Där får man nog tänka om

 

Marian…nä, Tina, (Ooops där höll jag på avslöja ett alias) hämtade upp mig igår förmiddag, vi hade planerat in en liten utflykt till Holmsund. Där avverkade vi Holmsunds blommor, där det fanns betydligt mer saker än enbart blommor, små saker och annat smått och gott.
Sedan gjorde vi en lov inne på konsum, fortsatte till en second hand affär och avslutade med en lååång fika på Nisses. Nej, vi gjorde en sak till, var in på garnaffären, också, inte för att någon av oss håller på med sånt, men bara för att.
Fick ett mejl från släktforskande Theresé, och hon har tagit sig så långt bak som till 1600-talet, och anser att vi kan kalla oss för ursvenskar då spridningen inte varit så lång, alla släktingar är från Arjeplog i norr till Hallen i söder. (Vilket inte är så långt söderut) Åsele i väst och Obbola i öst.
Där ser man vad några svart/vita foton kan ställa till med… ja ett intresse av att släktforska måste nog också finnas med, annars orkar man nog inte hålla på och söka.
Det hände något igår som gjorde att vi började fundera över liv och död, och hur lite man vet. Vissa som dör där dom sitter eller som väljer att lämna oss då dom sover, vilken skön död, för dom, värre för alla som finns kvar.
Ponera att man fick veta att man hade 1 dygn kvar att leva…vad gjorde man då? Förmodligen ingenting, man skulle ju vara i chock, hur skulle man kunna glädjas åt att få göra nåt man alltid velat, men sedan veta att efter det är det kört.
Man skulle heller inte njuta av sin sista måltid, eller kunna slappna av och bara chilla, jag gissar att allt skulle vara kaos. Man brukar ju så vackert säga att man ska leva varje dag som om den vore den sista, men hallå, skulle någon överhuvudtaget i så fall arbeta???
Inte skulle då jag vilja tillbringa min sista dag på jobbet. Nä, där får man nog tänka över budskapet i den meningen.
Så, det var fredagens lilla fundering, önskar er alla en bra dag!
Etiketter: , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Tina

    Mitt minne…Vad var det som hände, när vi började tänka på The end of it, höll jag på att köra ihjäl oss…?
    Du kan ju mejla mig, så slipper vi vara så offentliga, om det var ngt privat…

Lämna ett svar till Maria Lundmark Hällsten Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten