Moget bemötande…

När jag gick morgonpromenaden, i förrgår, råkade jag, för en bråkdel av en sekund, lägga fokus på nåt annat och noterade inte att Winstone, inte stannade kvar bakom mig, och luktade på blommorna, nä, han bestämde sig för att byta sida, och gå över gång/cykelbanan, tyvärr, samtidigt som det kom en cyklist.

Det här är lite lustigt, för det har aldrig hänt förut, jag har haft full koll på vart han varit, enbart för jag VET, att det kommer cyklister, utan ett ljud, i 120… många av dom, och därför brukar jag inte låta honom gå utan att jag har uppsikt över honom… nå, nu var det ju försent.

Men vad som sedan hände, retar mig nåt fruktansvärt, killen som höll på cykla på Winstone (fast han nu inte gjorde det) börjar svära som en borstbindare. Vad i HELVETE…JÄVLA… SATANS…allt detta medan han fortsätter att cykla, det sista jag hör är: VET DU HUR FAANS, NÄRA DET VAR, ATT JAG HÖLL PÅ CYKLA PÅ HONOM???

Eftersom allt detta utspelas under några få sekunder, hinner jag inte ens öppna munnen, jag är väl först förskräckt över vad som nu höll på hända, men sedan detta bemötande… HÅLL KÄFTEN OCH VÄX UPP… hade jag lust att skrika, och när jag sedan går runt och försöker smälta detta så blir jag plötsligt medveten om det här när ont blod väcks.

Jag blir ju lika arg som killen, men jag säger ingenting om hur jäkla knäpp jag tycker han är, utan jag hinner ropa tillbaka innan han försvinner: JA, JAG FÖRSTÅR DET!!!

Hade han nu varit mogen nog att stanna av, när detta hade inträffat, så hade han fått min seriösa ursäkt, och jag hade förklarat för honom att det absolut inte var hundens fel, utan mitt, eftersom jag brustit i uppmärksamhet, under en sekund (mer behövs inte, jag vet). Men ursäkten fick han ju aldrig, och lär inte få heller.

Men visst fick man en påminnelse om hur man bemöter andra är precis vad man får tillbaka… om man nu inte som jag… inte hann :)

Sen, som försvar till hans beteende, jag kan förstå att man svär till… av rädsla, det hade nog till och med jag kunnat göra, men det borde ju räcka med en eller två svordomar och sedan hade man ju också kunnat stanna av, eller… correct me if I’m wrong?

Jobbar idag… så jag vet precis vad jag ska göra nu, önskar er alla en fin torsdag!

Etiketter: , , , , , , ,

6 kommentarer

  1. Maria Skiddi

    asch, han vart väl lika chockad som du, och vem vet hur bråttom han hade? Konsekvensen hade ju kunnat bli en död hund och en svårt skadad cyklist åxå..

    Ha en bra dag!

    • Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

      Absolut, men vad hjälpte det att han svor och hade sig…och är han rädd för sitt eget liv, borde han kanske ta det lite lugnare på cykeln och inte komma från ingenstans, oavsett om han har bråttom :)

      Sånt beteende gör att jag antar att han inte är en speciellt trevlig människa i övrigt, även om han blev chockad och antagligen rädd, kan man inte hantera situationer bättre än så där, är man dåligt förberedd. Undrar hur han reagerar då hans barn spiller ut mjölken på morgonen???

  2. grandmother

    Jag förstår att både han och du blev upprörda, det hade kunnat sluta på ett mindre bra sätt både för Winston och killen. Tur i oturen att det gick så bra för er alla tre. Men nog är det lite otäckt att cyklisterna kommer så ljudlöst och snabbt. Min uppfattning är nog att man får sakta ner och vara beredd om man ser barn, hundar, katter, ankor, you name it, framför sig på samma sätt som man får göra när man är ute och kör bil och ser barn eller djur framför sig. Ha en fortsatt bra dag!

    • Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

      Kanske skulle ha ropat efter honom och frågat om han hade en ringklocka… eller nä, jag tror han hade exploderat då :)

      Och tur i oturen att det inte var nåt annat i vägen.

  3. Tina

    OJ! :( Tur i oturen att alla klarat sig!
    Tycker att många cyklister kommer susandes alldeles för fort och verkar har dålig koll på medmänniskorna på gång- och cykelbanan!!
    Verkligen skum reaktion…Att skrika till i ren förskräckelse är väl en sak, men sedan…Att fortsätta så där…!!! Det var nog utlopp för mkt skit som han passade på att spilla på dig och lille Winstone.. Skönt att han cyklade vidare ändå, han var inte mottaglig för din ursäkt!

    Tycker du svarade bra då du bekräftade hans ilska, så som man ska göra med de som spricker på det där viset, barn el vuxna.

    Nu sänder jag en massa positiva tankar så att din dag ska bli fabulös! :) Vi får försöka göra som Winstone, nämligen Leva i nuet.

  4. Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

    Tack Tina… jag är positiv ändå… det där är nu glömt och över :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>