Fototrissen idag har temat tillsammans, hm *kliar sig i huvudet*. Tar kameran och går ner en bit i källartrappan, hittar där en liten del av min burksamling, tillsammans kan dom bilda pyramider eller en härlig smak tillsammans med andra drycker, notera att burken till höger, längst ner, har ordet Till på sig och är dessutom tillverkat på TILL bryggeriet 🙂
Sen hamnade jag i ett skåp i köket där jag grävde fram min receptbok. Ingredienserna var för sig, utgör ingen större smaksensation, men tillsammans kan dom få en människa att känna sig fullkomlig:
Och avslutningsvis, en bild där vi hängde ihop, tillsammans med ett glatt gäng som firade en 50 åring:
Här kan ni kika in på andras tolkningar av temat: Fototriss
Vilken härlig dag igår, då man sitter i hörnet härute så var det varmt i solen, helt otroligt. Åke tvättade bilar, jag sopade lite stenar från plattorna, hade en skinkstek i ugnen, kaffe i koppen och inga bekymmer i hela världen…haha, och det har jag inte nu heller 🙂
Jag gick över på HP:s och innan jag gick kastade jag bort tulpanerna jag köpte förra lördagen, dom hade gjort sitt. Så köpte jag ett gäng nya, dom har ju så läckra färger, men jag undrade vad tusan jag köpt egentligen, så här såg dom ut då jag satte ner dom i vasen, och efter en timme så hade dom förändrats:
Åke kom upp med Theresé dagbok, han hittat i källaren. Ja, vi läste den, och jag ska säga med en gång innan ni tycker att vi är respektlösa, det är jag som skrivit dagboken till Theresé, och det var innan hon själv började skriva så smått. Jag klistrade in bilder och biljetter och skrev lite kort om hennes dag.
Men så stötte vi på en sida hon fyllt i själv, hennes önskelista inför 7 årsdagen och hör och häpna, med på listan finns följande…en tvätt/torkvinda!!! Alltså vad har vi för barn egentligen 🙂 En himmelsäng och ett hus…mja, jag törs lova att ett hus blev det inte och torkvindan skulle ju kunna vara en potentiell present inför hennes 29 årsdag 😀
Idag vet jag inte vad vi hittar på…den är oskriven än så vi får se. Önskar er alla en fin, lugn och skön söndag!
Lördag morgon, man är ledig och man stiger upp klockan 6…otroligt!!! Jag har inte bara suttit på latsidan heller, jag har faktiskt städat…på skrivbordet… på datorn 🙂 Jaja, jag vet, det var inte så krävande.
En utedag blev det igår, kan man väl kalla det, jag hade ett möte nere på stan och sedan mötte jag upp Anna, en gamm…yngre föredetta arbetskollega, och jag invigde NK med en kaffe och lunchmacka. Jag har aldrig varit innanför dom där dörrarna förut, vet inte riktigt varför, men jag har nog aldrig tänkt på att det funnits.
På eftermiddagen mötte jag upp Helena och en av hennes söner på Ålidhems centrum, och vi fick surra en stund, alltid lika trevligt.
Jag passade på att gå in på Kryddhyllan och införskaffade en förpackning med vårrulle-plattor, som jag tänkte skulle fyllas med smet, kanske idag, eller så tar jag det imorgon, vi får se vad jag känner för.
Handla och fixade middag, brände iväg på Djurmagazinet, hade glömt att Winstone var utan mat och Enyas förråd hade krympt rejält, sa hej då till Nicco, Andy och Winstone som ska tillbringa helgen i Bjurholm, och sen… gjorde jag helg.
Nu ska ni få ett nytt ordspråk att klura på…om ni får ont i huvudet…ta INTE en Ipren, det första ni gör, grunna en stund först, på om det bara kan vara fantomsmärtor, hehee…önskar er alla en trevlig lördag!
Man har ju i alla år hört talas om dom försvunna sockorna i tvättmaskin/torktumlare, och förmodligen är det ingen, som inte upplevt detta fenomen. En socka är spårlöst försvunnen, och vissa av dom, återfinns aldrig, dom har gått ett okänt öde till mötes.
Och då kan man inte annat än bli smått chockad, då man tvättat sina svart och vit randiga sockor och när man ska para ihop dom, så är en av dom grå…what the FUUUDGE???
Jag plockar upp den grå sockan och funderar verkligen på hur detta är möjligt, hade kunnat vara det om man haft gemensam tvättstuga med ett helt hyreshus och någon hade glömt en i tvättmaskinen, men här är det ju bara vi. Nå, jag slapp grubbla så länge på det där, sockan hade vänt sig in it och ut, och på avigsidan, såg den ut så där 🙂
Vi hade ett bra möte på jobbet igår, gick dit på barmark och hem, pulsande i snö. Fast Åke plockade upp mig, han hade precis kommit hem, så jag behövde inte gå hela vägen… men det hade jag sluppit ändå, om jag velat, min fina vän Tina, hade redan erbjudit sina biltjänster till mig 😀
Kolla in bilden som cirkulerar på FB:
Och detta påstående, att samojeden är den enda hunden som liknar en isbjörn, måste jag genast dementera, kolla Winstone som liten valp:
Niccolina Hällsten är fotograf
Måste uppdatera lite, kolla vad som helt plötsligt dök upp på FB, för någon minut sedan, kunde ju inte ha passat bättre och jag får väl gå med en avig socka på då 😀
Winstone kan ju låta fruktansvärt elak, då det ringer på dörren eller då någon klampar på trappen. Han rusar iväg som en babian och sladdar ut i hallen men då han kommer fram till den som står där, så är det lugnt, ja han kan skälla, men samtidigt hoppa upp och visa glädje. Han viker bak öronen och är kärvänlig, dock saknar han vissa skills att vifta på svansen.
Nå, Nicco har en gång frågat om jag visste varför en hund lägger öronen bakåt och rätt så tydligt blir det då Winstone sitter ute och gör nummer 2, då åker öronen bakåt. Man skulle kunna gissa att det är för att vara på sin vakt, dom lyssnar om det kommer någon, men nej, dom gör det för att visa sig fredligt sinnade, dom vill väl för fasen inte bli attackerad då dom sitter där i godan ro och skiter.
Jag googlade på det igår och hittade följande text:
Öronen är en av hundens mest tydliga språkmöjligheter, genom att rikta öronen framåt kan hunden uttrycka självsäkerhet, hot eller intresse. Stryker hunden öronen bakåt visar den osäkerhet, underkastelse eller rädsla eller också visar hunden att den är fredligt sinnad och vill undvika bråk. Slutcitat
Jag tror att vi kan läsa av Winstone rätt så bra nu, han är i grund och botten helt ofarlig men vill ibland verka tuffare än han är, men öronen ligger alltid bakåt då nummer 2, utförs, och då han hoppar upp för att välkomna människor hem till oss.
Och här har vi då den raka motsatsen…katten. Jag smyger fram kameran till Enyas ansikte för att fota:
Och hon blir helt klart irriterad över uppmärksamheten, det syns på hennes öron. Nu är våra katter, snudd på dom fredligaste katterna i världen, och hon skulle i detta läge aldrig göra ett utfall mot mig, möjligtvis hoppa ner och springa iväg, men fruktansvärt sur, förstås 🙂
Och detta kan givetvis skapa vissa problem, Winstone och katterna ihop, dom snackar ju inte samma språk. Och svansföringen är det samma sak med, hundar viftar av glädje, katter av irritation, hunden visar upp magen för att underkastelse, katten för att kunna riva dig ordentligt, med alla fyra tassarna… och så vidare.
Det var dagens lektion i djurens tecken. Idag är det möte på jobbet, annars inget inplanerat. Igår var jag och Nicco på tandregleringen, hon vill ha tågräls, så det ska det bli, och jag och Tina, var på PMU, ute på Teg, (loppis) oj vad förvånad jag blev, att det är sååå stort, och vilka överkomliga priser, jämfört med andra ställen, så där kan man nog fynda om man hittar det man är ute efter.
Jag är lite så där, att om jag ska köpa en sak, som vi behöver, till exempel tvättmedel, och dom har en nyhet och ett erbjudande på affären, så kan jag visst prova på, varför inte. Man ser på slanten och vad är det som säger att man inte skulle kunna börja gilla ett annat märke.
Så var det för några dagar sedan, jag passerade en skyltning med en ny tandkräm, såg flashig ut i sin förpackning, jag läste snabbt något om att man skulle få vitare tänder…med en gång. Jaja, jag går normalt inte på sånt där, och det gjorde jag inte då heller, men jag köpte i alla fall, det var ett normalt pris och det är kul att testa andra smaker.
Kvällen anlände och det blev dags att göra sig klar för natten. Jag sprättade den nya tandkrämen och tyckte den såg god ut, det var den också, inget fel på smaken men ni skulle se färgen!!! Knallblå, det såg ut som om jag käkat upp en smurf…seriöst. Alltså inte bara på tandborsten utan även då man spottade ut den.
Men så tänkte jag på det här med färger, blått är en rätt så fräsch färg, många tandkrämer har ju den färgen också, undrar varför? Tänk om den hade varit knallgul i stället, man hade ju fått hurven om man borstat sina tänder och det blivit alldeles gult i munnen, usch…
Fast grejen är ju då, måste den vara färgad överhuvudtaget, varför? Den kunde ju lika gärna få vara vit, eller genomskinlig, men vill vi ha färgen för at det ska se gott ut, eller vad beror det på. Är tandkräm i grunden, gul eller grå, och det är för att dölja det, som den ska färgas, eller beror allt på vår egen fåfänga, ja man kan ju undra över mindre.
Apropå smurfar, dom kommer för mig alltid att förknippas med min kusin Anna. Vi hade så mycket kul ihop då vi var yngre, jag hade en bandspelare, ni vet, en sån där stenålders sak, som man kunde spela in på, utan mikrofon till och med. Vi hade trängt ner oss mellan spisen och skafferiet i stugan, och där satt vi och spelade in.
Nu råkade jag trycka ner play-knappen, rec-knappen OCH spolknappen, då vi satt och sjöng, och det lät ju exakt som smurfarna då vi spelade upp den, så givetvis var vi tvungna att spela in deras sång, saft, saft hallonsaft, och vi garvade så vi tog oss inte därifrån, min kusin Robin kom in och undrade vad tusan vi höll på med, vi skrattade väl så vi började gråta…haha, litet minne så där, från ungdomen. Kul bandspelare, synd att den havererade till slut, kunde det ha berott på våra galna inspelningar, mm, det får vi inte veta 🙂
Nicco hävdar att hon inte haft en lätt uppväxt… hon har önskat sig en sko-tork, sedan hon var 8-10 år och har ännu inte fått någon. Däremot blev hon erbjuden en, av vår svärson Anders, som skulle vara ett hemma bygge, men den ville hon inte ha.
Anledningen till varför du inte fått en sån, sa jag, är att om du skulle frysa en dag så skulle du förmodligen kura ihop dig under den apparaten och låta den få gå på fullt ös… så det går inte. *skratt*
Sen blev det värre… jag påmindes om en annan sak hon önskat sig i yngre år.. . ett, tadaaa, våffeljärn. Alltså hallå!! Nu var ju grejen den också att vi hade, på den tiden, inte råd att köpa ett våffeljärn, seriöst alltså. Men Nicco råkade ha pengar som hon fått av sin mormor och morfar, så hon, mina vänner, köpte sig ett prima våffeljärn. *Ännu mer skratt*
Stackars barn… men vadå, hon får ju ta med det den dagen hon flyttar, och kan ju då få bjuda hem oss på en våffla, eller två, kan ju inte bli bättre 🙂
Det var bastukväll igår, och jag var efterlyst. Birgitta ringde tjugo över sex och undrade vart stackarn jag var, och här satt jag och hade totalt glömt bort att det var bastu… det fanns inte i min värld. Men det är ju tur att det är nära, jag tog dock bilen dit, för jag var ju tvungen att fixa en trisslott innan, man vill ju vara med på vinsterna, och det blev 90 kronor, så nu har vi en hundralapp per skalle, och datum för middag på Mammas, är redan bestämt.
Enda giltiga ändringen skulle väl kunna vara om vi skrapar fram en miljon… då kanske vi tar en middag på ett annat ställe, vem vet 🙂
Igår morse vaknade jag 5,19, min väckare ringer 5,20, så jag hann slå av den, men irriterande då man vaknar precis då, och känner hur skönt det var att lägga ner täcket bakom ryggen och drömde om att få somna om…i morse gjorde jag samma sak, fast nu stod klockan på 5,18…gilla läget, det är tisdag, och en ny dag, hoppas den blir bra, för er alla, mig inklusive!
Jag blev uppringd från Eksjö för några dagar sedan. Nyfiket svarade jag och undrade vad Sören kunde ha på hjärtat, jag såg ju att det var han som ringde (vi brukar som inte pratas vid på telefon), och han lät lite förvånad men så sa han, jaha, det är du, ja, jag undrar vad du ville, det var du som ringde.
Ja det är ju inte första gången jag ringer upp någon, Theresé fick ett samtal då vi var på Nydala med hundarna och hon trodde att jag hade stoppat in mobilen i tvättmaskinen, det lät så konstigt.
Min mobil tar en minut på sig för att låsa knapparna, så har man haft igång den och sedan inte har tid att invänta låsningen så kan den alltså få eget liv om knapparna kommer åt på lämpligt ställe.
Nå, det var ju trevligt att prata med Sören en stund, och Theresé ringde ju upp för att höra om jag verkligen tvättat mobilen eller inte. Och se, igår ringde Tina upp och undrade vad jag menade med mitt sms… det var tomt, hahaa…nä, sa jag, om du fått ett sms så var det inte jag utan mobilen.
Sen, kan man ju göra som Tina också, och skicka iväg sms till fel personer. En skrev hon till och skulle skänka bort en slant till… menat till dottern nu, men det var en väninna till henne som fick erbjudandet.
Mig skulle hon bjuda på öl bara så där, men jag tyckte allt att det inte stämde riktigt och visst, det gick en minut så kom nästa sms, det var inte menat till dig…så kan det gå 🙂
Måndag…ja, vi gillar läget och accepterar att den är här, igen, och lika snabbt kommer fredagen, jag lovar. Önskar er alla en toppendag!
Nu ska vi i dagens fototriss, ner på grodnivå, och kolla på världen ur det lilla djurets synvinkel. Ja vi testar!
Kryper ner och riktar kameran upp mot soffan, uj, vilket stort djur som sitter där och spejar:
Hoppar vidare ut genom köket och kommer in i hallen, där ligger ännu ett konstigt djur… jag känner mig uttittad:
Och längre bort, samma rum, jag skådar ett ljus däruppe, det är ett fönster, men hu… vad är det som ligger där och ser så tvärsäkert ut… ännu ett fyrbent luddigt djur, ja jag säger då bara det:
Hur andra grodo…människor tolkat grodperspektivet, kan ni kolla in här. Fototriss
Presentation
Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.
Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 56
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone
Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier.
Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåtSenast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.
Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok: Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.
Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste kommentarerna