Maria Lundmark Hällsten, Umeå - Etikett - Expo | Västerbottens-Kuriren

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg med etikett Expo

Visa träffar från alla bloggar

Kunde blitt en stjärna

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 25 april 2013 klockan 06:10,

Eloise var betydligt piggare igår, hon sprang till matskålen så aptiten var det heller inget fel på, och det är ju bra, i alla fall med tanke på vad hon gått igenom, inte tror jag att man själv var så sugen på att knapra på någoting om man dragit 4 tänder.

Jag tränade och sedan satt jag och Winstone ute en timme, här på gården. Jag åkte upp en snabbis till Tina, skulle in på Expo och hon bor på vägen dit. När vi satt och pratade ringde min mobil, det var från SVT.

Hon presenterade sig och frågade om jag hört talas om programmet Bulldog, nej sa jag, men då hon berättade vidare så har jag nog allt hört talas om det. Amy Diamond är programledare och barn som av olika anledningar inte kan ha hund, får önska sig en hund för en dag.

Och just nu skulle dom vara i Umeå och önskan från en pojke var just en Japansk spets. Så dom undrade förstås om Winstone skulle vilja vara stjärna för en dag.

Jag satt och undrade i samtalet hur stackarn Winstone, den yrbollen, skulle kunna tämjas så pojken ens skulle få klappa honom, så när hon pratat klart, frågade jag om hon visste hur gammal Winstone är. Och det visste hon ju inte, så Winstones tid i rampljuset får bli en annan gång. Han är ju alldeles för ung och otämjd för att kunna vara med på något sånt, men kul att dom ringde i alla fall :)

Idag har jag bytt pass, så jag jobbar dag, därav denna tidiga morgonblogg. Åke ska besikta Mazdan om en timme så då hämtar han upp Winstone som får åka lastbil idag. Det krävs lite planering då man har djur. Önskar er alla en fin torsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Winstone Tina SVT Maria Lundmark Hällsten Expo träna rampljus stjärna Bulldog Eloise Amy Diamond

”aha… jag förstod det” , upplevelse

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 31 december 2012 klockan 10:05,

Årets sista måndag… och vi är, varje dag, en dag närmare jul… jojomensan. Och det är inte enbart om man tror på profeter, utan det är dagens sanning det.

Min ”gammboss”, Annika ni vet, skickade ett sms igår då jag var på jobbet och skrev att hon hade en present till mig som jag kunde inhämta om jag var ute och körde, så jag svängde förbi efter jobbet och kolla vad hon hittat till mig som hon tyckte att jag skulle ha nu ikväll:

Ja, sa hon, när jag hittade den där så stod det återigen Maria, skrivet över den… ni vet, jag fick ju det där döskalle halsbandet av henne för nåt år sedan, med samma motivering, och den här väskan matchar ju perfekt, och tillsammans med örhänget från Nicco så måste det bli en fulländad matchning.

Sen vet jag inte om jag ska ta det som en komplimang, att hon förknippar döskallar med mig :)

Theresé hittade något som hon tyckte skulle passa vår buss, då vi var på Expo, hon pekade ut den och klart som fasen, då jag såg den så var det ju kört… bara att hala upp plånkan och betala den. Men visst passar den på tävlingarna?

Kanske plockar ur batterierna ur dom översta klockorna, en får ha tiden för förarmötet, och den andra för första start och den sista måste ju visa en rätt tid. Jodå!

Ikväll blir det nyårsfest två hus bort, perfekt avstånd, jag ska nog se om jag kan fixa fördrinkarna härhemma och bara gå över med dom på en bricka… tror ni jag klarar av det konststycket eller kommer det att bli en sån där ”aha… jag förstod det” (men ändå gjorde jag det) upplevelse. Nja, jag kan ju halvfylla glasen och ta det sista då vi kommer dit, så det är nog lugnt (notera ordet nog).

Avslutar med att önska er alla ett riktigt Gott Nytt År och en god fortsättning på det nya året som kommer!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten "gammbossen" Annika present döskallar jobbet Expo Theresé förarmötet

Flera var på spåret... igår.

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 29 december 2012 klockan 06:09,

Det var inte bara på spåret igår… på tv:n, som var på spåret, utan även Anders, svärämnet, som kom lejandes ett tåg igår kväll. Själv hade jag gått och lagt mig innan dess, en annan är ju som ålagd att arbeta idag. Och det känns inte roligt, jag har fruktansvärt ont i bröstkorgen, förkylningen sitter djupt rotad, fy.

Vi var i alla fall på Expo igår, Emma och Johan hakade på, och där köpte jag plastglas till fördrinken, och drinkpinnar, ska även komma ihåg att börja göra is, ikväll, så det finns. Just innan jag somnade kom jag på att jag har svarta vinbär i frysen, och tänker frysa in dom i isbitarna, eftersom drinkens stomme består av vodka kurant, så kan ju det passa.

Jag har ju inte talat om att vi är bjudna till Camilla och Tord, två hus bort, på gatan, på nyårsafton, det blir det sedvanliga gänget, men i år poppar det nog inte upp några ”barn”, dom så kallade barnen är ju inte det längre, utan dom är vuxna och firar på annat håll. Vilken lyx… att bara behöva gå dit bort, och ha allt serverat, och ett stort plus i kanten att det är så nära.

Vi har en del större planer för det kommande året, och vi har suttit och kollat på nätet och letat fakta och annat. Jag ska inte avslöja, riktigt än, vad det handlar om, men det är något som kommer att förändra vår familjesituation en del. Och även om jag känner mig aningens tudelad i frågan så tycker jag nog, innerst inne att det ska bli spännande och kul. Ska ringa ett samtal efter nyår och få veta lite mer, kanhända att även ni, får veta, då också :)

Skulle ju egentligen kunna sammanfatta året som gått, men jag vet inte om jag kommer att göra det… det är ju bara att gå in i arkivet och titta. Som vanligt har det ju hänt en massa roliga saker vi kan sitta och skratta åt idag, men vi har också upplevt stora hjärtslitande förluster. Och det är inte mer än att man kan börja känna sig lite sliten. Men hej… nytt år kommer, nya framtidsutsikter och nya mål att se fram emot, jag tror att det kommer att bli bra… oavsett vad vi gått igenom, om inte annat, så satsar vi på det.

Önskar er alla en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten på spåret Anders svärämnet kanten Tord och Camilla nyårsafton Vodka kurant Expo Emma och Johan förluster blir bra

Vi var minsann påhittiga...

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 26 september 2012 klockan 07:27,

Vi hade en trevlig fikaträff ute på mina föräldrars gård, uppe på Mariehem, igår. Det var en klasskompis till mig, och på den tiden även min bästis, som är på besök hos hennes föräldrar, som råkar bo på samma gård som mina.

Vi satt därute, hennes mamma och min, hon med sina barn och jag, och drack kaffe och pratade på.

Det var X antal år sedan vi sågs, kanske inte så konstigt egentligen, då hon numer är bosatt därnere i södern. Hon har, kan ni tänka er, två tvillingpojkar, och vilket jobb hon gör som tar hand om dom, ensam, och med sån entusiasm. Hon är ju till åldern, lika gamm…ung som jag, och killarna är inte fyllda två, än, så hon har verkligen det hon gör.

Men det hon gör ser hon ut att fixa galant, själv har man ju blivit lite mer laid back, kanhända på grund av åldern och att man redan uppfostrat två barn som ju är självgående idag. Jag är inte avundsjuk på att ha småbarn, nä, det är precis som dom brukar säga, att få barnbarn att skämma bort är helt perfekt, och då får man också njuta av dom finare stunderna.

Och det räcker ju också gott och väl att få se andras barn så där, vilka fina killar, busiga, påhittiga, nyfikna och otroligt fulla av energi, och det är väl där det brister för en själv, man har inte den energin, inte jag, men deras mamma :) och det är ju en himla tur. Sen är det som man säger om årstiderna, alla har sin tjusning, och samma sak är det med barn, alla åldrar har också sin tjusning, och allt det har då Annica kvar att se fram emot.

Jag och Annica har en varit med om en hel del då vi var mindre, ojoj, vi var minsann påhittiga vi också, till våra föräldrars förtret, eller ja, det var inte alltid vi gjorde galna saker, vi var nog rätt så snälla… ibland, också. Vi tjuvlånade ju brorsan moped, inte bara en gång utan två :) fast vi blev ju påkomna och det var inte lika spännande som vårat upplägg då vi drog ut moppen och kollade in om kusten var klar.

Vi gick runt och intervjuade folk, bara sådär på måfå och inte i ett egentligt syfte, utan bara för att vi ville veta vad dom tyckte om serien, förintelsen. Vi råkade då träffa på en man som faktiskt hade föräldrar som suttit i ett av lägren, och han berättade en del av sin livshistoria, där vi satt på busshållsplatsen, vilken grej!

Vi körde också det där traditionella buset, då man knyter fast en plånbok i ett snöre och drar iväg den då någon ska till att plocka upp den, det tyckte den äldre generationen var så roligt att vi fick pengar för att vi gjort deras dag, ja, det var kanske lite skillnad det, om man jämför med hur det ser ut idag. Det var även Annica som satt med då jag ringde till Abbas fiskbullar och frågade om Agneta eller Anne-frid var där, vi trodde ju att det var dom som hade den lilla fiskbullsproduktionen vid sidan om deras turnerande med popgruppen Abba, jojomensan.

Ja man var väl lite som man vart, från början, men det var kul, på den tiden, och mycket hann man med, känns det som. Idag hinner man ingenting, inte ens reflektera över vad man borde ha hunnit. Fast å andra sidan, jag sitter ju här och skriver, och då reflekterar man ju också, och det har jag minsann tid med, jodå. Men jag ser också på mitt skrivande som terapi eller vad man ska kalla det. Skulle kännas tomt, att inte längre sitta här och påta på med datorn.

Jag skrev att dom satt in en sak i pappas mage för att underlätta med mat och medicin, det får jag dementera, det skulle dom ha gjort och enligt boken dom skriver i så var det klart, men så var inte fallet, dom hann inte med att göra det, och förmodligen skrev dom in det då han låg på operationen, därav missförståndet.

Idag ska vi upp klockan tre och få prata med läkaren för att få höra deras framtida planer, men dessförinnan ska jag på utvecklingssamtal med Nicco, på skolan, och sedan träffa Tina från jobbet, vi ska på Expo och se om dom har nåt roligt där, och sedan tar vi en kaffe, innan jag blåser iväg.

Önskar er alla en fin onsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria lundmark Hällsten gården mamma föräldrar Annica tvillingpojkar busiga påhittiga nyfikna barn barnbarn Sally pappa Nicco skolan Tina Expo

Funkar/funkar inte

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 15 april 2012 klockan 07:00,

Jag vaknade återigen några minuter före 6, usch vad trist det är, jag vill ju sova men det går inte så länge det är så här i halsen. Jag har köpt några tabletter som ska lindra förkylningen, men hur vet man om dom funkar?

Jag har tagit dom i tre dagar nu, menar dom då att jag skulle ha varit betydligt sämre än jag är, om jag inte hade tagit dom? Om besvären inte är över på två veckor, ska läkare kontaktas, hm… men dom flesta förkylningar brukar väl normalt, inte, sitta i längre? Nå, jag provar och ser vad som händer.

Igår fixade jag bort påsken, kändes som om påskfirandet var över. Och jag gjorde i ordning en enkom låda, där allt påskpynt rymdes alldeles utmärkt. Bar ner allt i källaren, kom upp, gick in i sovrummet och se… där satt en liten kyckling bredvid nåt annat gult och kände sig övergiven. Jag visste det… jag visste det, så är det alltid, man får inte med sig allt utan tomtar och kycklingar dyker upp på dom mest oväntade ställena efter att man burit bort, vad man trodde, det sista av pyntet.

Åke for med det sista av tallarna, som han lastat på släpen, och några utdöende växter fick följa med i det lasset. Det innebar att jag fick plocka fram blomjorden och sätta ner några plantor som blev över.

Vi var också en sväng på Expo, köpte en rullgardin till Niccos sovrum, det finns inga persienner där och det är i det fönstret solen skiner in i på morgonen, och ett påslakan set fick hon också. Sedan gjorde vi myrorna, men hittade inget som var tillräckligt intressant för att köpas.

Åke löste in bingolotto vinsten (två nya lotter) så vi vet ju vad vi gör ikväll, själv fick han in 6 rätt på sitt V75 men delat på tio ger det inte mer än ca 150:-, fast så länge det plus är det ju bra. Hoppas ni får en fin söndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: tabletter förkylning fungerar läkare tallarna Åke Maria Lundmark Hällsten Expo påskpynt kyckling tomte myrorna Nicco rullgardin V75 bingolotto

Nämen nu kan det ju inte....

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 19 februari 2012 klockan 09:01,

Vi, jag och Nicco, åkte upp och hämtade mamma/mormor så även hon fick följa med. Pappa jobbade så hon hade inget speciellt för sig. Vi började med en lunchmacka på Nybro och gick sedan runt på Expo.

Då vi kom ut därifrån hade det börjat snöa. Och det var inga små flingor minsann. Idag är jag jätteglad att jag inte jobbar, vem vet hur vägarna ser ut halv sju på morgonen. Nu är ju visserligen Jeepen hög under och än så länge har jag inte fastnat någonstans så det ska nog mycket till innan det händer, men ändå, och det finns ju andra trafikanter ute på vägarna, med betydligt sämre förutsättningar.

Tänk att nu är det andra året i rad (och därmed tredje vintern med djup snömängd) som man har sagt… nämen nu KAN det INTE bli så mycket snö, men tji fick man. Det börjar nog kännas som om allting inte är, som det en gång var.

Vad roligt man hade i snön, då man var ung… yngre :) Så fort traktorn hade fixat ihop en skaplig hög så var man där med spadarna och försökte gräva sig en riktig koja. Ibland grävde vi bara rätt ner och vid ett tillfälle tog vi oss inte upp utan fick ropa på hjälp, och hjälp fick vi av en förbipasserande.

Pulkorna satte vi ihop i långa led, då vi dundrade nerför backen eller så satte man ihop sparkarna som ett långt tåg, nu är det inte varje dag, inte ens varje vecka man ser någon på en spark. Inte heller på en pulka, förutom möjligtvis nån som drar sitt barn på väg till affären.

Jag nötte ut ett stort antal med pulkor då jag drog Nicco till förskolan… det gick hål i botten på dom, kan ni gissa varför? Mjo, dom är ju så duktig på att sanda på vägarna och då tar det emot.

Nå, det är klart att det finns pulkåkare idag med, men dom flesta tar sig nog ut till backarna för att roa sig, jag har inte sett någon i en alldeles vanlig snöhög, där vi brukade befinna oss, ibland med livet som insats. För dom där högarna var ju inte alltid så mjuk och farbar, men inte brydde vi oss om det :)

Jag önskar er alla en fin söndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco mamma mormor Nybro Expo flingor sparkarna pukor backen tåg

Mörka typer

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 18 februari 2012 klockan 08:26,

Jag och Nicco ska klara oss själva idag, och det gör vi ju säkert också, Åke ska åka kalldraget, ett rally i snö och med frågor runt en snitslad bana.

