Har ni funderat nåt, då?

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 01 december 2011 klockan 07:44,

Då var man ledig några dagar då, det känns som om det varit mycket med det jordiska ett tag nu, så ledigheten, den är välförtjänt. Jag kom hem först tjugo över fem igår och innan middagen var avklarad och kaffet kokat så höll jag på somna i soffan. Lik förbenat är jag uppe nu och det är lätt irriterande, jag har ju sovmorgon... för fasen, men säg det till den där lilla inbyggda saken, i skallen.

Har ni börjat fundera på julklappar än då? Jag har faktiskt klarat av några stycken så jag är en bit på väg. Lättast är nog tveklöst Sally, en tjej på 1½ år, har inte så stora krav, det enda tänkbara problemet är att föräldrarna helst ska få med sig sakerna hem också… till lilla Järlåsa.

En 13 åring däremot, vill ha så våldsamt dyra saker och är dessutom, säkert less på höra, att önska sig saker, kostar ingenting, och sen får dom inte riktigt vad det var dom ville ha.

Jag fick ett hemmasnickrat dockskåp av min farfar, då jag var liten, och det huset gick inte av för hackor, det var verkligen väl lekt innan det gick i graven, inte brydde jag mig om att mina kompisar, fått Lundbys dockskåp, mitt var ju inte som alla andras.

Han var duktig, min farfar, han gjorde även en spark till mig och hjälpte pappa att bygga min lekstuga, som ju faktiskt finns kvar, än idag. Men just dom här små pryttlarna som alla ska ha idag, för att vara någon, det fanns ju inte då, när man fick något så uppskattades det jätte mycket, och man kommer till och med ihåg känslan, då man fick den där grejen.

Fråga era tonåringar idag, om dom kommer ihåg sitt första par örhängen, eller dom där eftertraktade jeansen. Jag tror inte det, man får vara glad om dom tycker att mobiltelefonen dög åt dom, fast egentligen vet man att den nog inte gjorde det för det var inte en mobil i 5000 kronors klassen. Då kan man ju undra vart allt ska sluta.

Nå, julklappar kommer jag i alla fall att fixa fram, och en del kommer också att vara genomtänkta, dom är ju som roligast att få ge bort. Inte dom där man bara köper för att ha något.

Idag ska jag nog bege mig ut på en liten shoppingrunda, mat behöver vi och jag ska först skriva upp några dagars matsedel, sen får vi se vad jag hittar på. Hoppas på en bra dag för er alla!

Etiketter: Sally julklappar 1½ år dockskåp farfar spark mobil tonåring

4 Kommentarer

+ Skriv kommentar

Theresé Hällsten säger:

Mina första örhängen köpte vi precis efter att jag fått hål i öronen. I ett stånd på torget, föreställande såna där nappar som var så populära då... De ligger fortfarande i mitt smyckesskrin... Så de så...!!

torsdag 01 december 2011 klockan 08:59

Maria Lundmark Hällsten svarar:

Haha... jajaja, men du tillhör nog inte riktigt tonåringen av idag. Du var nog inte heller så bortskämd i den bemärkelsen heller. Fast en del leksaker blev det trots allt, hm, kan det ha berott på mitt dåvarande arbete??? Napparna kommer jag ihåg, nu när du skriver det.

torsdag 01 december 2011 klockan 09:40

Lisbet Olofsson säger:

Jag har slutat med julklappar men mest för att inga barn är hemma. Sedan så är vi så stor släkt på ena sidan att ungarna blir överhopade.
Men när jag hittar nått som passar perfekt kan jag inte låta bli att köpa

torsdag 01 december 2011 klockan 07:54