Minne

Fototrissens tema idag är minne. Och minnen kan ju vara så oändligt mycket, smaker, bilder, musik och samtal med vänner.

Många minnen bär vi med oss, dom finns bara där, och andra får man bli påmind om.

Jag har köpt en ljusslinga i kulörta färger, och när jag kom hem från affären igår så hade min man Åke satt upp den på bron, och för mig väcktes minnen av att bara se alla dessa färger.

Foto1066

Som barn firades alla jular hemma hos farmor och farfar, uppe i Lainejaur/Malå, och där, utanför deras hus, hade dom varje jul en liten gran med just kulörta lampor i, inga ljusslingor, visserligen, men färger 🙂 Och julen blev alltid så där bra som man hoppats på.

Vi gick ju ut igår kväll och tog oss nåt drickbart på Bus stop, där kom Jeppe fram, en gammal kompis till Åke, och dom började prata just minnen.

Åke berättade att han och Jeppe hade tagit sina skidor och begett sig upp på rödberget (bara en bit härifrån), och den backen är inte att leka med, inte så lång, men duktigt brant.

Åke for iväg först och klarade sig helskinnad ner, sedan var det Jeppes tur… och Åke väntade, och väntade, men ingen Jeppe kom. Han ropade men fick inget svar. Så han kände sig tvungen att maka sig uppför den branta backen igen för att se vad som hänt.

Ingen Jeppe där, men när han tittade utför och långt åt sidan, såg han skymten av lille Jeppe, stakandes i förtvivlan, på väg hemåt.

Senare på dagen eller om det blev nästa dag, så stötte dom på varandra igen och Åke undrade vart sjutton han tagit vägen då han skulle komma åkandes nerför backen. –Mamma, ropade, svarade Jeppe, hahaa… fast ska vi vara seriösa så hade han förmodligen inte hört henne om hon ropat, inte ens om hon haft en mikrofon.

Så det var nog så att han hittade på en ursäkt, för att slippa åka utför… och enligt Åke så myntade Jeppe uttrycket: Mamma ropade! Därför har jag nu letat i gömmorna och hittat ett kort på min mamma, min storebror och jag, och med familjen har man ju givetvis, många minnen:

003

Avslutningsvis får det bli en bild på lille Winstone, som idag inte alls är i närheten av att vara så här liten, som han var för 10 månader sedan, och vilken tur att man fotade honom, annars hade man aldrig trott att han en gång sett ut så här:

DSC01086

 

Flera minnen kan ni kolla in om ni klickar på den här länken:http://fototriss.blogspot.se/

 

 

Maria Lundmark Hällsten