Lagomt normalt, eller…?

Jag fick svar från läkaren i fredags, angående mitt ben…det var normalt. Eh, jaha, ok, normalt! Ett ord liknande lagom, det är ett rätt så stort spann, och det säger egentligen ingenting. Nu har jag, efter tips från kusin Anna, börjat tota ihop ett brev, jag ska skicka till läkaren, med lite frågor, och ifrågasättanden.

Nummer ett får ju bli detta om benet då, för det spelar ju ingen roll om dom hittade ett ”fel” eller inte, han som gjorde ultraljudet sa ju att det var en utväxt på skelettet, detta är alltså normalt? Och där måste jag då ifrågasätta eller tala om, att mina kramper har ju inte upphört för att jag fick veta att allt är normalt, vad beror isf dom på?
Jag har roat mig, inte kungligt, men ändå, med att sitta och läsa mina journaler, och jag häpnar…jag har gått tillbaka innan min gastric bypass operation, och allt som hände efter den, gissa vad dom skrivit…

Efter operationen i Lycksele, på uppvaket, mådde jag så fruktansvärt illa, jag kallsvettades och dom stod och torkade mig med en handduk, och ojades över hur illa jag måste ha mått, men i deras anteckningar står det att status var bra, patienten klarar sig själv.

Sedan detta, då jag hade min stora infektion i buken och sökte hjälp: Patienten rör sig obehindrat…nä, tänk att det gjorde patienten inte, jag sa till att jag kunde inte göra det hon bad om, för det gjorde så jävla ont i magen.

Jag har också förstått, efter att ha läst en massa anteckningar, att dom trodde att jag hade en liten infektion under huden, tänk så fel dom hade, det var inte en liten infektion, det var en rätt så stor sådan. Det framgår väl rätt så tydligt då en person skrivit att hålet som blev, mätte 9×9 cm, samt var 9 cm djupt. Jag trodde ju att jag skulle dö, där i väntrummet, så ont hade jag, fast inget av det framgår heller i deras anteckningar, patienten mår bra ber inte om smärtstillande…

Och sen har vi detta med B12 bristen, samt järnet, läkaren här har pratat med läkaren i Lycksele och dom tycker inte att orsaken till bristen behöver undersökas. Dom tar alltså för givet att den beror på operationen jag gjort, fast…jag har ju en inflammation i magsäckshinnan, som även den, kan vara orsaken till bristerna, detta ska jag också ifrågasätta, samt…efter deras bortkoppling av tarmen, vad är det som säger att min kropp ens tar upp B12 och järn, med tabletter, det finns ju andra saker jag inte kan äta eftersom upptaget inte är detsamma längre. Hm…

Sen kan man ju nu undra, detta om min IVO anmälan, om allt stått med i anteckningarna, om hur det faktiskt var och hur jag egentligen mådde (inte så bra), hade dom då gått vidare med anmälan? Nja, jag vet inte, jag tvivlar, men, jag uppmanar er alla som har tillgång till era journaler, logga in där någon dag efter ni varit på läkarbesök eller haft med sjukvården att göra, och läs vad dom skrivit, om det inte stämmer, ring eller skriv och begär att det ändras. I det långa loppet kan det ha jättestor betydelse.

Det är ju hur viktigt som helst att anteckna och journalföra, dokumentera, så man har ryggen fri, och vi som patienter står ju rättslös, om inte det finns uppskrivet. Nå, som sagt var, nu ska dom få lite frågor att suga på och jag tycker dessutom att det är fruktansvärt slött, att bara skriva att det är normalt, hon hade kunnat kosta  på sig att skriva nån mening till och förklarat vad det är som är normalt. Inte underligt att folk ger upp!

Detta blev ett lite långt, inte så kul, inlägg, men det kändes ändå viktigt att få framföra, jag är ju knappast ensam om att råka ut för sånt här. Visst är det bra att få veta att det inte är några ”fel”, fast det stämmer ju inte riktigt ändå. I mitt fall kunde hon kanske ha tillagt att mina kramper får vi fortsätta utreda och se vart dom kommer ifrån, eller, utan att vara läkare själv, kan jag tänka mig, att dom kanske kommer från mina brister, och det hade hon ju kunnat skriva, eller hur? :D

a56f084b1a7872c36a99b48d9cdffbd9Hoppas att solen skiner på era huvuden, och ni får ha en fin söndag!
IMG_1925

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

6 kommentarer

  1. Harriet

    Ja vad säjer man?? Jag fick en blodförgiftning som sen satte sej i ryggraden för några år sen. Jag låg inne på nus i några veckor med bla höga doser morfin och intravenöst antibiotika. Fruktansvärda smärtor, och helt handikappad. Efter två veckor skrevs jag ut, blev liggande på en säng i vardagsrummet eftersom jag inte kunde gå i trappor ,el sköta min egen hygien. Gick hjälpligt på plana ytor med rollator bla bla I min journal står det att jag var i gott skick vid utskrivningstillfället….sen stod det massor av mera saker som inte alls kändes igen överhuvudtaget.
    Visst är det läskigt!!?
    Bra att du går vidare med ditt knä…för att vara sjuk i dag måste man vara så inihelvetes frisk, och kunna strida för sej.
    Lycka till!!

    • Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

      Så fruktansvärt dåligt, visst kan man bli förskräckt för mindre. Och vadå, gott skick? Jag skrev på FB att man kanske skulle göra tvärtom. Vi, patienter får skriva våra upplevelser, vad vi känner och hur vi mår, sedan får läkaren skriva under eller kanske korrigera, vad dom inte tycker stämmer. Tack, Harriet!

  2. Caanita

    Jaa, vad säger man? Det verkar som man måste vara frisk och stark när man är sjuk, så att man kan kräva att få den hjälp som behövs. Jag har många gånger funderat på alla människor som inte orkar/kan föra sin talan och som inte heller har någon anhörig som kan ställa krav, hur går det för dom?

    • Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

      Det är precis just dom, som verkligen skulle behöva hjälp. Och hur många dör, just i detta nu, för att dom aldrig blev hörd, eller fick den hjälp dom ville ha. Man måste ju lita på att läkarna vet vad dom gör. Nu kan man inte skriva att alla läkare är dåliga, det är nog tvärtom, många som är väldigt engagerade och tar sitt jobb på fullaste allvar, dom applåderar jag. Sen kan jag också förstå att tid, är nåt dom har väldigt dåligt med, och det är ju skamligt, hela systemet, att det ska vara så. Tack för din kommentar, Caanita!

  3. Marja Granqvist

    Det finns en undersökning som visar att om man är kvinna och får det beskedet som du fått så fortsätter inte läkarna med vidare utredningar, MEN om du är man går man oftast vidare och utreder. För det är ju som du säger att man blir ju inte av med besvären för att en undersökning är ‘normal’. Jag gjorde en CT på mage och buk, som var ‘normal’, men likafullt har jag lika ont för det.
    Jag har faktiskt inte vågat gå in och läsa mina journaler… vill inte veta vad de skriver om mig. Borde kanske göra det.
    Hoppas du får en reaktion på ditt brev och att de utreder tills de hittar orsaken till dina besvär.
    Kram!

    • Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

      Där hör man…blir man ens förvånad, längre. Jag tycker absolut du kan gå in och läsa journalerna och anteckningar dom gjort. Sen kanske man inte ska läsa in, allt dom skrivit eller för all del, allt dom inte skrivit, fast man kan se i det stora hela. Ja, jag blir så irriterad då man på nåt sätt, bara avfärdas, med att allt är normalt…skrev hon och kan tillägga att hon vaknade med ett ryck då foten drog ihop sig med en kramp,men det är ju bara normalt, säger dom…*suck* //Kram till dig, Marja

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>