Återblick

Ibland går jag tillbaka i arkivet för att minnas, precis som man kan bläddra i en gammal dagbok och plötsligt känner du igen dofterna, ljudet och allt som var då man skrev, just den dagen.

För exakt 4 år sedan, hade jag inne detta inlägg, och det är dessutom en historia jag berättat för Tina, så varsågod Tina, här kommer den igen:

En sann historia

Bild lånad från google.se

Jag köpte den lilla pessimist boken och boken om roligheter, då vi var till Luleå förra våren. Jag är i många avseenden en pessimist men då jag läste boken och alla dessa citat så insåg jag att det var någon jag varit en gång i tiden men inte nu längre. Känns ganska uppfriskande, faktiskt. Fast man kan ju inte låta bli att småle åt alla dumma saker som står i boken.

En av citaten lyder: Du vet att du haft en dålig dag om du önskar att du dog och återuppföddes som en dyngbagge.

Tänk om vi alla skrev ner någonting otroligt/roligt som man hört eller upplevt, det vore väl uppiggande? Ja jag vet inte men jag kör, tänker berätta en sann historia härifrån Umeå.

Min ingifte morbrors syster, en ganska bestämd dam som inte är rädd att visa eller uttrycka sina känslor, var nere på stan och handlade. Detta var nu en 20-25 år sedan. Hon åkte upp på Domus fiket och köpte sig en välbehövlig kaffe och dammsugare/filmrulle. Satt ner sakerna vid ett bord men kände sig tvungen att gå på toaletten innan hon började fika.

När hon kommer tillbaka är dammsugaren borta, vid bordet intill sitter en kille med en kaffe och en dammsugare…han har dessutom tagit en tugga från kakan. Hon stirrar honom i ögonen, säger ingenting men går fram och tar tillbaka kakan. Killen säger inget heller, han ser ut som ett stort frågetecken.

Han går och köper en ny dammsugare, vid det laget har min morbrors syster fikat klart, hon packar ihop sina saker, går fram till killen, stirrar honom återigen i ögonen, snabbt som en vessla hugger hon kakan, och tar en tugga. Rätt ska vara rätt tyckte hon. Han hade ju tagit en tugga av hennes kaka.

Nåja, där hade ju historien slutat om det inte var så att när hon kom hem och plockade upp sakerna hon köpt, vad tror ni då hon hittar i påsen, jo kakan. Den hade halkat ner då hon reste sig för att gå på toaletten.

Fatta vad kul det hade varit om man idag fick tag i den kille som blev utsatt för henne. Vad han tänkte och hur han resonerade. Förmodligen trodde han att det brunnit i hjärnkontoret hos henne och han tordes inte utmana ödet utan lät henne hålla på. Jag tror då att jag vet vad jag hade gjort om jag hade varit killen, men det ska jag låta bli att skriva här.

Önskar er en trevlig helg!