har fem kannibaler anställts som handläggare. På första arbetsdagen säger chefen:
- 'Ni har nu fast arbete, tjänar bra och kan äta i vår matsal, så låt de andra människorna vara ifred! OK?'
Kannibalerna lovar att inte röra kollegorna. Efter fyra veckor kommer chefen igen och säger:
- 'Det saknas en städerska, är det någon av ...ER som vet vad det har blivit av henne?
... Alla kannibalerna skakar på huvudena och svär på att de inte har med saken att göra. När chefen har gått vänder sig en av kannibalerna om till de andra:
- 'Okej, vem av ER miffon har käkat upp städtanten??' Kannibalen längst bak svarar med låg röst och skuld i blicken:
- 'Det var jag.'
- 'Din förbannade jävla idiot!!!', säger den förste,
- 'De sista fyra veckorna har vi ätit områdeschefer, teamledare, projektledare och IT-konsulter utan att någon har märkt det. Och så skulle du prompt sätta I dig städerskan!!!???
- 'Ni har nu fast arbete, tjänar bra och kan äta i vår matsal, så låt de andra människorna vara ifred! OK?'
Kannibalerna lovar att inte röra kollegorna. Efter fyra veckor kommer chefen igen och säger:
- 'Det saknas en städerska, är det någon av ...ER som vet vad det har blivit av henne?
... Alla kannibalerna skakar på huvudena och svär på att de inte har med saken att göra. När chefen har gått vänder sig en av kannibalerna om till de andra:
- 'Okej, vem av ER miffon har käkat upp städtanten??' Kannibalen längst bak svarar med låg röst och skuld i blicken:
- 'Det var jag.'
- 'Din förbannade jävla idiot!!!', säger den förste,
- 'De sista fyra veckorna har vi ätit områdeschefer, teamledare, projektledare och IT-konsulter utan att någon har märkt det. Och så skulle du prompt sätta I dig städerskan!!!???
Nej nej
Nej, vi har fortfarande inget nät... därhemma, sitter just nu på jobbet och skriver. Har precis skickat iväg ett mejl till T3 där jag ställt frågan om det verkligen blev gjort en felanmälan denna gång eftersom det inte blev i måndags, enligt dom, och vi har inte hört ett ljud av dom eller tekniker på denna tid, man blir ju som fundersam.
Kanske skulle ha frågat om det bara är en tekniker som jobbar... kanske till och med bara jobbar 25%, eftersom det tar sån tid. Och har dom fler anställda, och det uppenbarligen är såna problem med uppkopplingen, så kanske dom skulle fundera på att utöka personalstyrkan.
Så, då har jag fått fräsa lite :-)
Annars lever vi och mår. Åke har varit hemma och sjuk sedan i tisdags, han har känt sig upphängd och nersläppt. Jag har påbörjat julpyntningen och jag är sååå nöjd. Ska lägga ut bilder sedan... när vi har internet igen.
Önskar er alla en fin torsdags kväll!
ps. nu fortsätter jag fräsa, har precis fått svar från T3, där dom tydligen fått svar från teknikern (konstigt, men att höra av sig till oss, gick tydligen inte), och där skriver teknikern att VI, tydligen har kopplat fel. Hallå... VI har inte kopplat nåt överhuvudtaget, nätet dog, punkt slut. Dom kan tänka sig att routern är trasig, jaha... är det inte menigen att dom då ska fixa fram en ny eller ska vi bygga ihop en själva??? Jag blir verkligen galen. ds.
Kommentarer: 5
Etiketter:
T3. uppkoppling
mejl
fräsa
Tack T3
Nu är vi utan internet hemma, jag ringde till T3 igår men hade inte tid att sitta i telefonkön. Åke fick ringa på kvällen. Allt är checkat, dom skulle skicka en tekninker.
Jag ringde dom idag och ville veta NÄR, denna tekniker sa komma. Fick till svar att ingen felanmälan var gjord...grrrr.
Nu skulle han lämna det vidare till en tekniker men kunde inte svara på om dom kommer idag, imorgon eller om en vecka, snacka om att det är vansinnigt när man gjort sig beroende av internet och datorn, jag kommer ju att få krupp.
Nu vet ni i alla fall varför jag inte skrivit idag, just nu sitter jag på Mariehem och har druckit kaffe hos mamma. Tjuvlånade pappas dator för att göra en snabbkoll.
Ha en fin dag!
Kommentarer: 4
Etiketter:
T3
tekniker
felanmälan
Stenstensten
Snabb hörde på tvn imorse, om en Kurt Stenvall, från Stensele, som uppfunnit en gravsten... i plast.
Det lät som... stenigt på nåt vis :-)
Sluta plåga dig själv!
Det blev lite prat igår om detta med att blogga, och alla dom som nu har något emot det, eller rättare sagt dom som inte begriper varför man gör det och tycker att man hänger ut sig själv.
Då tänker jag först, har du verkligen sånt agg till bloggar, varför läser man då? För det borde man väl ha gjort om man nu har den åsikten, annars kan man ju inte veta vad det är man har emot, eller hur? Och tycker man nu att det är så hemskt, jamen hallå, sluta stoppa fingret i ögat och plåga dig själv, om du tycker att det gör ont, det skulle då jag göra.
Jag har ibland stött på bloggar som jag inte gillar överhuvudtaget, och vet ni vad, då ids jag inte slösa energi på dom. Varför jag läser vissa bloggar handlar helt enkelt om att jag tycker om det dom skriver om. Dom allra flesta hänger inte heller ut andra människor utan man får lov att vara lite försiktig med vad man skriver, och det tycker jag att jag är… faktiskt.
Anledningen till varför jag skriver, är egentligen för att jag tycker det är så jäkla roligt, jag tänker också på våra barn och barnbarn, för finns detta kvar så kan det vara roligt för dom, att en dag läsa. Jag hade ju tyckt att det varit jätteroligt om min farmor eller mormor, hade skrivit ner saker dom varit med om, nu får man försöka komma ihåg vad dom berättat och det är inte så lätt, alla gånger.
Att man sedan lägger ut sin text till allmän beskådan, är ju en av sakerna som är roligt, man får ju ibland respons på det man skrivit om, och man kan dessutom föra en typ av dialog, sinsemellan. En person skriver en sak och *tjopp* så dök det upp ett gammalt minne som man glömt bort men nu kommer ihåg med ett leende. Och man fick helt plötsligt något nytt att skriva om.
Nå, nog om detta, man gör som man vill och det hoppas jag väl att alla vet.
Igår gjorde vi verkligen ingenting. Jo, jag diskade en hel del, men sen gick vi nog bara runt och polimasade. Såg all den vita snön som föll och som för många, var så efterlängtad, men ha, oj så vitt och fint det blev. Eller hur det nu var. Vill man ha snö och jul känsla får man väl köpa sån där spraysnö att spraya på fönstren, då kan man sitta inne, titta på den vita frosten och hurvas lite, hehe…
Jag jobbar eftermiddag idag så jag ska ordna middag till Nicco och Åke och givetvis till mig själv, sen vet jag inte vad jag ska göra. Är i alla fall ledig imorgon och på onsdag, och det är bra, imorgon har jag bjudit hit bastugänget på fika. Önskar er alla en fin måndag!
Kommentarer: 6
Etiketter:
bloggar
ögat
ont
Åke
Nicco
middag
spraysnö
jul känsla
bastugänget
Inramad
Dags för veckans fototriss och nu ska det vara inramat. Bild nummer ett, en liten inramad tjej:
Fortsätter med en av mina inramade kryddtavlor:
.JPG)
Och den sista bilden i trissen, en titt genom glasdörren ger ett inramat intryck av matrummet:
Flera inramade bilder finns här: fototriss.blogspot.com/ och eftersom denna veckas fototriss dessutom är en tävling så länkar jag till den sida som står för priserna, och här kan ni dessutom få julklappstips: www.coolstuff.se/tag/Arets-Julklapp-2011
Håll käften... JANNE!!!
Ursäkta överskriften men jag sa igår att den skulle lyda så :-) Kerstin tycker nämligen att han, Janne, pratar för mycket, och ibland får han på skallen även fast han inte sagt ett ljud, och igår fick vi skratta åt detta, och inte bara en gång.
Ska också rätta till det jag skrev förut, att Kerstin bott i Rotebro, det var fel fel fel, hon bodde i Rosersberg, och nog har jag hört att hon sagt något annat än Rotebro, men jag trodde att det var ett slangord.
Vi åt potatistårta/kaka, den såg ut så här:
Och till den hade jag stekt fläskkarré som låg i en löksås. Vi drack den omskrivna snapsen till maten och enligt texten på flaskan handlade den om di sma under jordi, och om det nu är dom som huserar här i huset så kanske vi blidkade dom :-) Julölen var inte så tokig, pistonhead i glasflaska.
Till efterrätt hade jag rört ihop en toblerone parfait, jättegod och den serverades tillsammans med kaffe och antingen en country lane likör eller en rökig whiskey, det var valfritt.
Och efter allt ätande öppnades baren och det var fria drinkar… usch, det känner jag idag, inte är man då någon chaufför inte, tur att man är ledig och faktiskt kan gå i säng, om man vill.
Vi hade i alla fall jättetrevligt och fick skratta åt alla dråpligheter vi alla någon gång varit utsatt för. Många är historierna men dom tänker jag inte skriva om här… i alla fall inte nu :-)
Önskar er alla en fin söndag, skrev hon och gäspade stort.
Kommentarer: 4
Etiketter:
Rotebro
Rosersberg
Kerstin
Janne
drinkar
whiskey
dråpligheter
Ny sensationell nagellack
Kolla vad jag kan göra med den nya nagellacken som finns:
Visst är jag duktig nå hemskt... hehee. Ja jag driver med er, det finns ju numer klisterark man köper som ska klistras på naglarna, det är en sån jag provat på.
Tacka vet jag...
Satt och tänkte på allsköns dynga som vi matas med på tv, hela tiden. Ingenting känns att vara som det var förut. Men ok, visst var det en hel del knepiga saker då också men man tyckte att det var bra. Det gör då inte jag, längre.
Nu är ju inte jag som alla andra heller, jag tycker ju inte om musik och dansprogram, och där har vi ju borta en massa programtid. När dom kommer med något nytt, som fångarna på fortet, så var ju det hur bra som helst… första och andra gången, men sen ledsnar man.
Samma sak var det med Robinsson, det är flera år sedan jag gav upp den typen av tävlingsprogram, och dåligt är det med bra serier. Allting verkar vara deckarserier, gärna engelska sådana eller svenska.
Nä, tacka vet jag svenska hjärtan, då Torsten drog in gräsklipparen på nyårsafton (tror jag att det var) och klippte mattan. Eller varuhuset med managern Rickard, tre kronor som utspelades i Mälarviken och innehöll en hel del intriger och den knasiga Reine som alltid tycktes vara så oskyldig… till allt.
Dom fattiga och dom rika, vet jag att jag tyckte om, min storebror döpte ju min stackars hamster till Falconetti då han fick skräp i ögat och bara tittade med det ena ögat, vilket jag inte gillade, Falconetti var ju en lömsk typ, och när M*A*S*H visades, satt vi klistrade framför tv apparaten. Lödder var ju också en serie man tyckte var helt galen.
Men det är väl så, att skulle någon av dom serier jag räknat upp, komma i repris, så skulle dom te sig ganska så fjantig idag, dom skulle kanske inte platsa i nutid, det skulle som inte stämma med verkligheten, synd, men förmodligen sant.
Näpp, nu ska jag gå och tvätta håret, så var det gjort och när Åke klivit upp och druckit tillräckligt mycket kaffe, så ska han påbörja arbetet med att få upp inglasningen på bron. Sen får vi se vad som hinns med innan kvällen. Önskar er alla en trevlig lördag!
Fy f-n!!!
| Contact Details |
| Phone: | 031 3031156 |
| Cell: | |
| Fax: | |
| E-mail: | copylink@mweb.co.za |
| URL: | |
| Office Address: | 49 Woodford GroveSTAMFORD HILLDurban, , , South Africa |
Chefens mobil ringde, och givetvis var det en försäljare. Numret börjar med 031 och då tar man ju för givet att det är någon från Göteborgs trakten som ringer.
Jag sitter bredvid chefen medan hon talar med försäljaren, hon har väldigt svårt att få fram några ord, då denna försäljare pratar oavbrutet, och det vet jag, jag hör nämligen det hon säger.
Vid tre tillfällen säger chefen nej, jag ska inte ha något, men när samtalet fortsätter och hon helt plötsligt ska lämna ut sitt namn och adress, så ber jag om att få ta över luren, vilket jag får göra. Jag presenterar mig och säger med lätt irriterad och hög röst: Nu har XXXXXXX sagt nej tack, tre gånger, men uppenbarligen begriper inte du vad det betyder. NEJ TACK, hon ska inte ha något.
Det är alldeles tyst i luren under några sekunder sedan hör jag bara ett ok...sedan knäpper jag av mobilen och bryter därmed samtalet.
Jag googlar på telefonnumret och det jag får fram är det som syns överst på denna blogg. Fy f-n säger jag för dessa oseriösa företag som inte ens kan stå med sitt namn vid telefonnumret.
Tilläggas kan också att det handlade om ett blåbärs preparat.
Kommentarer: 8
Etiketter:
031 3031156
chefen
försäljare
Skenbart
Har fått tips av chefen om en rolig film, skenbart heter den och medverkande är bland andra Robert Gustavsson. Men vart kan man få tag i den, någon som vet och kan tala om det?
Där dom haft filmer och jag har varit in, så har jag kollat, jag har också letat på nätet men kommer ingenstans. Theresé hade en teori om att filmen blivit B klassad och kanske inte ens kommit ut till försäljning, och så kan det ju också vara, hm...
HJÄLP!!! Tack!
Kommentarer: 4
Etiketter:
Skenbart
Robert Gustavsson
Theresé
Inget särskilt
God morgon! Så blev det fredag… igen, och jag ska jobba förmiddag idag. Känns ju bra så hinner jag fixa lite innan imorgon. Kanske köra snabeldrake och ordna undan lite.
Igår hämtade jag Nicco på hennes håltimme, vi åkte ner och tog ut hennes id kort, sedan fick hon äta sin lunch på Frasses eftersom hon missades skolans lunch. Skjutsade tillbaka henne och körde upp på Mariehem, där jag plockade upp morsan för vidare färd till Expo.
Vi köpte lite julklappspapper och jag investerade stort i en ny osthyvel efter onsdagens traumatiska upplevelse med vår gamla hyvel. Nu blev det en sån där som inte är lika lång som vanligt, själva bladet alltså, meningen är att osten inte ska suga fast under hyveln, dom funkar bra, det vet jag, för vi har en likadan i bussen.
Då ringde Åke, rutorna till inglasningen var klar och dom skulle stänga halv fyra, så det var bara att packa in sig i bilen och åka till Umeå glas, och det var ju inte heller det lättaste. Dom hade stängt av infarten så man var tvungen att köra runt hela kvarteret. Efter lastning körde jag hem och lossade rutorna, vill ju inte köra runt med dom, helt oemballerade, på guppiga vägar.
Sen åkte vi upp på M-hem och drack kaffe. Allting tog sin lilla tid och innan jag åkte hem stannade jag på Ica Hedlunda för att köpa mjölk, en nödvändig ingrediens i pannkaka.
Gjorde inte så mycket mer igår, såg på tv, försökte disciplinera Enya, men hon lyssnar bara på ena örat. Apropå Enya och Eloise, två katter som sällan ens vill komma upp hit då vi har besök, dom krafsade ju på luckan då Helena var här och hälsade på, så jag släppte upp dom. Det tog bara en liten stund så hoppade Enya upp i knäet på Helena, något som hon aldrig gjort förut, sedan kom Eloise efter en stund och satte upp sina tassar mot hennes ben, dom gillade nog henne.
När jag berättade det för Nicco såg hon väldigt snopen ut, och detsamma för Åke, då förstår ni att dom kan vara svårflörtade med okända, inte för att dom är direkt misstänksamma heller men dom vill kanske inte ha så mycket nytt omkring sig. Nåja, nu ska jag göra mig iordning för dagens bravader, önskar er alla en fin dag!
Elakheter
HIttade återigen den lilla boken om elakheter, här får ni två stycken:
"Jag har ofta velat dränka mina bekymmer, men lyckas aldrig få min fru att ta en simtur."
Jimmy Carter
"I förra veckan påstod jag att denna kvinna var den fulaste jag någonsin sett. Sedan dess har jag haft besök av hennes syster och önskar nu ta tillbaka det påståendet."
Mark Twain
Kommentarer: 0
Kategorier:
Elakheter
Tjurig, nanting se hemskt!
Vi tog oss en kopp te igår kväll, satt och surrade, jag tog tag i osthyveln och skulle skära mig en skiva *pang* så bröt jag av skaftet på våran kära, gamla hyvel.
Nicco garvade och tyckte att jag såg så våldsam ut, jag skulle väl inte behöva ta i på det där viset, hur många på en skala lyckas knäcka ett sånt där handtag? Nå, jag kunde ju inte vara sämre, jag skrattade så tårarna rann.
Och givetvis, så kom jag att tänka på när jag köpte den där steghyllan vi har i köket och jag hade monterat ihop den och skulle vika ihop kartongen. Nu har jag ju skrivit det tidigare, men när man tror och nu betonar jag ordet, tror, att saker ska vara på ett sätt så ser man inget annat, eller hur?
Nå, jag tog tag i den stora långa kartongen, lade den över armen och skulle böja ihop den på mitten. Jag tog i som själve den, men inget hände, då blev Maria tjurig, och tog i ännu mer, det gjorde ju till och med ont i armen och då *knak*, så gick något av med en ordentlig smäll.
Jag förstod då att det inte bara var kartongen som vek sig utan även något annat. Jag öppnade den och se, där låg en lång sån där träpinne, eller masonit eller vad det nu heter, som ligger som skydd för att dom andra grejerna inte ska gå av. Nu hade jag knäckt den i tre delar. Jojomensan, det är som man brukar säga, tron kan försätta berg, eller nåt sånt :-)
Kommentarer: 0
Etiketter:
te
osthyveln
Nicco
steghyllan
Maria
kartongen
träpinne
Gjorde en del, igår
Ja jag hade som sagt var besök igår, av en fru Springare. Det var väldigt trevligt och tiden bara sprang iväg. Jäklar vad jag fick till det där då :-)
Sedan gjorde jag precis som jag skrivit att jag skulle göra, brände iväg till Bo-Lage, köpte julöl, öl, cider och en spännande snaps till maten… den du Jan A, hade det inte varit för en av dina tidigare kommentarer så hade jag aldrig köpt den. Du får se… på lördag :-)
Gick ett varv på Obs… ursäkta, Coop, och tyvärr, jag tycker inte om det där nya i affären så någon storhandling kommer det nog aldrig att bli, inte där inte. Ska jag ha bröd, eller mjölk och råkar vara i närheten så kan jag gå dit, men inte annars.
Sen ringde jag till Umeå glas och se, han skulle lägga sin prioritering på våra glas så kanske dom är klar idag eller imorgon. Då kan Åke få upp rutorna innan snön, förhoppningsvis.
Efter middagen åkte vi och tömde släpen på återvinningen, vi var ju ut och luftade skräpet i lördags, för det är just precis vad vi gjorde. När vi då, i lördags, kom dit bort var det sån kö, in, att det inte ens var lönt att prova, dom skulle hinna stänga innan vi kommit in från vägen. Så det var bara att sno om, hemåt.
Men igår gick det bra. Och när släpen var tömd åkte vi på Jula och investerade i en ny snöslunga. Och vilken tur vi hade, snöslungan var prissänkt med 3000:- , när vi så stod där i kön till informationen, så föll mina ögon på ett erbjudande, ansök om ett kostnadsfritt Jula kort och få 10% på ditt köp. Ha, givetvis ansökte vi och fick ytterligare 1000:- i rabatt. Nu kan vi känna oss rik :-)
Idag ska jag hämta upp Nicco på håltimmen och åka ner på stan så vi får hämta ut hennes id-kort, sen blir det en sväng upp på Mariehem, och en fika hos morsan. Låter som en lättsam dag… tror jag allt. Önskar att ni får en lika lättsam och fridfull dag som jag.
SE UPP!!!
Kommentarer: 32
Etiketter:
ordlös onsdag
se upp!
Lite tjorvigt, men det går
Vi åkte upp på Griba möbler, chefen och jag. Det är ju rätt så stort där och en del att se på. Synd bara att dom tjorvat till det med bussarna så numer kan man ju inte åka direkt från Ålidhem och ut mot Umedalen, utan det ska bytas buss nere på stan.
Visst går det bra att åka med rullstol, men det är lite bökigt när man ska in. Använd rampen, tyckte busschauffören då vi steg på bussen på vasaplan, det är lättare då. Jovisst sa jag, men det här går fortare. Dessutom tror jag inte dom har testat att dra upp en rullstol när dom uppfann dessa ramper.
Det blir nämligen en grop i golvet (som en tröskel) då man tagit upp rampen från golvet. När du sedan ska in med rullstolen ska den vridas om så man backar den in och uppåt mot ingången på bussen och se, då har man helt plötsligt den där skarven mitt i vägen, en av gångerna då vi använde rampen blev det ju tvärnit då man kom dit upp. Nja, då föredrar jag att få slippa använda den… tyvärr.
Efter jobbet åkte jag upp och bytte musen, det gick bra, han kände med en gång att den inte var som den skulle, han fick den till att funka men sa att det förmodligen skulle haka upp sig igen, så det var lika bra att ge mig en ny.
Jag ska få främmande/bekantingar på besök nu på förmiddagen, trevligt, och sedan kanske man drar iväg till en Bo-Lage, vi ska ha matgäster till helgen och jag såg att dom lanserade årets julöl i måndags, ska se om jag kan få tag i det. Kan ju smaka bra till maten… kanske. Det är av märket piston head.
Ska nog också kontakta Umeå glas, jag var dit för några veckor sedan och beställde 6 rutor, vi ska glasa in sidorna på bron, så slipper vi få in en massa snö framför dörren. Och jag tycker att dom borde komma snart.
Återkommer senare med ordlös onsdag, önskar er alla en trevlig dag!
Bauta ögon!!!
Jag åkte upp på Mediamarkt igår, efter jobbet, och köpte en ny mus till datorn. Den gamla, som säkert hängt med i flera år, ville inte längre funka som den skulle. När jag klickade som ”vanligt” på den, tog den inte, jag var tvungen att dra in fingret lite och det var irriterande.
Hittade så en i mitt tyckte, bra mus, lätt, smidig och inte så dyr, nu funkar den inte längre. Högerklickarknappen har fastnat, oj vilken bra mus det här var, skrev hon ironiskt. Det värsta en sån här gång, ok om man får en ny eller pengar tillbaka, men jag får ju inget för att åka upp dit igen, och det tar av min tid och sedan kostar det en slant också, oavsett om man åker bil eller tar bussen dit.
På kvällen var det så dags för bastun, igen. Vi var bara fyra stycken därnere men det gick ju bra ändå. Kerstin berättade då hon, antingen på hösten 56 eller våren 57, bodde nere i Rotebro (nu får du tala om för mig om jag skrev fel ställe, men jag tror att det var Rotebro), och hon jobbade på den tiden på konsum.
Ett äldre par hade kommit in i butiken och frågat henne om hon ville vara med och köpa en andel av en lott. Dom skulle själva ha fyra delar, två var, och Kerstin skulle få en andel. Hon hoppade på, betalade 50:- eller vad det nu var och inväntade dragningen.
Dom vann, och inte så lite heller, 50 000:- blev det och Kerstin fick sin del på 10 000:-. Och dom pengarna tog hon och köpte en folkvagn för och en tv. Hon som är och har förmodligen alltid varit, intresserad av fotboll, kommer speciellt ihåg detta år, då det var fotbolls VM och halva Rotebro kom hem till dom eftersom det inte var så många på den tiden som hade en tv. Det var en smärre uppståndelse och folk rymdes inte i soffan, utan fick sitta utspridda på golvet.
Apropå Kerstin, så bjöd hon också på ett gott skratt igår, hon tyckte nämligen att spindeln jag ritat på min blogg, i förrgår, var hiskeligt stor. Jamen du, sa jag, den var ju ritad. Say what??? Det hade hon inte noterat, jag tyckte den hade stora ögon, sa hon. Och vi skrattade allihop. Visserligen, sa jag, så var spindeln så stor, men ögonen var nog lätt överdrivna :-)
Idag är det tänkt att jag och chefen ska åka på Griba möbler, hon vill kika lite på soffor och hur dom byggt upp sina miljöer där. Och sedan är jag ledig i dagarna två. Kan ju inte bli bättre. Önskar er alla en fin dag!
Vaddå halv???
Såg ett intressant bröd på kvantum och jag läste: Halv grekiskt.
Hm... jag hann fundera en stund på vad sjutton dom menade med det, vaddå halv grekiskt, vilken del av världen skulle då den andra halvan tillhöra.
Jag gick lite närmare och se, det stod faktiskt halvt grekiskt bröd, och franskan var bara harta utav en hel, moahaha...
Kommentarer: 0
Kategorier:
Fel fel fel
Inte lätt att vara glömsk :-)
Hittade en rolig historia på nätet:
Det var en gammal herre som var lite smått senil som skulle åka till Tårneå med tåg, resan var lång och han skulle sova på tåget.
Han var känd i byn för att ofta glömma bort vart han skulle och vad saker och ting hette, så hans fru kom på en del metoder för att hjälpa till.
Innan han begav sig iväg så gav hans väna fru Agda honom ett tips för att han inte skulle glömma bort vart han skulle.
Agda:
- Gör som så Yngve, att när konduktören frågar dig vart du ska, titta då nedåt mot dina tår, så att du kommer ihåg destinationen
Tår - Tårneå. Glöm inte bort det nu Yngve
Yngve hoppade på tåget lade sig att sova och tänkte att konduktören kommer väl och klipper biljetten snart.
På morgonen kom konduktören till slut och frågade honom vart han skulle.
Konduktören:
- Och vart skall ni min bäste herre?
Yngve funderade en liten stund och böjde sedan huvudet nedåt.
Efter att ha tittat nedåt ett tag så tittade han sedan glatt upp mot konduktören igen och sa:
- Piteå...
Fas 1 ,2, 3, 4 och 5
Fick i uppdrag av Nicco, att läsa vad dom fått lära sig i skolan, om sömn. Ganska så intressant, faktiskt, även om man redan visste hur viktigt det är att få en god natts sömn.
Läste om dom fem sömnfaserna och tyckte att dom fått till det lite små roligt sådär. Följande står att läsa och jag citerar lite kortfattat:
Fas 1 – Insomnandet: Ett tillstånd mellan vakenhet och sömn.
Fas 2 – Lätt sömn: Nu sover vi på riktigt.
Fas 3 – Djup sömn: Nu är vi helt borta…
Fas 4 – Mycket djup sömn: I denna fas pratar vi eller går i sömnen (haha…om vi redan var borta i fas 3, undrar jag vad vi är i fas 4)
Fas 5 – REM-sömnen: Fas 5 kallas också för ”drömfasen”. Det är i denna fas vi drömmer när vi sover (aha, undrar vad fasen kallas då vi drömmer fast vi är vaken?)
Det var en kort lektion i dom olika faserna, det. Jag har för mig att det inte är så ofta folk går i sömnen och kanske inte heller att man pratar. Innebär det att en del av oss hoppar över den fjärde fasen, eller?
Jag vet att jag var duktig på att prata i sömnen då jag var yngre, någon liten promenad i omgivningarna gjorde jag också men inte ofta. Och det var väl tur det, man har ju hört om andra som gjort knepiga saker i sömnen. Sen ska man tydligen inte heller väcka den som går i sömn, så länge dom inte vandrar iväg på en farligare upptäcktsresa.
Jag kommer ihåg, då jag gick i sömnen att jag vaknade i trappen hos min farmor. Vi sov över där en jul, och jag kommer så väl ihåg vad jag gjorde innan jag vaknade. Jag hade varit ner i tv rummet och skulle se på tv, men tomten som stod under julgranen ställde sig i vägen för tv:n, hela tiden. Så jag tog helt sonika tomten och ställde den under tv:n.
Sen gav jag upp och skulle till sängen igen och det var då jag vaknade och blev vettskrämd. Grinande gjorde jag och visste inte varför jag var i trappen. Min farmor vaknade senare på natten av ett brusande ljud. Hon klev upp och upptäckte att tv:n stod på och tomten stod inte längre under julgranen utan den låg under tv:n. Jojo, så kan det gå om man hamnar i fas 4.
Idag jobbar jag förmiddag, så jag ska strax iväg, frukost ska jag hinna ta mig innan dess, så nu önskar jag er alla en fin dag och senare en god natts sömn!
Kvinnligt
Dagens fototriss har temat kvinnligt, så jag gick upp på vinden och grävde fram tre stycken hattar som Åkes farmor haft :
Fortsätter med ett av mina intressen:
Och slutligen ett kort på några av mina skor:
Mera kvinnligt hittar ni här: fototriss.blogspot.com/
Kommentarer: 30
Etiketter:
kvinnligt
fototriss
Inkräktare i huset
Jag noterade i somras att det fanns rätt så gott om spindlar på huset, såna där långbenta saker med bara en rund kropp, dom spinner inga nät så jag har inte vetat vad dom gör för nytta egentligen.
Såna där saker kommer jag ihåg att det fanns gott om på Mariehem också, då jag var liten, ett år var det så mycket att dom fick ringa en utrotare som kom och besprutade husen. Folk kunde inte sitta ute på sina balkonger, dom rymdes ju inte :-) eller så var det för att det inte var speciellt kul att dela balkong med krypen.
Niccolina har ropat på mig några gånger då hon upptäckt inkräktarna i hennes badrum, och givetvis ropar hon på mig, jag som nästan nyss kommit över min skräck, för dessa saker. Dom är i alla fall någorlunda lätt att ta död på, långsamma som sniglar, men jag tycker inte om det. Förmodligen har dom kommit in till henne då hon haft toafönstret öppet.
Nu har jag stött på två stycken nere i tvättstugan, den första orsakade en förstörd duk. Den råkade nämligen ha satt sig på duken som hängde på tork och jag vill inte ta i dom där sakerna. Men jag kan inte lämna dom utan måste ta bort dom… döda dom, jag vet, jag är en riktig mördare. Som tur var, den gången, så hittade jag i tvättstugan en myggdödare, modell 60 eller 70 tal, den pytsade ut lite gift vid varje tryck och tyvärr, duken luktar inte gott längre, men spindeln gav då upp.
Igår upptäckte jag nästa spindel, återigen i tvättstugan, men nu på väggen, den fick sig tio rejäla dunkar av kattmats påsen, så nu sitter den fastlimmad på väggen… huvva. Sen gick jag upp och sökte på nätet efter vad detta är för djur, och egentligen tillhör dom inte spindelsläktet, två ögon har dom, spinner inga nät utan jagar byten i nattens mörker. Anticimex kan tillkallas om man vill bli av med dom, och ja, det vill jag. Deras namn är lockespindel och så här ser dom ut:
.JPG)
Dom känner sig inbjudna om dörrar och fönster står öppna så det är väl därför dom kommit hit. Nere i katternas korridor och på övriga ställen där dom får vistas, har jag aldrig stått öga mot öga mot en lockespindel, förhoppningsvis har katterna roat sig med dom.
Nu vet jag ju att egentligen är det bra djur, dom tar andra rackare som vistas här, men jag gillar inte att bli överraskad av dom, och man vet aldrig heller hur många dom kan bli om man låter dom vara, näpp, jag ska ringa Anticimex och höra vad dom säger.
Idag önskar jag alla farsor en riktigt bra farsdag med go´ fika, förhoppningsvis trevligt sällskap av era barn och kanske, kanske, en liten present.
Nu så...
Theresé köpte ju två ramar från Ikea och tog med till mig, hm...kom just på att jag inte betalat dom än. Theresé, du får tala om vad dom kostade så för jag över pengarna.
Nå, ialla fall, nu har jag gjort dom klar, och så här blev det:
Och där sitter dom nu längst bort i vänstra hörnet, bredvid skafferiet:
Kommentarer: 10
Etiketter:
Theresé
Ikea
En häftig tant
Vi, det vill säga jag, och Åke, pratade om hundar igår kväll och hur vissa uppfostrar sina hundar. Ceasar Milan (han som pratar med hundar) är ju klockren i det han säger och gör. Varför skaffar folk hundar, som dom sedan står och skriker efter eller slår med sina koppel???
Nå, det var inte det jag kom att tänka på utan mina tankar förvirrade sig bakåt några år. Jag jobbade hos en Annika och var enligt henne själv, anställd där för att hålla koll på hennes hjärna. Hon hade på den tiden en king charles cavallier, vid namn Lufsen. Ja, hon har en hund i dag också, samma ras men annat namn.
Vi brukade börja arbetsdagen med en promenad i omgivningarna, och på dessa promenader stötte vi alltid på en äldre kvinna, gissningsvis i 75 års åldern. Hon hade en toy pudel och själv gick hon alltid runt med ett par bastanta broddar under skorna och rullator. Vi hejade alltid och stannade för att ta några ord med henne.
Hon var en rejäl krutgumma och pratade med hes whiskey/cigarett röst, och vartannat ord innehöll en svordom. Det var liksom inte vad man förväntat sig då man började prata med henne. Ja, vi fick då skratta då vi stod och pratade med henne, ingenting lät tillgjort.
Hon undrade en gång varför alla skulle prata med just henne, hon sa att hon alltid brukade möta en ung tjej med utländsk härkomst, och en av dagarna hade tjejen stoppat henne och undrat om dom inte kunde prata lite, det var ju så trevligt att dom alltid möttes. Jaha, sa tanten, snacka på då för fan!
Man kunde ju inte annat än skratta, hon var harmlös men lät betydligt farligare. En morgon då vi skymtade henne på håll så frågade Annika om vi inte skulle ta och bjuda hem henne på en kaffe, Annika hade ju så påpassligt kommit över ett gäng med hembakade kakor så hon hade ju något att bjuda på. Javisst sa jag, det kan ju bli kul.
Till saken hör nu att Annika precis lagt in nytt golv i huset, ett klickgolv med marmor mönster, och hon var ju givetvis mycket rädd om det golvet. Nu ville tanten (jag skriver tant då jag inte kommer ihåg vad hon hette/heter) hemskt gärna följa med hem så vi tog sikte på huset. Väl hemma så talade hon om att hon inte ville ta av sig varken skor eller broddar, det var för jobbigt, så där fick vi ett litet dilemma. Hur skulle hon ta sig till köksbordet utan att rispa upp hela golvet med broddarna.
Mjo, Annika letade fram ett gäng med trasmattor och där sprang vi framför henne och flyttade mattorna i takt med att hon gick framåt, en syn för gudarna. Fram till bordet kom hon men inte utan visst arbete.
Detta utspelades i december och Annika hade pyntat huset med diverse julsaker. Bland annat hade hon hängt upp julgranskulor… fulla taket, dom hängde i snören på olika höjder och när jag säger att det var fullt av dom, så var det det.
Nu hade tanten en annan olat, förutom alla svordomar så pratade hon även, med sina armar. Ja jädrar då hon berättade vad hon varit med om och vevade på med armarna så julgranskulorna sattes i gungning och vi knep ihop ögonen i väntan på en jättekrash, men faktiskt, alla kulor klarade sig, otroligt nog, för det var inte bara en gång hon klatschade till dom. Det var bara att ducka då hon satte igång.
Hon berättade en historia om sin hund men den tänker jag inte ta nu, utan den kommer en annan gång.
Kolla in vad jag köpte på Expo:
Dom ska få stå i matrummet och till dessa ljusglas köpte jag den där röda skålen som ska få härbärgera skumtomtar, fina va?
Nu önskar jag er alla en trivsam lördag!
Vad gjorde jag för fel???
Jag har varit på Expo, på väg därifrån bestämmer jag mig för att ta rondellen och sedan ut på kyrkbron. På bilden representerar den första (största) oranga Camaron, jag, och den lilla röda Camaron en bil som kör ut i rondellen, bakom mig:
Tala om för mig vad jag gjort för fel då han lägger sig på tutan och först gasar till, precis som om han gör allt för att hinna ikapp mig och sedan nitar för att visa vad otroligt nära han var att köra in i mig… bakifrån.
Jag ligger som synes i det inre körfältet och jag är redan inne i rondellen då han kommer. Mig veterligen har jag inte gjort något fel, annat än möjligtvis då jag vinkade till honom med det långa fingret… efteråt.
Tacksam för reflektioner och tillrättavisande om jag gjort något galet!
ps. notera den grymt snygga teckningen ds :-)
111111111111
Det är mycket ettor nu, 2011-11-11 och klockan är nu 11:11, och 11 sekunder, ha...
Först så går det uppför, ett två och ...
God morgon! Jag behövde inte jobba till ett i natt utan fick åka hem vid elva tiden. Det var ju lite bättre, måste jag ju säga. Men innan man somnat hade klockan lätt passerat tolv. Det tog dessutom en bra stund innan jag kunde lämna parkeringen där borta. Motorvärmaren/kupévärmaren hade ju inte hunnit gå igång och det var is på utsidan och imma på insidan.
Tiden gick fortare än jag trott, kanske för att jag, mitt beläte, hittade på att vi skulle promenera ner på strömpilen. Dit går det bra, men det är fruktansvärt mycket uppför, på hemvägen. Sen spyr man galla över dessa stadsplanerare som gjort gångbanan dubbelt så lång än nödvändigt. När man kommit nerför backen ska man lika mycket upp, till rondellen på Holmsundsvägen, för att sedan gå tillbaka och nedåt igen.
Jaja, det är ju tur att man kan få tiden att gå, lika mycket som man gått själv :-)
Kommer ihåg då man var ung… eller yngre i alla fall :-) och hade mopeden. Vi var som vanligt uppe i Malå och nu hade moppen gått sönder. Pappa hade inte tid att skruva i den, eller så var det för att han inte kunde, så jag hade lov att ringa till den där ”sotuErik” för att höra om han kunde laga den.
Det kunde han, och pappa hade inte heller tid att fixa ner moppen till Malå utan ville jag ha den lagad så fick jag ordna dit den själv. Nu kanske han trodde att jag skulle strunta i det hela, men jag var tjurig, även på den tiden. Jag drog moppen och kusin Anna cyklade bredvid. Så knatade vi in till Malå, en promenad på 1,3 mil, och på hemvägen bytte vi av varandra på pakethållaren. Alla sätt är bra, förutom dom dåliga.
Så var det fredag igen, härligt, det är snudd på, min favorit dag… jo det är det, och vilken tur att jag tycker att det är fredag, alltjämt. Önskar er alla en fin dag!
Måste fråga...bara undrar
Måste fråga… varför står man vid kassan på affären, lägger upp sina varor på bandet och sedan lägger man snällt upp den där varuåtskiljaren, så näste man eller kvinna i kön kan börja lägga upp sina grejer, men… man flyttar inte på sin vagn utan den tar upp hela gången och innan det är betalt och klart kan näste få påbörja sitt upplastande.
Var det inte jätteonödigt att ens tänka tanken att lägga upp den där avskiljaren, bara undrar???
Sätt en boll i rullning
Att en liten fråga kan sätta en boll i rullning, ganska så intressant, faktiskt. Jag och chefen tog bussen ner på stan och när vi passerade Fabriksgatan, undrade hon om jag visste varför, den hette just så. Hade det funnits någon fabrik därefter och vad hade i så fall tillverkats där. Hm…
Jag med mitt historieminne… eller ja, minne överhuvudtaget, kunde ju inte svara på det. På vägen hem, skickade jag så ett sms till min man, Åke, ni vet. Han är jätteduktig då det gäller att veta vad som låg vart och hur det såg ut på den tiden, även om han inte alltid själv, var född just då.
Det tog inte speciellt länge så svarade han: Tror att det var första rälsbussfabriken som låg där eller efter Norrlandsgatan, eller fabriken på kajen. Nja, nån rälsbuss hade inte chefen hört talas om så det trodde hon inte riktigt på. Jag däremot tycktes minnas denna historia om rälsbussar.
När vi kom hem, slängde vi ut samma fråga till hennes f.d., han sa att några rälsbussar inte tillverkats i Umeå utan i Vännäs. Och han visste inte vad som legat just där, det fanns ju tydligen en del industrier nere vid kajen, ett sågverk, bland mycket annat.
Då, startade Maria upp datorn och sökte på rälsbuss i Umeå. Och ja, dom tillverkades av Hilding Carlssons Mekaniska och den första gjordes 1933, den mekaniska verkstaden låg på Pilgatan 16, granne med Fabriksgatan. Så Åke var nog inte ute och cyklade, men om det var därför gatan fick sitt namn, lär vi väl inte få veta om det inte finns någon här, som läser detta och som vet?
Idag blir det en något tuffare arbetsdag, jag ska jobba mellan 14-01, inte något jag önskar men jag får istället sluta några timmar tidigare imorgon, och det är ju skönt. Killen som annars har det passet skulle iväg och roa sig med annat. Ja, han jobbar egentligen till 7 på morgonen, men att sova över där har jag ingen lust med, speciellt inte heller då jag redan gjort mitt vanliga pass. Nån ordning på torpet får det vara :-)
Önskar er alla en fin dag!
Varsågod och sitt!
Ordlös onsdag (nu har jag inte tjuvstartat :-) Marja, läste reglerna) :
Fler sittningar hittar ni här: zerowordsphoto.wordpress.com/
ps, under kommentarerna, något är fel på deras sida, samt att jag kan inte själv kommentera där, av någon outgrundlig anledning ds.
Uppryckt eller nedtryckt
Läste en blogg igår och det var skrivet om när man har dåligt eller bra självförtroende. Tänkte då att egentligen finns det väl ingen som alltjämt har ett bra självförtroende, eller tvärtom.
När du vet vad du gör, då borde ju självförtroendet ligga på topp, har du till exempel haft samma arbete i tjugo års tid, så är du säkert bekväm nog i kläderna att du vet vad det är du gör.
Du kan vara bra på väldigt mycket men så blir du tillfrågad att göra något som du aldrig tidigare provat på, det är dessutom av yttersta vikt att det går vägen, då tror jag att självförtroendet kan få sig en liten törn.
Jag vet att det finns dom som säger sig kunna fixa allt, ingenting är omöjligt, men det vet jag också, att det stämmer inte riktigt. Dom kanske är tuffa nog att prova på, men dom lyckas inte alltid. Och kanhända att dom efter tillräckligt många misslyckanden, inte känner sig lika uppåt som tidigare.
Men dom här personerna tror jag också har svårt för att erkänna sitt nederlag och det kan vara dåligt, för dom. Alla gör vi ju våra fel, och det är ju som man så vackert säger, helt mänskligt.
Det är ju alltid bra att ge en annan människa beröm och att tala om för den att man tror på h*n, men även där ska man nog vara lite försiktig, vem vill hela tiden höra att det där klarar du av, sen kanske man inte gör det och efter många såna misslyckanden så har man tryckts ner i skorna, och känner sig som en sämre människa även fast man inte är det.
Så, det var lite onsdags tankar så här på morgonen och med en köttfärslimpa i ugnen… jodå, här är vi rå effektiva då vi stigit upp :-) Jag jobbar eftermiddag idag så därför har jag dagens middag i ugnen.
Och en glädjande sak, det bidde faktiskt ingen grytlapp, det blev en liten gardinkappa, så här ser den ut:
Färgen syns inte så bra men den är brun i botten, och jag har vikt den dubbelt så jag har färg utåt också. Det blev bra. Önskar er alla en fin onsdag!
Jämt så det syns
Ögonen fastnar alltid på det som bildar ett mönster:
Statistik
Bloggens totala antal sidvisningar: 441144
Har hittat en sida: tailsweep.se, som listar Sveriges 1000 mest lästa bloggar och tadaaa... vi är några vk bloggare som finns med där, kul!
Du ditt Jagger!!!
Träffade en kändis igår… Helena Nilsson Springare, ni vet, bloggarn, hon den där nygifta, ja jag vet, ni vet :-) Det råkade ju vara hon som svarade på min förfrågan om en barnvagn, dom hade en att låna ut till Sally, och som tack för lånet bjöd jag henne på en fika. Det var trevligt, kul också att träffa en som man följt genom bloggandet, man tycks på något sätt känna dom människorna, men det är ju mest på ytan.
Att ”riktigt” känna en annan människa, gör man nog först efter flera års träffanden, mötande och nötande. Min man, känner nog mig mest, och konstigt vore det väl annars.
Eftersom jag skriver på netdoktor.se också, så brukar jag kopiera min text härifrån och lägga ut där, egentligen enbart för att hålla min profil och användare, uppdaterad. Fick en kommentar där igår, angående Jagger, h*n skrattade och tyckte att det kunde vara ett nytt ord att använda, just om såna man tycker mindre bra om, du ditt Jagger (arsle), hahaa… ja, varför inte :-) (stackars Mick Jagger).
Idag ska jag nog träffa mamma, och då kan man gissa att det blir en kaffe… någonstans, antingen hemma hos dom eller på ett ställe hon kanske cyklar förbi. Vi får se, vart vi hamnar. Sen, om jag har tur, så infinner sig kanske en lust att dra fram symaskinen, jag har nämligen köpt lite tyg som ska få bli en ny kappa till tv rummet. Väldigt enkel sak, bild får väl komma senare, om det nu blir en kappa, med mina sy erfarenheter kanske det inte bidde en kappa utan en grytlapp i slutändan.
Hoppas ni alla får en innehållsrik, och underbart, rolig dag!
Move like ett arsle
I got the move like Jagger, är en låt som spelas vareviga dag. Chefen frågade mig vad Jagger, betydde.
Jag som inte lyssnar så där jättenoga på låtar som jag inte känner till, hade inte en aaaaning. Vi satt och försökte höra vad dom sjöng, och chefen sa: I got to move the jagger (jag måste flytta min Jagger). Förslagsvis skulle då detta kunna vara en Jaguar, hade hon hört.
Nja, jag var lite skeptisk till det då jag aldrig hört en liknande förkortning på detta bilmärke. Hm… jag funderade en stund och sa att det är garanterat ett slangord, och med tanke på vad allt ska handla om idag, oavsett om det är något på tv, ett uttryck eller låt, så ska det anspelas på något sexuellt, så jag gissade på ett arsle.
Jag nickade så där lite halvsmart och upprepade mitt förslag: jag måste röra på mitt arsle! Det betyder det säkert. Nu sa jag arsle, men hade det nu varit åt rätt håll så menade jag naturligtvis min bak eller mina höfter.
Vi var ganska så nöjda med uträkningen, men jag sa att jag för säkerhets skull, skulle sms:a till Nicco och fråga om hon visste. Jag gjorde det och fick omgående svar: I got the move, like Jagger (jag har rörelserna som Jagger) med Mick Jagger som den omsjungne idolen.
Ja herreminje, vad fel man kan ha, och du, sa jag till chefen, vilken tur att denna fråga inte dök upp på melodikrysset, det hade ju saboterat hela krysset :-)
Kommentarer: 4
Etiketter:
I got the move like Jagger
chefen
Nicco
Alla döskallar undanplockade
Nu jäklar har fåglarna kalas, ett helt rör har dom tömt på en dag, första svängen tog det då i alla fall en vecka. Jag sa till Åke att dom behöver väl för sjutton inte bjuda in alla fåglar dom ser. Jag undrar nu hur vi ska göra, hm… får nog hänga dit lite talgbollar också (så dom inte ruinerar oss) och blanda ut fröna med andra, lite billigare varianter.
Åke hade noterat att skatorna sprang runt där nedanför och pickade, men det var väl förmodligen efter min lilla fröspridning sen förra gången jag fyllde röret. Sen faller det väl alltid ner några frön då småfåglarna är där och äter.
Nu är det tyst i huset igen, Sally och Theresé åkte hem igår. Åke frågade i morse när dom kommer tillbaka nästa gång, jamen till nyår sa jag… sedan gjordes en snabb uträkning och se, det är inte ens två månader kvar. Jisses, om två månader har vi ju till och med nytt år.
Alla döskallar är undanplockade och allt är tillbaka till det ”normala” igen. Pappa ska nog komma och kapa tallarna i veckan, det är väl planen i alla fall, sen har vi en figur som ska upp på stubben till mitten tallen som ska bort. Hur det blir och vad det är för figur, kommer ni att få se sedan.
Blir väl att städa undan lite idag och sen ska jag åka och återställa bilbarnstolen och lämna tillbaka den lånade barnvagnen. Ska nog också ställa undan Sallys fåtölj, det finns även andra i det här huset som gillar den:
Jag önskar er alla en fin dag!
Cool bild :-)
Önskar att det här hade varit sant :-)
Hahaa...Vet inte vart bilden kommer ifrån, Theresé visade den från facebbok, jag gissar på google.se
Så här ser det ut där jag är...
Dagens fototriss med temat: Så här ser det ut där jag är, och detta får bli min första bild, tagen på Ålidhem idag, klockan 8.50, under arbetstid:
Väl hemma igen fotade jag vårat fågelbad omgivet med smultronplantor, men där lyser dom röda smultronen med sin frånvaro:
Och sist men inte minst, våran drake/sjöodjur, som fått maka sig från gräsmattan och intagit plats på broplattorna:
Andras ställen som det ser ut idag finns här: fototriss.blogspot.com/
Nu åker han in...igen
Nu ska skelettet få komma in i igen, en vecka ute i friska luften var allt jag skulle ge honom. Han har onekligen väckt uppmärksamhet där han suttit med marschaller brinnande bredvid.
Bilar har bromsat, lagt in backen och tittat dit. Människor har stått vid staketet och pekat, pratat och skrattat. Arbetaren här utanför har ropat på kollegor som fått gå tillbaka för att se vad det varit som dom velat visa, ja han har varit mycket poppis, i alla fall :-)
Nu är det grävt ett hål utanför vårat staket, det ska nog ner en lyktstolpe där eftersom dom tagit bort dom gamla. Jag sa att vi skulle slänga ner skelettet där, i gropen, så får vi se vad dom säger imorgon, då dom kommer och ska fortsätta sitt arbete.
Hade egentligen varit kul att få se reaktionen, men nä, så dum kan vi inte vara. Theresé tyckte att det kunde räcka med ett ben, med risk för att området skulle spärras av för vidare utredning, samt utgrävning :-)
Vi fick då fira gårdagen ordentligt, olika sorters bakverk och kaffe, blev det i Norum. Åke passade också på att flytta bussen en bit. Pappa hade gjort i ordning en liten avfart där den står mindre i vägen.
Sen åkte vi förbi graven igen, och där var det folk, kan man lugnt säga. Jag trodde varken att vi skulle ta oss in eller ut, men vi lyckades. Sen hann vi vara hemma en timme innan vi vandrade iväg på Lundalogén, för en god middag.
Ingen sen kväll, blev det, mest för Sally, som ju blir trött lite tidigare än vi andra och sedan skulle ju jag upp i ottan, så hemgång vid nio blev perfekt. Och idag åker dom hem igen. Jag hinner hem innan dess, för idag är det bara ett 5 timmars pass eftersom jag gett bort min helg, det blir alldeles lagom.
Önskar er alla en fin dag!
Nytt användningsområde
Vi for ju på barnens hus igår, och jag köpt lite köksutrustning till Sally, att laga mat tillhör ett av alla hennes intressen. Klädhuset och godishuset hanns också med. När vi sedan skulle packa in oss i bilen så dök en täftébo upp, Sussie, som gick på bräntis, även hon. Vi bestämde att hon skulle haka på med hem på en kaffe.
Hem hann jag, fixa Sallys lunch hann jag också, sen var det besiktnings tajm och efter den kunde jag avnjuta en kaffe med Sussie, Theresé och en trött Sally som gjorde allt för att hålla sig vaken.
Sedan for jag och Nicco på popshop, där kan man verkligen hitta vad som helst, hon skulle köpa presenter, och det gjorde hon också. Sen stannade hon kvar på stan och jag åkte och handlade lite mat.
Apropå mat så var det dags att fylla på fågelmataren som jag köpt. Den hänger därute under en av tallarna och har varit mycket välbesökt. Nu är själva påfyllandet inte helt lätt. Man måste skruva av taket och skruven är inte ledad och dessutom sitter den ju fast i en vajer, vilket innebär att det blir aningens krångligt, men jag upptäckte i alla fall ett nytt användningsområde.
När jag fyllt mataren med fröna, så skruvade jag fast taket och i och med skruvandet så drogs även vajern upp en aning och inte tänkte jag väl på det inte. När jag så var klar släppte jag taget och då blev fart på fågelmataren. Den fick ett snabbt spinn och fungerade då som en fröspridare. Jaaaa, vilken grej :-)
Jag och Åke for och tände ljus på graven, efter middagen, och sen gjorde vi helg. Mamma och pappa kom förbi och vi satt och surrade till elva.
Idag är det kalas i Norum och sedan är vi bjudna på middag på lundalogén, minsann. Vi har inte tackat ja till det än, men det lutar åt att vi går dit. Åke får väl ringa till dom nu på förmiddagen och säga hur det blir. Önskar er alla en fin lördag!
Japp, jeep
Nu har man besiktat Jeepen. Det allra första han noterade då jag betalade, var Chevorlet märket på jackan, aha, sa han, hjärtat bultar för chev. mm, fast vi har en Buick också, sa jag och drog på munnen.
Sen hoppade in in i bilen och startade upp den. Meh, sa han då han klev ur bilen, du spelar ju Mustang Sally? Ja, sa jag, det är ingen ordning här inte :-)
Ena positionslampan lyste inte, det var det första både han och jag noterade, hm... tänkte jag och såg bekymrad ut.
Batteriet sitter inte fast så bra, sa han. Ok, svarade jag förstående och nickade på huvudet.
Sen snackade vi bilar, Camaro, Buick, klassregler i dragracing, årsmodeller och motorstorlekar. Nu tar vi en åktur sa han och jag hoppade in. Vi körde en runda och sedan drog han i handbromsen... vilket skämt, den tog inte alls. Jäklar tänkte jag, nu är det kört.
Men du sa han, eftersom ni nu håller på med bilar så antar jag att ni kan skruva också? Japp, sa jag, min man får meka. Ja, då kan han säkert fixa handbromsen, så skrev han ut ett blankt fint papper, U.A. Härligt!!!
Och givetvis ska dom små felen åtgärdas, men det är ju bra att slippa åka dit igen.
