Aftonen

Jag har bytt mobiloperatör…så jag hade täckning till Åmsele sedan nada. En pinne fick jag under en kort stund så jag fick ett meddelande från Tina, sedan dött igen. Jag och Åke tog med Winstone på en promenad, och se, borta vid bron hade jag så pass med täckning att jag kunde smsa, men inte blogga, hm…

Skrev nämligen ett inlägg, men det ser inte ut att ha kommit in, nåja, vi är då hemma nu i alla fall och helgen har precis som alla midsommarhelger varit alldeles kanon. Vi tog oss inte härifrån, Umeå, förrän vid halvtolv, Andy hade nämligen problem med sin Buick som blev strömlös på väg hit från Bjurholm, Åke fick göra en utryckning och hämta hit honom, sen tog det sin goda tid att få den laddad så vi kunde åka.

Vi käkade en midsommartallrikslunch och sedan chillade vi lite, här är vi på stranden:

006 007 008 009 013 014 015 020 021 022 023

Winstone stormtrivdes!

Och alla stortrivdes nog då solen tittade fram, ut i mellan:

028 029 030 031 033 035 036 038 040

På kvällen blev det grillat och vi satt i Saloonen, vi hade lika kallt som det har varit överallt annars, fast solen sken.

Foto0119 Foto0122

Vi kan då i alla fall konstatera att det kanske var lika så bra, för ett är jag då alldeles på det klara med, hade vi fått ha 25 plusgrader och sol, så hade vi suttit ute och kämpat med mygg, knott, broms och svidare, så det var nog på ett ut.

Kvällen fortlöpte inne i Saloonen där det var lite livemusik, med John Lloyd Christoffer Edén Brändström på gitarr, Ulf Andersson bakom trummorna och Linn Rebecka Lagnemyr med sin skönsång, sedan stämde vi alla in på olika visor och låtar…man kan säga att det gungade i lagården 😀

En trevlig midsommarafton, med andra ord, jag återkommer med dagen efter…sedan 😀

Bussfrämmen

Midsommaraftonsmorgon…det är idag det. Vi fick hit några igår som ville låna bussen för en natt, Theresé, Anders och Sally. Tanken var att dom skulle sova över på hotell, efter vägen och sedan fortsätta direkt till Maltträsk idag men dom ändrade sig.

Åke fick sin kommande födelsedagspresent, 2 linnen och presentkort, jag fick dessa två, fina burkar:

Foto0116

Samt ett likadant presentkort:

Foto0117

100 dollar att handla på Summit för, inte illa alls 😀

Jag, Åke och Nicco satt ute och pratade igår kväll, i väntan på att dom skulle komma och lite pyssel med packning och så där, rätt var det är låter det något från luften eller tallen, och ner kommer det fågeldun svävade som ett litet snönedfall, hm…kanske dom har storstädning i tallen eller så var det nåt som flaxade förbi och släppte ner lite dunbolster, bara för att.

Så kom vi in på ämnet fåglar. Jag har en syster som värnar om alla djur och då hon var liten så skulle alla som nu dött, givetvis begravas. Det var allt från humlor till fåglar, ja, jag kom då ihåg att då jag var barn, så hämtade vi alltid lite grodyngel, var kul att se dom utvecklas.

Den här grodan, fick ben och svansen höll på försvinna och sen *pang* så dog den. Jag begravde den utanför min lekstuga. Sen kom nån kompis förbi och då grävde jag upp den igen, ville visa…(makabert egentligen) och då var ett ben borta. Pappa sa att det fanns djur som lever i jorden som förmodligen hittat grodliket, ja, jag vet inte, men tycks komma ihåg att det var en mindre, chockartad upplevelse…det var ju min groda.

Nu ska jag göra sallad…till 25 personer, sallad vi ska ha till det vi grillar ikväll, sen ska jag steka lite småbiffar att ta med till dagens lunch, som även kommer att bestå av skinka, rostbiff, potatissallad och brytbröd. Packa ihop våra sängkläder och vanliga kläder förstås… sen är vi nog klar att åka.

Här är lite bilder från tidigare midsommarfirande, och avslutar med att önska er alla en jätte trevlig midsommar, oavsett hur vädret kommer att bli!

2009

2009

2010

20102011 (Lainejaur/Malå)

20112012 (midsommarafton hemma, sedan Maltträsk)

DSC04237

2013

2012

Törstig eller vad

Jag gled in på Strömpilen fem minuter i tio. Hade tänkt mig till en Bo-Lage för att fylla på lite i bussbarskåpet inför den stundande helgen…lite cider och öl, ni vet.

Jag slängdes direkt in i tv serien Ullared när dom öppnar sin butik på morgonen. Jag har aldrig sett dess like. Jag kommer alltså upp mot bolaget precis då dörrarna öppnas och det väller in folk, jag tänkte inte ens på att dom skulle öppna då, inte heller så där nämnvärt att ALLA skulle hänga på låset, en dag som denna, men det gjorde dom.

Att köa in till systemet, har jag inte varit med om förut, men det gick rätt fort ändå, många visste redan vad dom skulle ha, även jag, så den längsta tiden blev i kön, på väg ut och likadant såg det ut inne på Maxi, inte så mycket folk i kassorna, men med överfyllda vagnar…så det tog sin lilla tid. Nå, nu är det bortgjort, hoppas jag 😀

SKÅL!!!

Foto1595

Lite snabbt…

Blev lite telefonjobb igår, jag är numer arbetsledare, en av två, på mitt jobb och det innebär att det kan bli jobb, även om det inte är ordinarie arbetstid. Nå, man lär sig väl något och det kan väl aldrig vara dumt.

Nu har jag ny framruta på Buicken, inte dumt alls. Man såg ju knappt något i motljus, dessutom var det en lång spricka över halva rutan. Åke och Brälla fixade den nya på plats, nice!

Vi invigde med att åka upp på Gamlia igår kväll, Nicco följde med, det var som lagom med folk:022 023 024 025 026 027 028 030 031 032 033 034 036 038 039 040 042 043 044 045 046 047 052 053 054 055 058

Nu ska jag rusa iväg, ut med hunden och sedan bort på strömpilen, måste handla inför morgondagen, det är mycket nu, vet ni 😀

Hoppas på en fin dag, för er alla!

The time has come…

Tid och att veta vad klockan är, hur långt det är kvar till en speciell dag, hur lång väntan kommer att bli, och vad man kan göra under…tiden. Hur viktigt är det att veta egentligen, varför behöver man en tidsuppfattning, ingen vill som sväva i ovisshet.

Vad kan nu föranlett denna tidsbetraktelse, jo, jag pratade med Ulla igår, en bloggkompis, och vi kom in på ämnet tid då vi snackade om människor som blir sjukskrivna, vissa på en längre tid, och jag kan ju relatera till just detta, då jag för 14 år sedan, blev just långtidssjukskriven.

Allt började då med en fruktansvärt ond fot, inget jag sökte hjälp för, utan gjorde som dom flesta gör… resonerar med mig själv och tänker att det där, går över. Men så blev jag kallad till en årlig hälsoundersökning via min dåvarande arbetsgivare, och jag nämnde i förbifarten, att jag hade ont under foten.

Hon sa att hon skulle meddela läkaren detta och jag fick komma dit efter någon dag. Han kollade, klämde och tjopp så hade han sjukskrivit mig…i 3 veckor…say what??? Jag förstod verkligen ingenting, utan blev totalt överraskad, hemma och sjuk… så länge.

Nå, jag kom på återbesök, och inget hade blivit bättre. Mera kontroller och klämmande där han kom fram till att mitt onda sitter i ryggen. Därifrån snurrar det sedan på med remiss till röntgen…jättelång väntetid, efter det, magnetröntgen, ännu längre väntetid, däremellan kotknackare, som inte vill göra ett dugg, innan det är utrett vad som är fel.

Mera besök och tjollrande…så det gick…nästan 2 år, fattar ni, och egentligen blev jag inte hjälpt någonstans, inget som kunde åtgärdas, och jag kommer så väl ihåg, då man summerade tiden jag varit hemma, jag tyckte att den tiden, blev verkligen bortkastad.

För hade någon talat om för mig, hur länge jag skulle vänta, på än det ena och än det andra, så hade jag gjort något under tiden. Men då du inte vet, om du nästa dag, ska skickas iväg till nåt ställe eller bli uppringd och utkommenderad till någon specialist, så väntar man snällt och bidar sin tid i tron att det kommer att hända…snart. Jo tjena!!!

Idag ser det nog annorlunda ut, det får ju inte vara hur långa väntetider som helst, inte heller får en läkare sjukskriva en människa och bara förlänga sjukskrivningen så där, utan att något görs under tiden.

Och tid och tidsramar, vill man nog ha, och detta pratade jag och kusin Anna om i förrgår. Då handlade det inte om sjukskrivning, utan om döden. Vill man veta hur lång tid man har, eller somna i sömnen? Ja det senare alternativet vill nog dom flesta av oss sluta på, men för dom anhöriga, är det nog eljest.

En sån gång blir det mycket av det där man aldrig hann säga eller göra, att någon bara lämnar och utan förvarning, man tröstar sig ju med att det är ju så där man vill dö, men…det blir ju en sån gång då man faktiskt inte, vill ha en tid, utan leva och dö i ovisshet. Ja, nä, jag ska inte trassla in mig mer i detta, utan göra frukost istället, det ni…trodde ni inte va 😀

GÄÄÄSP, vad snackar hon om???

003

Ha en bra dag, allihop!

ADHD hunden…

Av , , Bli först att kommentera 11

Winstone har ett hörn… alldeles eget, tycker han i alla fall, i vår tv rums soffa. Och där ska han klämma ner sig, minst en gång per dag och speciellt då någon sätter sig just i hans hörna.

Sedan har han saker för sig, där han ligger och ser ut som om han ska ställa sig på skallen. Rumpan rätt upp, huvudet rätt ner i kudden eller ibland under, och sedan sparkar han på den som sitter där, precis som om han försöker putta ner en från hans ställe.

Han kan också, rätt vad det är, skälla till så man håller på få en hjärtinfarkt, eller så börjar han nafsa efter ens fingrar och armar.

Här satt jag i hans hörn:

Foto0101Foto0100 Foto0102 Foto0104 Foto0105

Det uppskattades inte, men han ser så rolig ut, helt galen.

Då undrar jag, eftersom det faktiskt stod på den hundförsäkringen vi hade, att den även täckte om hunden har ADHD. Ehhh, ok, jag visste inte att hundar kunde ha det. Och hur ställer man den diagnosen? Kan detta vara ett ADHD beteende, som han håller på, eller är det bara valpbeteendet eller andra olater han lagt till sig?

Sen är han bara för kul, speciellt då vi sitter vid matbordet. I köket har vi satt en gräns, bortom spisen (lite Ceasar Milan style), och där får han vara, och han ska inte överskrida den gränsen. Det gör han inte heller, då vi tittar på honom, men jäklar om du vänder bort blicken, tio sekunder, då har vovven plötsligt förflyttats en halvmeter närmare, utan att ha ändrat position på kroppen.

Vi säger åt honom att backa, och då gör han det, även om han ibland sjådar på och försöker men tar sig inte en tum bakåt, det ser bara ut som det, men så plötsligt lossnar det, han backar, för att sedan upprepa det där smygandet tillbaka.

Och han sitter och tittar på oss, allihop och har ett minspel som ser så frågande ut. BACKA!!! Säger Nicco, där är din gräns!!! Han tittar på henne exakt som om han svarar: Vadå, gräns…är inte vi med i EU, det är väl gränslöst?

Jaja, han är för gullig, det spelar ingen roll 😀

Trevlig stund hos kusin Anna, vi träffs alltför sällan. Då vi var barn, så umgicks vi, nästan hela sommarloven, ibland fick jag åka ner och hälsa på henne i Stockholm och andra gånger stannade hon kvar hos oss i Malå, eller kom till Umeå. Idag bor hon med sin familj här i Umeå, takvåning i bågenhuset, med utsikt över stan.

Och det kan ibland bli så, då man hamnar för nära så pratar man mindre med varandra. Vi talades ändå vid på telefon, kanske en gång i månaden, då dom bodde därnere, nu händer det knappt aldrig. Man kanske blir bortskämd på nåt vis…dom finns ju ändå här, i närheten. Ja, jag vet inte alls, det var bara en teori.

Ni får ha en underbar dag…jag börjar se fram emot midsommarhelgen nu, ledig, träffa gamla gänget, och bara ha det gott.

 

Doftkällan, lokaliserad!

Av , , Bli först att kommentera 11

Satt i köket hos chefen för några dagar sedan och kände en doft, som jag egentligen förknippar med något som jag inte kunde komma på, just då, men det luktade gott. I fredags upptäckte jag doftkällan:

Foto0098

Lagom till midsommar så blommar hyacinten 🙂

Vi satt ner en potatis i en hink, för kan det vara 2 veckor sedan, och den har kommit upp. Nu får du ge den ett namn, sa jag till henne då vi satt ute igår och såg på plantan. Mm…Pontus tyckte hon kunde passa. Ok, Pontus Pilatus/potatis.

Och då kan vi döpa dom som kommer också, sa jag. Funderade ett tag och frågade om potatisen är av hankön eller hona. Hon trodde att det var hanar…ehhh ok, för att dom kan vara riktiga knölar, sa jag och vi skrattade.

Sen Poppade namnet Frits upp…ja ni vet, pommes frites, sen Moses…potatismos, och givetvis en Pär också, som i pären.

Jag tänkte då, vad kul det är ändå, att det ena ofta kan ge det andra. Är man två eller fler, så kan det rätt var det är, bara flyta på. Och så undrade jag tvärt på hur dom har det, dom som jobbar med reklam, till exempel. Sitter dom i grupp och kommer fram till saker gemensamt, eller jobbar dom själv?

Jag kommer inte ihåg om jag skrivit om det förut, men jag var en gång i tiden med i uppfinnarföreningen, och följde med min ”gammboss” Annika Collén, på en träff dom hade. Där blev vi indelade i grupper, och fick varsitt gem, och där skulle vi då klura ut så många saker vi kunde, på vad man kan använda ett gem till.

Jag lovar, det var jättekul och häpnadsväckande, vad alla kom med för förslag, det finns en uppsjö man kan använda ett gem till 😀

Men återigen, det där då man sitter flera i en grupp, vilka idékläckare man då kan vara. Kul!!!

Oj vad skönt att man nu fått göra bort helgen och man vet att det bara är en helg till, så här, innan semestern. Vi har sen semester i år, och jobbar 3 veckor till, efter midsommar, men det känns nice, då har man som kvar sin ledighet, då dom flesta kommit tillbaka, haha… visst är det konstigt, det med.

Precis som om man är missunnsam. Jag och Anna pratade om just det då vi träffades förra veckan. Man vill inte göra bort semestern först av alla och sedan sitta på jobbet och vara avundsjuk på alla som är lediga, fast…vi alla, eller i alla fall dom flesta, är ledig lika länge, så vad spelar det för roll, egentligen 🙂

Nå, idag är jag då ledig och ska snart bege mig ut med hunden, och sedan gasa iväg till min kusin. Hoppas ni får en bra dag allihop!

Maria Lundmark Hällsten