Maria Lundmark Hällsten, Umeå

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg med etikett ÖoB
Visa träffar från alla bloggar

Ett JÄTTE ben

 

Nicco smsade igår, klockan två, innan jag gått ut genom dörren på jobbet, att hon tagit en kölapp på pass expeditionen, så jag fick ge järnet. När jag stod vid rödljuset för att köra ut på ÖK ringde jag upp och frågade hur många som var före i kön… 4 stycken sa hon, så jag snabbade på, ännu mer.
Då jag kom dit upp var hon inte där, jag ringde men det var mobilsvar, jag smsade, ingenting, men så, efter 5 minuter, tittade hon ut i korridoren, då var dom klar och det enda jag behövde var att fylla i ett papper och sedan legitimera mig.
Vi hade, för att ligga ett steg före, fyllt i ett papper hemma, sånt som vårdnadshavare måste göra då det är en minderårig som söker pass, denna gång fyllde både Åke och jag i, även om jag är ensam vårdnare, bara för att… men se, den gubben gick inte.
Här står det, sa hon som satt bakom skärmen, att du är ensam vårdnadshavare och då är det bara du som ska fylla i papperet, därför var jag tvungen att göra en ny.
Efter  middagen, åkte jag och Nicco till ÖoB för att inhandla lite schampo, deo, och såna saker, men vi kom också hem med ett JÄTTE ben, till Winstone, hahaa… exakt ett sånt som jag fantiserat om att han skulle haft, kolla in hur först Eloise, kommer och sniffar, sedan kommer Enya och undrar vad som ligger på golvet:
Sedan släpper vi in Winstone och han är livrädd, för benet. Han skäller och gömmer sig under bordet, gör tjurrusningar fram emot benet i tron om att det ska anfalla, fortsätter skälla och rusa runt som jag vet inte vad:
Men så till slut, får han i en liten bit och då är han såld, han ligger så förnöjt och gnager och efter en stund får jag ta av honom det, meningen är att det ska bli som ett lördags godis, som han får njuta av då det är lite mer högtidligt… vi får se hur det blir med det :)
Annars måste ju detta ben vara värsta bästa varningen till eventuella inbrottstjuvar, inte går du väl in i ett hus om detta ben ligger på bron… i så fall är man nog bra korkad :)
Önskar er alla en fin fredag!

Jag stack till Malå

 

Nu har jag varit en sväng till Malå… med Camaron, jojomensan, det är ju vidunderligt när drömmar kan ge en, resor på det där sättet. Jag skulle av någon outgrundlig anledning köra Camaron dit upp och Åke skulle komma med bussen sedan.
Jag satt full munderad med hjälm och hela rasket, till saken kan också tilläggas att den bilen INTE, är utrustad med någon speciellt skön komfort, bullrig och stel, så det var ingen drömresa precis. Väl framme i Malå, så stannade jag av bilen en stund, och när jag skulle starta var det tji i någonting att få igång den.
Då kom mamma förbi och sa: Men ring pappa, han kan komma och hämta dig. Nej, sa jag, jag vill ju ha dit bilen också. Fick äntligen igång den men när jag skulle svänga in på kokträskvägen, då vi har drygt en mil kvar till stugan, så var den avstängd, man skulle måsta köra över Storuman, för att ta sig dit, och det kan jag tala om för er, är inte närmaste vägen :)
Och helt plötsligt var jag och Tina på Victorias konditori och skulle köpa en citronkladdkaka, hon som jobbade där stod och höll på med en franska av något slag, jag frågade vad det var och hon svarade att det var ett GI bröd, du kanske vill köpa det, sa hon. Javisst, det kan jag göra, sa jag. Men du ska veta att det är jättedåligt, sa hon… för det är glutenfritt, usch…menar du, fortsatte hon, att du äter pedagogisk mat? Ja… nu vaknade jag och då undrar man ju vart man fått allt ifrån.
Vi har snackat mycket om att vara just pedagogisk, och ibland är ju det nödvändigt. Camaron ska vi ha ut från garaget eftersom Åke ska ner i garagekällaren och ta fram en spark som han lovat bort till syrran, Malå, däremot, vet jag inte om det varit uppe på tapeten, däremot Victorias, för där har nämligen jag och Tina bokat in oss, på en citronkladdkaka, på min belöningsdag om en vecka, drygt, haha…
Åke påbörjade snickeriet däruppe i hallen igår, och fick upp dörrfodret, själv hade jag storstädning på toaletten, och utrens av sånt där som inte blivit använt på nåt år, nagellack som torkat, och som vanligt ger det ena det andra så jag fick fortsätta med alla smycken som låg därinne, puh!!! Men det blev bra i alla fall och det var huvudsaken.
Jo, jag gick en promenad i snålblåsten, bort till ÖoB också, egentligen för att köpa tösalt och det var det enda jag INTE hade med mig hem :) Men inte för att jag glömt bort det utan för att jag inte hittade det. En ny sophink till toan blev det, en röd och med en storlek större än den vi hade, godis till Åke och Nicco, och godis till katterna. Det var lördagen det. Hoppas ni får en fin söndag, allihop!

Helt naturligt...men nu med hjälp

 

Jag sa till Åke igår kväll, då vi skulle gå i säng, att jag hade tänkt säga till honom i förrgår kväll, att jag kunde slå vad med honom om att jag skulle vakna klockan 5, något jag gjort dom senaste gångerna då jag jobbar morgon. Och nu verkar det som om jag ställt in min naturliga klocka på att vakna tjugo minuter innan mobilen ringer… bara för att reta mig.
Sen ligger jag och funderar fem minuter, om jag ska idas somna om, tycker inte längre om när mobilen sätter igång så jag plockar upp den och lägger den i handen i tron om att jag ska hinna knäppa av den innan den låter. Sen ger jag upp, kvart över och kliver upp.
Gissa vem som väckte mig i morse, på sekunden klockan 5… jo en Åke, han skulle på toa. Så jag behöver inte ens den naturliga klockan, numer :)
Fredag är det i alla fall och då har vi en helg med sovmorgon framför oss, det brukar då kännas skönt att inte behöva kliva upp på en fastställd tid.
Jag träffade en kompis igår, efter jobbet och hon bjöd på en fika på Nybro konditori, det var mycket trevligt och tiden bara flög förbi. Då jag kom hem hade Åke redan hunnit spola upp diskvatten, och det mina vänner brukar inte hända varje dag… fast ibland så bevisar även han att han besitter dolda talanger :)
Jag vill fortfarande inte ha en diskmaskin, vi är tre personer, man diskar undan på fem minuter, man får behålla ett skåp i köket osv. så jag tror att det är en hel del fördelar med att göra det själv. Men jag ser inte diskningen som terapi, som jag vet att vissa andra gör, utan mer som något man väljer att göra för att ha något att äta på, vid nästa måltid.
Idag ska jag susa förbi ÖoB efter jobbet, katterna vill ha ny sand i lådorna och det ska dom få, och den kattsanden vi använder är billigast där borta. Efter sandbyte och dammsugning tänker jag göra helg. Önskar er alla en fin fredag och en trevlig helg!

Så kan det gå!

 

Igår var det blåsigt (om ni nu missade det av någon anledning), och jag stod i fönstret och fascinerades av allt som flög omkring och ljudet som vinden kan ge ifrån sig. Lägger då märke till något som ligger virat runt en stolpe här utanför, plockar fram kameran för att föreviga saken, då kommer det helt plötsligt en rulle flygande och placerar sig precis i vår infart och sedan ännu två till:
 
Jag gissar att detta kommer flygandes från byggarbetsplatsen, som ligger här i parken. Rullarna håller på skapa trafikkaos och en av dom, som legat still en stund, får plötsligt luft under sig, rundar kyrkan och försvinner längst vägen, i 120.
 
Det går en liten stund, sen dyker det upp en tjej och en kille som kommer gående från hållet där dom försvann. Dom plockar upp dom två rullarna som ligger här, går tillbaka runt kyrkan, kommer sedan igen, tomhänta, och försvinner neråt, från det hållet som rullarna kom ifrån. Jag hann bara tänka tanken att jag skulle ha ropat åt dom, att rullen redan stuckit iväg och kan säkert plockas upp nere vid ÖoB, men jag struntar nu i det. Det får bli deras bekymmer.
 
Jag vet ju inte men gissar nu på att dom kanske kommit och kört uppe på Vännäsvägen med dessa saker liggandes på en släpvagn, och sedan noterat att dom tappat en del av lasten. Sedan kanske dom svängde av vägen och parkerade utanför Hp:s och begav sig ut på rulljakt. Därför försvann dom neråt i tron att en rulle fastnat där. Ja, där ser man, det är inte alltid vi som är inblandad i dylika saker, det finns andra som det kan jäklas för också :-)
 
Om nu Fällfors blir inställt så åker vi till stugan i Malå, istället…har vi då pratat om, då får vi lufta Buicken ordentligt och städa ur vår lilla stuga. Kan bli trevligt det med. Funderar nu på att anmäla oss till Piteå, som är nästa helg, verkar bara vara en endags tävling men jag skulle ju vilja prova på bilen nu och se hur det blev med knappen som Åke satt dit, dessutom, finns det ju en chans att få köra mycket, om man är mindre anmälda, vi får se. Som det ser ut just nu så är det bara en anmäld dit och det bådar ju inte gott.
 
Näpp, nu ska Maria göra frukost, tvätta håret och göra mig i ordning, halv tio ska jag vara uppe på lasarettet. Åke fick ta Buicken idag, jag vet nämligen att Capricen är något mer lättsam att parkera, den har en snävare svängradie och vi vet ju alla hur det ser ut däruppe på lasarettsparkeringen. Sen jobbar jag i vanlig ordning, denna vecka är det eftermiddagspasset som gäller. Ni får ha en bra onsdag!

Vaniljdusch i näsan

Jag och Nicco var på ÖoB i lördags, skulle köpa en sån där "luktagott" grej, som hon kunde ställa in i sin "walking closset".

Jag hittade en sak som skulle vara automatisk, med mango och vanilj doft. Jag tog den lite försiktigt i handen och luktade i kanten på den, ja, perfekt tyckte jag. Vände mig till Nicco och sa -Lukta!

I samma veva tar jag givetvis apparaten och skjuter in den under hennes näsa, hon lutar sig också framåt för att få lukta...ett konstigt läte kommer ifrån den, som ett litet diskret grisnöff, sedan blir den tyst i en sekund och sen...

*sposssch* så sprutar den in all go´doft direkt i Niccos näsa. Hahaa...vi skrattar så jag knappt kan hålla mig på benen, hon trodde givetvis att det var jag som tryckt på nån knapp, men så var inte fallet.Och innan jag förklarat det för henne, att jag var helt oskyldig, och sedan sa jag att jag läst att den skulle vara automatisk på något sätt.

Nu vet vi hur den funkar. Man ska ha den i ett mörkt rum, sedan, när man tänder lampan så sprutar den lite doft. Jag höll väl den i handen och dolde den lilla sensoren, tills jag vände den till Nicco, då blottades sensoren och den fick i sig tillräckligt med ljus, så den kunde ge Nicco en dusch. Så kan det gå...

Det tar sin lilla tid

Oj vad många gånger jag har frågat mig själv, varför och hur, man kan ha så mycket porslin och glas, i ett och samma hus. Vart jag än är och rycker och tar fram för att torka  eller städa upp, så poppar det upp en ny vas, fat, glasskål eller nåt annat, puh!

Jag sa till Åke att inte är det underligt om golvet på övervåningen känns att bågna, det gör det i så fall utav tyngden från allt porslin.

Åkes farmor och farfar, bodde en gång i tiden däruppe, så vad vi har tagit hand om och gått igenom är saker från minst, två familjer och nu, även vår egen, inte konstigt att det tar lite tid, eller hur?

Idag har jag gjort adressändring och igår ringde jag telia för att få flytta telefonen, det kommer att ta några dagar, men sen ska vi kunna använda den fasta telefonen. Nu återstår internet och att få ordning på dom krypterade kanalerna, vilket måste vara en inställnig på tv:n, eftersom alla kanaler funkar på övervåningen, med en gammal "tjock" tv, eller vad tror du Jan A, du som kan lite av allt möjligt?

Jag slutar om två timmar och då ska jag först in på ÖoB och köpa färg så Nicco kan måla hennes tv bänk, sen åker jag hem och plockar ihop någon påse eller två, att ta med hem till huset. Ha en fortsatt (förhoppningsvis) bra dag!

Det var bättre förr...ibland

 

Jag frågade Nicco igår kväll om hon visste vad det var för dag idag (läs imorgon), och hon svarade givetvis första advent. Ja sa jag, men vad man brukar göra då? Nä, hon hade inte en susning om att det är skyltsöndag, hon har aldrig varit på en så det kanske inte är så konstigt då. Men det är väl inte nå roligt på stan, tyckte hon, allt är ju stängt. Ja, om det då hade varit på det viset.
 
Jag och Åke har varit på skyltsöndagen en gång…det tog fem minuter så hade vi tappat bort varandra, när vi så möttes igen så gav vi upp och åkte hem. Sorry, skyltsöndag i mina ögon är bara ett stort virrvarr av trängsel, hysteri och inget annat. Det där kan man väl uppleva varje lönehelg om man ids åka ner på stan?
 
Betydligt mer spännande då man var liten. Ingenting var öppet, man fick gå runt och kika i alla skyltfönster, köpa en lott på tombolan, träffa tomten som gick runt och delade ut en påse med godis och frukt i, det var tider det.
 
Jag och Åke for upp på kyrkogården igår och tände ett ljus, vi fick gräva oss fram, men det gick. Och sen var vi på ÖoB och shoppade lite. Varför heter det Ö och B, man säger ju inte överskotts och bolaget, eller hur (bara en liten notering sådär)?  Jag köpte oss en ny matta till köket så nu åker den gamla i soporna:
 
Sen köpte jag svarta ljus till den svarta adventsstaken,
men den gamla vanliga staken får allt fortsätta vara i samma stuk som tidigare.
 
 
Idag vet jag inte vad vi hittar på, vi får se (sa blinda Sara och sen såg hon). Önskar er alla en skön söndag!

Pannan är 50 centimter hög...

 

Nu börjar vi på känna igen oss igen, det har ju gått ett tag sedan något gick sönder här hemma men igår kväll var det dags.
 
Jag kokade lite potatis i mikron, jag brukar göra det då det bara är en två-tre stycken som Åke ska ha i matdosan. Jag hade ställt den på femton minuter, vi satt i teverummet och pratade då mikron indikerade att det var klart. Jag satt kvar en stund då vi var mitt uppe i pratet och se…efter tre minuter sätter mikron igång igen.
 
Hur är det möjligt, säger jag och går in i köket. På displayen står det: end, alltså att den är klar, men den snurrar på och väsnas. Jag trycker på stoppknappen, inte bara en gång utan två och tre, men den stannar inte annat än att jag öppnar luckan. Hm…och så fort jag stänger luckan så startar den upp igen. Ja, vad säger man *suck*.
 
Sen var jag ju på ÖoB, där köpte jag en hallspegel som jag funderat på i över ett år, nu fanns det en kvar och då slog jag till, snabbt som en hök. Den är över en meter hög men inte så bred, jag hade tänkt att vi skulle ha den bredvid toadörren, där nu Åke satte fast den igår kväll.
 
Nicco hann inte mer än innanför ytterdörren då hon ropade –MAMMA!!!, Vad har ni gjort, vad är det här, hur kan min panna vara 50 centimeter hög??? KOM OCH KOLLA!
 
Vi gick dit och mycket riktigt, när man står ända borta vid ytterdörren så ser det ut som att man är i lustiga huset….eller spegelhuset hette det nog. Där man kunde se ut lite hur som helst då man kollade i olika speglar. Den här spegeln har någonting däruppe som gör att den inte är riktigt som andra speglar, men vaddå, vi är inte heller riktigt som alla andra så det får vara som det är. Man kan ju stå nära spegeln :-)
 
Inte hade dom regnkläder heller, på ÖoB, jag hittade en låda full med stövlar, storlek 33 och storlek 45, inte vad jag tänkt mig, och regnkläderna som fanns var för barn så jag får leta vidare.
 
Idag ska jag en sväng till ”gammbossen” Annika, hon ringde nämligen igår och sa att jag fått kaffe, direkt från odlingen i Tanzania (tror jag att det är), hon känner en kille som är därifrån och han har nu varit hem och shoppat lite och då tyckte han att jag skulle få lite av det välsmakande kaffet. Jag har tidigare fått en typ av nescafé av honom som är därifrån och det var supergott, så det ska bli roligt och se hur det här smakar.
 
Nu önskar jag er alla en bra fredag, regnet till trots.

Verktygs - grejs

 

Funderade lite och var tvungen att fråga Åke men han visste inte vad jag snackade om. Finns det verkligen inget samlingsord för skruvar, muttrar, spikar, nipplar och annat småtjafs?
 
Jag menar, ska jag införskaffa en skruvmejsel, en hammare och en rörtång, så kan jag ju säga att jag ska köpa verktyg, men om jag ska ha en blandning av alla småsaker som jag nämnde här ovanför så finns det alltså inte ett enda ord för dessa, varför? Man behöver ju dessutom, oftast vad jag i alla fall vet, ett verktyg för att använda en av alla smågrejer, dom skulle då alltså kunna gå under kategorin, verktygsplåtter, eller verktygspinaler, eller nåt liknande. Jaja, nu har jag skrivit om det så då kan jag lämna det därhän.
 
Jag och Ingegerd satt ute någon timme igår, solen var varm som sjutton och egentligen hade man kunnat sitta ute med t-shirt och shorts, ganska otroligt ändå, för att vara i slutet av september. Jag hoppas verkligen på den där utlovade Britt sommaren som tydligen ska infalla i början av oktober, då Britt har namnsdag. Kan ju kännas välbehövligt för att ladda inför snö, slask och kyla.
 
Idag ska jag åka och hämta paketet på DHL och sedan tänkte jag göra mig en sväng på ÖoB, det var längesedan jag var in där. Nu med praktiken på förskolan som börjar i oktober, så lär jag dessutom vara tvungen att köpa regnkläder (ännu en utgift jag inte räknat med), för jag gissar att det inte är så praktiskt att stå ute med paraply om man ska se efter ett gäng med barn. Då är det nog bra om man har händerna fria. Kanhända att det finns något lämpligt på ÖoB, låter ju ganska troligt.
 
Nä, nu är det strax frukostdags, så nu återstår bara att önska er en fin torsdag och stänga ner denna lilla bärbara. Se you!
(¯`'•.¸‹(•¿•)›.** .‹(•¿•)›¸.•'´¯)
 
 
 
 
 

Ett vandrande energifält eller?

Så är det då idag, för att vara exakt, sex månader kvar till julafton, och med lite framförhållning kan man börja kika efter klappar…eller så iddes man inte göra det, inte än i alla fall. Nu är det väl midsommar maten och allt där omkring som planeras.

Jag ska göra två kladdkakor idag som jag tänkt at vi skulle bjuda på imorgon, då Åke fyller år, och till det ska det bjudas på blandade bär, såsom hallon, björnbär och jordgubbar, samt grädde. Sen förhandlade jag med Bo Lage och köpte en likör till kaffet, jag vet inte vad den heter eller hur den smakar men Ingegerd hördes ha testat den och hon sa att den var jättegod. Nå, den går säkert ner.
 
Jag åkte upp på Kvantum igår och hade med mig 4 kassar med pantflaskor, och kan ni tänka er, jag började med ena maskinen, den tog emot en påse sen började den larma och det stod att jag skulle kalla på personal. Jag ville inte vandra runt med påsarna så jag flyttade mig till nästa maskin och fortsatte stoppa in flaskor, en påse senare så satte den också igång att larma. *suck*
 
Jag gick in på spelbutiken, passerade en man som stoppade ner pengar i kaffemaskinen för att få sig en kopp, jag tog en lapp och ställde mig att vänta på min tur. Efter fem minuter frågar hon bakom disken om han fått något kaffe. Nä, svarade han, men är det bönor kvar däruppe frågade hon, jadå sa mannen, men displayen är svart. Aha tänkte jag, det var garanterat för att jag passerade honom.
 
Hon kallade på personal, jag gick tillbaka och då sa killen att den ena maskinen nog funkade. Jaha, sa jag, men inte då jag stod här. Men jag stoppar väl i flaskorna då, sa jag, och gjorde det…typ två flaskor senare så tjuter den igen. Är detta typiskt för att vara jag, omges jag måhända av ett kraftfält som gör att apparater inte pallar trycket eller är alltihop bara tillfälligheter? Ja, förmodligen det sistnämnda, men jag kan inte annat än tycka att det är lite smålustigt.
 
Idag blir det att bära ner saker till bussen, en sväng på ÖoB, baka kakorna och sedan äter vi middag innan vi beger oss till Maltträsk. Önskar er en toppendag, och hoppas vädergudarna är med oss i helgen.

Gårdagen i ett nötskal

Skulle åka iväg och handla lite igår och tog med mig soppåsarna ut till soprummet. När jag skulle låsa upp dörren så föll nyckelknippan i backen och se, nyckeln hade gått rakt av. Mer än hälften satt kvar i dörren.

Gick in till Fred som ringde vaktmästaren och sedan skrev ut en reka så jag fick hämta ut en ny nyckel, felet var nu inte mitt utan låset till soprummet har jäklats en ganska lång tid och när han skruvade loss låskolven så var den helt vriden inuti, så det var inte så konstigt.
 
Åkte upp och fixade en ny nyckel, vidare till ÖoB och köpte svart lackfärg, Nicco vill att vi ska måla hennes skrivbord och en del av bokhyllan, svart. Och sedan hem och fortsatte med sorteringen i hennes rum. 4 kassar har jag lämnat vidare, 2 kassar med sopor och då har vi bara börjat. Tänker ställa ner några saker i tvättstugan och skriva en lapp om att det bara är att ta för sig, det har jag gjort förut och allting försvann på en vecka.
 
Efter middagen gick jag och Birgitta ut en sväng runt umestan, då vi kom in på Ridvägen så låg det två änder i diket och simmade. Hade nu våran bluetooth funkat så hade ni fått se en bild på dom, men jag hann bara ladda över bilderna så slocknade signalen och då kommer jag inte åt bilderna i bluetooth mappen, thats life!
 
Janne har faktiskt efterfrågat ett andpar som låg där ifjol och simmade i en vattenpöl, kanhända att det är samma par, man kan ju alltid låtsas. När jag var på väg till jobbet för nåt år sedan och kom ut på gården så kom det ett andpar fram till mina fötter och kvackade, dom trodde jag kom med frukost. Jag tycker inte att de hör till vanligheterna att dom hänger här på gården eller i diket efter en promenadväg, ja det är inte ens ett riktigt dike utan en massa vatten som ännu inte hunnit tagit undan.
 
Då man var liten fick man gå ner till dammen på mariehemsängarna för att kolla in änderna och gässen, inte låg dom och flöt lite varstans, då inte.
 
Idag ska vi se om det blir slipning av skrivbord och mekning på Camaron, Åke ska också hinna med och hjälpa Brälla med en flytt av saker från A till B. Allt tar sin lilla tid. Önskar er en bra och givande lördag.

Spara soppa, gena i rondellen!

Jag och mamma for på Maxi och handlade igår, och eftersom jag utlovat plättar (nej ursäkta, tunnpannkaka var det korrekta namnet) till middag idag så tänkte jag lyxa till det och köpa hjortronsylt. Vi fick ju 2 kilo hjortron från svärfars frys men dom har det varit stor åtgång på och nu är det slut. Vad som gjorde mig väldigt snopen och jag undrar också om det är någon fler än jag som upptäckt det, är att den ekologiska hjortron sylten samt ekologiska och kravmärkta blåbärssylten, är billigare än den ”vanliga”, hur ofta händer det på en skala? Hjortronsylts burken jag köpte kostade 112:-/kilot och den vanliga, 129:-/kilot, så där har ni ett miljötänk till, köp den ekologiska sylten om ni nu inte har plockat bären själv, vilket säkert är mest miljövänligt.

 
Vi, dvs. jag och Åke, gjorde oss en utflykt till Skellefteå igår kväll. Lämnade Umeå 17.00 och var åter, ca 21.00. Han ringde nämligen och sa att han blivit tillfrågad om en extra sväng, han skulle köra upp en, kan det heta pansarvagn eller nåt sånt, till ett företag däruppe. Fordonet hade varit ute på en tripp för att testas med kyla och andra saker.
 
Nu råkade jag ju läsa på VK att vägverket gått ut med en varning om snöovädret som skulle ligga några mil söder om Skellefteå och fortsätta norrut, så det var med en viss bävan vi närmade oss Skellefteå.
 
Du, vi såg inte en tillstymmelse till en snöflinga, däremot en bil som försökt gena i den första rondellen man kommer till innan man är i Skellefteå. Hon stod där och försökte sparka undan snön framför bilen. Ska man skylla på hastigheten eller på halkan?
 
Men sen, på hemvägen så började det falla lite flister och det var ordentligt med snörök, man fick verkligen se hur lite man ser, med en lastbil framför sig som helt kan uppslukas av snöröken och man har inte en aning om vart den tog vägen. Tänker man sig då en bil som kommer och kör om en i 130, han skulle inte ha en chans att hinna upptäcka den framförvarande lastbilen, eller kanske upptäcka men inte hinna bromsa och få stopp på sin bil.
 
Nu tror jag inte att man alltid ska skylla på för hög hastighet, även om många är duktiga på att gasa, en olycka kan också orsakas av en bilist som kör alldeles för sakta. Ligger du på en 90-110 sträcka och du helt plötsligt hamnar bakom ”Agda 85”, eller ”Lennart 90” (jaja jag ska inte vara så åldersfixerad, det kan också vara Steve, 19, eller Evelina 20) som fått upp bilen i 50, då kan hon/han vara orsaken till att du inte hinner få stopp på bilen innan du ligger i baken på henne/honom. Ja jag vet, man ska aldrig köra så fort att man inte kan hantera situationer som kan uppstå, men om alla levde efter det så skulle det aldrig heller inträffa saker och det gör det hela tiden. När vi kom till Umeås första rondell uppe vid ersboda såg vi att någon genat rakt över den rondellen också, vilken latmask eller var det ett spartips, det gick liiiite mindre soppa för vägsträckan blev kortare.
 
Idag ska Jennifer få baka pepparkakor, jag ska gå en sväng på ÖoB, Hp:s och ikväll ska jag/vi skjutsa ut Kerstin och Janne till flygplatsen, dom ska ta sitt pick och pack och dra till Mexiko över jul och nyår. Så vi får önska dom en trevlig resa, en God Jul och ett Gott Nytt År och sedan ett välkommen hem :-)
 
Ha en bra dag, dan för dopparedan!
Vädret

klart.se

Andra bloggar
Fototriss

Ordlös lördag