Vi däremot ska inte köra rally men hade tänkt oss ut på Expo och kolla runt lite och sedan ta en fika på Nybro konditori, jodå, sämre saker kan man ju roa sig med :)

Men dessförinnan ska jag nog ta en promenad i huset med snabeldraken, och kanske till och med torka lite med golvmoppen, inte fullt så underhållande och kul men desto roligare då det är gjort.

Vi pratade igår om hur konstigt det blivit om man tänker på serier som nu går på tv eller filmer som visas på bio och böcker som yngre förmågor läser. Det är väldigt mycket vampyrer, zombies, konstiga mörka människor där den som har mungiporna längst är den man ska se upp till och tycka är bra.

Själv hade vi visserligen greve Dracula, varulven, den där håriga typen som såg ut som en förvuxen apa, och Frankenstein, en typ att tycka riktigt synd om, med skruvar i pannan och ström i skallen. Men var dom verkligen så där läskiga så man inte tordes sova på natten? Inte för mig i alla fall.

Men visst, vi är ju även där, väldigt olika allihop. Chefen berättade att hon inte tordes gå i vattenpölar efter att hon sett Hajen :) Själv tror jag inte att det hade kunnat rymmas nå större faror med huggtänder i dom små pölarna, men vem vet.

En person jag däremot tyckte var riktigt läskig, var Ernst Hugo Järegård. Jag kunde inte ge mig till att gilla varken hans uppsyn, röst eller något överhuvudtaget som han medverkade i… och då undvek jag givetvis att se något med honom.

Men så kom då Kalle och chokladfabriken. Jag tror att det var då Theresé var liten. Det var en tecknad version och uppdelad i flera avsnitt. Berättarrösten var just Ernst Hugo, och kan ni tänka er, efter att ha lyssnat och sett det barnprogrammet så kunde jag inte annat än börja digga gubben. Han var ju helt suverän att lyssna på, och visst hade han ett udda utseende, men det blev inte lika hemskt efter att ha fått höra honom, utan han blev tvärtom, lite fascinerande att se på… jätte knepigt men sant.

Nå, där ser man hur det kan vara och även att man kan ändra åsikt fast man egentligen inte tror det, till en början. Jag önskar er alla en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Åke kalldraget rally jag och Nicco Expo Nybro konditori snabeldraken vampyrer varulven greve dracula Frankenstein Ernst Hugo Järegård Kalle och chokladfabriken

Något makabert, eller?

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 13 januari 2012 klockan 06:05,

Efter tandläkarbesöket igår så for jag och mamma ut en sväng, kollade in Ohlssons tyger och sedan åkte vi på vaniljdrömmen, Marieberg, och fikade. Mamma cyklade så hon drog iväg lite före mig, när vi kom fram berättade hon att det ramlat ner en fågel där hon knatade uppför den branta backen nedanför Mariebergs kyrkan. Den bara damp ner där och såg allmänt förvirrad ut.

Frågan blev ju hur stackarn den lyckats med det konststycket, för något fönster hade den då inte kört in i. Hm… undrar just om en fågel som sitter på ett tak eller en gren, kan halka, precis som vi gör på isen? Har jag då aldrig någonsin sett, och då borde dom rimligtvis hinna fälla ut sina vingar, men kanske inte om den från början är utmattad av hunger eller annat, nå, vi lär förmodligen inte få veta vad den sysslade med.

Sedan åkte jag ner på strömpilen och handlade, så skulle jag slippa göra det idag. Jag köpte bland annat gravljus:

Och marschaller, kan ni tänka. Men kolla in hur lång brinntid det är på gravljusen och VARFÖR i all världen kan dom inte göra marshaller med samma brinntid och framför allt med samma pris? Gravljusen är ju jättebilliga om man räknar på tiden dom brinner. Men nej, där har vi ju också en sån där grej vi betalar men tänker kanske inte alla gånger på vad vi betalar för. Och här skulle det ju egentligen stå, istället för styckpris… ett pris vi betalar/brinntimme.

För att köpa och ställa ut gravljus runt gården kanske skulle se något makabert ut, eller hur?

Dom här tofflorna köpte jag till Nicco, sist jag handlade på Maxi:

Och igår hittade jag ett par till mig med, inne på KappAhl och jag ångrar inte en sekund, inköpet, guu´vad skön och varm dom är, jag hasade runt i dom heeela dagen igår.

Jag hade ett par duntofflor jag köpt på Expo för hundralappen, men dom åkte i soptunnan igår kväll, hur kul är det då dessa dunpinnar sticker ut ur tofflorna och sticker en i fötterna med jämna mellanrum, näpp, dom tofflorna var verkligen ett nerköp, men dessa rekommenderas varmt.

Nu vankas det frukost och sedan 7 timmars arbete, önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Vaniljdrömmen Marieberg Expo strömpilen KappAlh Nicco tofflor marschaller gravljus

Köpa eller inte, lurad eller inte...

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 08 januari 2012 klockan 09:12,

Jag återkommer nu om detta med reklamfilm, jag undrar just hur många som egentligen köper något enbart för att dom sett det på tv? Kan verkligen företagen märka skillnad och hur gör dom det, i så fall?

Jag menar, om jag verkligen behöver en sak… ja då köper jag ju den, oavsett om jag sett en reklamsnutt eller inte. Och ser jag en reklamfilm om något och åker och köper den bara för det, ja, då behövde jag ju den inte och har egentligen blivit ”lurad” att göra ett onödigt inköp, och det kan ju bara vara såna gånger som företagen tjänat på sin reklamsnutt… och dom är inte billiga.

Och inte vet jag, jag kanske har en hjärna som inte liknar någon annans, men för att ta ett exempel, Icas reklam, jag tycker den är bra och rolig, men fråga mig inte VAD dom gjort reklam för, det har jag ingen aaaaning om. Jag kollar bara på vad människor i reklamen, hittat på. Inte vilka varor det är extrapriser på.

Över till något helt annat… gårdagen. På eftermiddagen tog vi bilen och for på Expo, dom hade billiga dubbellakan där så jag passade på att köpa två stycken, sedan köpte jag även kuddfodral, en sak vi inte har så många av och det är inte alltid jag hittar paret, hm, konstigt :)

Fortsatte till den där nya möbelfirman, svenska hem, tror jag minsann att dom heter. Inte för att vi är ute efter något, vi kollade bara in vad dom hade. Kan det vara Barnens Hus som ska in på deras övervåning, någon som vet? Jag har bara hört ryktas om att dom ska flytta men inte direkt vart, men det skulle kunna vara dit.

Sen tände vi ett ljus på graven, åkte på Preem och tankade Jeepen, vilket inte var tvärenkelt då låset på tanklocket hade frusit, men med en påse varmvatten gav den till slut upp. Sedan hade jag ett paket att hämta ut, från cdon.com.

Jag var nämligen in på Ica Hedlunda förra veckan och i en sån ”billiglåda” skymtade jag en dvd pack med svenska hjärtan, och jag blev så sugen att se den igen, men dom hade bara säsong fyra så jag kollade om den fanns att köpa från säsong ett och det gjorde den ju, billigt var det också, 39:-/ säsong, så det blev alla fyra. Så nu vet jag vad jag kan göra en regnig/snöig/ledig dag.

Idag får vi se vad det blir, kanske jag plockar undan nån julsak… eller så struntar jag i det :) Ha en fin dag, allihop!

Kommentarer: 0 Etiketter: reklam köpa Expo svenska hem Barnens Hus Preem tanklocket svenska hjärtan Ica Hedlunda "billiglåda"

Inget särskilt

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 18 november 2011 klockan 06:14,

God morgon! Så blev det fredag… igen, och jag ska jobba förmiddag idag. Känns ju bra så hinner jag fixa lite innan imorgon. Kanske köra snabeldrake och ordna undan lite.

Igår hämtade jag Nicco på hennes håltimme, vi åkte ner och tog ut hennes id kort, sedan fick hon äta sin lunch på Frasses eftersom hon missades skolans lunch. Skjutsade tillbaka henne och körde upp på Mariehem, där jag plockade upp morsan för vidare färd till Expo.

Vi köpte lite julklappspapper och jag investerade stort i en ny osthyvel efter onsdagens traumatiska upplevelse med vår gamla hyvel. Nu blev det en sån där som inte är lika lång som vanligt, själva bladet alltså, meningen är att osten inte ska suga fast under hyveln, dom funkar bra, det vet jag, för vi har en likadan i bussen.

Då ringde Åke, rutorna till inglasningen var klar och dom skulle stänga halv fyra, så det var bara att packa in sig i bilen och åka till Umeå glas, och det var ju inte heller det lättaste. Dom hade stängt av infarten så man var tvungen att köra runt hela kvarteret. Efter lastning körde jag hem och lossade rutorna, vill ju inte köra runt med dom, helt oemballerade, på guppiga vägar.

Sen åkte vi upp på M-hem och drack kaffe. Allting tog sin lilla tid och innan jag åkte hem stannade jag på Ica Hedlunda för att köpa mjölk, en nödvändig ingrediens i pannkaka.

Gjorde inte så mycket mer igår, såg på tv, försökte disciplinera Enya, men hon lyssnar bara på ena örat. Apropå Enya och Eloise, två katter som sällan ens vill komma upp hit då vi har besök, dom krafsade ju på luckan då Helena var här och hälsade på, så jag släppte upp dom. Det tog bara en liten stund så hoppade Enya upp i knäet på Helena, något som hon aldrig gjort förut, sedan kom Eloise efter en stund och satte upp sina tassar mot hennes ben, dom gillade nog henne.

När jag berättade det för Nicco såg hon väldigt snopen ut, och detsamma för Åke, då förstår ni att dom kan vara svårflörtade med okända, inte för att dom är direkt misstänksamma heller men dom vill kanske inte ha så mycket nytt omkring sig. Nåja, nu ska jag göra mig iordning för dagens bravader, önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: fredag snabeldrake Nicco id kort Frasses morsan Expo Åke Umeå glas rutorna hem kaffe Ica Hedlunda mjölk pannkaka Helena Enya Eloise katter

Kallt uträknande, eller, hm...?

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 03 november 2011 klockan 06:58,

Åkes klocka ringde på morgonen och jag hann svära till, trodde nämligen att jag försovit mig. Kastade mig över klockan, noterade att min mobil inte låg på nattduksbordet, och insåg att jag faktiskt inte ska jobba idag. Lätt uppstressande men sedan skönt.

Från det ena till det andra, vi har ju en GPS i Jeepen, och jag tror att vi fått tag i en beräknande, liten rackare.

Åke har nog programmerat in vår hemadress, och det är allt. Vi skriver inte in vart vi ska… eller varför, då vi åker iväg, ändå så vill den som visa vart vi ska. Skulle svänga höger ut på vindelvägen och den påpekade att vi skulle ta vänster, sedan satte den igång att beräkna, 65% beräknar, står det. Kom till rondellen där den föreslog att vi skulle ta ett varv… typ.

Om det är så att den nu bara vet en adress och det är våran, och då ska den räkna ut hur vi ska ta oss hem, då vi åker iväg, ja jag vet då rakt inte. Nä, det enda jag begriper mig på är när man närmar sig hem, då syns ett litet hus, där vi bor, det fattar jag :-)

Sally älskar skor och snabbt hade hon hittat mina sandaler i hallen. Hon gav sig icket, dom skulle sitta på fötterna innan hon kom schasande in i tv rummet, med sandalerna på fötterna. Hennes små fötter, längst fram i sandalen, det såg dråpligt ut, och hon är den enda jag sett som snubblat på mattkanten, fast inte alla gånger hon for upp och ner på mattan :-)

Idag blir det en sväng på Expo, Theresé ville dit och sedan ska hon ha tag i några speciella pennor, får se vart hon ska gräva upp dom. Hoppas på en riktigt fin dag för er alla!

Kommentarer: 0 Etiketter: GPS Jeepen uträkning vindelvägen rondellen vänster höger huset hem Theresé Sally älskar skor Expo

Hann mycket igår

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 29 september 2011 klockan 08:06,

Jag hann med en del igår…känns det som. Började på Nordea nere på stan och fixade lite med konton och kort. Åkte vidare till Expo och köpte en fyrkantig kista som vi ska ha våra cd-skivor i. Sen brände jag iväg till myrorna.

Nicco ska nämligen ha en spegelvägg uppe hos henne. Vi hade köpt två paket på Ikea, med totalt 8 speglar, nu såg jag att det fann 3 paket på myrorna så hon kunde få en större vägg om hon ville. Jag fick dom billigt, 130:- för alla tre, men då hade jag noterat en trasig spegel. Dom är rektangulära, så egentligen behövdes det inte mer än två paket, men nu blev det som det blev.

Hon har till och med kommit fram till att hon bara vill ha tolv speglar så vi får helt enkelt ta upp resterande till stugan, där har vi ingen spegel alls, så det behövs…kanske.

På vägen hem ringde jourläkaren upp från ögon, han ville ändå titta och kunna utesluta något allvarligare fel på mitt öga så jag fick komma upp. Nu fick jag äntligen information som duger för mig.

Han hittade inga fel, överhuvudtaget, förutom en förhårdnad som blivit på hinnan och som inte är farligt, men kan väl göra min världsbild lite skev. Det kommer att gå bort.

Den stora blödningen jag haft i ögat, brukar oftast bero på att något hänt, men man kan ibland, utan att veta varför, få en sån där och dom är ofarliga så länge dom håller sig ute i kanterna. Min blödning kan ha berott på att ögat gav upp av all irritation från vaglarna.

Vidare så visste han inte ens att man kunde få rosacea i ögonen och det jag hittade på nätet sa inte mig någonting förutom att det stod: Har du rosacea i ögonen, ring genast ögonmottagningen. Därför ringde ju jag dit. Jag ville veta hur det isf hade sett ut.

Nu tog han reda på det, har man rosacea så drabbar det oftast bägge ögonen och det blir sår på hinnan och man får värk i ögonen. Så det uteslöts, och det var ju bra. Han frågade hur länge jag blivit ordinerad salvan, och jag sa vad läkaren sagt till mig: Jag skrev ju ut tre tuber.

Nu är det så att tre tuber kanske räcker i 2-3 månader, så den här läkaren fnös och sa att det verkligen inte var bra. Man ska inte använda den salvan mer än nödvändigt eftersom den innehåller antibiotika. Skrota den, sa han och speciellt om du inte ens tycker att den funkar. Så nu åkte den i soporna.