Sabotörerna från Norge
Min käre make, Åke… ni vet, installerade ju en kattlucka i källardörren för, låt se, hm… 1 vecka sedan. Ser väl bra ut, så där på ytan:
Invändigt, eller mitt emellan, ut och in, så har katterna varit på luckan med sina klor så nu ser den inte så fin ut längre. Luckan går jättetrögt med allt skräp som dom rivit loss. Dessutom, när dom går lös på den så låter det verkligen som andra världskriget och det är ett under att luckan överhuvudtaget sitter kvar där den ska.
Rätt var det är kanske hela dörren rasar in i farstun, med dom där vildsakerna med sina anor från dom norska skogstrakterna, som roar sig stenhårt med uppdraget att sabotera, dom tar verkligen priset.
Och nu, i skrivandets stund, så sätter dom igång med luckan igen, *suck*. Ni kanske kommer ihåg då jag berättade om deras kattlåda, med svängdörr på. När jag köpte den så satt luckan kvar i…kanske… en timme. Sen låg den på golvet efter varje besök på lådan.
Först ordnade Åke dit ståltråd som virades runt hålen och nu skulle luckan sitta där den skulle… mja, 5 minuter tog det, sedan fixade Åke dit en genomgående järnpinne och då var det kört för deras del, men den här luckan i dörren, vet i tusan hur man ska få till på ett bra sätt, innan dom haft sönder den totalt. Nu får vi allt klura lite.
Nämen hallå, vi har väl aldrig gjort nåt, vi är helt oskyldiga!!!
Idag är det besiktning av Jeepen, så får vi se om det är nåt galet med den, inte för att det känns som det, den tickar på utan problem, men man vet ju aldrig.
Innan dess hade vi tänkt oss på barnens hus, dom har nåt jippo där idag så får vi se vad det handlar om, jo, det är med halloween tema så vi vet nog lite i alla fall. Konstigt det där med halloween, i kalendern jag kikade i så var det i måndags, men andra säger att det är idag, så jag är då lika vis, jag har ingen aning om vad som gäller.
Nåväl, jag kan ju ändå önska er alla en toppendag!
Jag har inte glömt
Nej, jag har inte glömt bort att lillasyster fyller år idag, Grattis!!! Men vi ska inte fira henne idag utan på lördag.
Nu har jag fotat tavlan jag köpte till Niccos hall, och hallbänken, så här ser dom ut:
Väggarna ska målas och en fondvägg ska sättas upp, sedan återstår dörrfoder och sen är det nog klart.
När jag var och sprang hos tandläkaren hade dom på sin disk, en vas med fejkade höstkvistar som jag tyckte såg så fina ut, och tro det eller ej, mamma visste att dom fanns på plantagen, så vi åkte dit och visst var det så. Nu står dom nere i vår hall:
Kallt uträknande, eller, hm...?
Åkes klocka ringde på morgonen och jag hann svära till, trodde nämligen att jag försovit mig. Kastade mig över klockan, noterade att min mobil inte låg på nattduksbordet, och insåg att jag faktiskt inte ska jobba idag. Lätt uppstressande men sedan skönt.
Från det ena till det andra, vi har ju en GPS i Jeepen, och jag tror att vi fått tag i en beräknande, liten rackare.
Åke har nog programmerat in vår hemadress, och det är allt. Vi skriver inte in vart vi ska… eller varför, då vi åker iväg, ändå så vill den som visa vart vi ska. Skulle svänga höger ut på vindelvägen och den påpekade att vi skulle ta vänster, sedan satte den igång att beräkna, 65% beräknar, står det. Kom till rondellen där den föreslog att vi skulle ta ett varv… typ.
Om det är så att den nu bara vet en adress och det är våran, och då ska den räkna ut hur vi ska ta oss hem, då vi åker iväg, ja jag vet då rakt inte. Nä, det enda jag begriper mig på är när man närmar sig hem, då syns ett litet hus, där vi bor, det fattar jag :-)
Sally älskar skor och snabbt hade hon hittat mina sandaler i hallen. Hon gav sig icket, dom skulle sitta på fötterna innan hon kom schasande in i tv rummet, med sandalerna på fötterna. Hennes små fötter, längst fram i sandalen, det såg dråpligt ut, och hon är den enda jag sett som snubblat på mattkanten, fast inte alla gånger hon for upp och ner på mattan :-)
Idag blir det en sväng på Expo, Theresé ville dit och sedan ska hon ha tag i några speciella pennor, får se vart hon ska gräva upp dom. Hoppas på en riktigt fin dag för er alla!
Det hoppade en groda ur munnen
Såg en tvärsnutt på äntligen hemma, igår och då dök Karin Mannerstål upp i rutan:
Snäppet bättre förr
Inte nog med att jag bakade bullar på arbetstid, jag snodde ihop några stycken då jag kom hem igår, också. Det var säkert flera år sedan sist. Vi, dvs jag och chefen, hade även turen att bli bjudna på lunch igår, av chefens f.d., vi valde varsin kebabrulle och varför jag gjorde det, var att det säkert var 30 år sedan jag åt kebab, och nu skulle jag se vad jag tyckte.
Nu blev det inte alls samma sak som det var förr, då dom stod och karvade köttet från en stor klump som roterade i taket, näpp, det här var mer en pizzabotten ihoprullad runt en massa kött, visserligen inte så tokigt men inte vad jag förväntat mig. Det var nog snäppet bättre förr :-)
Hämtade Theresé och Sally på flyget sedan åkte vi hem och plockade upp Åke, för vidare färd ner till klubben där vi drack kaffe och surrade en stund. Sally sprang runt och tjenade på allihop, inte alls blyg utan blev mer och mer uppspelt. Hehe… hon påminde om betjänten på nyårsafton, då hon skulle över den lilla tröskeln varje gång hon for iväg och kom tillbaka. Hon visste vart den var, men skorna såg ut att väga lite mer än vad hon räknat med.
Idag tar dom bussen upp till mamma… mormor… gammelmormor, och hälsar på, och när jag slutat jobbet åker jag dit och hämtar dom. Sedan blir jag långledig, till söndagsmorgon då jag har ett 5 timmars pass och sedan blir jag ledig igen till onsdagen… härligt!
Och apropå onsdag, ha, det är ju ordlös onsdag idag, har inte kikat vad dagens tema är men får göra det och återkomma senare idag. Önskar er alla en bra dag!
En kolapåse mindre
Det var bastukväll igår, höstens första, och jag hade lyckligtvis, köpt en påse med Wherters kola (eller hur det nu stavas), och hade tänkt ta med som något extra gott, så här till halloween.
Nu finns ingen kola kvar… men det var inte vi i bastun som åt upp dom, utan alla barn som plingade på och sa –Bus eller godis?
Ja, då föredrog jag ju att ge dom godis istället för att råka ut för bus, och på det viset försvann hela påsen. Det var ju tur att jag investerade i den, annars vet man ju aldrig vad som hänt :-)
Tur var det nog också att detta halloween, inte fanns då man var barn, åtminstone för alla som bodde i ens omgivning, annars hade nog risken varit överhängande att jag häckat vid alla dörrar, och förmodligen hittat på värsta buset om man inte fått godis.
Man var ju runt och lussade eller så var man påskkärring, och idag är det inte den vanligaste synen. En enda gång, för massvis av år sedan, ringde det på en Lucia med nån tärna i släptåg, men inte för att sjunga, utan för att få sig en pepparkaka eller dylikt. Själv gick vi runt, en 5-6 stycken och travade in i lägenheterna så fort dom fått upp dörren och sjöng några väl utvalda sånger, innan vi gick ut igen. Vi tyckte det var jätteroligt, och visst fick vi oftast med oss något på vägen också, en apelsin, pepparkaka eller en liten slant.
Nå, idag ska jag hämta en guldklimp… ja ok då, två guldklimpar, på flyget. Sally och Theresé kommer hit för att stanna några dagar, och det blir förmodligen direkt färd från flyget ner på klubben där dom har månadsfikat ikväll. Sen vet jag inte om det blir så mycket mer för Sally.
Nu är det frukostdags, innan vidare färd till jobbet, där bullbak står på schemat. Önskar er alla en fin tisdag!
.jpg){kind=small}
.jpg)
