Stympad… eller?

Fick ett sms från Jan A som undrade om jag kunde svara på varför björkarna var kapade en meter upp. Hm… vilka björkar undrade jag??? Om du tittar ut genom köksfönstret så ser du dom nog.

Ja, jag kikade ut och upptäckte följande:

Det ser ju inte riktigt klokt ut. Jag kollade på nätet och där stod det att man kunde ympa björkar för att få dom fylligare… eller stympa dom, vilket är mera brutalt.

Sen ringde Theresé så jag frågade henne vad hon trodde om saken. Mja, förmodligen är dom ympade/stympade för att bladverken tar mest näring och kapar man av dom så bildas istället mer rötter så till nästa år kommer dom att se bättre ut och med mer bladverk. Ja, då hoppas vi det, men en fråga kvarstår, varför lämnade dom några stackars björkar då, som inte alls ser så fylliga och stabila ut, varför inte ta alla då dom liks håller på ?

Hoolen hiner… inte

Av , , 4 kommentarer 5

 

Första stoppet blev vid det sedvanliga Karlssons i Morgongåva, en affär som liknar ÖoB, eller Dollarstore, fast kanske med lite andra saker. Det ligger inte så värst långt från Järlåsa, så man kan inte påstå att vi direkt behövde den pausen, men är det semester så är det.
Lunch intogs på Hakkegård i Hagsta (tror jag att det heter), jag gillar verkligen deras finurliga sätt att meddela att maten är klar. Man får en dosa med sig på brickan och då den sätter igång att både blinka och pipa så är just din mat klar.
Visst är det betydligt bättre än att man ska sitta och försöka höra vilken mat det är dom ropar ut och skulle du nu råka på vara döv eller höra sämre så ser du ju när det blinkar. En sån grej skulle kunna användas på andra ställen också.
Middagen passade att tas i Docksta och sedan rullade bussen lätt hem. Med vattentornet som riktmärke så kände man att vi var hemma.
Konstigt att det alltid har varit så, när man var liten och vi kom hem från stugan så blev det världens jubel då man såg vattentornet…det var hemma det. Och på nåt sätt så är det så även idag.
Två nyfikna katter stod och hängde vid dörren då jag öppnade den, dom hade nog allt hört då bussen backade in på gården, jag plingade på dörrklockan och *tjopp* så hade dom rusat in i hallen. Dom har bara haft det bra härhemma, med Birgitta som kattvakt, bussen kommer dom aldrig att börja gilla, tyvärr.
Det dröjde sedan inte länge innan himlen ändrade färg och det började regna, men det gjorde då ingenting, då fick man ju vara inne med katterna istället.
Näpp, nu sitter Åke redan ute och dricker av kaffet jag kokat, så det är bäst man ger sig ut om man ska hinna få sig nåt. Hoppas no får en bra dag, allihop, och Sally… Hooolen hiner inte här idag, inte just nu i alla fall, men den kan ju komma fram 🙂
 

Spridda åldrar, olika frågor och svar

 

Ibland pratar man ju om sånt som var då man var liten och är man i en grupp med spridda åldrar så blir både frågorna och svaren olika. Jag har till exempel aldrig sett eller läst om Pelle Svanslös, men jag vet ju att han hör hemma här i trakterna så han har varit uppe på tapeten. Rickard hörs då i alla fall kunna sin Pelle Svanslös, och Theresé har nu visat honom vart han kom ifrån.
Theresé såg på något som hette DJ Kat show, då hon var liten… före barnkanalens tid och detta visades på en typ av barnkanal fast enbart med engelskt tal. Konstigt, även fast det är så längesedan så kommer man ihåg jinglarna.
Jag tror att hon av den anledningen, att det var på engelska, så är hon också duktig på just engelska. Jag vet att hon vid ett tillfälle (hon var ca 3-4 år) satt och tittade på ett av dessa program då hon plötsligt skrattade och jag var tvungen att fråga vad det var som var roligt.
Hon pekade och förklarade handlingen för mig och jag blev verkligen jätte snopen, för ingen hade suttit och förklarat för henne. Men där ser man också, man kan göra sig förstådd med kroppsspråk, bilder och gester.
Rasmus på luffen har jag heller aldrig sett, utan bara hört talas om, det måste ju vara såna gånger då man varit i en viss ålder så dessa program eller filmer ramlat mellan stolarna för att sedan dyka upp men då har man varit för gammal.
Nåt man aldrig växer ifrån är väl Emil i Lönneberga och Saltkråkan, det hjälps inte, dom är bra och underhållande. Idag följer man inte alls med i vad som visas däremot har vi ju sett alla Ice Age, förutom den som kom nu sist och även om dom är tecknade så är dom filmerna helt underbart roliga. Så fyran måste vi ju se, på ett eller annat vis.
Idag ser det ut att bli perfekt bussväder, grått och inte så varmt. Än så länge är det nog bara jag och Åke som är vaken men det dröjer nog inte så länge innan dom andra stiger upp, Sally har ju en inbyggd klocka, och igår blev den klockan nog lite störd då hon inte hann sova så länge på eftermiddagen. Då kom tjurskallen fram och allt skulle göras på hennes sätt.
Kommer ihåg vad min morfar sa om Theresé, det är bra att hon har en egen vilja! Och visst är det så, dom blir ju mer självgående och oberoende på det sättet, men jag kommer också ihåg att jag tänkte att den viljan hade det också varit skönt att slippa…ibland.
Sally är då för det mesta rätt så lättsam, pratar oavbrutet och petar på med allt som ligger i hennes väg, upprepar allt du säger och lär sig nya saker hela tiden. Nu blir det förhoppningsvis inte så länge innan vi ses nästa gång, en månad så är det dags för Tierp, men å andra sidan, när nu allt går så fort i hennes ålder så är en månad mycket.
Jag önskar er alla en fin dag, vi kommer då i alla fall att få se mycket väg, och många bilar.
 

Som fastlimmade

Nu har vi hunnit med Ikea också… egentligen inte ett måste, men det kan ju göras fynd ibland. Jag köpte en lampa jag 🙂

Och jag ska nog hitta ett ställe att ha den på också, hm…så bild på den kommer då den hänger där den ska.

När vi skulle ner på parkeringen med våra kundvagnar valde vi en typ av rulltrappa, fast det skulle nog heta rullband istället, för vagnen kunde man ta med på bandet ner. Det roliga med den var att vagnen sögs fast i bandet (magnet) då man åkte ner, hahaf fast fötterna har man ju inga magneter under, kanske skulle ha testat det någon gång 🙂

Dkw:n har dom provstartat och den lät… precis som den ska låta, som en tvåtaktare med oljeblandat i sig, och skoter luktade det i hela garaget.

Nicco och Rickard stannade i Uppsala dom skulle på lager 57 och sedan ta bussen hit igen. Nu vankas det nog snart middag och sen är det ju kväll…. igen.

Hur låter…Åke?

Satt vid frukostbordet och Theresé hade en liten genomgång med Sally, om hur dom olika djuren låter. Ja, hon kan dom flesta, däremot säger hon att kossorna låter: Mamma MUUU!!! Inte helt korrekt men inte helt fel heller.

Men hur låter morfar då? Sally sticker ut tungspetsen ur munnen och hostar. Mja, ni som känner Åke vet att han brukar minsann hosta… men inte är det rökningen det beror på, som han säger, men hur sant det är ska vi låta vara osagt.

Det blir Ikea idag, efter lunchen, kan ju vara ett lagom göra, så här i regnet. Vi har ändå haft tur med vädret och kunnat sitta ute på förmiddagarna så vi klagar inte.

Spökskiten

Av , , 4 kommentarer 6

 

Dagarna flyger fram, svårt att tänka sig att vi varit här sedan i torsdags och detta blir sedan sista natten innan hemfärd. Vi hann inte komma på vad vi skulle göra för nåt idag, kanske det blir Ikea eller om Theresé har nåt bättre förslag. Åke har i alla fall planerat att fixa och dona med DKW:n, och Anders har ju redan haft sin semester så han är på jobbet.
Igår eftermiddag åkte vi, jag, Theresé, Nicco och Rickard till Sala. Där dom  har en rätt rejäl antikaffär och loppis. Det var roligt att gå där och mycket saker hade dom. Nicco drog öronen åt sig redan i dörren, och sa att hon minsann inte skulle gå in där:
Inga kyrkligheter tyckte hon att det skulle vara och dom skulle inte försöka pådyvla henne om att det finns någon däruppe. Men… hon gick in ändå, om än något motvilligt 🙂
Många fina porslins saker, men jag köpte inget sånt, porslin har vi så vi kan använda dom som engångssaker, däremot hittade jag en annan sak, och jag kunde inte låta bli:
Plus en tavla jag ska sätta på buss toadörren, ”toalettencyklopedin”, och här ska ni få en av dom 10 alternativa skitarna.
1.   Spökskiten.
Du vet att du skitit. Det finns skit på papperet men inget i muggen. Ibland kallas den för torpedskiten av de som hört plasket.
Jag gick och höll tavlan krampaktigt i handen och skrattade så folk där trodde väl att det brunnit någonstans, vilken tur att man kan roa sig, va?
Efter middagen fixade Åke och Rickard med Rickards nyinskaffade pocketbike och han såg mäkta glad ut då han äntligen fick igång den:
Och Nicco gjorde sig klar för deras utflykt med vespan:
Så var den dagen slut och nu har en ny börjat, så jag hoppas att ni alla får en bra sådan!

Tur man kan roa sig

Kolla vad Theresé och Åke hittade på i förrgår:

Dom skulle ut med Theresé DKW ur ladan för Åke ska byta topp på den, och för att slippa handputta bilen runt så bogserade Åke den med EU moppen…jodå, det gick, men han lär inte göra om det 🙂

Det var en vanskligt vinglig färd runt, och EU moppen är nog inte byggd för dylika uppdrag.

Vattenpölarnas häxmästare

Av , , 2 kommentarer 8

 

Igår vart det Bahco i Enköping, jag ville ha en sax och Åke investerade i ett nytt bälte och några verktyg (fråga mig inte vad dom heter). Billigt var det, betydligt billigare än ute i andra affärer, men rätt så osynligt, kanske inte många som vet av det där stället.
När vi kommer ut från Bahco, ser Sally den minsta vattenpölen i Enköping… gör en tjurrusning dit och hoppar i den så det stänker om fötterna. Vad är det med barn och vattenpölar?
Jag, Theresé och Sally rullade vidare till Maxi medan Åke och Anders skulle besöka Bo-Lage, jo, det finns såna gubbar här också 🙂 In på parkeringen rullar en inte så snygg raggarbil, med två yngre killar i samt en något äldre… herre. Ölburken lämnas framme på instrumentbrädan och dom går till uttagsautomaten.
Och vem tror ni uppmärksammar bilen, jomen Sally förstås. –En gaggabil!!! Säger hon, ger mamma ”shoppingvagnsnyckeln” och hoppar glatt iväg och ska kolla in gaggabilen. Näää, stopp, säger Theresé, jag tror inte dom är så sugna på att prata bilar med dig Sally, vi åker hem istället och ser om Bompanina är vaken, och det går hon med på.
Sedan blir det lunch, Nicco och Rickard åker in till Uppsala, vi dricker kaffe ute vid huset och ställer iordning bord, ljus, etc, Sally ramlar utför den tillfälliga trappan och lyckas hitta av en ännu mindre vattenpöl, så hon blir blöt på hela benet, hon hoppar upp och hinner göra tre hopp i den pölen också, bara för att. Sen åker tillbaka och fixar till oss och sedan ut dit igen.
Efter det kommer en efter en dit ut, grillen är i full gång och det är även Theresé som sköter grillandet. Maten var jättegod och även jordgubbspajen som värmdes på ute på grillens eftervärme. Det serverades välkomstdrink, öl i kvadrat, whiskey för dom hugade och päroncognac (några såna slinker ju lätt ner). Vi började dra oss till bussen vid halvtolv tiden, då var vi trötta, men festen fortsatte och vi vet inte än, hur länge.
Nu är det kaffe ute i solen, jag har kokat en kanna och Åke har precis spillt upp termosen. Önskar er alla en fin dag!
 
Maria Lundmark Hällsten