Min… vår farmor

Av , , Bli först att kommentera 12

 

Läste Marjas kommentar, att hon tyckte historien om bordet och min farmor, var så underbar.  Och givetvis tänker man då på farmor och vilken kvinna hon var, egentligen. Hon fanns nog där, för alla som behövde henne.
Var det något man ville veta… innan internets tid, så ringde man till farmor, hon visste ALLT, och det hon inte kunde i huvudet, gick hon och slog upp i en av hennes alla böcker, det var sällan hon gick bet, på något.
När min pappa var ung, eller rent ut sagt rätt så liten, så hade han ju även en lillebror, förutom tre äldre syskon. Jag tror nog att det var lillebror och pappa som var vildast av hela högen. Och farmor har nog berättat att när julen var i faggorna och dom inte kunde varva ner, så hade hon ett knep för det med.
Hon satte tomtemasken på en käpp, travade runt huset i mörkret och riggade masken, varje gång dom nu blev lite väl uppspelta, så påpekade hon att tomten nog såg och hörde alltihop, dom gläntade på gardinen och fick se tomten där utanför och det gick hem… dom blev lugna som filbunkar, ett tag i alla fall.
När man var liten själv, så var farmor och farfars vind, en riktig skattgömma. Där kunde man gå in på kallvindan och rota i alla saker, alltid hittade man något intressant, tog med det ned och frågade vad det var för något och fick alltid frågan: Vill du ha den där… då får du den.
Och nere i källaren kastades det pil och smakades på diverse godsaker som hon förvarade därnere. Inne i kammaren, rummet före deras sovrum, där, på det höga skåpet, låg det alltid i december, chokladkartonger med knäck i, jojomensan, det fanns nog inga gömmor som vi inte hittade av, men vi blev alltid bjudna i alla fall, så att vi visste var det fanns, hade egentligen ingen betydelse. Hon var snäll, min… vår farmor, och visst saknar man henne, men då är det ju tur att man har många minnen av dom som fanns i våra liv, tidigare. Vi får leva på dom.
Önskar er alla en fin torsdag!
 
 

Fem kors i taket!!!!

Av , , 6 kommentarer 9

 

Man kan inte tycka om alla… jag vet, det är så, och man behöver ju inte göra det heller, ingen är ju tvingad till det. Förhoppningsvis kan man också undvika att måsta vistas på samma ställen med en man tycker mindre bra om, eller hur?
Eller så kan man försöka hjälpa en annan människa som har problem att komma överens med en tredje part genom att… rita kors i taket. Eller hur det nu var, haha.
Det är så att både Niccolina och Theresé, gick en gång i tiden på miniorerna, en dag i veckan, i kyrkan, och igår, då vi satt vid middagsbordet kom en ur personalen gående. Nicco berättade då att det finns fem kors, ritade i taket i kyrkan.
Ehh, ok? Sa jag och såg lätt konfunderad ut. Jo, det var nämligen så att varje gång Theresé och Carro, inte bråkade, så ritade Birgitta (ledaren) ett kors i taket. Och dessa kors fanns kvar då Nicco började där, X antal efter Theresé slutat i kyrkan. Undrar just om dom finns kvar idag också 🙂
Då berättade jag om min farmors köksbord, det hade också en historia nedpräntad. Det började redan då min pappa var liten och med fem barn runt köksbordet så var det kanske inte alltid så lugnt och fridfullt då dom skulle äta.
Min farmor, införde då en ny grej, varje gång dom skötte sig exemplariskt och åt upp maten, så kröp hon ner på knä, kravlade sig under bordet och skrev upp datum och händelsen under bordsskivan. Detta var tydligen effektivt, om det nu berodde på att dom tyckte det var kul att se morsan krypa under bordet eller om det var roligt att få sitt namn skrivet, förtäljer inte historien.
Detta fick även Theresé uppleva, då hon var liten, men då var det inte för att hon inte skötte sig vid middagsbordet, utan farmor antecknade då hon var duktig och åt upp all mat. Idag tror jag inte att bordet lever kvar, det är några år sedan min farmor och farfar dog, och bordet har nog även det, fått vandra vidare. Synd, det var ju nästan som en större dagbok.
Önskar er alla en fin onsdag!

En bräda! Är det inte en bräda???

Av , , 2 kommentarer 6

 

Igår blev det snack, om den lille (snus)förnuftiga killen som stod och gav Åke ”sluta röka tips”, i förrgår. Han var ju bara för kul… killen alltså. Men Åke kan, han med 🙂
När vi satt vid middagsbordet så kom jag helt plötsligt ihåg då Nicco hade ett litet projekt i skolan, rörande Fairtrade. Detta är nu säkert en 2-3 år sedan, och en av uppgifterna var att intervjua några människor för att få veta hur många som visste vad detta var för något.
Åke blev ett av intervju offren, han satt ute på balkongen och gissa vad han gjorde där… han rökte förstås. Nicco gick ut och frågade om hon fick ställa några frågor. Nicco: Vet du vad Fairtrade är? Åke: En bräda. Nicco: Så du vet inte vad Fairtrade är för något? Åke: Så det är ingen bräda?
Nu vet vi inte riktigt vad han menade med bräda, låter som en skateboard, och vem vet, det kanske finns en skateboard som är rättvisemärkt, (varför inte) eller menade han en bräda som i en träbit? Det lär vi nu aldrig få veta, för han har nämligen glömt bort denna lilla episod.
Hahaa… nåja, till hans försvar och givetvis till alla andra som inte vet eller visste vad det var, om man inte handlar mer än någon gång varannan månad så är det inte lätt att hänga med i svängarna, då får man vara glad att man hittar igen mjölken, och det blir rätt mejeri man köper från.
*Fairtrade är alltså en rättvisemärkt produkt, som är till för att skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer för att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.
Idag ska jag träffa sjukgymnasten för att få veta hur jag ska ta hand om mina golfarmbågar samt inflammationen i benen, det har blivit bättre i benen men inte helt bra, och aningens bättre i armbågarna men långt ifrån bra.
Sedan ska jag bränna upp på Ålidhem och träffa… bloggollegan (som Helena kallar oss bloggare) och träffa, just Helena över en kopp kaffe, trevligt. Efter det blir det en tur på Hagaskolan där vi har ett möte klockan fyra och sen… tar jag ledigt för dagen. HA, trodde jag ja, då är det middagsdags och gissningsvis är det jag som fixar den 🙂 Önskar er alla en fin tisdag!

Mjaha… eller???

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Inte är det konstigt att man kan bli konfunderad ibland, då man läser annonser och diverse saker, kolla här:
Ja, ett redskap man kan köpa, kanhända att man faller för grejen då man ser bilden, och tycker att det där var ju ett överkomligt pris… men, se här då:
Maskinen på bilden kan…  vara extra utrustad. Jaha, jamen visste dom verkligen inte det då texten till bilden skrevs? Är det meningen att man ska ringa dit och fråga om bilden överensstämmer med priset, eller?
Det är lika förvirrande då man dricker en jordgubbs/lime cider och läser att cidern är gjord på päron och äppelvin… i alla fall förvirrande för mig 🙂

Vi har blivit hundägare!

Av , , 2 kommentarer 9

 

Ja… visserligen var det mer än någon av oss andra visste, att vi hade hund, men tydligen finns det andra som tror det. Vi tar det från början.
Jag jobbade ju mina tio timmar igår, det var söndag, och vad passar då bättre än att få åka och köpa oss en pizza efter dagens slut, att slippa vara kreativ och komma på något vettigt, stå vid spisen och laga till det och… ja ni vet vad jag pratar om.
Åke är som alltid klar först, och han tar i vanlig ordning sin cigarett och går ut på bron för att insupa den dödligt goda röken från sin pinne. När han öppnar dörren ut, så nyser han och det är inte nådigt, vilket ljud han kan få till då han nyser.
Vi tittar på varandra, Nicco och jag, och skrattar lite och tänker väl tanken om vad andra skulle tänkt, om dom hört honom. Och nu råkade det ju var en som noterade nysningen.
Här utanför kommer en liten kille i 6-7 årsåldern och går, helt fredligt, ut kommer Åke och låter som han gör och killen blir vettskrämd. Han tvärnitar och säger till Åke: OJ, vad din hund skrämde mig!!! Nämen, vi har ingen hund, svarar Åke. –Nähä, men jag blev skrämd i alla fall.
Jag och Nicco noterar händelsen här utanför, för killen står kvar och pratar  med Åke och gestikulerar med händer och armar, och vi undrar just vad dom snackar om. När Åke sedan kommer in så frågar vi honom vad den lille killen hade velat.
Ja, han sa ju det där om hunden, och sedan då Åke tände cigaretten så sa killen genast: Jag känner röken redan, ända hit. Om du vill sluta röka så tycker jag att du ska köpa Nicorette, det hjälper med en gång!
Hahaa… vilken kille, och uppenbarligen gillar han reklamen på tv, för jag förmodar ju att Nicorette inte tillhör sakerna han provat på. Ja så kan det gå, om man nyser… tur att det inte gick förbi någon med dåligt hjärta, då vet man aldrig hur det hade kunnat sluta. Önskar er alla en fin måndag!
 

Lagom är nog bäst

Av , , Bli först att kommentera 9

God morgon världen! En annan steg ju upp för snart en timme sedan, det är ju inte måttligt vad en människa kan göra 🙂 Men det är så då man jobbar, å andra sidan, när den här arbetsdagen är slut så är jag ju ledig igen… i dagarna tre.

Vi tog oss ut igår eftermiddag, vi skulle hämta en bil på flyget tillhörande nå Lyckselebor som dristat sig till en utlandsresa och som inte ville ha bilen ståendes där borta under tiden. Så vi tog med oss Nicco och gjorde ett litet stopp på Nordsjö idé och design innan vi fortsatte.
Och där har hon nu bestämt vilken fondvägg hon ska ha däruppe i hallen och den går inte av för hackor. En tre dimensionell tapet som går i ljuslila och det är som bollar som poppar ut ur den, påminner om dom där klisterdekalerna i metallic som man hade förut. Den här tapeten känns dessutom som en dekal, inte papper. Sedan blir givetvis färgen på dom andra väggarna i en lila nyans, det kommer säkert att bli tufft.
Jag tänkte på det där jag skrev, om att människor med kort näsa, enligt talesättet, inte kan tänka så långt. Då kom jag på något annat man brukar säga: Ja, så stod dom sedan där med lång näsa!
Och med dom orden brukar man ju mena att någon blivit lurad eller besviken på annat sätt, med andra ord är det inte alltid bra med en lång näsa för här blir det ju raka motsatsen. Med andra ord borde lagom vara bäst 🙂
Önskar er alla en fin söndag!

Vi tömde baren!!!

Av , , Bli först att kommentera 10

 

Snart ska Niccos hall, däruppe, göras i ordning, pappa har påbörjat att göra listerna och dörrfodren, så nu tittar vi runt på lite tapeter. En fondvägg kommer det att bli och resten ska målas. Men hallå, vilka tapeter det finns, valmöjligheterna känns ju oändliga.
Jag var in på Nordsjö idé och design, igår, och där fanns ett utbud som heter duga, tre dimensionella tapeter, jätte coola, och till och med tapeter som jag inte ens trodde var, just tapeter. Så dit får jag nog ta Nicco så hon får göra sitt val, även om det kommer att bli svårt.
Nu tog vi oss in på antikaffären på Ålidhems centrum, ja inte idag, men igår, jag och mamma, alltså. Mycket fina saker men en prislapp därefter, så det blev inga köp. Synd det där, visst kan det vara så att sakerna är ”värd”, det dom är prismärkta för, men då får man ju aldrig känna att man gjort ett klipp, och då försvinner väl själva loppis/antik känslan.
Fick dock ett tips igår kväll, om ett ställe som jag nu glömt bort vad det heter, men som ska ligga någonstans vid Rovågern. Där är det tydligen mycket saker och billiga, dessutom. Vi får väl söka oss dit en av dagarna och se vad det är för något.
Det var en riktigt trevlig pubafton, vi hamnade vid ett bord med två poliser, en som gått i pension och den andra arbetade fortfarande, samt deras fruar, sedan var det Fred, Birgitta, Margareta (tror jag att hon heter) hennes man och en till man som jag inte vet namnet på. Jag tror att vi tömde baren… känns nästan så i alla fall 🙂
Fast kvällen slutade inte där utan vi, dvs jag och Åke, fortsatte hem till Kerstin och Jan B, som fixat sig en kokt skinka så det skulle bjudas på skinkmackor och öl, inte alls dumt, så där på kvällskvisten. Vi kom hem strax efter tolv slaget… och då gick då Åke i säng med en gång.
Idag blir det nog rätt så lugnt, här på Blomstervägen, inga snabba rörelser eller aktiviteter, men det behövs ju inte heller. Önskar er alla en fin lördag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten