Det blev små eldklot…

Av , , 4 kommentarer 8

 

Vi blev bjudna på lunch hos mina föräldrar igår och där blev det mer julklappar för Theresé, Anders och Sally, men nu tror jag att klapparna är slut. Dagen bestod annars, mest i att ställa fram och plocka undan saker, och inte tror jag att det blir mindre av den varan idag.
Åke låg och eftermiddags vilade igår kväll, på hela ryggen, dom andra hade åkt iväg för att hälsa på lillsyrran och Johan i Hissjö, och jag tog kartongerna under armen som skulle återvinnas och var just på väg ut genom dörren, då Nicco kom ner, fullt klädd och hade tänkt gå ner på stan med hennes kompis.
I ett ögonblick av dumsnällhet erbjöd jag mig att skjutsa ner dom på stan, med ett första stopp hos Saga. Nicco sprang upp för att höra om dom skulle åka hela vägen ner till stan eller om dom skulle gå och kvar i bilen satt jag och väntade… och väntade… och väntade, då började jag att misstänka att dom förmodligen INTE skulle ha skjuts och att hon skickat mig ett sms om det, men grejen var ju att mina mobiler låg kvar hemma på tv rumsbordet.
Det var bara att knata upp och plinga på dörren, mycket riktigt, hon hade skickat ett sms om att dom skulle gå, men nu följde dom med i alla fall, då jag liks var kvar där.
När jag kom hem förstod jag ju att Åke skulle ha blivit uppväckt av sms signalen och inte visste han var jag var heller, och visst hade jag rätt även på den punkten. Jag hann vara öppna dörren så ropade Åke, vart har du varit, du har fått sms…
Nåja, han blev uppväckt (nä visst jag, han vilade ju bara), tjejerna blev skjutsade i kylan, och jag fick mig en utflykt. Väl hemma så plockade jag fram mikropopcorn och hade tänk fixa oss en skål till tv programmet på spåret och inte visste jag att man kunde bränna popcorn i mikron men här är bildbeviset:
Då kom jag på att svärfar faktiskt lyckats med detta konststycke men då var det inte popcorn i mikron utan köttbullar, och dom var inte ens ätbara, dom blev som eldklot och brann upp…hahaa… vilken syn, och ja, jag såg ju hur mikron såg ut efteråt, inte speciellt vit och fräsch längre.
Sen kom storebror med fru och yngsta pojken hit på kaffe och en liten husvisning. Och sen, då dom däruppe som var härnere gått ditupp och lagt sig så kom Nicco ner och ville ha lite kex och ost, vi stod därinne i köket och avnjöt detta då det helt plötsligt hördes ett skrällande ljud inifrån hallen och ut i köket kommer Eloise som en ”silverfisk” och försöker ta sig vidare in i dom andra rummen, men Nicco hinner stoppa henne.
Återigen har dom lyckats… katterna alltså. Denna gång har dom vräkt undan väskan som jag ställt innanför dörren och luckan så dom inte ens ska nå den, och sedan kastade hon sig igenom luckan så den lossande från ramen och plastbiten som Åke fixat dit var lös igen. Så kan det gå…just nu finns där ingen lucka och på insidan står nu min symaskins väska, tar dom undan den ska dom få en pokal i styrka, nä, det får nog bli en lucka i armeringsjärn, inget annat tycks ju funka.
Och med dom orden kommer jag nu att önska er alla ett riktigt Gott Nytt År och god fortsättning på det kommande året.

Knaprar medicin, hoppas slippa…

Av , , 2 kommentarer 7

Nu har jag varit på hud, vi kom överens om att jag ska prova en annan medicin än den jag knaprat i snart 14 år, det är ju trots allt en typ av penicilin och vissa saker kan ju bli resistenta om man inte förnyar sig.

Sitter och läser bipacksedeln, vilket jag oftast brukar undvika att göra, för då åker man väl på alltihop man bara kan, nå, visst är det lite knepigt att en medicin du äter för en hudåtkomma som ger utslag etc, har en biverkning som ger hudutslag??? Mm, ja, det tycker då jag låter knäppt :)

Jaja, vi får hoppas att man slipper biverkningar såsom uppsvullen tunga, andnöd, permanent missfärgning av tänderna samt tryck i huvudet m.m det kan ju bli bra också.

2 kommentarer

Dan före smällaredan

Av , , 2 kommentarer 8

 

Åke frågade innan han brände iväg på jobbet, om det var en ”vanlig” fredag idag, ja svarade jag… eller så kan vi säga att den heter dan före smällaredan, hehee… men jag tror inte att han får sluta tidigare för det.
Vi hade lilla julafton igår, så där på kvällssidan efter middag och annat stök. Ni som följt med i min blogg kanske kommer ihåg den här pärlplattan som Theresé gjorde till oss, föreställande Enya:
Nu har hon fixat oss ännu en sån tavla men den här gången med ”gullungen” Sally på:
Sen fick jag en Baileys och några ljus. Sally spurtade runt och skulle öppna alla paket, men jag tror att det hon gillade mest (förutom Ikea köket som hon har hemma) var en kartong med Duplo, innehållandes bilar.
På tal om att spurta runt så sa Theresé att det inte var speciellt konstigt att dom kallade Sally för silverfisken, hon är snabbare än ögat och öppnar du en dörr så rasslar det bara till så har hon hunnit runda benen innan du ens noterat att hon är i närheten… ungefär som våra katter :)
Idag ska jag först upp på hud och sen åker jag och möter upp Theresé, Sally och Anders hos ”gammelmormor” och ”gammelmorfar”, men innan dess kanske jag gör ett stopp på Ica Maxi, för gissa vad, jag hottade en sån där 50: – rabatt kupong som går ut imorgon och det är ju retfullt att bara låta den försvinna i tomma intet. Om inte annat kan jag ju köpa kattmat… eller julmust… eller…ja alltid finns det nåt.
Önskar er alla en fin fredag!

Jojomensan

Av , , 2 kommentarer 7

Statistik

Bloggens totala antal sidvisningar: 500245
Sidvisningar på bloggen: 543
 
 
Det var det det… och inte fick jag veta vem som var in här som den 500 000:de besökaren, hm.
 
Nu har jag i alla fall varit till Bo-Lage, Coop, Ohlsons tyger, mamma och druckit kaffe och nu är jag hemma men ska på med kläderna igen och gå över på HP:s, för hör och häpna, all fläskytterfilé på Coop, var slut då jag var där och jag tror att jag ska köpa en extra om utifall att, man vet aldrig hur mycket vissa äter eller hur lite för all del.
 
Sen ska jag nog bara sitta och invänta Järlåsaborna…ha det gott!
2 kommentarer

Jag, en klok människa…hehee…

Av , , 4 kommentarer 6

 

