Before dipping, dipping, dipperyday…

 

På tal om julkort, som jag skrev om igår, så fick vi ju världens finaste och egenhändigt gjorda kort i brevlådan igår, kolla in:
Det är Theresé som tagit sig tid att pyssla, knåpa och satt tomteluvan på universums finaste tomte, Sally (jag vet, jag är lite jäv, men ändå).
Tänkte tvärt att, OM, jag hade haft tid… men kom på att det var egentligen en dålig ursäkt, tid har vi alla det beror bara på om man tar sig an uppgifterna då man verkligen har tid, och inte väntar till sista stund.
OM, jag hade varit smart, haft framförhållning och känt att det kliade i fingrarna att få sätta dom i arbete och hjärnan också, för all del, så hade man kunnat göra riktigt personliga, fina och annorlunda kort, men se… det gick inte alls i år det.
Sånt där är man duktig på att skjuta framåt och nu sitter vi här, the day before dipping, dipping, dipperyday, eller hur det nu skulle kunna sägas på engelska 🙂
Samma sak eller problem, skulle man också kunna kalla det, är ju detta med dessa julklappar. Ibland kan jag ha varit duktig och hittat saker redan under sommaren och faktiskt köpt dom som julklappar, det största problemet då, är att då julen äntligen kommer så kanske den personen du köpt det till, redan har fixat en sån… alldeles själv. Eller så har du glömt bort att du redan ordnat det, eller förlagt grejerna, något jag vet att jag skulle kunna titulera mig som, förste förläggare… av saker.
Vi fick faktiskt ett annat julkort igår också, av kattmamman som vi kallar henne. Hon födde upp Enya och Eloise, nu vet jag inte vart i landet hon befinner sig och kan därför inte heller skicka ett kort tillbaka, men jag önskar Anita med familj, en God Jul här på bloggen, så kanske hon får den hälsningen på ett eller annat sätt.
Idag ska jag testa att åka på barnens hus, det provade jag igår, närmade mig infarten till parkeringen, slog på blinkersen, såg hur smockat det var av bilar och ändrade snabbt färdriktningen igen. Idag har jag tänkt vara där då dom öppnar, så kanske man har större chans att ta sig in.
Önskar er alla en toppen dag!
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

4 kommentarer

  1. Theresé Hällsten

    De gäller väl att ta sig tid… När Sally såg tomtarna på korten gick hon faktiskt och hämtade luvan, för jag fck inte sätta på. Hon gjorde de själv och jag hade kameran i närheten för en gångs skull. De var enda bilden som blev bra… Sen ville hon inte ha luvan igen…

  2. Marja Granqvist

    Jättefint och personligt julkort.
    När min mamma levde kallade jag henne för förste förläggaren, för hon hittade aldrig saker hon köpt och gömt på ett visst ställe för att hon skulle komma ihåg det. Ibland tyckte jag hon letade hela tiden…:)
    Kram

Lämna ett svar till Maria Lundmark Hällsten Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten