Ren reaktion, eller?

 

Min långa lillfingernagel höll på få ett snabbt slut igår, då jag öppnade ett köksskåp och ut hoppade stavmixern och slog mig rätt över lillfingret. 1cm kortare blev den, men inget mer, puh, vet hur otäckt det känns då den går av längst ner, då känns det verkligen konstigt.
Sen kan man också fundera över varför man alltid sätter upp händerna för att försöka fånga saker som dimper ner, det är ju inte så att man hinner tänka, aha, här kommer stavmixern, den måste jag ta innan den landar på diskbänken. Ok om man sätter upp händerna för att skydda sig själv, kanske är det man gör, fast man inte tänker på det.
Kom att tänka på min farmor, dom som hade ett litet hönseri däruppe i Malå, och sålde äggen till mataffärerna inne i Malå. Hon hade varit ut i ladugården och hämtat en stor korg med ägg, gick över gårdsplanen och halkar på en isfläck, men istället för att släppa korgen hon bär på, så höjer hon den över huvudet för att rädda äggen, samtidigt som hon offrar ena armen för att ta emot sig, och givetvis så bryter hon den armen.
Vet att hon sa sedan att det var sååå onödigt, och hon kunde för sitt liv inte fatta varför hon inte släppte korgen, vad var äggens värde, jämfört med armen?
Men såna där händelser går nog på ren reaktion, man tänker inte, man handlar, och sen får man se vad det var man fick för det.
Jag gjorde ju en morotskaka igår och den blev ju bara för bra, här ska ni få receptet som jag modulerade om lite:
3 rivna morötter
0.75 dl hackad sötmandel
2 ägg
1dl Stevia strö
1dl råsocker
1dl mandelmjöl
½dl kokosmjöl
½dl vetemjöl
1dl rapsolja
1tsk kanel
½ tsk mald ingefära
1 tsk vaniljsocker
½ tsk bikarbonat
1 tsk bakpulver
Riv morötterna på rivjärn och hacka mandeln. Tillsätt ägg och socker. Kör ca 30 sek med matberedaren eller använd elvisp eller vanlig visp. Häll ner oljan i smeten. Tillsätt övriga ingredienser och blanda ihop.
Ugn: 175 grader ca 45 minuter, låt kakan svalna innan man breder på glasyren.
100-200 gram naturell Philadelphia ost (jag valde light), ½-1 dl flosocker, 1msk citronsaft och lite rivet skal.
Jag skar ut en bit av kakan till mig och skippade florsockret i glasyren, utan tog en aningens stevia istället, samt citronsaften och det rivna skalet, kunde lätt ha gjort så på hela kakan, det var jättegott.
Önskar er alla en fin fredag!
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

6 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Anna H (2013-02-22 22:10)
    Och sen pustar man ut och är lycklig över att man inte fick spetsen rätt ner i foten 🙂 Stevia, är ett naturligt sötnings medel (finns på Ica, dyrt som sjutton) som utvinns av en växt och den är inte blodsocker höjande, finns som strösocker och som typ… puder.

  2. Tina

    Tusen tack för det redan omtalade receptet!

    Och tack för den vansinnigt goda lunchen häromsistens, med födelsedagspresent!! och gott till kaffet, efteråt!

    Nu har jag kommit på att du kan skriva ihop och ge ut ett häfte. Se till att få det tryckt och sedan ser vi till att sälja dem.

    Innehåll:
    Recept, kåserier, berättelser, m m.
    T ex den däringa rondellkörningsbilden, eller en pausberättelse mitt i ett längre recept, om hur du sveper med armen för att starta och stänga datorn…

    Mja, det finns nog väldigt många berättelser att ta av. Skulle tro att det blir tre häften, efter varann.

    Lycka till! 😉

Lämna ett svar till Maria Lundmark Hällsten Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten