Maria Lundmark Hällsten, Umeå

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Vi tror, jag tror, skulle tro det...

 

En räkmacka på Ullas är inte att förakta och det var precis vad vi åt till lunch igår, kunde ju behövas med tanke på missödet med bussbesiktingen… och vårt lilla firande som egentligen då, skulle ha varit idag.
Lite bullar blev det också men inga ”andra”, utan bara helt vanliga saker. Ja, ni vet… nu ska ni få se på andra bullar, moahaha…
På eftermiddagen hittade jag på att vi kunde åka och tömma släpvagnen på återvinnigen och på väg hem kunde vi köpa en torktumlare och en frys, men det gick åt skogen precis. Återvinningen hade stängt så släpen fick följa med hem igen, med samma skräp på flaket.
Men vi gjorde då i alla fall en avstickare till verkstaden där Jeepen fått sin service och den var faktiskt precis klar, han åkte ut med den då vi kom, bara för att testa om allt var ok, antar jag, och fem minuter senare var han tillbaka.
Servad och klar, och förhoppningsvis ska den nu gå igenom besiktningen som jag ska åka på, vid tolv tiden. En sak som vi retat oss på i evigheter är ett felmeddelande som piper en gång i kvarten, med följande text: Coolant sensor bad. Och vad ska nu detta betyda?
Vi var ju inne på kylarvätska, och den är ju kollad hundra gånger… men då skulle det heller inte stå sensor eller bad, utan förmodligen low, istället, om det var för lite, alltså. Jag googlade igår och se, förmodligen poppade svaret upp, det är sensorn i själva tanken som kan få sig en knäpp och ska därför skakas om lite så den begriper att den har fel, och sen ska problemet vara löst.
Nu har vi inte hunnit kolla det, men tydligt är i alla fall att vi inte är ensamma om att få det meddelandet. Hmph…moderna grejer vet ni, det är inte att leka med. Eller ja, modern och modern, så ny är väl inte bilen, den är ju i faktiskt i 15 årsåldern men ändå den nyaste bilen vi någonsin ägt, och förmodligen kommer det så att förbli, tror jag.
En gammal (yngre) kompis till mig ringde igår, en Susanne från Täfteå, och vi surrade i en timme… lätt. Det blir så då det är långt mellan gångerna man pratar med varandra, man kommer inte ens ihåg vart man avslutade förra gången, vad man berättat eller inte. Och just nu är då allt så snurrigt så jag kommer väl knappt ihåg, vad jag sagt och gjort under den sista timmen.
Man får vara glad att man kommer ihåg vilken sida av sängen man sover på så man inte försöker kliva upp på den andra sidan. Och jag har aldrig i hela mitt liv fått höra ordet tro/tror, så mycket som under dom sista 3 veckorna.
Och vadå tro, tänker jag, jag tror inte på tomten jag, men lik förbenat dyker han upp en gång om år. Undrar just vad man ska ha för teori om den, ni :)
Näpp, nu ska jag avsluta mitt inlägg med samma önskan som alltid, att ni får en bra och innehållsrik fredag.

4 Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar
Grandmother

Anne-Marie Mäkelä säger:

Ha en bra fredag du också. Försök att ta det lite lugnt, det verkar hända mycket omkring dig. Kram

Friday 05 October 2012 klockan 08:06

maluh

Maria Lundmark Hällsten svarar:

Det gör det alltid...man har som upphört att förvånas över hur saker kan hända, hela tiden. Tur är det väl ändå, att man allt som oftast kan skratta åt det :)

Friday 05 October 2012 klockan 08:20

tezzii

Theresé Hällsten säger:

Grattis på bröllopsdagen då!
Varför skickade du inte hit några bullar igår? Snåljåp...!
Kom ihåg att Niccolina har namnsdag imorgon nu!

Friday 05 October 2012 klockan 08:05

maluh

Maria Lundmark Hällsten svarar:

Tur att du påminde mig, om Jennifer alltså. Jag har fryst in några påsar med bullar så det finns garanterat då du och Sally kommer hit, annars får vi väl fixa ett nytt gäng :)

Friday 05 October 2012 klockan 08:17

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS

Vädret

klart.se

Andra bloggar
Fototriss

Ordlös lördag