Kämpar på, än idag!

Vi satt ute igår, Åke stökade på tomten, räfsade bort gammalt gräs och stenar som hamnat på gräsmattan, plockade fram våra trädgårdsutsmyckningar, drog fram kärret, och nu saknas bara Lennart däruppe. Hans plats under sommarmånaderna.

Själv drack jag kaffe (Åke också) putsade upp fågelbadet, handlade, sedan gjorde jag en del inne jobb istället. Som tvätt, badrumsrengöring, och lagade mat, förstås.
Pratade med Theresé, som inte svarade då jag ringde henne i förrgår, nu fick jag veta varför, hon hamrade i läder och hörde inte att det ringde :D Här ska ni få se vad hon pysslade med då:

18281020_10154532467492060_1918118069_nEtt snickarbälte till hennes svägerskas son, som fyllde 4 år…jättefint!

16 dagar kvar innan vi flyger ner och vi har nästan nedräkning. Theresé litar fortfarande inte på att vi hittar riktigt därinne på Arlanda, än mindre, en buss till Uppsala (vi kanske skulle hamna i Gränna, vem vet) så hon kommer och hämtar oss, nice, då vet vi att vi kommer fram samma kväll i alla fall :D

Sen undrar jag om det här med att vara eller ha, en släng av ansiktsblindhet, vilket jag nu råkar ha, även om det kan vara en lindrigare variant. Jag har ju hört talas om dom som inte känner igen sig själv, då dom tittar sig i spegeln. Hahaa…jaja, man är ju nästan där själv, om man tänker efter :D

Nå, detta kan man få, om man varit utsatt för nån typ av trauma mot huvudet, och ja, jag har väl haft 2 eller 3 större hjärnskakningar, som barn. Och i detta att vara just ansiktsblind, så kan man också ha problem med lokalsinnet (inga inbyggda GPS koordinatorer där inte). Att jag har det, kan jag inte förneka.

Jag gör mycket, tvärtom, tänker fel håll, hela tiden, är det den vänstra knappen man ska trycka på, tar den högra, heeela tiden. Men så undrar jag, hm…jag är ju vänsterhänt, och då jag skulle lära mig att skriva, så vände jag bokstäverna spegelvänt. Jag hade jätte problem, med att få till dom, åt rätt hål.

Kommer ihåg min morfar, som till slut gav upp, då han skulle lära mig att texta ett gammaldags E, det gick inte, jag vet än idag, hur jag gjorde bokstaven, och det spelade ingen roll, om jag hade hans E framför mig, min hand for åt andra hållet…vad jag kämpade. Så här såg det ut, den övre skulle ju jag rita men det blev alltid det undre konstverket:

18194151_10155214083811585_6107409922761341963_nÄr lite så, än idag, då jag sitter här vid datorn och skriver, tar ofta det andra ordet, eller bokstaven, före, det jag egentligen skulle skriva först, knepish, tur att jag läser igenom innan jag publicerar, annars skulle jag förvirra er allihop.

Och avslutningsvis, apropå att förvirra, vet inte om jag lagt ut detta förut, men det är ju för bra för att låta bli. Snacka om värsta minuterna man skulle haft det året, om man råkade ut för detta:

Önskar er alla en toppen tisdag!