Sist men inte minst fick jag ju kolla trycket i ögonen, det var 17 på det ”onda ögat” och 13 på det andra. Allt mellan 9-20 är normalt, sa han. Min mamma har nämligen grön starr i ett öga, min farfar hade det också och min farbror fick akut grön starr, och till viss del är det ärftligt, men kan just nu uteslutas i mitt fall. Med andra ord fick jag bara veta bra saker även fast jag fortfarande sitter med mitt lätt rosafärgade öga och ser lite ovalt med det, men hej…det kommer att bli bra :-)

Efter middagen åkte jag och Nicco på El-Giganten, Åke undrade om det inte skulle ha följt med en fjärrkontroll till hemma bio systemet, och se, det hade dom missat att skicka med. Vi fick dessutom instruktionsboken som dom också glömt bort.

In på Kappahl, Nicco fick en vintermössa och sedan brände vi upp på Mariehem och lämnade nyckeln till vår stuga. Mina föräldrar ska upp dit nu i helgen och nycklarna brukar vi vanligtvis lämna där om det skulle vara så att dom behöver komma sig in där, för vattnet eller strömmen eller nåt.

Släppte av Nicco på stan och åkte hem till nykokat kaffe, sen såg vi på superstars, det närmaste sport vi kan komma, och sen fortsatte Åke med speglarna däruppe. Snart så kanske dom sitter på plats.

I eftermiddag jobbar jag så det blir kanske inte så mycket gjort nu på förmiddagen, ska fixa kvällens middag, sen får vi se. Önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nordea Expo kista Myrorna Nicco spegelvägg ögon jourläkare grön starr vaglar salva mamma farbror farfar stugan nycklar Åke

Igår, idag och...

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 24 augusti 2011 klockan 07:39,

Nu kunde jag inte sjå mig längre, utan plockade upp åkerbären som jag hittat i frysen och det bidde lite sylt av den:

Inte så pjåkigt, faktiskt, vi käkade naturligtvis tunnpannkaka med sylten till, som middag.

Efter syltkokningen åkte jag på Expo och kollade in vad dom hade för roliga saker, införskaffade ett litet bord som jag har tänkt att vi ska få fast bredvid Åke, när han sitter i bussen, idag får han ha kaffekoppen på golvet. Och sedan gjordes en kuddinvestering, jag som har två kuddar under huvudet då jag ska sova. Den understa, är en gammal dunkudde som det ibland kommer ut fjädrar ifrån, den är så hårt packad att det är som att ligga på cement. Min övre kudde har jag haft i sisådär…27 år eller nåt.

Åke plockade upp den då vi skulle in med sängkläderna från bussen, han höll den mellan tummen och pekfingret och undrade om detta var min kudde, han lät lite lätt fundersam. Kudden är så mager, tunn och eländig, att det till och med är svårt att trä på kuddfodralen på den. Nå, nu köpte jag i alla fall den tunnaste kudden dom hade och lik förbenat, så pöste den upp rätt i ansiktet varje gång man skulle sno på sig eller lyfte huvudet litegrann…usch, men det får jag väl vänja mig med. Min skruttkudde har nog gjort sitt.

Sedan gick jag och plockade upp alla renätna kottar från vår gräsmatta igår, vi skulle köra en sväng till återvinningen och tömma släpvagnen. Jag har aldrig tittat närmare på dessa kottar men nu vet jag vad det är fåglarna är ute efter, kolla in nötterna som ligger inuti:

Det var gårdagen det, denna morgon började inte så bra, mamma ringde och talade om att moster Linnea, har dött. Ja, vad säger man, hon var inte frisk men detta kom ändå helt oväntat och just nu känns det som om somrarna framöver, inte kommer att bli sig lik, utan henne.

Hon var ju en del av Malå/stugan och allt däruppe. Och samtidigt, visst vet jag att med tiden så vänjer man sig med nuet, och hur det kommer att se ut, men det kan ta tid, och det får det väl lov att göra också. Hon kommer i alla fall alltid att finnas i vårt minne, med allt roligt och underfundigt, hon bidragit med.

Önskar er alla en fin onsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Expo Åke bussen bord kudde kuddfodral kottar återvinningen åkerbär Linnea Malå

Cowboyfest i Holiday Inn

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 22 juni 2011 klockan 08:22,

Det blev inga bra kort från bussen, alldeles för mörka men två stycken kan jag bjuda på:

Vi har även ett soldäck uppe på taket och dit tar man sig antingen genom takluckan ovanför Niccos loft eller så får man helt enkelt använda en stege på utsidan.

Det blev ganska hektiskt igår. Hann dammsuga och torka golvet i bussen då Kerstin och Janne dök upp, dom hade sett det blå skenet från bussen, ändå från Vännäsvägen, dom vill e kolla in vad vi köpt. Sedan åkte jag till Jysk och köpte madrass, Rusta där det inhandlades kuddar, matta, och diverse nödvändiga ting, att användas både hemma och i det mobila hemmet.

Sedan dök Jan A och Inge-Gerd upp så vi fick anledning att koka oss en kaffe, fikapausen fick avslutas inne i bussen då det började regna.

Åke snickrade ihop en säng till oss, nu fanns det redan en men inte som vi ville ha den, eftersom vi inte ska bädda ihop den. Käka lunch och sedan åkte jag och Nicco på Expo, skulle ha en rulllåda under sängen och besticklådor, modell mindre. Avslutade den resan på Kvantum, där vi handlade lite mat.

Vi höll igång till elva igår kväll, men vi satt också och surrade uti emellan, i bussen, morsan och farsan kom också förbi för att skåda monstret på gården. Vi surrade om våra gamla bussar, detta blir ju den fjärde i ordningen på ca 13 år. Holiday Inn, var vårt första projekt.

Och med den har vi ett speciellt minne. Vi var i Angsjön och Åke hade sin cowboyhatt, hängandes inne i busen. På kvälls sidan strömmande den till lite folk och vi poppade musik och hade allmänt trevligt. Det dansades och tjoades och hatten fick vandra runt från den ena till den andra. Till saken hör att alla som skulle ut på toaletten hade även hatten på sig.

Dagen efter, så träffade vi på campingvärden, han log och sa, ja jag hörde att ni hade värsta cowboy festen igår. Vi såg frågande ut, nä, vadå cowboyfest??? Jamen alla som gick in och ut i bussen hade ju cowboyhatt på sig, hahaa…ja det kunde ju tolkas så, men det var ju bara en enda hatt.

Nu ska jag städa upp lite, här i huset. Familjen Hällsten/Söderberg kommer ju hit imorgon och ska sova över en natt, själv packar vi nu ihop det sista och sedan blåser vi iväg upp till stugan. Nu har vi ju ett mobilt bredband så jag lär nog fortsätta mitt bloggande trots semestertiderna, så vi hörs och störs, även i framtiden. Ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: bussen Jysk Rusta Kerstin Janne Jan A Inge-Gerd Expo Kvantum Nicco loft soldäck Hällsten/Söderberg stugan Cowboyhatt cowboy fest campingvärd Angsjön

Hemska russin

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 31 mars 2011 klockan 07:43,

Vart ska man börja tro…hm, jag och mamma åkte på Expo, jag hittade lite smågrejs som Nicco ska få ha i köket, sedan skjutsade jag hem henne och åkte på Jysk och Rusta så nu har jag även fixat mattor dit upp.

På väg till jobbet lyste solen rakt in i bilen och det kändes halvvarmt sådär så jag släppte ner rutan…fem centimeter, skulle jag inte ha gjort, då det passerade en bil som hittade av den enda vattenpölen i stan så det sprutade in genom fönstret och hittade till och med av mina glasögon, tvi tvi tvi.

Vi gick i vanlig ordning upp på Ålidhem centrum, chefen var sugen på en glass, och sedan gick vi hem och där började problemen. Utan att nu säga för mycket så ska jag bara tala om att hela kvällen slutade på akuten och sedermera uppe på en avdelning där hon blev inlagd, idag ska hon genomgå en mindre operation så då ska väl allt lösa sig. Jag var hemma först efter tio igår kväll.

Nu till utmaningen, när jag var liten. Varje gång någon säger detta så poppar det helt ofrånkomligt upp denna lilla ramsa/visa i skallen: När jag var liten då var jag elak det vet jag, då jag sa jag skulle pissa då sket jag. Riktigt så illa bevänt var det nog inte med mig, jag var nog däremot påhittig och lite busig. Här har jag (mitten) och min kompis Annica, på vänstra sidan och hennes kusin Lollo, klätt ut oss och gick runt till alla i höghuset för att visa upp oss. Kortet tog en av Annicas grannar och sedan framkallades det kopior så vi fick oss varsitt kort.

Apropå visor, då vi satt där i rummet på akuten, chefen och jag, och skulle roa oss med något så snackade vi om saker man kan vara rädd för, hon gillar inte sprutor, men vilken tur att du inte är rädd för russin då sa jag, och kom helt osökt att tänka på den lilla visan russin, himla kul text, lyssna på den ni och tillåt er att skratta:

Skratta gjorde även chefen då jag skulle försöka komma ihåg texten till den, jag får nog spela den för henne idag, när hon kommit hem.

Önskar er alla en fin torsdag!

Kommentarer: 0 Kategorier: Låtar på Youtube Etiketter: mamma Expo Jysk Rusta kök Nicco huset akuten russin chefen vattenpöl

Ska inte avslöja för mycket nu

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 30 mars 2011 klockan 07:47,

Ska börja med att gratulera en pigg 50 åring, utan att avslöja alltför mycket så ska jag bara skriva att personen i fråga bor på Lundalogén, och sysslar med maskin kylare….och ser ut så här, då han intagit viloläge och sitter på hela ryggen, samt då han är D.J, nere i källaren på nyårsafton:

Grattis från oss på Näckrosvägen (snart Blomstervägen), och tack för inbjudan till din försenade 50 årsfest som kommer att gå av stapeln i augusti, du kan räkna med att vi kommer.

Igår blev det en mycket arbetsam dag, jag och Nicco tömde köket däruppe, från allt bråte på golvet, jag dammsög och skurade det samt tömde skåparna med porslin och diskade upp allt det, puh, nu är det då påbörjat.

Vi fick kaffe främmande, Jan A och Ingegerd dök förbi och gick husesyn, ja, jag hade träffat på Ingegerd tidigare under dagen och sagt till henne att vi faktiskt har en kaffepanna i huset, så det var bara att komma förbi, alltid trevligt med ett avbrott från allt arbete.

På kvällen var vi där igen och nu ska ni få se vilken fin dörr jag råkade hitta här, i grovsoprummet, och det var precis vad jag ville ha in till vårat sovrum:

Varför vi ska ha en glasdörr där, är bara för ljusinsläppet, då den dörren kommer att få vara stängd på grund av håriga katter som gärna ligger och drar sig i sängar och på andra dylika platser. Jag ska fixa dit nåt ljust genomskinligt tyg också, så kommer mönstret att lysa av sig ännu mer. Jag har aldrig sett ett sånt glas tidigare och det är inte ett påklistrat mönster, det sitter inne i glaset. Vilka fynd man gör… ibland!

Sen, det nästan bästa av allt, idag kommer det dit en kille och ska putsa alla fönster, men se otroligt härligt, dom fönstren har nämligen inte blivit tvättade på minst 5 år, så det är välbehövligt, och jag som verkligen hatar att tvätta fönster, men just i vår, så slipper jag, härligt Åke, vilken fin idé du fick, då vi satt där igår och försökte se vilka som passerade därute :-)

Idag åker jag på Expo med morsan, ska se om det finns någon fin matta till Niccos kök, korkmattan däruppe är väl inte så där jättefin, tycker hon, och jag kan nog förstå det, den är röd/brun med stora mönster på. Sen ska jag jobba, och det tar emot lite, just nu, då man tycker att man har så mycket annat för sig, men det är bara att gilla läget, sen har vi ju det ändå ganska så förspänt, då vi inte har någon utsatt dag, då vi ska vara ute ur lägenheten, utan det blir då vi är klar. Nu hoppas jag ni får en bra dag, och kanske speciellt då, Brälla, som fyller år…nämen nu för sa jag mig ju, jag skulle ju inte avslöja för mycket, hu, jaja, gjort är gjort.

Kommentarer: 0 Etiketter: 50 åring NIcco köket Jan A och Ingegerd kaffepanna fönster Åke dörr grovsoprummet Expo morsan

En grym pryl

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 17 mars 2011 klockan 08:51,

Tema ljus, är en utmanings bild, hm…då skulle det ha kunnat vara en bild på jag då, ljushuvud som man är :-)

Men jag sätter ut en bild på dessa ljuslyktor som min mamma gav till mig i julklapp, det blir ett väldigt fint sken i dom:

Och sedan har vi lite Halloween lyktor:

Och sen kan jag inte låta bli att sätta ut en del av min samling på ljus, nu har jag inte överdrivet många, det har blivit en del och vissa har jag eldat upp, av leda på dom, andra har jag gömt bort i nåt skåp, någonstans på jorden men dessa fanns i bokhyllan:

Ljus och varmt, kunde det ha blivit om vi skulle haft riktigt otur, i förrgår. Jag hade ju varit på Expo och köpt nya besticklådor och diskställ, kommer till huset, lägger upp besticklådorna på spisen, vänder mig om för att kasta något i skräp påsen, vänder mig om igen och då ryker det om lådan som ligger underst, någon har satt på den största plattan på spisen, på ettan, och den är glödhet.

Så där smälte besticklådan fast i plattan och efter 25 minuter var fortfarande plattan så het att man inte kunde ta i den, så det har jag räknat ut alldeles själv, att spisen har förmodligen stått på under hela natten. Nu ska vi tacka någon däruppe…kanske, för att inget annat brändes ner, såsom huset eller nåt sånt, det kunde ha tagit en ände av förskräckelse, en Maj brasa i Mars, är ju inte roligt.

Nå, nu sitter i alla fall en ny platta där, tack Micke! Och inget allvarligare inträffade ju, så det är bara att gå vidare och vara glad.

Vi stökade och bökade i huset igår och så här ser nu vårat badrum ut:

Duschhörnan kan vikas in ändå mot väggen så den inte tar så stor plats och det är ju bra i ett litet badrum:

Sen hittade jag en grym pryl, i ordets rätta bemärkelse om barnen ska vara med och greja:

Jag räknade ut att det skulle ha något med bakning att göra, och det stämde, Åke sa att man kunde använda den till pepparkaksbak, en gör runda, en gör stjärnor och en gör hjärtan och sen var det en till. Snacka om att rationalisera själva utstansandet. Där har då barnen gått och längtat efter att kladda med degen, så plockar man fram den där, tjopp tjopp så var kakorna stansade och klar, tack och hej. Då kan man snacka om grym pryl :-)

Näpp, frukost väntar…sen kanske man skulle ringa Kerstin och fråga om hon ska med ut en sväng. Klockan två är det jobbardags igen. Ha en fin torsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: ljuslykta Halloween ljushuvud Expo besticklåda spis plattan Majbrasa toaletten grym pryl pepparkaksbak kakorna barnen

Min vardag i ord

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 14 mars 2011 klockan 07:42,

Jag har länge funderat över hur jag ska kunna göra utmaningsbilden som heter min vardag. Att få det på ett och samma kort, är inte det lättaste, då åtminstone min vardag, inte bara handlar om en sak.

Ni ska få en kort beskrivning på en typisk vardag, såsom idag, men utan bild till…den tror jag att jag lämnar tillsvidare.

Steg upp kvart över sex och drack en halvkopp kaffe tillsammans med Åke, i tv rummet med tv 4 nyheterna påslagna. Försökte mig på att somna om en stund, men det var kört. Steg upp och slog upp lite mer kaffe, och satte igång datorn (den behöver, som ni hört förut, en liten start sträcka på sig innan den funkar som den ska).

Knackade på hos Nicco, kvart över sju, och frågade hur länge hennes klockradio skulle stå på innan hon skulle kravla sig upp (den hade startat 16 minuter tidigare). Surfa runt lite på nätet, kolla mejl, kolla om någon kommenterat bloggen, vilket egentligen är lite småkul, då vissa inte syns förrän man loggat in, och då lyser en liten röd siffra däruppe, som vill tala om att någon har skrivit något. Det är nästan som att dra smygen, då man spelar poker.

Snart vankas det frukost, och för min del innebär det en havregrynsgröt, samt en havreknäcke vid sidan om. Och efter den har jag tänkt fixa Åkes och Niccos middag, så den är klar att värmas upp (snacka om att man skämmer bort dom). Sen har jag ställt motorvärmaren på kvart i tio och då har jag tänkt dra iväg på Expo, och se om dom har diskställ samt besticklådor där.

Tjugofem över elva, har jag bokat tid för ombesiktningen, så ska det sedan vara ur världen, för denna gången. Efter den är det bara att åka hem och grunna på vilken nyttig lunch man skulle kunna hitta på att äta. Tjugofem i två, startar jag upp cheven igen och åker iväg till mitt arbete. Tiden däremellan, lunch och arbete, lär jag säkert sitta här och läsa nyheter, och andras bloggar.

På mitt jobb, är det även där, en vardag att ta hand om, såsom matlagning, disk, städning, ibland promenader, bussturer ner på stan etc. Alla dagar är en mix av sånt man gör varje dag och sånt som bara faller en in att göra. Hem kommer jag att komma, ungefär tjugo minuter över nio, ikväll, och då slänger man sig ner i soffan och frågar hur dom andras dag har varit, och vid tio, halvelva kommer jag att borsta mina tänder och hoppa i säng, och tänka vad lyckligt lottad jag är som har sovmorgon imorgon också, och inte bara det, jag är ledig och Nicco fyller sina modiga tretton år.

Det var en liten vardags beskrivning det och som sagt, en bild på detta kommer att dyka upp, jag lovar. Hoppas ni får en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: vardag lunch ombesiktning Expo diskställ Nicco klockradio bloggar surfa nätet

Packade (inte onyktra) o klar

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 08 oktober 2010 klockan 06:46,

Det blev en blöt promenad igår, jag tror att jag och Kerstin var dom enda som var ute och gick. Jag skulle åka på Expo och se om jag hittade nya gardiner till Niccos rum och Kerstin hakade på. Som ni vet så tvättade jag ju fönstret i Niccos rum igår, och givetvis, helt självklart, tveklöst, så ropade Nicco på mig då hon skulle gå i säng. Hennes persienner gick inte att rubba. Dom är alltså i öppet läge hur mycket jag än försöker vrida på dom så det var bara att slänga gardinerna över stången så hon fick lite mörkläggning.

Nu är vi snudd på packade och klara…ja, inte Åke och nicco för dom ligger och sover än. Men vi bar ner en del till bussen igår kväll och så mycket ska inte med ner till Järlåsa, så jag tänkte att dom skulle få sova någon halvtimme längre än jag.

Vi blir många därnere. Mina föräldrar ska ner, lillasyster med hennes sambo, storebror med fru och sedan kommer lillebror upp från Stockholm, samt alla andra vänner och släktingar i närheten av Järlåsa. 50 personer är det som ska bjudas på dop och efter det smörgåstårta, imorgon, det räcker nog till.

Nä, nu ska jag få upp mina kära från sängarna, Nicco kan ju, som ni hört förut, vara svår att få i vaket tillstånd, hur nu det ska gå då jag börjar jobba på måndag??? Det lutar åt att hyra in ett hårdrocksband som kan spela en trudelutt så där vid kvart i sju morgonen, eller så får hon helt sonika ta någon av våra väckarklockor…jaja, det löser vi.

Ni får ha en trevlig helg allihop, det tänker vi ha.

Kommentarer: 0 Etiketter: blöt Kerstin Expo persienner Nicco Järlåsa packade kära hårdrockband

Igår så...

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 09 september 2010 klockan 07:17,

Det blev en sväng till Expo och efter det en kaffe på Nybro Café, igår eftermiddag. Vi var en person mindre än vad som var tänkt från början, men det är inte alltid det blir som man planerat…tro mig, jag vet :-)

På Expo finns det mycket prylar, frågan är bara hur hårt man håller i plånboken, för visst är det så att det finns saker man skulle vilja ha, men om man hade så mycket nytta av dom, det var en annan femma. Jag köpte ett fint litet fat, men då var vi där igen, vad skulle jag egentligen ha det till, hm…nå, jag kan ställa värmeljus på det, eller så kan katterna få ett nytt ”matfat”, eller alternativ tre, ge bort det i julklapp. Jaja, vi får se, det var fint i alla fall och inte speciellt dyrt heller.

Ingegerd bjöd mig på fikat, jag valde en leverpastejsmacka, supergott bröd, men det var kanske inte så konstigt då dom säkert bakar brödet själv. Hoppas dom behåller sin gamla inredning på fiket, det ger ju hela stället en viss karaktär. Jag vill minnas att det fanns ett fik som hette Zokos…eller kan det ha varit Fokus, nja, jag är inte hundra på namnet, men vet att det låg i samma hus som gamla Exotic zoo. Dom hade gamla, gula stolar med svängd rygg och i ett plastmaterial. Där var det ganska mysigt att ta en kaffe, men som med mycket annat så försvann det efter ett tag. Jag hann aldrig vara dit så ofta. Jag var då runt 16 år, så det bör ha varit årtalet 1983.

Jag och Åke tog i alla fall med oss kaffetermosen igår kväll, tankade upp Camaron och drog iväg till klabböle energicentrum, där satt vi och drack en kaffe och pratade. Vi satt där borta en gång för 26 år sedan också, men då var det i slutet av augusti och måhända att det var lite ljusare då, men det ligger nog lite i skugglandet, själva energicentrumet.

Idag blir det den sedvanliga promenaden, sen får vi se vad dagen har att erbjuda. Det ser ju aldrig så ljust och soligt ut numer, då man stiger upp men j-klar om man väntar ett tag så skiner solen, som aldrig förr. Ni får ha en bra torsdag och kom ihåg, dagen bli aldrig bättre än vad ni själv gör den till.

Kommentarer: 0 Etiketter: Expo Nybro Café Ingegerd katterna fat julklapp kaffetermosen Camaron Åke Klabböle energicentrum skugglandet

Tunn och skör som finaste silke

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 08 september 2010 klockan 07:35,

Ni vet när man har påslakan och lakan som är tvättade så många gånger och dom har blivit så mjuka så att det känns som om man låg på den allra mjukaste bomull, sen vänder man sig och utan ett ljud har lakanet spruckit sönder, eller man har tänkt använda foten till att rätta till täcket och *tjopp* så åkte foten igenom påslakanet, för att det blivit så tunt. Såna jeans och en sån jeansväst har jag.

Jag sa vid något tillfälle att min väst är så tunn och nött att den kommer att falla sönder om någon stirrar för mycket på den. Här om dagen stod Nicco och tittade konstigt på min väst, jag kollade ner och undrade vad som var fel. -Du mamma, sa hon, skulle verkligen västen gå sönder om man stirrade på den! Haha, hon gjorde ett allvarligt försök men det gick inte.

Varför är det alltid så? Precis när grejerna är så skön, mjuk och följsam, ja då ska dom gå sönder och att laga dom är inte värt det. Det är bara att jaga nytt. Men nu är snart väst vädret över så jag lär väl inte behöva någon ny…på ett tag…kanske.

Nicco har fått en ny kompis:

Åke blev tillfrågad igår om han ville ha ett skellett, så han ringde och frågade vad jag tyckte, jag skrattade och sa att alltid kan vi väl hitta någon plats till den, man kanske skulle ha hakat på den, i fronten på bussen….jag sa att vi skulle slänga in den under bussen, kanske sätta på den Åkes boots och sedan knäppa kort på eländet, lägga ut den på bloggen och skriva att nu är Åke less på att ligga där under och skruva.

Nu är det inget riktigt skellett, utan den är i lite tjockare plast, så om ni tycker att det är makabert att ha en döing i rummet så kan ni ta ett djupt andetag och pusta ut. Ja, makabert kan man ju tycka ändå, själv anser jag bara att det är en kul grej. Sen får vi se om den blir en sån där dammsamlare, då kanske den åker ut.

I eftermiddag ska jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta göra en liten repris på Expo och sedan fika Nybro café. Eventuellt kanske vi åker en sväng på myrorna, det beror väl på vad dom andra tycker, vi får se. Ni får ha en bra dag, precis som igår har då i alla fall jag tänkt ha det!

Kommentarer: 0 Etiketter: tunn lakan påslakan bomull sönder jeans jeansväst skellett Åke NIcco bussen rummet döing Kerstin Ingegerd Birgitta Nybro Café Expo myrorna

Att åka på tummen

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 16 januari 2010 klockan 08:54,

En gång i tiden och innan jag hade körkort så liftade jag mycket, inte här i stan utan då man skulle till stugan, till kompisen som hade ett anda hem i Piteå osv. Mycket har hänt på alla resor, nästan varje gång, om man nu riktigt tänker efter.

Har till och med liftat till Tyskland med en kompis, vi blev upp plockade bredvid Autobahn, där vi gick efter att ha blivit avsläppta där. Han vi liftade med tyckte att det var enklast så slapp han köra ner på en avfart.

Vi hann gå en bit sedan hördes sirener och vi såg blåljus. Då skrattade vi och skämtade om att nu skulle dom komma och hämta oss…vilket var alldeles riktigt. Om det nu var en ”riktig” polis eller en typ av vägpatrull, ska jag ha osagt, men ut ur bilen kom han och tyskan flödade ur hans mun och vi begrep inte ett ord.

Då vi förklarade på engelska att vi no nothing om deras regler och Autobahn, så lugnade han ner sig, vi fick hoppa in i bilen för vidare färd till närmaste avfart, sen släppte han av oss med en önskan om att inte se oss en gång till, gåendes längst Autobahn.

På samma resa stannade en äldre herre, vi skulle till ett ställe som hette Brunnsbuttel och kompisen sa att vi skulle till Bratwurst. Jag garvade så jag kunde inte säga ett ord, herren såg frågande ut och kompisen säger återigen, Bratwurst. Jag stod dubbelvikt på vägen och skrattade så tårarna rann, inte Bratwurst fick jag fram, det är ju en korv. Mannen måste ju ha trott att vi höll på att svälta ihjäl eller något liknande.

Men apropå att ta sig fram med tummen, varför kan dom inte ha en typ av liftcentral, där man fick anmäla eller skriva in sig om man skulle iväg någonstans, kanske betala en tjuga eller två, sen fick bilister som ville ha sällskap komma in dit och plocka upp så många han eller hon ville ha med sig i bilen. Dels så minskar riskerna med att folk försvinner, då man kan ha en viss koll på vem som åkte med vem, sedan kanske fler tordes lifta då dom hade ett ställe att vänta på och inte behövde gå efter vägarna. En idé bara.

Jag och Kerstin åkte på Expo igår, där hon införskaffade nya gardiner, själv köpte jag en lampa att ha i köksfönstret, nu då jul sakerna åkte bort. Och den här gången var lampan ingen byggsats, däremot hänger det som pärlband ner efter lampfoten så jag hoppas att katterna aldrig kommer att lägga märke till det, för då är det nog kört. Sen åkte vi ner på Maxi och små handlade. By the way, Kerstin! Jag håller tummen för att vi har rätt siffror ikväll, det vore någonting det :-)

Önskar er alla en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: lifta kompis Tyskland Piteå Autobahn Brunnsbuttel Bratwurst polis blåljus liftcentral Kerstin Expo Maxi lampa

Nybro Café och Expo

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 05 september 2009 klockan 11:23,

Vi som hade bestämt oss för att gå ut och gå, 10,30 igår, fast det kändes väldigt motigt i regnvädret så jag ringde upp Kerstin och frågade om vi skulle åka på Expo istället och om Birgitta och Laila skulle följa med så kunde vi ju ta en kaffe på Nybro Café, och det tyckte dom var ett ypperligt förslag. Alla tre matchade varandra med sina svarta jackor och lila tröjor och scarfar, jag var tvungen att fråga om dom ringt till varandra och frågat vad dom skulle ta på sig, men det nekade dom bestämt till.

Köpte lite ljus på expo, det kändes som om det kunde vara läge att få tända några stycken på kvällen, i detta regn och rusk.

Kerstin bjöd mig på fikat på Nybro, tackar så mycket för det, det smakade bra med en go´ bit till kaffet.

Det var nog 25 år sedan jag och Åke var på Nybro sist. Och jag har egentligen undrat varför vi aldrig åker dit, men jag tror att dom inte haft öppet på lördagarna förut, nu stod det då på dörren att dom har lördagsöppet så vi kanske åker dit och tar en kaffe någon helg här framöver.

Jag trodde att det skulle ha sett lite annorlunda ut där, lite mer gemytligt på något sätt. Som på ”gamla” Dungers i Malå, där dom förut hade röda galonklädda stolar med nitar på och med rundade ryggstöd. Idag har Dungers, bytt ägare flera gånger och nu ser det mera ut som en restaurang än ett gammalt fik, tråkigt tycker jag men det är ju upp till ägarna och vad dom vill ha. Och på Nybro var det allt dom gamla möblerna men dom var inte lika fräna som på andra ställen.

Nu har vi varit ute och lossat Camaron, det tog 25 minuter, först var Åke tvungen att starta upp bussen och flytta den några meter, lyfte av bakdörrarna för annars bygger dom på några centimetrar och då skrapar man upp sidan på bilen, ut med allt rat som ligger därbak, ta bort alla spännband och klossar, ut med bilen, starta upp den och in i garaget med den, kasta in alla saker i bussen igen som man kastat ut, på med dörrarna, vilket inte är så lätt då dom är både tung och hög, men nu har vi gjort det så många gånger att det nästan går på rutin. Jag sa att haka upp en skåpdörr hemma som bara väger nåt kilo, kan vara nog så svårt som det där.

Och nu är Åke på verkstaden och ska se om han kan få fast vinschen på något sätt så vi kan åka och hämta hem Dkw:n. Ni lär väl få veta hur det blev, imorgon. Ha en trevlig lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nybro café Expo camaron bussen garaget lossat Dungers ljus kaffe

Skrivs av

Vanliga etiketter

Mest kommenterat

Arkiv