Nu har jag beslutat en sak…

 

Jag har kommit fram till ett beslut, och det känns ok faktiskt. Med tanke på hur det ser ut här och med allt som är ogjort och med en stundande dragracing säsong i antågande, så sa jag till Åke att jag tar ledigt denna säsong, från tävlandet.
Vi kan ju då få koncentrera oss på Niccos tävlande, att få bort bussen från gräsmattan, är prio ett, inget går ju annars. Niccos juniorare står ju därbak, och den kommer man inte åt eftersom bussen är inbackad.
Den ska sättas ihop, och fås igång. Buicken ska hämtas och justeras eller gås igenom, förhoppningsvis lackas. Staketet på gården kanske vi kunde få på plats. Såg faktiskt rätt så lustigt ut i förrgår, då jag kom från träningen och jag ser en man som genar rätt över tomten.
Sen noterade jag att det var brevbäraren, han hade bilen, och hade väl glömt ett brev så istället för att köra runt tog han den kortaste vägen med sina apostlahästar, och gick över tomten.
Jag sa ju ifjol, att jag egentligen skulle kunna vara utan staket, men inser ju nu att det ändå blir en begränsning, för utan staket, har man väl snart flera stycken som genar tvärs över gården. Vi människor är nog funtade och inställda på att ta kortaste vägen.
Vi har dessutom lilla Winstone, som inte är förtjust i ljudet från traktorer, undrar just vad han kommer att säga på en dragracing tävling, för där är ett traktorljud, blahablaha. Och skulle nu även jag, tävla, så skulle vi måsta fixa en släp till Camaron, kula till bussen, och en genomgång på bilen, som vill spöka, lite så där som allting annat kan spöka, hemma hos oss.
Så därför, ta jag en time out, men räkna absolut inte bort mig helt… jag finns här och en tävlingsmänniska är jag, så om grejerna är klar nästa säsong så kommer jag att stå där, i burnout gropen, redo att ge järnet, första och bästa tävling nästa år.
Nu får ni hålla tummarna för vår Niccolina istället och vi hoppas på en bra säsong för henne, där hon verkligen får känna på hur det känns då sakerna går hennes väg. Önskar er alla en fin fredag!
 
Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

8 kommentarer

  1. Theresé Hällsten

    Inte trodde jag det om min egen mor… Ja, att hon inte skulle komma ihåg sin förstfödde dotters namnsdag och allt… Grattis på mig! Här vankas det massor med kalorier i en chokladkaka som jag bakat, med tre sorts choklad, nötter och grädde… *slickar sig om munnen*

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Marja Granqvist (2013-04-26 18:14)
    Tack Marja…visst kostar det lite att vara osjälvisk, men det kommer att finnas tid till mig med även om det inte blir just nu. Och det är ju kul att få se henne också, när jag tävlar samtidigt, så är det sällan jag får se henne live, vi kör ju alltid, strax efter dom.

  3. Åke

    Jag småler åt Marjas inlägg 🙂 Jag tänkte hela tiden när jag läste igenom inlägget att det finns ett ord för detta… Ett ord som jag brukar säga inte finns i mitt vokabulär 😉 Men du! Banorna finns kvar nästa år, bilen finns kvar men hur lägger du upp träningen nu? TV spel?

  4. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Åke (2013-04-27 02:43)
    Vet du vad…Nicco har fått låna en startgran med handkontroller, där man får se tiden man reagerar på, så jag och Nicco kan ju sitta och träna reaktion tillsammans sen kan man ju gasa lite snällt så där, vid rödljusen, det gör jag alltid, hahaa 🙂

  5. Tina

    Det verkar vara ett genomtänkt beslut, Maria. Kan vara skönt att få saker o ting ordnade, så känns det ännu mer kul att tävla, i framtida säsonger! Blir spännande höra hur det går för Nicco!!

Lämna ett svar till Åke Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten