Hjärnsläpp eller?

 

Så fick man läsa om pappan som lämnade sin son för att få gå hem, 7 mil, för att han inte presterat tillräckligt bra på innebandy matchen, och man ryser in på bara skinnet.
Det första som slår mig är i alla fall att hade nu detta varit en ”bra” pappa, som ställt upp för sin son och engagerat sig i sonens intressen, så hade han aldrig gjort på detta viset, annat än om han möjligtvis ramlat i trappen och slagit skallen, helt plötsligt blivit utbränd och faktiskt inte ens vetat vad han gjorde, eller bara fått hjärnsläpp, utan närmare förklaring.
För inte kan väl en ”normalt” funtad människa göra så här annars??? Jag hoppas nu att dom kollar upp det här in och ut, och ser hur pojken har det hemma, och givetvis, så hoppas jag innerligt att det visar sig att han inte tidigare blivit utsatt för liknade behandling… hoppas kan man ju alltid.
Theresé spelade ju fotboll då hon var yngre och jag minns så väl en match dom hade uppe i Sävar, dom var gissningsvis i 10-11 årsåldern och vi stod där och hejade på laget. I högen av föräldrar står en pappa som helt plötsligt börjar gapa och skrika om hur dålig hans dotter är, är hon är så jävla dum osv… man bara häpnar.
Vad säger man, vad gör man, vad tänker man. Usch vilken människa, och hur tror en sån förälder att barnen sedan ska tycka att det är roligt att hålla på med fotboll, eller vad det nu kan handla om för sport?
Det kan ju inte bli annat än motsatt effekt, ingen längtar väl då till matcher och cuper, om det enda dom får höra är hur dålig dom är. Jag undrar också vart det där ”roliga” prova på, tog vägen? Det ska vara så mycket prestige i allt och alla ska vara bäst.
Ja usch vilket roligt blogginlägg det här blev då, så här på måndags morgonen, man får hoppas och önska att dagen blir desto roligare. Jag jobbar då i alla fall, men slutar klockan två, och det är sista dagen på jullovet så man kanske skulle ha koll på att Nicco tar sig upp något så när under morgontimmarna, försöka kan man ju alltid. Önskar er alla en fin dag!
Maria Lundmark Hällsten