Den var guld värd

Av , , 4 kommentarer 13

 

Precis innan jag åkte på jobbet igår, vid sista rastningen av Winstone, så dök Ullis, en gammal kompis upp, i sin lilla blåa, med hunden Yrsa i baksätet. Nu hann vi inte mer än fråga hur det stod till, vad som händer just nu och sen var jag tvungen att dra. Vi måste ju få till en dag då vi är lediga och kan träffas igen.
På jobbet, satt vi och hade solen i ansiktet, ena stunden, och den andra så skymtade man dom stora svarta molnen. Men doften ute, just nu, vid den här årstiden, ger en minnen från barndomstiden.
Kulpåsarna kom fram, man spelade pyramid och gropen och allt vad det hette. Jag hade ju fördelen att min bästa kompis pappa, arbetade på den tiden på Bowaters, och där fanns det maskiner som kul-lagren ibland gick sönder på, och då kunde han ha med sig hem, en näve med det vi kallade dankar, och dom var ju guld värda, inget slog en dank 🙂
Man hoppade hopprep och hoppade hage, twistbanden kom fram, badmintonracken, brännbollsträet, tennisbollar och fotbollar. Vad roligt vi hade då. Men titta er runt idag, vart är alla barnen som nu skulle göra allt det där?
Ibland kan man se dom cykla förbi, men inte just nåt mer, vad tråkigt, sitter dom hemma framför tv och dator, eller vart håller dom hus, egentligen? Och tyvärr, så tror jag ju inte att detta kommer att vända, det som är nu, kommer att förbli så, eller bli ännu mer och värre.
Ja, och då inser man också vad viktigt det är med sommarlovet, då dom i alla fall kan få komma sig ut och förhoppningsvis bada någonstans, och få vistas ute, Tyvärr inte alla förunnat, men för några i alla fall.
Tänk er skolan också, aldrig fick vi sitta inne en rast då vi gick i grundskolan, man skulle ut oavsett väder, och jag kommer ihåg vad förvånad jag blev första gången jag fick höra att barnen hade fått vara inne på rasten, för att det regnade. Say what, fick ni vara inne? Och idag är det nog mer regel än undantag, dom får göra lite som dom vill.
Nå, nu ska jag fixa frukost, som idag, av en händelse kommer att bli en gemensam sådan, för Nicco är vaken (otroligt), hon ska ju iväg och ta moppekortet eller åtminstone göra teorin nu i helgen, så hon står snart i startgroparna för att bli dit skjutsad. Önskar er alla en fin lördag!

Vet du vad en kalori är?

Av , , 2 kommentarer 14

Vi tog en promenad till Statoil, chefen ville ha en glass. Då vi stod och hade halvtidsvila uppe i backen, så sa hon att jag hade en snygg jacka på mig.

Ja, sa jag, det tyckte jag med att den var då jag köpte den för 3-4 år sedan. men jag har aldrig kunnat ha den, den har varit för liten, men nu så..

Hm, så sa hon, vet du vad kalorier är? Nja, svarade jag, jag vet att dom är goda.

Ja sa hon, det är små djur som syr in kläderna på natten. Hahaa…sa jag, då förstår jag, och det är tacken då, för att man käkar upp dom små godbitarna.

Sedan var vi framme på macken. En förmån i detta yrke är att man kan få köpa sig en glass, och sedan få betalt för den. Vilket jag då gjorde. Den innehöll hela 107 kalorier och va fasen, sa jag, jag kan ju inte ge 107 stycken kalorier sparken, så jag åt upp den, fast hunden fick också en liten del av den 🙂

Nu har jag beslutat en sak…

Av , , 8 kommentarer 16

 

Jag har kommit fram till ett beslut, och det känns ok faktiskt. Med tanke på hur det ser ut här och med allt som är ogjort och med en stundande dragracing säsong i antågande, så sa jag till Åke att jag tar ledigt denna säsong, från tävlandet.
Vi kan ju då få koncentrera oss på Niccos tävlande, att få bort bussen från gräsmattan, är prio ett, inget går ju annars. Niccos juniorare står ju därbak, och den kommer man inte åt eftersom bussen är inbackad.
Den ska sättas ihop, och fås igång. Buicken ska hämtas och justeras eller gås igenom, förhoppningsvis lackas. Staketet på gården kanske vi kunde få på plats. Såg faktiskt rätt så lustigt ut i förrgår, då jag kom från träningen och jag ser en man som genar rätt över tomten.
Sen noterade jag att det var brevbäraren, han hade bilen, och hade väl glömt ett brev så istället för att köra runt tog han den kortaste vägen med sina apostlahästar, och gick över tomten.
Jag sa ju ifjol, att jag egentligen skulle kunna vara utan staket, men inser ju nu att det ändå blir en begränsning, för utan staket, har man väl snart flera stycken som genar tvärs över gården. Vi människor är nog funtade och inställda på att ta kortaste vägen.
Vi har dessutom lilla Winstone, som inte är förtjust i ljudet från traktorer, undrar just vad han kommer att säga på en dragracing tävling, för där är ett traktorljud, blahablaha. Och skulle nu även jag, tävla, så skulle vi måsta fixa en släp till Camaron, kula till bussen, och en genomgång på bilen, som vill spöka, lite så där som allting annat kan spöka, hemma hos oss.
Så därför, ta jag en time out, men räkna absolut inte bort mig helt… jag finns här och en tävlingsmänniska är jag, så om grejerna är klar nästa säsong så kommer jag att stå där, i burnout gropen, redo att ge järnet, första och bästa tävling nästa år.
Nu får ni hålla tummarna för vår Niccolina istället och vi hoppas på en bra säsong för henne, där hon verkligen får känna på hur det känns då sakerna går hennes väg. Önskar er alla en fin fredag!
 

Hummelbumla

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag och chefen hade ett riktigt vårmöte för en stund sedan. Chefen satt uppe på Ålidhem centrum och käka en glass då det dök upp en humla. Och den var tydligen sugen på glass, den med 🙂

Men sa jag, vad lever den där av nu då, det finns väl inget som är färdigt? Mer hann jag inte säga så kom han tillbaka, och gjorde en störtdykning ner på chefens väska och där ni, kröp han in… men hallå, hade han tänkt stjäla pengar, eller vad?

Kunde blitt en stjärna

Av , , 4 kommentarer 15

 

Eloise var betydligt piggare igår, hon sprang till matskålen så aptiten var det heller inget fel på, och det är ju bra, i alla fall med tanke på vad hon gått igenom, inte tror jag att man själv var så sugen på att knapra på någoting om man dragit 4 tänder.
Jag tränade och sedan satt jag och Winstone ute en timme, här på gården. Jag åkte upp en snabbis till Tina, skulle in på Expo och hon bor på vägen dit. När vi satt och pratade ringde min mobil, det var från SVT.
Hon presenterade sig och frågade om jag hört talas om programmet Bulldog, nej sa jag, men då hon berättade vidare så har jag nog allt hört talas om det. Amy Diamond är programledare och barn som av olika anledningar inte kan ha hund, får önska sig en hund för en dag.
Och just nu skulle dom vara i Umeå och önskan från en pojke var just en Japansk spets. Så dom undrade förstås om Winstone skulle vilja vara stjärna för en dag.
Jag satt och undrade i samtalet hur stackarn Winstone, den yrbollen, skulle kunna tämjas så pojken ens skulle få klappa honom, så när hon pratat klart, frågade jag om hon visste hur gammal Winstone är. Och det visste hon ju inte, så Winstones tid i rampljuset får bli en annan gång. Han är ju alldeles för ung och otämjd för att kunna vara med på något sånt, men kul att dom ringde i alla fall 🙂
Idag har jag bytt pass, så jag jobbar dag, därav denna tidiga morgonblogg. Åke ska besikta Mazdan om en timme så då hämtar han upp Winstone som får åka lastbil idag. Det krävs lite planering då man har djur. Önskar er alla en fin torsdag!

Nu ni, har svaret kommit

Av , , 2 kommentarer 11

Nu har svaret från hudläkaren kommit…vävnadsprovet påvisar eksem och man har övervägt kontakteksem, say what???

Hur kan man få kontakteksem på en fläck på baksida vad, och vad är det därbak som jag kommer i kontakt med, förutom mina brallor, är jag allergisk mot dom, på just den fläcken?

Ja, en sak är ju då säker, jag är glad att det INTE är hudcancer, och om jag fortfarande har problem skulle jag kontakta dom. Och det får jag väl lov att göra då, eftersom jag redan kliat bort rugan, 3 gånger, så kliar gör det än. Och då får jag väl passa på att fråga hur detta kan komma sig.

Gissningslek

Av , , 8 kommentarer 13

Vi kollade igenom gamla bilder igår, som vi haft på vår gamla dator, och sedan lagt in på ett externt minne. Ramlade över denna bild och vem tusan är detta???

Det är Theresé, sa Åke, nähädu sa jag, det är det inte. Vi glodde vidare:

Nä Niccoilna är det, sa han då. Men inte, sa jag… kolla på tröjan, det är ju DIN tröja. Sen klickade vi fram en till bild och se:

Hahaa…oj vad vi skrattade, hade ingen aning om att Åke ens varit sååå långhårig, haha.

Livet leker, tror han ja!

Av , , 6 kommentarer 11

När jag lämnade in Eloise igår, så skulle veterinären bära ut henne i buren. Från ena rummet till det andra. I väntrummet stod ett par med en hund, mellanmodellen, och veterinären sa till hunden som visade tendenser till att bli uppspelt, -Ta det lugnt du… det som är i den här buren, är lika stor som du! Och visst har hon rätt i det, jag har ju fullt sjå att bära henne, och 7 kilos strecket är passerat, nu är hon närmare en 8 kilos katt.

Tyvärr visade det sig att Eloise har något som heter forl, och detta är en tandsjukdom utan botmedel. Hennes tänder ruttnar upp och igår fick dom dra bort 4 stycken, men som veterinären sa, hon kommer antagligen att tycka att det blev betydligt bättre, utan dessa tänder.
Hädanefter är det insmörjning av tänder och tandkött, varje dag, för att försöka hålla undan bakterier som kommer att fastna i alla gropar som blir i hennes tänder, och en tandcheck, en gång/halvår. Vidare så var hennes korsbandsskada, inte helt ok, något instabil, men knäskålen sitter där den ska, så även där blir det en livstids medicinering för att hålla smärtan och inflammationen borta.
Så får vi se tiden an, är det så att hon blir påverkad av medicinen, vilket inte är omöjligt, eller att hon blir håglös på annat sätt, så är det inte så mycket mer dom kan hjälpa henne med. Men det får vi ta, den dagen, just nu så bor hon då kvar här och förhoppningsvis är hon piggare idag än hon var igår, då hon bara låg och blundade hela kvällen:
Enya var sur som en kart, och fräste åt både Eloise och Winstone, och satt och surade under hyllan:
Winstone, ja… han fattade ingenting han. Han tror att livet är en lek och försöker konstant få igång båda katterna till lek, men dom vill icket.
Jag hade skickat ett vykort till Sally, som hon fick igår. Jag skrev att jag hört att hon slutat med nappen, och att Winstone säkert skulle vilja leka med hennes Pippi hus som hon fått. Och jag ställde även frågan om hon visste vad hackspetten gör då han hackar. Detta kommer sig givetvis ifrån att vi spelade den låten för henne då vi var till dom sist, ni vet, den där tragiska hacka hål visan, som bara var en upprepning hela tiden.
Och nog visste hon vad hackspetten gjorde då han hackar, till Theresé stora förtret 🙂 Sally ringde till mig igår, och sjöng bä bä vita lamm, och jag gissade att det var mamma som drillat henne till att sjunga något annat än just hacka hål, men så var inte fallet, vart hon fick bä bä vita lamm ifrån, kunde Theresé inte svara på.
Önskar er alla en fin onsdag!

Åh vi leta och vi leta…

Av , , Bli först att kommentera 12

 

Nicco ropade för några kvällar sedan, däruppifrån…sen kom hon ner kånkandes på en plastlåda, fylld, inte enbart med diverse saker utan även Eloise som hittat sig en skön bädd:
Det gick en stund och sedan hade vi tänkt hoppa i säng, och i vanlig ordning kollar man att alla djuren är där dom ska vara, och nu saknades Enya. Som förövrigt var efterfrågad, någon timme innan, men vi tog för givet att hon var nere i källaren.
Vi letade härinne, jag var ner i källaren och där fanns hon inte, kvar var då att leta uppe hos Nicco. Det tog sitt lilla tag innan hon återfanns, inklämd i en madrass i hennes klädkammare. Jojo, så kan det gå om man inte sätter haspen på.
Maria Lundmark Hällsten