Oh yeah!!!
Midsommarafton här på Lainejaurudden, var nog snäppet bättre än midsommarafton enligt reklamen, där man dukar upp utomhus, men får springa med bordet in och ut.
Först och främst kan jag nu avslöja vad Jitte, Ina och jag satt och filurade på, förra lördagsnatten. Dom skulle komma hit och fira midsommarhelgen med oss men vi skulle inte tala om det för Nicco…deta är lite internt, mellan oss, men det var väl så att jag på skoj, för nåt år sedan, sa att dom adopterat henne och därför kallar vi dom numer för hennes adoptiv föräldrar.
Dock så sas kontraktet upp förra lördagen, då Nicco försvann med några andra och lämnade oss till vårt öde. Så nog blev det en surprise då dom plötsligt dök upp lagom till sill lunchen på midsommaraftonen 😀
Vi hade dukat långbord uppe vid grillen, storebror, lillasyster och mamma med respektive, brorsbarn och kompisar samt kusin, André och Robin. Och vi hade den turen att få beta av hela lunchen, med lite sol och värme.
Sen kom regnet, och lagom till middagen som serverades på samma ställe, så sken solen igen, lite så där i fjärran…helt perfekt!
Vi hade fixat ut vår markis på bussen så vi hade ju en reservplan om det skulle ha öst ner, men det gick vägen. Sen blev det kubbspel mot Emma och Johans grannar som hade med sig ett gäng människor, vi käkade jordgubbar och vi stojade på under markisen. En mycket trevlig afton, på min ära!
Midsommardagen vaknade vi av regn, regn och åter regn. Sån tur att vi kunde kura under markisen, men tyvärr, till slut fick man ge efter för kylan och he sig in i stugan.
Jitte tvärsprang ut och drog upp en gädda, det tog typ, 1 minut, han bytte drag och tjopp så satt den där. Gäddan återfick friheten och kan växa till sig nåt kilo eller två, så om dom kommer tillbaka, Jitte och Ina, så kan han dra upp nåt värre, nästa gång 😀
4Sen satt vi och asgarvade åt Niccos filmningar av oss, alltså helt galna filter, vi skrattade så tårarna rann och magen gjorde ont. Sen gick vi ner till Emma och Johan där det redan satt ett gäng och hade en musik quiss.
Den här låter var dock en svår nöt att knäcka. Jitte hade spelat den för Nicco, och dom var bägge överens om att det är lite Åke stuk över den, eller åtminstone nåt han skulle kunna poppa i lastbilen, bara för att.
Nu har dom lämnat oss, så i detta nu, är det bara jag, Åke, Winstone, Sivert och Eva-britt samt Emma och Johan kvar, dom två sistnämnda åker hem nån gång idag, vi kör hem imorgon. I detta nu skiner solen och jag tänker sätta igång lite kaffe, som kan avnjutas utomhus. Ha en fin, fortsatt dag, allihop!
Senaste kommentarerna