Idag blir det fulla huset igen, eller fullt och fullt, men i alla fall dubbelt så många än det är idag. Theresé, Anders och Sally, började sin resa hit igår, dom tog in på hotell i Gävle så att tiderna skulle stämma bättre för Sally, under dagen. Med mat, mellanmål etc.
Ska bli roligt att se hur hon är nu, Sally, det händer ju så mycket under dom två första åren så man häpnar. Som förälder är det svårare att se dom små förändringana, man är ju uppe i det varje dag. Precis som när barnen växer på längden.
Dom har ett par byxor som inte används under sommaren, när skolan börjar igen och dom letar fram sina favvo byxor så har det helt plötsligt blivit ”jag väntar på högvatten brallor”, dom misstämmer på 5-10 centimeter. Och inte har man märkt något.
Kolla vad som ligger på soffan i matrummet:
Det är minsann inte alla som har ett noshörningshuvud liggandes i sofforna. Det var en julklapp till Nicco, det enda jag vet hon har önskat sig i inredningsdetaljer, och nu väntar den på att få komma upp på väggen. Hon har bara inte bestämt sig för vart den ska sitta, kanske i hennes rum däruppe, i hallen tar den nog för stor plats.
Här är pusslet som Åke håller på med… ja, jag har faktiskt också lagt en 6-7 kanske 8 bitar, hehee…
Saxen är strategiskt utlagd och jag sa till Åke igår att jag ska använda den till att klippa till dom bitar som inte passar, han tyckte att jag var en klok människa, hm, kan man ana lite ironi där.
Det värsta är, och det kommer vi nog att bli varse, jag tror nämligen att det är något fel på det där pusslet. Det var flera år sedan vi lade det sist, och nåt galet är det. Antingen saknas några vitala bitar eller så kan det vara så att själva pusslet kommer att börja böja sig uppåt, som om bitarna en gång har legat fuktigt till. Jaja, vi får se vad som händer.
Nu ska jag äta frukost så jag är klar att åka till Bo-Lage och göra bort mina ärenden innan alla andra hittar på att dom ska göra samma sak. Önskar er alla en fin dag!

955 kvar…

Av , , 2 kommentarer 10

955 besök till sedan har jag nåt halvmiljon strecket över besökare till bloggen…otroligt!

Vad roligt det skulle vara att få veta vem denna 500 000:de besökaren blir, men det var ju en liten dröm det.

Nå, jag fortsätter väl knoga på och skriva så får vi se om jag en dag kommer upp i en miljon…coolt!

2 kommentarer

Jag testade…

Av , , 6 kommentarer 6

 

Jaha, mobilalarmet lyckades sätta igång även idag, det var ju… bra. Sista dagen innan ”ledigheten”, ledighet inom citationstecken då man egentligen inte är ledig utan har saker att göra ändå.
Jag testade att åka ner på strömpilen efter jobbet igår, men jag iddes inte ens göra en sväng in på parkeringen då jag redan därnere vid den lilla rondellen vid älven, mötte bilar som gav upp innan dom ens kommit ner till parkeringarna.
Jag gjorde den större svängen förbi återvinningen då det finns vissa risker att man blir stående för alla som nu stannar för att det är högerregeln som gäller. Jag tror att denna väg blev snabbare. Och jag bestämde mig för att åka ut imorgon och hänga på låset till Bo-Lage och införskaffa det där sista som man alltid kan behöva.
Och på fredag, 8.40 (där sprack den sovmorgonen också), fick jag en tid på hudkliniken, vi ska diskutera medicineringen för mina ögonproblem. Nå, det kommer ju något bra ur det, hoppas jag.
När det sedan blir för mycket att tänka på får jag göra som Åke, min käre make, som går in och bygger på pusslet och fördriver tiden, och blir lika förvånad då han kommer ut från rummet och ser att klockan tickat iväg. Pussel är rogivande och lite av ett gift om man väl börjat.
Till skillnad från mina svärföräldrar som alltid hade ett pussel liggandes till jul, så har inte vi pussel med hav och vatten till förbannelse, utan ett tecknat, stort pussel med miljoner figurer, lite lättare att lägga men mycket mönster att hålla reda på.
Jaja, nu är det i alla fall dags för frukost och sedan avfärd, nu ringde Åkes klocka så nu får fåglarna sällskap ute på bron… jo, han brukar sätta sig där och insupa dagens friska luft av någon outgrundlig anledning, eller hade det med cigaretter att göra, hm… önskar er alla en fin dag!

En förbannelse, eller en vän?

Av , , 4 kommentarer 8

 

Jag skulle ringa till grannarna, Thord & Camilla, igår, och fråga om även dom ville komma och fira in det nya året med oss… och alla andra. Deras telefonnummer hade jag inte så jag gick in på Eniro för att kolla och vad såg jag väl då, jo, Thord fyller ju år idag, hehee… så Grattis Thord, hoppas du får en bra dag:
Åke undrade hur mycket han fyllde så jag skulle kolla på birthday.se men dom hade nåt fel på deras sida för denna info var allt som poppade upp,
Något har inträffat
Nu hände det något som inte skulle hända.
Prova igen om en stund!
Lite lustigt, det med, har jag aldrig varit med om förut, men nåt fel hade dom då, men det fanns andra sätt att ta reda på att det då inte var jämnt han skulle fylla utan ena siffran är väldigt ojämn och den andra jämn, jodå.
Nu har vi då summerat antal gäster vi får på nyårsafton och det blir med allihop inräknade, 18 personer, hm… undrar hur många kilo kött man då ska köpa… 4kg, kanske, om man tar i lite.
Ni vet vad jag skrev förut, om chefens försvunna benvärmare som vi sökte precis överallt innan vi hittade igen dom. Igår, skulle hon visa den avbytande assistenten hennes nya benvärmare som hon fått av mig i julklapp, hon rullade bakåt och visade stolt upp dom men nu hade hon dom inte på sig.  Det är inte lätt alla gånger :) Fast jag visste vart dom var, den här gången.
Önskar er alla en fin dag!
 

Det tror jag det

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Om det är någon här som inte noterat att det är måndag idag… kan jag upplysa om att så är fallet, och jag jobbar i vanlig ordning. Inte för att jag kan skryta om att jag tycker det är speciellt kul, kan det bero på att man sitter här och vet att alla andra i familjen ligger och gottar sig i sina täcken, ja, jag gissar på det.
Vad jag däremot tycker är väldans trevligt är att det bara är tre dagar som jag jobbar, sedan blir jag lite långledig, nyårshelgen är jag egentligen schemalagd att arbeta men jag får ledigt då och behöver alltså inte inställa mig förrän nästa onsdag, eftermiddag, sådeså.
Jag hör att Dagmar blåser lite utanför fönstren, men det låter inte alltför illa. Fast det är väl som vanligt, man ska inte säga sånt högt för då blir det alltid tvärtom, och det har jag en viss vana ifrån.
Vi blev inte bara bjudna på kaffe hos Åkes moster igår, utan hon hade även lunch att servera, vi blev där i tre timmar, mycket att prata om och det var ju trevligt.
Gunilla sa att hon tyckte att släkten skulle umgås och om det var närheten av dom som gjorde att man inte gör det. Mja, kan ju vara så, men jag tror också att det var mer ”vanligt” då man var yngre, att man umgicks med sina kusiner och tremenningar, man växer ifrån varandra, skaffar andra intressen, man känner dom inte på samma sätt som man gjorde som barn.
Jag har kusiner i Stockholm som jag inte ens tror att jag skulle känna igen om dom ringde på dörren. Dom är lika okända för mig som vilken annan människa som helst. Men vem vet, dom kan ju vara jätte intressanta personer (det är dom säkert) som man skulle trivas jättebra ihop med, men avstånden i detta fallet gör ju sitt.
Nå, vi får välan an se, rätt var det är dyker vi in hos någon kusin eller annan släkting och återupptar bekantskaperna, eller så kanske det dyker in någon här. Nu önskar jag er en bra dag och hoppas på en likadan själv.

Den höll…ett litet tag

Av , , 8 kommentarer 9

Mjo, våra katter är duktiga dom… otroligt duktiga, skrev hon lätt ironiskt. Jag släppte ut dom i vanlig ordning till deras frukost. Åke noterade att luckan var lite utåtstående, han petade till luckan med foten och *tjong*, så låg den på golvet:

Dom har lyckats med konststycket att få plasten att spricka sönder, inte bara i ena hörnet, nejdå, utan på bägge sidorna:

Jag vill hälsa att jag inte är det minsta imponerade av deras påhittighet.

Så var man nu i tidningen också, hm…:

Som jag skrivit tidigare så hörde en frilansjournalist av sig och undrade om hon fick intervjua mig, det skulle handla om nyårslöften och om att sluta röka, så nu finns den att köpa :-)