Maria Lundmark Hällsten, Umeå - Etikett - Janne | Västerbottens-Kuriren

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg med etikett Janne

Visa träffar från alla bloggar

En liten fundering

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 24 mars 2012 klockan 05:50,

Träskmyrflugan är ett påhittat djur i en av mina drömmar och har ännu inte lämnat min hjärna. http://blogg.vk.se/maria-lundmark-hallsten-umea/2010/08/14/traskmyrflugan-183391

Någon gång ut emellan poppar ordet upp i min skalle och i och med att drömmen handlade om Ipren, så kanske jag för all framtid kommer att tänka på den stackars konstiga flugan, varje gång dom tabletterna kommer till tals.

Nu till en liten fundering så här, tidigt på lördagsmorgonen och det knappt är någon fler än jag vaken. Jag skulle köpa Ipren på HP:s i förrgår, jag sa att jag ville ha Ipren 400mg, ok sa killen, och tog fram ett paket, ehhh… sa han, visst var det dom vanliga du skulle ha?

Hm…kliar mig i skallen, jag svarade givetvis ja, och fick mitt paket, men jag undrar vad ovanliga Ipren är, om jag nu fick dom vanliga, och hade han verkligen inte blivit förvirrad om jag bett om att få dom ovanliga pillren, hade han vetat vad det hade varit då :)

Idag åker Kerstin och Janne till… utlandet någonstans, inte Mallorca, det vet jag, men kanske Gran Canaria, hm, nä jag kommer inte ihåg vilket ställe det var, men dom ska i alla fall flyga dit och det är soligt där. Själv ska jag jobba, tio timmar så någon sol, paraplydrink eller palmbladsfläktare, blir det inte för min del.

Men kanhända att vi löser melodikrysset, går och handlar på Ica eller hittar på något annat att roa oss med. Dagen kommer att gå och kom nu ihåg, allihop, ikväll petar vi fram klockan en timme så för min del, jag som även ska upp imorgon, får nog gå i säng en timme tidigare då, usch då ba! Och med dom orden lämnar jag er med en önskan om att ni får en trevlig lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Ipren träskmyrflugan dröm skallen HP:s Kerstin Janne Mallorca Gran Canaria paraplydrink melodikrysset

En Ipren 400mg den räcker....

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 23 mars 2012 klockan 08:33,

Igår gick vi den bortre koporten, lite vatten och snösörja var det, men man kan ju inte ha det perfekt, alltjämt. När vi kom tillbaka pekade jag på ”Herr Gårman” skylten, som sitter härute och frågade om Kerstin eller Janne noterat, att det numer finns skyltar med inte bara gubbar på, utan även dom med kjol på sig, det hade dom inte… jojo, allting för jämlikheten, men hur ska dom nu kunna göra en ”hen” skylt då, hm…?

Sen dammsög jag och så damp det ner en avi, ett paket att hämta på Preem, i samma veva får jag ett sms, aha, mina jeans från Ellos har kommit, så jag tar på mig kläderna och går dit, bara för att få veta att paketet med avin, inte kommer förrän idag och när jag tar fram sms:et står det att paketet är skickat och på väg… inget annat. Så jag får gå hem med oförrättat ärende. Men en extra promenad blev det.

En kurator från skolan ringde upp och sa att Nicco hade så ont i huvudet att hon ville gå hem, vilket var ok för mig. Jag misstänker ju starkt att hon har migrän. Så det var bara att klä på sig igen och gå på HP:s för at fixa lite Ipren.

Jag vet en gång då hon var liten och gick på dagis, då ringde dom upp och sa att hon hade så ont i huvudet och var alldeles vit i ansiktet, jag hämtade hem henne, hon lade sig och somnade klockan 14.00… vid 19 tiden ringde jag till sjukvårdsupplysningen och undrade hur stackarn hon kunde sova och hon reagerade inte heller på mina tafatta försök att väcka henne varsamt.

Dom sa att det kunde vara migrän, ingen omöjlighet och vet ni vad, hon fortsatte att sova hela natten, snacka om att den där huvudvärken tog på krafterna.

Skulle berätta för Åke då han kom hem, om hennes huvudvärk, sa att jag försökt få tag i skolsköterskan för att boka in en tid hos henne så hon skulle få kolla om hon hade Ipren… jo jag sa så, men menade givetvis att hon skulle få kolla om hon hade migrän, och inget annat. Igår kväll kräktes hon, så nå bra mådde hon då inte. En liten utredning, hur dom nu gör den, kan ju vara på sin plats.

Idag ska jag hämta upp en kompis för vidare färd ner på strömpilen, sedan blir det nog en kaffe hemma hos henne. Önskar er alla en fin fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: bortre koporten Kerstin Janne Preem Ellos avi HP:s Nicco kurator Ipren migrän Åke kompis strömpilen

Ett hål, rätt ner till Kina

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 22 mars 2012 klockan 07:40,

Det är riktigt skönt att komma igång med promenaderna igen, kändes som åratal sedan man passerade Umestan och nog är det då säkert över ett år sedan. För ifjol, den här tiden, höll vi ju på med flytten till huset, som värst.

Janne följde också med, och på grund av ett litet missförstånd, så fick vi jaga ikapp honom på Preem, han trodde att vi hade gått då vi i själva verket stod och väntade på honom inne hos Kerstin, jojo, så kan det gå. Idag kommer dom hit så då går vi åt ett annat håll, man måste ju förnya sig och inte bara gå i gamla fotspår.

På mitt jobb, finns det ett soprum, där sorterar vi ju hushållssopor, hård papp, glas, ja, ni vet, det där vanliga skräpet. Nu är det ny ordning där, och jag har inte riktigt hängt med i den svängen så jag fattade ingenting… först. Jag kom med en soppåse och skulle slänga i den vanliga containern men då jag låste upp dörren till huset så var just den containern borta, puts väck. Jag fick ju lov att lämna påsen där, på golvet och tänkte att den kanske bara var borta, tillfälligt.

Nästa gång var det likadant, men så den tredje gången, noterade jag två saker som var placerade utanför huset, en bit bort, såg ut som två förstorade brandposter, jag hittade nu en bild på google.se och den här bilden var den närmaste jag kom:

Så ser dom ut, fast dom är mindre, runda och silverfärgade. På ena står det då hushållssopor, men jag kan fortfarande inte begripa vart skräpet åker iväg??? Den där behållaren är då för liten för att rymma sopor ens från ett hushåll, så det måste ju vara grävt ett hål i backen, men hur tömmer dom den då? Eller är det så jäkligt, att dom grävt sig ner ända till Kina?

Man öppnar luckan och lägger påsen på insidan luckan, så man kan inte titta ner, när man så släpper taget så åker påsen iväg. Nå, rätt så smart måste det ju vara i alla fall, liten plats tar den och ser inte så störande ut, men…

Nu vill jag ju inte tipsa om sånt man skulle kunna göra, men min första tanke var faktiskt att man behöver ingen nyckel för att slänga saker i den där, och då ser jag tyvärr en potentiell fara, att till exempel ungdomar, hittar på att kasta ner grejer där som inte hör hemma i det hålet. Ja för all del, det finns vuxna också som kan hitta på både det ena och det andra. Och med tanke på alla hemskheter folk kan göra, med till exempel djur, så hoppas jag att det sätts dit en låsanordning på grejen.

Nog för att det underlättar för oss att ta soporna för då kan man ju göra det då man går hem, men ändå.

Så, det var dagens lilla fundering, Åke skulle nog vilja att jag gör ett tillägg här, om all tungtrafik som susar förbi härutanför, dom måste vara otroligt dålig på att läsa skyltar, då det sitter en ute på Vännäsvägen om att lastbilstrafik/tung trafik, inte får passera här, men likförbenat kör alla ultrabussar förbi här på kvällen, då dom ska ut på garaget, och en hel del lastbilar med släp kör förbi, dagligen dags, och vi vet att dom inte alls ska in på Hp:s eller Ullas för att lossa någonting. Sådeså!

Önskar er alla en fin torsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Janne Kerstin Preem promenad Umestan andra hållet sopor hushållssopor hus nyckel goggle.se vuxna Kina hål djur fara lastbil skyltar ultrabussar garaget Vännsvägen

Som florsocker på en semla

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 20 mars 2012 klockan 06:21,

Måndagarna då vi har bastun har en tendens att bara rinna iväg, dagen går fort och tiden därnere dundrar på, tjopp tjopp så är det dags att gå i säng. Jag och Kerstin ska då ut och gå imorgon, så får vi se om vi får någon rätsida på när var och hur vi ska göra.

Dom åker på en utlands sväng nu på lördag men blir bara borta en vecka, och fredagarna har hon och Janne vikt åt bowlingen. Det var Janne som började med den och nu har han fått med Kerstin. Och ibland så lyckas hon så rejält att Janne får säga åt henne att dämpa sina glädjeyttringar då hon fått en strike, men det kan vara svårt, är man tävlingsmänniska så är man :)

Jag sitter och tittar upp på lampan i taket, jag tände den för en timme sedan men nu kan den lika gärna släckas, för inte blir man då behjälpt av det ljuset och tänk, det var inte längesedan man fick ha på lampan, betydligt längre än så. Härligt då man börjar känna att ljuset är på gång, dagarna blir ju då längre, känns det som, i alla fall.

Snö kom det igår också, som dom lovat, men vart snön ska komma från idag, det vet jag då inte, ser då inte ut så då man tittar ut, men man ska ju akta sig för att ta något för givet. Tisdag och onsdag var ju utlovade dagar för mera snö.

Theresé mms:ade en bild på ett grönt Järlåsa med lite flingor på gräsmattan, och undrade om jag var nöjd nu, då även dom fick lite snö… men det där var ju inte mer än lite florsocker på semlan :) Här har vi ju ännu snö i drivor, men det försvinner så sakteliga.

Nä, nu ska jag sätta fart, en jobbdag till och sedan ledig i dagarna tre… härligt! Önskar er alla en fin tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: bastun Kerstin Janne promenad glädjeyttringar utlandet bowling snö lampa ljus florsocker

Håll käften... JANNE!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 20 november 2011 klockan 09:46,

Ursäkta överskriften men jag sa igår att den skulle lyda så :-) Kerstin tycker nämligen att han, Janne, pratar för mycket, och ibland får han på skallen även fast han inte sagt ett ljud, och igår fick vi skratta åt detta, och inte bara en gång.

Ska också rätta till det jag skrev förut, att Kerstin bott i Rotebro, det var fel fel fel, hon bodde i Rosersberg, och nog har jag hört att hon sagt något annat än Rotebro, men jag trodde att det var ett slangord.

Vi åt potatistårta/kaka, den såg ut så här:

Och till den hade jag stekt fläskkarré som låg i en löksås. Vi drack den omskrivna snapsen till maten och enligt texten på flaskan handlade den om di sma under jordi, och om det nu är dom som huserar här i huset så kanske vi blidkade dom :-) Julölen var inte så tokig, pistonhead i glasflaska.

Till efterrätt hade jag rört ihop en toblerone parfait, jättegod och den serverades tillsammans med kaffe och antingen en country lane likör eller en rökig whiskey, det var valfritt.

Och efter allt ätande öppnades baren och det var fria drinkar… usch, det känner jag idag, inte är man då någon chaufför inte, tur att man är ledig och faktiskt kan gå i säng, om man vill.

Vi hade i alla fall jättetrevligt och fick skratta åt alla dråpligheter vi alla någon gång varit utsatt för. Många är historierna men dom tänker jag inte skriva om här… i alla fall inte nu :-)

Önskar er alla en fin söndag, skrev hon och gäspade stort.

Kommentarer: 0 Etiketter: Rotebro Rosersberg Kerstin Janne drinkar whiskey dråpligheter

Åheden i text och bild

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 22 augusti 2011 klockan 07:13,

Åheden var det då, hm. Vi hämtade upp Jan A och Inge-Gerd strax efter halv tre på lördagen. Olivia, Niccos kompis hade då kommit till oss för vidare färd ut till havet. Janne har stugan längst ut efter en smal liten väg så det var tur att vi inte fick möte av plogbilen, det hade kunnat bli spännande.

Spännande var det också då han skulle parkera nere vid stugan, för det var inte bara rätt fram, utan han skulle också svänga 180 grader med stor bussen, men se, Åke fixar det mesta, och det tog inte lång stund så var vi installerad och klar, för en fika ute i det fria.

Nicco och Olivia började genast söka efter ett ställe där dom skulle sätta upp sitt nya lilla hem, tältet. Och givetvis skulle det vara så långt från oss som möjligt, ute vid stranden.

Efter kaffe, med tillhörande whiskey, alternativ likör så pratades det, en granne kom förbi och sa att hon träffat på två tjejer på stranden och hon hade frågat dom om dom var sugna på tårta, dom hade nämligen haft kalas så nu kom hon med tårta som räckte till oss allihop, fast vi sparade den till söndagen.

Sen var det plötsligt dags för middagen, det var en jättegod gryta med potatisgratäng till och sallad. Efter middagen förpassade vi oss utomhus igen, och där blev vi sittandes till mitt i natten. Det var mycket trevligt, här ser vi Jan, på en lätt censurerad bild:

Dagen efter gick lite mer i slow motion, solglasögon var tydligen ett måste :-)

Janne plockade fram en båtmotor som han ville testa för att se att den funkar som den ska, sen ska han sälja den, hade han tänkt:

Frukost fick vi och lunch, snacka om att bli bortskämda, det är inte alltid man hälsar på folk och får helpension, inte tokigt alls. Janne plockade fram sin Brasilianska hängmatta och testade stunsen i den.

Sen var den helgen förbi och vi packade ihop våra pinaler, tackade för oss och begav oss hemåt. Kvar har jag nu en bukett från Kerstins alla blommor, ståendes på bordet.

och ja, jag och Kerstin fick ju en present var av Jan A och Inge-Gerd också, tre stycken solcells lampor. Jag diggar verkligen såna lampor, dom lyser upp rätt så bra nu på kvällarna, tack för dom!

Önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Åheden Jan A Inge-Gerd Olivia Nicco Åke bussen Janne Kerstin solcellslampor blommor tält tårta. fika helpension

Smarrig surströmming

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 21 augusti 2011 klockan 13:51,

Surströmming är inget som faller oss i smaken, men jag kunde ju inte låta bli att ta fram den där burken som jag haft stående hemma ett tag. Jag fick den i samband med Kubbe tävlingen, då man hämtade ut besiktningspapperen. Nä fy, sa jag och tog ett steg bakåt, då burken sträcktes fram, men dom var snabb att säga att det inte var fisk i burken.

Och det var väl en perfekt kväll igår, för att öppna burken, vilket Janne gjorde:

Tadaaaa…den var fylld med godis, det var väl fyndigt!

Nu är vi i alla fall hemma och det var jättetrevligt därute i Åheden, jag skriver mer om det imorgon och med lite bilder…kanske :-)

Kommentarer: 0 Etiketter: surströmming.Kubbe Janne

Du är nu varnad, Öhman!

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 18 augusti 2011 klockan 08:31,

Jag gick till ”gammgården” igår, och där kom sedan hela gänget ut. Marianne bjöd på kaffe och det satt ju inte helt fel. Det var riktigt varmt därute.

Jan B, berättade om sitt gipspaket han hade haft någon gång i början på 70-talet. och nu ska alla som har ett sådant, inte, jag upprepar, inte, göra som han gjorde. Han hade brutit båtbenet, efter ett fall ut genom en lastbilshytt (det där känner vi ju igen Åke, men du föll ut därbak istället).

I alla fall, med detta handledsbrott så skulle hela armen gipsas, upp över armbågen, eftersom dom räknat ut att en vridning av armen inte skulle vara bra för läkningen. Nu bad Jan om att få armen gipsad med handflatan uppåt, för att han i sitt jobb, skulle kunna hålla i ett verktyg som dom använde sig av. Han fick sin vilja igenom.

Och det gick ju bra, sa han, tills det var sängdags och han skulle ligga och stirra in i handen och ont gjorde det också. Nå, det rådde han bot på, och spände fast armen i skruvstädet och sågade sedan av gipsen, strax nedanför armbågen, problemet löst.

När han hade haft gipset ett tag så upplevde han att det luktade surt om handen och plötsligt blev han rädd att hela rasket höll på ruttna upp, då tog han borrmaskinen och skulle göra ett hål vid handleden, det lyckades han med men det var bara ogjort att han inte skulle ha fått stopp på maskinen och borrat sig rätt genom handen. Han tog då en finare, mindre borr och perforerade gipset så det blev luftigt och fint.

När det sedan var dags för ett återbesök återstod endast en bit av gipset, ungefär så det täckte handen och en liten bit uppåt. Läkaren tittade på armen, stirrade ner i journalen och kunde inte få det att gå ihop, är det inte ett båtben, sa han och såg uppenbarligen förvånad ut. Janne berättade sin historia och läkaren gjorde väl inga stora glädjeskutt och sa att dom nu skulle lägga om gipset, men det vägrade Janne, då tar jag bort det igen, så det är ingen idé, och han slapp hela proceduren.

Läktiden blev aningens längre men det tyckte han inte gjorde något. Han arbetade ju ändå. Jag vet att när Åke bröt båtbenet, så gipsades inte armen på det sättet, så dom kanske gjorde sig en lärdom av Janne, att man inte behövde slösa sådär med gipset, det skulle läka ändå, eller så beror det på något annat, vem vet?

Igår kväll, med det vädret vi hade, så var Gammlia ett ställe vi besökte. Och nu Öhman, måste vi höja ett varningens finger, inte var det väl så klokt att parkera just där:

Kanske bäst att du tittar en extra gång i baksätet så det inte är blött och luktar piss, folk kan ju ta miste, eller :-)

Önskar er en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: "gammgården" Marianne kaffe Jan B Janne gips båtbenet Åke lasatbil borren skruvstäd Öhman Gammlia

Fullspäckad dag...igår

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 24 juli 2011 klockan 09:12,

Ja jösses vilken dag det var igår. Vi hade några ärenden och jag ville göra bort dom så fort som möjligt med tanke på den värme som var. Så vi pep iväg strax efter tio, började på Laitis som inte hade öppet, tog sedan husvagnsfirman, även dom hade oöppet, Autoparts, där Åke köpte en 24V laddare, och sedan in till Bo Lage, ni vet, han som bor bredvid Coop Forum. Vi träffade på Kerstin och Janne där utanför så vi surrade en stund. Medan Åke, sedan fixade betalningen så gick jag in och handlade lite tilltugg till kvällen.

Efter det gjorde vi ett stopp hos ”gammbossen” där vi hämtade mitt dataskrivbord som stått där i några år och sedan åkte vi hem. Vid lunchtid frågade jag Åke om vi skulle ringa till Janne B och fråga om dom hade nå kaffe därnere i Åheden, att bjuda på. Gjorde så och givetvis hade dom det. Vevade ner rutorna på Buicken och drog iväg.

Där sken solen om än värre, än här hemma och det spelade egentligen ingen roll att det blåste lite…vi pratade bort en stund och sedan ville jag hem och duscha och ställa iordning lite. Vi väntade nämligen lite bekantingar till kvällen.

Jag ställde ihop borden härute, lade ut dynor, ställde ut glas, en granne som gick förbi hejade och nickade mot borden och sa att det där såg trevligt ut, ja sa jag, det ska bli trevligt här :-) Sedan dök Ricky upp i sin Cadillac, det var evigheter sedan vi sett honom. Han hade haft fullt upp med jobb och dylikt men var nu hemma ett tag. Han fick sig en kopp kaffe och redan där, tycktes jag höra att det mullrade någonstans, men ingen annan hörde nåt.

Sen kom Jan A (som förövrigt fyllde jämt i förrgår, jämt fast siffrorna var så ojämna dom kan bli förutom nollan), Inge-Gerd, Gun-Britt, Sören och en kompis till dom, Anders, gående med paraplyer i händerna. Det var bekantingarna som vi bjudit hit. Jag frågade än en gång om ingen hörde mullrandet men icket, jag började på tro att det måste vara en hel karavan av Åsele släpar ute på vägarna då, men jag tvivlade lite.

Vi hann sätta oss ner, spilla upp i glasen och då…kom regnet. Det var bara att greppa sakerna och gå in. Men vad gjorde väl det, med så trevligt sällskap så sprang tiden iväg, vi fick höra den ena historien efter den andra och ni kommer säkert att få ta del av någon sedan, jag måste bara få sortera lite först :-)

Det var gårdagen det, fullspäckad, varm, blöt, blixtrande och högljudd, men trevlig. Ni får ha en bra dag, allihop, hos oss kommer den nog att gå lite långsammare framåt, tror jag.

Kommentarer: 0 Etiketter: "gammbossen" Janne Kerstin Bo Lage Coop Forum tilltugg Åke Ricky Cadillac Åheden kaffe dusch bekantingar Jan A Inge-Gerd Gun-Britt Sören Anders spilla Åsele släp granne karavan

Cowboyfest i Holiday Inn

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 22 juni 2011 klockan 08:22,

Det blev inga bra kort från bussen, alldeles för mörka men två stycken kan jag bjuda på:

Vi har även ett soldäck uppe på taket och dit tar man sig antingen genom takluckan ovanför Niccos loft eller så får man helt enkelt använda en stege på utsidan.

Det blev ganska hektiskt igår. Hann dammsuga och torka golvet i bussen då Kerstin och Janne dök upp, dom hade sett det blå skenet från bussen, ändå från Vännäsvägen, dom vill e kolla in vad vi köpt. Sedan åkte jag till Jysk och köpte madrass, Rusta där det inhandlades kuddar, matta, och diverse nödvändiga ting, att användas både hemma och i det mobila hemmet.

Sedan dök Jan A och Inge-Gerd upp så vi fick anledning att koka oss en kaffe, fikapausen fick avslutas inne i bussen då det började regna.

Åke snickrade ihop en säng till oss, nu fanns det redan en men inte som vi ville ha den, eftersom vi inte ska bädda ihop den. Käka lunch och sedan åkte jag och Nicco på Expo, skulle ha en rulllåda under sängen och besticklådor, modell mindre. Avslutade den resan på Kvantum, där vi handlade lite mat.

Vi höll igång till elva igår kväll, men vi satt också och surrade uti emellan, i bussen, morsan och farsan kom också förbi för att skåda monstret på gården. Vi surrade om våra gamla bussar, detta blir ju den fjärde i ordningen på ca 13 år. Holiday Inn, var vårt första projekt.

Och med den har vi ett speciellt minne. Vi var i Angsjön och Åke hade sin cowboyhatt, hängandes inne i busen. På kvälls sidan strömmande den till lite folk och vi poppade musik och hade allmänt trevligt. Det dansades och tjoades och hatten fick vandra runt från den ena till den andra. Till saken hör att alla som skulle ut på toaletten hade även hatten på sig.

Dagen efter, så träffade vi på campingvärden, han log och sa, ja jag hörde att ni hade värsta cowboy festen igår. Vi såg frågande ut, nä, vadå cowboyfest??? Jamen alla som gick in och ut i bussen hade ju cowboyhatt på sig, hahaa…ja det kunde ju tolkas så, men det var ju bara en enda hatt.

Nu ska jag städa upp lite, här i huset. Familjen Hällsten/Söderberg kommer ju hit imorgon och ska sova över en natt, själv packar vi nu ihop det sista och sedan blåser vi iväg upp till stugan. Nu har vi ju ett mobilt bredband så jag lär nog fortsätta mitt bloggande trots semestertiderna, så vi hörs och störs, även i framtiden. Ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: bussen Jysk Rusta Kerstin Janne Jan A Inge-Gerd Expo Kvantum Nicco loft soldäck Hällsten/Söderberg stugan Cowboyhatt cowboy fest campingvärd Angsjön

Hej och hå

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 26 april 2011 klockan 15:16,

Den 20/4 skrev jag ju om Telia/Felia och deras brevutskick, som inte ens dom själva visste vad det var för något. Då jag kom hem från jobbet, väntade ett nytt brev i brevlådan.

Exakt samma text som det innan, men nu stod det att vi begärt datumet för inkoppling den 19/4, alltså dagen innan vi ens fick brevet. Hahaa...tog dom mig på orden eller, då jag fick frågan av tjejen på Telia, om när vi ville ha det inkopplat, och jag svarade igår. Mm, man skulle ju kunna tro det, men tror någon att vi fått igång telefonen än då? Nä...inte då.

Det som kanske retar mig mest...just nu, är att jag sitter och surfar med telias mobila/kontanta bredband, fy och tvi vale, men vad gör man då inget annat alternativ fanns att uppbringa på någon av alla butiker jag varit in på idag. Nå, det ska vi bara använda tills vi fått in nätet i väggen. Jag höll på få abstines besvär av att inte ha tillgång till internet och nu närmar vi oss slutet av månaden och vi har en del räkningar som ska betalas, och nu kan jag ju göra det, i godan ro, hemifrån.

Det har varit en trevlig påsk i alla fall, Kerstin och Janne var hit på skärtorsdagen och på lördagen kom Ingegerd och Jan över. Vi har målat om våra utemöbler så nu har dom fått tillbaka sin orïginalfärg...knallröd, vi har planterat penseér, satt frön, krattat, mossrivit gräsmattan, tagit hem Camaron, varit ute med den några svängar, satt ut några prismärkta cyklar vid staketet, och faktiskt fått sålt en av dom igår kväll. Och sedan har vi bara varit.

Ni får ha en förhoppningsvis, fortsatt bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Telia Felia kerstin Janne Ingegerd Jan påsk utemöbler

Pubafton

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 02 april 2011 klockan 07:56,

Visst höll jag mig borta härifrån länge *nicka*, eller inte, jag har lite strötid nu i väntan på att håret ska torka och när jag skrivit klart här ska jag packa ner några saker…bara för att.

Jag fick sluta sju igår kväll, skönt, så det var att åka hem, äta och sedan hamnade vi på kvarters puben, föreningen hade anordnat en liten pubafton. Vi fick oss en öl…eller två och sedan följde Kerstin och Janne med oss till huset.

Janne lovade av vara bärhjälp idag så jag antar att vi inte ska tycka att det är konstigt om vi ringer dit och en röst säger: Det nummer du försöker nå, är inte längre i bruk. Och testar vi mobilen så får vi bara till svar: Numret kan inte nås, var god försök igen senare :-)

Ja, vi får se, vi ska i alla fall införskaffa två platt tv:s, en dator och en mikro, idag. Samt köra några skrotlass till återvinningen. Ingen här som vill köpa en loftsäng, med medföljande tjock madrass? Loftsängen är en sån där ”vanlig” sak, tror att den heter Tromsö. Sedan har vi fyra furu köksstolar som ska bort…någon? Jag får väl slänga ut lite saker på blocket.

Dagens utmaningsbild skulle vara en sommarbild, jag sätter in tre bilder som får symbolisera sommar för mig, alla tre har jag tagit i Maltträsk:

Önskar er alla en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Janne pubafton Kerstin huset

Tema string

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 21 mars 2011 klockan 05:57,

Snart har det gått ett år sedan, Åke kvaddade Camaron, jaja, kvaddade och kvaddade, bilen misshandlades lite lätt. Men vi har fortfarande inte hört ett ljud därifrån, konstigt. Inga böter, ingen faktura som dykt upp…tänk vad kul om det har ramlat mellan stolarna någonstans :-) men tillåt mig tvivla. Lika säkert som ett brev på posten, kommer detta att dimpa ner då man minst anar det, och då man som mest, behöver dom pengar man har.

Janne tyckte att dom kunde införa ett litet rabattsystem, även här. Ni vet, gör tre förseelser, betala för två, typ. Så då har ju Åke en innestående som det ser ut just nu, med tanke på hans lilla fortkörning med lastbilen. Men det är nog ett önsketänkande, det med.

Vi hade en hel dag i huset igår och kom hem strax efter åtta. Jag ser bara stringhyllor och glas framför ögonen då jag blundar, kanske inte så konstigt då det finns några stycken av dom. Åke hade hittat en mindre stringhylla, alltså själva sidorna, det svarta järnet, var en 30cm kortare än på en ”normal” hylla, den fick komma sig upp inne på vår toalett, där passade den som en smäck.

Sedan ska vi ha varsin stringhylla på sidorna av sängarna, en stringhylla i tv rummet och en ska sitta därupppe, i hallen, tillsammans med telefon bänken, som även den påminner om temat string. Vi har också en gammal skåp, med grammofon spelare och radio inuti, den ska rensas och sedan ska det få bli vår dataskåp istället. Så det enda man behöver se är skärmen som ska stå ovanpå, det kommer att bli hur bra som helst.

Nu ska jag iväg och jobba om 40 minuter, efter arbetspasset ska jag in på Ohlssons och se om jag kan hitta nåt lämpligt tyg till gardinerna som ska sitta i köket, och till hallen ska det även upp en stump. Önskar er en fin måndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Åke Camaron lastbilen fortkörning rabattsystem Janne stringhylla glas tema string toalett Ohlssons jobbet

Grönt värre

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 03 mars 2011 klockan 08:44,

Tema grön, är dagens utmaningsbild, ok, då skulle jag kunna ta denna bilden på en riktig ”grön”sak, en tomat…

men det gör jag inte. Eller så kunde jag sätta ut en bild på mig själv, för då det gäller vissa saker så är jag en novis, med andra ord inte så van, och därmed faller jag in under kategorin, grön.

Men nä, det gör jag inte heller :-)

Vi har gröna plantor, trots mitt stora ointresse av blommor, även fast dom är fina att se på och att äga, så krävs det ändock en viss vattning och skötsel, det är väl där allting faller, men nix, den bilden som får symbolisera dagens gröna bild, blir min tandborste, ha, samt tandkrämstuben, dom är nämligen grön, bägge två:

Igår var vi ute och gick, Kerstin, Janne och jag, då ringde Åke och sa att handfatet samt spegeln som vi hade beställt, hade kommit in på K-rauta, så jag tog bilen upp och hämtade prylarna och körde dom till huset. Igår påbörjades även underarbetet för tapetseringen.

Åke fick hjälp av Brälla att bära upp en av ”gammfrysboxarna” som stod nere i källaren och det är ingen som begriper hur någon fått ner den där. Tung och otymplig som ett as, trots att Åke skruvat bort locket. Han fick sig dessutom en rejäl reva i ansiktet av boxen, då dom var på väg upp i trappen. Men nu är den ute ur världen. Han åkte även och tömde släpvagnen som arbetaren har använt som skrotsamlare, så där stod toastolar, handfat och diverse rör och skräp, men nu är den tömd och kanhända att vi åker på Elon och köper kylskåpet på lördag.

Det går alltså framåt, med allting, och i förrgår var jag till boupptecknaren och vi gjorde ett avslut där och då, så nu bör det inte dröja mer än ett par veckor innan allt det är klart, sen ska givetvis lagfarterna skrivas över, men det gör även han så allt bli rätt gjort.

Idag har jag tänkt mig på strömpilen en sväng, kanske hittar man någonting till Nicco där, hon som fyller 13 år den 15 Mars, och som sa igår, att det är först då man är någon…fast hon skrattade sedan och sa att förmodligen var det inte så heller. Alla är väl någon alltjämt, oavsett ålder, men jag vet att det inte alltid verkar så. Går man i sexan så är man störst…ett tag, sen börjar man i sjuan och räknas till minstingarna igen. Jaja, det var dagens skriverier, nu får ha det gott, så återkommer jag säkerligen vid ett senare tillfälle.

Kommentarer: 0 Etiketter: grön tomat jag tandborste kerstin Janne Åke K-rauta handfat Brälla frysbox släpvagn strömpilen Nicco

En gammal bild

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 02 mars 2011 klockan 08:25,

Gick en sväng med Kerstin igår, sen åkte jag och kollade in ett nytt kylskåp. Det är lite knepigt att hitta nåt som passar då huset är byggt i mitten på 50-talet, det var som andra standardmått då. Nu hade svärfar inget stort kylskåp till att börja med och det var i minsta laget för oss så vi hade tänkt oss ett nyare och större sådant.

När vi liks håller på så hade vi tänkt satsa på ett paket, en kyl och en frys, då hade vi kunnat bära ner frysskåpet i källaren, visserligen finns redan en frysbox, men ni som har en sån vet hur det brukar se ut i den efter ett tag, dessutom släpps det ut onödigt mycket kyla då man måste öppna hela ovansidan.

Nå, nu blev jag istället tipsad av försäljaren att ta en kombinerad kyl och frys, som är hög som sjutton, och ok, frysdelen behöver ju inte vara speciellt stor, lite bröd och grönsaker är väl vad jag tänkt ha däri, den enda nackdelen blir att jag nog får använda pallen för att nå översta hyllan, men å andra sidan, det skåpet är 4000:- billigare och det är ju pengar att spara, samt, givetvis el, då vi slipper ha en separat frys igång, också. Så det får nog bli en sådan.

Nu till utmaningens bilden, denna gång en gammal bild, enligt listan. Detta är en relativt stor bild vi har hängandes i tv rummet.

Det är Åkes fars, farbror, som var sjökapten ”over there”, och bland annat på ett fartyg som hette Casper. Den sjönk sedermera utanför Norges kust, och som den riktiga sjökapten han var, så lämnade han skeppet sist, och därför drunknade han därute.

Jag såg på dansbanan i Täfteå igår, och nu drar det ihop sig, Janne, i nästa avsnitt slipper du nog inte undan längre :-) Janne här på gården ska nämligen hjälpa Signar att fixa ihop älgtornet. Nu vet jag, enligt säkra källor att han och den andre killen inte ville ha någon mick på sig, och då finns det en viss risk att man bara ser munnen röra på sig men utan ord, allt för att göra er löjliga…tror du inte? Hahaa…ja, vi får se…sa blinda Sara och så såg hon.

Nu ska jag ner i tvättstugan och hänga tvätt, klockan tio ska jag och Kerstin ut, och klockan två börjar jag jobba, så ser min dag ut. Önskar er en fin sådan!

Kommentarer: 0 Etiketter: frys kylskåp 50-talet dansbanan i Täfteå Signar Janne sjökapten Casper Åke Norges kust

IQ kan räkna upp till hundra

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 22 februari 2011 klockan 06:08,

Vi gjorde en smörgåstårta på jobbet igår, och den blev lika spektakulär som den förra. Enligt chefen ska det vara minst 13 olika sorters saker ovanpå och inuti en smörgåstårta, så det var gurka, skinka, ost, paprika, sallad osv osv osv.

Sen tyckte hon återigen att jag skulle prova en bit, tillsammans med dom, tack tack men nej tack, sa jag, jag äter inte sjösaker, tårtan innehöll nämligen skagenröra, och det smakar enlig mig, fisk, så jag ville inte ha.

Något hon givetvis inte kunde begripa. Så jag fick ännu en gång förklara detta med fiskens vara eller inte vara, och lite roligt var det ju att jag skrivit om just detta, i söndagens blogg.

Jag tycker också att det är lustigt att så fort man säger att man inte äter fisk, då ska man genast bli bjuden på det, av någon som säger sig kunna göra så god fisk att det inte ens smakar fisk. Nähä, men varför ens idas göra fisk då, om det smakar något annat? Är inte det samma sak som om jag skulle göra en älgstek som smakar fisk, och bjuda på den till någon som hatar älgkött? Mm, skulle just tro det :-)

Det är bara att inse, vi är alla olika och med olika smaker och tycken, både vad det gäller kläder, maträtter, utseenden, heminredning etc. Och som man så brukligt då säger: Det är väl skönt att vi inte är likadana allihop, hur kul hade det varit?

Det var bastukväll igår och vi var allihop närvarande. Kerstin pratade om ett mejl som Janne fått och hon skulle be honom skicka det till mig så jag skulle få klura lite. Det var sex stycken grodor, tre bruna och tre gröna, som satt på varsin sten. Det var sju stenar, sedan skulle alla grodor byta sida och fick bara hoppa över en groda i taget. Enligt testen skulle man klara av det på mindre än tre minuter om man hade ett IQ över 50, så jag kan stolt säga att jag fixade det, men för att göra det en gång till och komma ihåg hur jag gjorde först, var inte lika lätt, men det gick till slut.

Nu ni, ska jag äta en frukost och sedan bege mig av till mitt arbete. Idag blir det ett besök på biblioteket och sedan ska arbetsterapeuten komma till chefen vid elva, så då är det bäst att vi är hemma igen. Ha en fin tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: smörgåstårta sjösaker fisk älgstek. chefen IQ bastukväll Kerstin Janne grodor bruna gröna

Tårta på Sveriges National Museum

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 05 februari 2011 klockan 08:51,

Jag såg två regnbågs pelare igår, försökte mig på att fota en av dom, inifrån lägenheten men färgerna gör sig inte någon rättvisa. Pelare skriver jag då dom stack iväg rakt upp i himlen utan någon böj på dom, såg lite konstigt ut. Sen skulle jag visa Kerstin vad jag pratade om men då sågs dom inte till förrän vi hade gjort vår runda, då dök dom plötsligt upp igen.

Ganska lugnt på jobbet igår och det kan behövas såna dagar också, min hjärna tycks inte fungera riktigt som den brukar och jag säger konstiga saker och jag kan till och med utläsa fel saker på texter, tyckte till exempel att det stod biltema på baksidan av Chefens elrullstol, vilket absolut inte stämde, sedan visade dom en bild på tv där det stod National Museum, och jag sa genast till Åke, aha, det är där Helge har sin tårta.

Jamen tjena, vadå för tårta. Helge är Åkes farbror, och han är konstnär. Egentligen heter han då Jean Ragnar och när han var tolv år, fick han en tavla utställd på Sveriges National Museum, vilket är en mindre bedrift.

I huset finns det nu hur många tavlor som helst, målade av honom. Och jag vet inte riktigt vart vi ska lägga allihop, eller hänga. Jag vill inte ha så många tavlor uppe på samma gång så jag tror att vi får byta ut dom vartefter man vill ha lite förändring. Vi har burit upp allihop på övervåningen i väntan på att allt ska bli klart.

Idag ska vi ut och kolla på toastolar, handfat och sånt där man har på toaletten, sen kanske vi åker en sväng på kupan, en av dom som kom och hämtade möblerna tipsade nämligen om att dom hade exakt likadana stolar som fanns i huset, och dom är jättesköna att sitta på, och vi har bara två stycken, så har vi tur så….

Ikväll är vi bortbjudna till Kerstin och Janne på middag, tillsammans med ett annat par grannar, ska bli mycket trevligt. Ja, egentligen så kanske man skulle skriva att det är till Kerstin vi ska, hon och Janne bor nämligen inte tillsammans men dom bor i samma uppgång och dom polar ihop…typ :-)

Och med dom orden och en bild på världens gulligaste barnbarn (ja jag vet, det är lite jäv) så önskar jag er en trivsam lördag.

Ps. tur att det finns rättstavning i word, ni skulle se hur det lyser rött hela tiden då jag skriver, jag byter ut bokstäver huller om buller och ingen ”normal” människa skulle kunna läsa vad jag skrivit, hehe, kanske kommit på ett nytt språk ds.

Kommentarer: 0 Etiketter: Jean Ragnar farbror Kerstin pelare barnbarn grannar Janne middag

Polsk rönnbärsvodka, på min ära

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 16 januari 2011 klockan 08:24,

Amerikanskt-kubanskt töväder i sikte

Detta var en rubrik som Vk hade ute igår och det första jag tänkte var givetvis, nu j-drar ska vi få hit nåt eländes väder som ska smälta bort all snö på en vecka. Men jag hade fel, det fanns en fortsättning under rubriken och det handlade om nåt helt annat, och jag citerar:

President Barack Obama gör det nu enklare för religiösa grupper och studenter att besöka Kuba. Det ska också bli mindre krångligt att sända pengar dit, meddelar Vita huset. Men inga öppningar görs ännu för någon amerikansk massturism på den karibiska ön. Slutcitat.

Med tanke på hur konstigt vädret har blivit, inte bara här utan lite överallt, alla naturkatastrofer och dylikt, så är det nu knappast något som skulle förvåna längre. Men att det blir väder, som dom så vackert brukar säga efter nyheterna, det behöver dom ju egentligen aldrig påannonsera, det vet vi ju redan :-)

Jag hittade en flaska polsk rönnbärsvodka i huset, osprättad, det är en vodka som tillhör en av Åke och mina favoriter, den ska blandas med portello eller sockerdricka, för att komma till sin fulla rätt. Jag köpte en flaska för en två-tre år sedan och då fanns den inte på hyllorna utan man fick beställa den. Idag vet jag inte om den finns länge.

Vi bjöd hit Kerstin och Janne igår kväll så dom hjälpte oss att tömma flaskan, sen hade vi också en whiskey och en öl att bjuda på, samt en liten räkmacka till det, inte så pjåkigt minsann.

Åke gjorde följande iakttagelse i fredags och jag tog två bilder på det så nu får ni dels berätta vad ni tycker er se på den och framförallt, om ni kan se vad jag fotograferat.

Ha en fin och lugn söndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: polsk rönnbärsvodka Kerstin Janne Åke favoriter öl whiskey räkmacka gissa

Hon tömde hela systemet på...

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 13 januari 2011 klockan 07:12,

Så har man haft ytterligare ett intrång på sin bloggsida, hm…det får nog bli att byta lösen nu, Nicco, bara så du vet :-)

Niccolina som förövrigt ligger och sover och hennes mobil har larmat sedan 6.25, hon har på snoozen, jag hade inte tänkt gå dit och väcka henne då jag tycker och redan har sagt det till henne, att det där snooze, är bara att lura sig själv, och nu lär hon ju bli varse det, hoppas jag. Jag sa till henne för tjugo minuter sedan, hon ska inte komma för sent till skolan men tiden hon nu har på sig, har krympt väsentligt.

Hon som trodde sig kunna fixa äppelmoset med sina strumpbyxor, som jag skrev om igår, hade flera dolda talanger, hon trodde sig i alla fall ha det då hon kom på att hon skulle lufta elementen. Hon bodde på den tiden i ett flervåningshus, och hade hört talas om det där med att man skulle skruva i någonting i elementen för att tömma eller få ut luften därifrån.

Om det nu var luften hon visste skulle ut, eller om det kunde vara vattnet, var hon säkerligen helt ovetandes om eftersom grejen hon skruvade på, gjorde att det började rinna vatten, perfekt tänkte hon, hämtade byttor och öppnade alla element så det skulle gå undan. Nu tyckte hon att det var väldigt mycket vatten som kom ut och hon fick tömma byttorna stup i kvarten, men det skulle säkert bli bra, i slutänden.

Efter ett hårt arbete med tömningen/luftningen, så var det sängdags. Morgonen efter så stötte hon på en granne och dom pratade om hur kallt det hade varit i lägenheterna under natten, när hon sedan kommer ut på gatan så står där en firmabil, och hon går fram till den och frågar vad som nu är på gång. –Ja, säger killen, det är någon idiot i huset som tömt hela systemet på vatten! Ojdå, svarar hon, vilken knäppskalle det måste vara, sedan ilar hon skyndsamt bort därifrån.

När Janne berättade detta så frågade jag om hon var riktigt funtad, den där kvinnan på planet som berättade den ena händelsen värre än den andra. Jo, svarade han och Kerstin i munnen på varandra, inte var det fel i huvudet på henne med hon var inte så belevad vid dom tillfällena, utan var bara i början på sitt liv som ”vuxen”, sedermera har hon nog fått lära sig både det ena och den andra, mycket av det, den hårda vägen…tycks det i alla fall låta som, i mina öron :-)

Nu är Nicco uppe, och det första hon säger är – Hur kan klockan vara så här mycket??? Ja räkna på det du, tänkte jag, men sa inget. Önskar er alla en fin torsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco Niccolina blogg intrång lösen kvinna Janne elementen skruva systemet Kerstin snoozen önskar

Strumpslungad äppelmos

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 12 januari 2011 klockan 07:24,

Ibland har man fantasi så det räcker och blir över. Jag och Chefen gick och skulle träna igår, när vi passerade apoteket så undrade hon om dom hade öppet. Nä, svarade jag, klockan var ju bara halv nio och dom öppnar halv tio. Jaha, sa hon, men då är dom kanske där och gör annat nu då, eftersom det lyste därinne.

Ja, förmodligen, sa jag, så har dom kitteln kokandes därinne, med allt möjligt kolijox, som ska blandas ihop, en av dom anställda får sitta och rista in namnen på tabletterna, det är mycket dom ska hinna göra innan öppningsdags. Dessutom, sa jag, så har dom ju förmodligen en stor näsa med en vårta på, också, så det är alltid prio nummer ett, då dom är på plats, att fixa vårtmedel, hur skulle det annars se ut då dom öppnade för dagen. Ja, så där kan vi prata ibland, Chefen och jag…och det är nog inte bara med henne, ibland faller det sig bara så :-) men det kan dra iväg åt vilket håll som helst.

Apropå fantasi, så har ju Kerstin och Janne, varit i Thailand och på resan dit, i flygplanet, fick dom sitta bredvid en pratglad kvinna. Nu vet jag inte riktigt vilken ålder det var på henne men hon hade i alla fall berättat om när hon var ung (eller yngre) och skulle göra sin första laddning med äppelmos.

Hon hade två kassar fyllda med äpplen som skulle kokas ihop. Någon vana med att läsa kokböcker eller att veta vad orden betydde, hade hon inte utan hon försökte sig på att läsa ut och innan till. Nu råkade det stå att moset skulle passeras, och vet man inte att det finns åtminstone två betydelser av det ordet, så kan ni ju gissa vad hon gjorde…hon ställde moset i rummet och passerade (gick eller sprang) runt kastrullen, hon passerade bokstavligt talat, moset.

När hon insåg att inget såg annorlunda ut, så kom hon på den geniala idén att hon skulle försöka sila moset…genom ett par strumpbyxor. Ungefär som Mr Bean då han slungar salladen i hans gamla sockar. Det gick inte som hon hade tänkt sig så hon tog hundbenet och gick över till en granne för att fråga hur hon skulle bära sig åt. Grannen följde med in till henne och hon hade funderat vad stackarn hon gjort i lägenheten, som det såg ut där. Hon fick den hjälp hon behövde och av två fulla kassar med äpplen fick hon två små burkar äppelmos. Resten satt fastklistrat på väggar och tak, efter den lilla slungningen. Så kan det gå om inte haspen är på.

Promenad idag, klockan nio, sedan ska jag upp på Mariehem och ta en kaffe hos morsan. Kanske far förbi i huset och påbörjar en eftersökning av vitala pappershandlingar som behövs för bouppteckningen samt leta efter eventuella försäkringar som kan falla ut nu. Förhoppningsvis så har svärfar inte haft så stor spridning på alla papper, utan att dom sitter ganska så samlade i något skåp, det lär väl visa sig. Ni får ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: apoteket kitteln tabletterna Chefen fantasi Kerstin Janne Thailand äppelmos strumpbyxor granne Mr Bean

Glasdörren hoppade lös...

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 04 januari 2011 klockan 07:46,

Visst är det konstigt att det alltid ska vara konstiga saker som händer hemma hos oss, eller är det verkligen så här hemma hos alla? Jag skulle dammsuga i Niccos rum innan Theresé, Anders och Sally skulle komma. Är borta vid fönstret och upptäcker att glasdörren till vitrinskåpet som hon har stående där borta i hörnet, helt plötsligt och utan anledning, har hoppat ut från sina fästen och står lutad åt ena hållet.

Jag börjar givetvis med att fråga Nicco om hon har stött till skåpet eller vad hon har gjort med det då det ser ut som det gör. Men hon ser ut som det största frågetecknet i historien. Alltså har det lossnat av sig själv, och som tur var har den inte fortsatt att falla utan stannat däruppe, vilken jädrans smäll det hade kunnat bli annars, en glasdörr rätt ner i golvet.

Sedan denna knäppa dator som vi har. Theresé har en gång i tiden installerat ett trådlöst nätverk då Nicco fick sin bärbara dator. Men på vår dator funkar inte det trådlösa, om jag drar ut Internet kabeln så förlorar vi kontakten, men…ungefär en gång i veckan blir man utslängd från nätet, på vår dator, och det enda som då hjälper, är att reparera det trådlösa nätverket, är det konstigt att man kan bli lite virrig av att bo här, eller? Man vet inte från den ena dagen till den andra, vad som ska ske härnäst.

Jag har ju skrivit om bluetoothen vi har på datorn, den funkar bara då den själv behagar och när den inte lyser vit och klar, så kommer man inte heller åt bilderna som ligger i den mappen. Jag har letat igenom hela datorn och dom mappar jag hittat är tomma. Jag kan heller inte bifoga en bild från den mappen i ett mejl, för då är bilderna osynliga, däremot, kan jag lägga ut dom på bloggen. Jaja, det kanske bara händer här för att vi ska ha något att skratta åt :-)

Jag var upp till en granne igår för att hjälpa henne att beställa en sak från nätet, på väg hem, ute i trappen, träffade vi på Birgitta, en annan granne, som undrade om vi ville ha några blommor, hon håller på att flytta. Så jag tog mig två stycken, en garderobsblomma som jag vet att folk har sagt tidigare, är odödliga, men inte den som jag en gång hade, den var seglivad men till slut så. Och sedan tog jag en annan blomma som verkade vara fin…i alla fall nu. Nå, vi får se om dom här har bättre livslust, då kanske dom klarar sig.

Nu tror jag också att vi får hälsa Janne och Kerstin, välkommen hem från Thailand, det lyste då uppe i deras lägenheter igår kväll så jag gissar att dom är tillbaka på plats igen. Önskar er alla en fin tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: glasdörren Nicco jädrans smäll dator bluetoothen blomma granne Janne Kerstin Thailand

Fisk spa

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 03 januari 2011 klockan 09:00,

Janne skickade ett, vad jag först trodde var ett sms med texten: Vi har varit på fisk spa, där fiskar har rensat hud på fötter och ben.

(Dom är ju som ni vet i Thailand)

Korkad som jag är...ibland, så undrade jag hur stackarn dom fiskarna såg ut, ingen hud och utan ben :-)

Men efter att ha läst det tre gånger så kom jag på vad som menades och sedan scrollade jag ner och såg en bild som dom skickat med. Naturligtvis var det ju så att Janne och Kerstin satt med benen i en fisk tank, där fiskarna rensade deras ben, på torr hud. Vilken grej!

Kommentarer: 0 Etiketter: Janne fisk spa Kerstin hud benen

Överarmar som hälsenan på en...

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 31 december 2010 klockan 08:19,

Resan hit hade gått bra och dom kom lagom till middagen. Vi gjorde inte nåt speciellt igår kväll, pratade, gluttade på tv och öppnade julklappar.

Anders och Theresé har en kompis därnere i Uppsala som en gång skulle beskriva muskelstyrkan hos en kille och sa följande: Hans överarmar var lika stora som hälsenan på en gråsparv…storväxt kille eller??? Det lät tunt och skört på något sätt :-)

Jag var in på Hp:s för ett kompletteringsköp innan dom kom hit, då det plingade till i mobilen, jag hade fått ett mms från Janne och Kerstin som är i Thailand, det tog en stund innan jag såg var det var:

Han undrade om vi var intresserade av lite skrot. Ja, den där hade kanske sett tuffare ut än vårat skelett på toaletten men jag gissar att den skulle kosta en del.

Idag vet jag inte vad vi ska göra, Åke ska in med Cheven på verkstaden och se om den tinar upp lite, samt att han ska göra ett byte av bromsklossar och byta olja. Ikväll blir det Lundalogén och det kan ju inte bli annat än trevligt. Och med dom orden så önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År och en god fortsättning på den nya.

Kommentarer: 0 Etiketter: Åke Cheven verkstaden Lundalogén gråsparv Therese Anders Janne Kerstin Thailand skelett Gott Nytt År

Vatten, stan är full av vatten

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 13 oktober 2010 klockan 07:13,

Såg en rolig älgvarningsskylt, på väg från Järlåsa:

Fast egentligen var det nog inte en varning för älg på vägen utan det ligger en älgfarm där.

Visst är det konstigt att resan dit ner och hem gick bra, men sedan…Kerstin och Janne noterade ett vatten läckage under vår buss, här på parkeringen, Åke hade inte sett vattnet, däremot så upptäckte han, dagen efter vi hade kommit hem, att pumpen till våra vattenkranar hade stått på hela natten…obra.

Sedan, på tal om vatten, så skulle jag göra i ordning termosen och diska undan lite kastruller igår kväll, då var det stopp i avloppet i köket, härligt!!!

Åke försökte sig på att få bort stoppet men lyckades inte så jag har skickat iväg en felanmälan så hoppas jag att problemet är löst då jag kommer hem. Man blir som ställd när man inte ens kan skölja av en disktrasa eller få undan disken.

Nä, nu hinner jag inte skriva mer, börjar jobba kvart i åtta och är inte riktigt färdig än. Ha det gott!

Kommentarer: 0 Etiketter: älgfarm Järlåsa vatten Kerstin Janne bussen läckage obra pumpen avloppet stopp

Kvartersgårdar/ungdomsgårdar/lekparker/skolmormor

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 14 september 2010 klockan 07:19,

Fångade på kort, Janne och Kerstin på väg mot Luleå och flygplatsen däruppe för vidare färd till Cypern.

Åskådare är Enya, som såg väldigt intresserad ut av deras förehavanden. Detta var igår morse så nu lär dom ju vara framme på plats, kanske inte vakna ännu, men så småningom.

Nicco kom till mig igår kväll, just innan hon skulle gå i säng och undrade om jag hade några förslag på vad dom skulle kunna ställa för frågor till vänsterpartiet. Dom ska ner till deras valstuga idag och ställa frågor, detta är ett av skolarbetena dom håller på med.

Vi diskuterade fram och tillbaka och kom överens om, bägge två, att en typ av kvartersgård eller ungdomsgård, i varje stadsdel, vore något dom kunde satsa på. Samma sak när det gäller den där större lekparken dom håller på att bygga på Haga.

Den ska tydligen byggas för lite större barn, och det låter ju rätt så intressant, men det är ju också något som skulle få finnas lite överallt. Skateparken nere på stan var ju ett jättebra bygge, men läget på den gör ju också att våra barn hamnar på stan, vilket jag inte tycker är den allra bästa lösningen.

Allra sist, kom jag med en önskan, jag har skrivit detta tidigare och jag skulle vilja att det fanns en skolmormor/morfar/farfar eller farmor, på alla skolor. Nicco undrade av vilken anledning det just skulle vara en äldre person. Det skulle väl funka med yngre förmågor också, men jag tror samtidigt att det finns många barn i skolorna som kanske inte ens har någon mor eller farförälder kvar i livet och därför skulle dom kunna vara av intresse.

En äldre människa som bara ska finnas där, en att prata med på rasten eller om det brakar ihop på någon lektion så kan man gå ner till den här personen och bara vara, om man vill. Skulle skolan anställa en pensionär så är ju kostnaden dessutom betydligt mindre, pensionsavgifter behövs inte dras, det finns många pensionärer som ändock skulle vilja ha något att göra, så varför inte?

Dom andra önskemålen, om lekparker samt kvartersgårdar skulle också skapa nya arbetstillfällen, samt förhoppningsvis, hålla våra äldre barn, sysselsatta med mer innovativa saker än att bara driva runt. På varje gård skulle dom dessutom kunna driva små projekt, så det kan ju bara bli plus i kassan *tjitjing*

Det allra roligaste i denna kråksång är att jag såg på nyheterna imorse, att dom diskuterade just dessa frågor om ungdomsgårdar, ha, så var det precis vad vi pratat om igår, så det ligger verkligen i tiden och vi kan inte vara ensamma om att tycka att detta är viktigt.

Ni får ha en bra tisdag, själv lutar det åt lite städning, och ikväll är det föräldramöte på skolan.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne Enya Cypern Nicco vänsterpartiet ungdomsgård kvartersgård skolmormor pensionär lekpark

Likström/växelström, jordad

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 12 september 2010 klockan 09:09,

Man säger ju att en person som ska begravas, har blivit jordad, då dom är nersänkta, och jag kan inte låta bli att fundera över ordet jordad för man skulle då kunna tro att personen ifråga fått likström i sig eller kanske inte. Det var bara en sån grej som poppade upp i huvudet då en granne berättade om en begravning, men jag sa faktiskt ingenting då, en liten farstu har jag, och dom flesta knivarna i lådan är slipade, kanske inte jättevassa, men ändock :-)

Igår började mitt stora projekt ”tvätta köksfönstren”, fy för den lede. Det tog några timmar men då skulle alla blommor i badkaret och sköljas upp, en del fick ny kruka och lite mer jord, gardinerna skulle strykas, trä persiennen skulle ner för att sedan sättas upp igen och framförallt, och kanske mest tidskrävande, när allt var förberett och klart för att startas upp, så saknades fönsterputs så jag var tvungen att göra en liten tjurrusning ner på HP:s för att införskaffa medlet.

Nu ställde jag om bordet och vips så blev köket lite större:

Nu beror det bara på katterna om bordet får stå kvar på detta viset, dom har en gång i tiden varit ganska förtjusta i blommorna och jag har ingen lust att dammsuga upp blomjord från köksgolvet, varje dag.

Imorgon åker Kerstin och Janne till Cypern, dom blir borta i två veckor, och nu råkar jag veta att Janne har lyckats pricka in sin födelsedag då dom är därnere, konstigt. Han fyller jämnt, som det så vackert heter, men inte en siffra i 70 är väl jämnt egentligen. 7:an, ojämn som den bara kan bli, och nollan har jag inte riktigt pejl på, är den ojämn eller jämn, är det en siffra överhuvudtaget då den faktiskt inte räknas? Ja, jag vet då inte.

Vi önskar i alla fall Janne ett jättestort Grattis och hoppas du får en bra födelsedag samt så önskar vi givetvis att ni båda två får en underbart trevlig resa.

Åke håller på med bussen och har hittills åtgärdat 3 av 9, tvåor. Usch, men felen han hade på besiktningen är inte så farliga som dom låter, lite små saker, det jobbiga är väl att dom ljusa och fina timmarna på dagen inte är så långa och arbetet förläggs till helgerna då han är hemma på dagtid. Sen har Brälla en gång sagt att tiden du räknar med att förbruka på arbetet med en buss, ska du alltid fördubbla, tror du att det tar en timme så tar det förmodligen två, och lite så har det nog varit.

Näpp, nu får ni ha det så gott, vi hörs!

(¯`'•.¸‹(•¿•)›.** .‹(•¿•)›¸.•'´¯)

Kommentarer: 0 Etiketter: jordad likström poppade knivar farstu Kerstin Janne Cypern 70 Grattis resa Åke bussen Brälla

Vi fixade det!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 06 september 2010 klockan 07:43,

Kolla in det här:

Vi fick in tältet i den medföljande väskan, otroligt! Men ingen får fråga hur. Vi stod och bröt i tältet, tre personer, till slut fick Åke in ett vik och tjopp så kunde vi klämma in den i väskan igen. Nu blir det väl inte aktuellt förrän nästa år, att ta fram den igen så vi behöver inte gruva oss för det där tältet på ett tag.

Det är ungefär som Whiskey flaskan som Theresé köpte till sin svärfar då han fyllde år, förra veckan. Den var förseglad med en låsanordning som man var tvungen att klura ut innan man kunde öppna flaskan, då gäller det att man inte är jätte törstig, för det finns en viss risk att det tar ett tag innan man kommer åt korken. Men han behöver förmodligen inte sätta ihop allting igen, utan kan lämna den så han kan ta sig en rackare då andan faller på.

Idag händer det nog inte så mycket, ska kolla platsannonserna, promenera med Kerstin, jag gissar att Janne ska ut och jaga älg så han följer nog inte med, sedan kommer jag nog att sitta ute, om det nu är lika fint och varmt som det ser ut när man tittar genom fönstret. Man har ju blivit lurad förut.

Att man ens kan se ut genom våra fönster är ett under, dom är så skitiga så egentligen skulle man inte se solen utan det vore ett ständigt grått och trist väder. Jag ska ta itu med dom…snart. Jag har skjutit på det, jag vet inte hur länge men det är det absolut tråkigaste, värsta jag kan göra, att tvätta fönster. Fy fasen! Och lika förvånad blir man varje gång, då man har gjort bort det. Det som tar mest tid är väl allting runt omkring. Alla blommor som ska tvättas av, gardiner som ska tas ner och fönster som ska skruvas upp. Nå, det kommer att ske inom en snar framtid, sen får vi njuta lika mycket som alla andra av ljuset därute.

Nu är det frukost på schemat, ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: tältet Åke tre personer vik tjopp svärfar whiskey Theresé låsanordning fönster solen Kerstin Janne älg jakt

2 olika stugor

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 03 september 2010 klockan 07:19,

Ja Kerstin fick inte njuta av att ha rätt om den blå tallriken som nu faktiskt inte heller var en blå stekpanna utan en vanlig, hederlig svart, stekpanna. Haha, ja jag säger då bara det. Hon var och klippte sig igår så det var bara jag och Janne som var ute och gick, han undrade hur fasiken man kunde tvätta ett påslakan och få in ett lakan inuti det.

Jag känner igen det där, det är massor med saker som kan gömma sig inuti ett påslakan, men visst kan man fundera hur det kan sno sig som det gör ibland. Han hade i alla fall trott att det var Kerstin som hade lagt in lakanet inuti påslakanet, bara för att, men se, det hade hon minsann inte. Eller som hon själv sa då han berättade det här ute på gården: -Tror du jag är så jäkla dum i skallen, va?

Klockan tolv hade vi samling härute på gården för vidare färd upp till Hamptjärns stugan, (stugan nummer 1) vi hade nog, garanterat, det finaste vädret däruppe, ingen blåst, klarblå himmel och en varm sol i ansiktet. En eld tändes upp och vi grillade korv och drack kaffe, samt satt och surrade om ditt och datt. Mycket trevligt!

Den här, sista bilden har Jan A tagit

På vägen ner för backen så hittade jag ett lingon, meh…så otroligt…ynkligt, kan man säga.

Jag förstår dom som säger att det är ont om bär i år. Jaja, förutom Kerstin och Janne då som hittat av ett lingonställe där lingonen var lika stora som golfbollar, alldeles knallröda och dom hoppade ner i hinken, alldeles av sig själv. Nå, lite lätt överdrivet, men.

När vi sedan kom hem igen så satt vi ute på gården någon timme innan vi gav upp utelivet och gick in för att göra lite nytta.

Själv hade jag tvätt stugan igår kväll, (stugan nummer 2)apropå detta med att tvätta, någon som hade tiden innan mig hade lämnat kvar tre par jeans i torkskåpet men det gjorde väl inget. Man får ju använda det en halvtimme in på nästa tid. Då har dom också tid att städa upp därnere, tänkte jag, eftersom personen ifråga hade lämnat en del söl på maskinerna.

Kom ner efter en timme, i torkskåpet hängde fortfarande byxorna, jag släpper ner dom i en korg och skjuter iväg den över golvet, sedan får jag rensa torkskåpet från allt ludd, som jag faktiskt var VÄLDIGT sugen på att stoppa ner i fickorna på jeansen, men jag besinnade mig. Alla kan ju glömma, och jag lät allting bero.

Tredje gången jag var ner så kom en kille in, han bor i ingången bredvid, han såg skamsen ut och ursäktade att han hade glömt bort tvätten, själv var jag på väg upp så jag sa att det var lugnt, och sedan tog jag faktiskt för givet att han skulle torka upp sitt spill, nu när han var där. Men ack vad jag bedrog mig. Så här fint hade han lämnat det:

Inte är det underligt att mycket bråk börjar nere i tvättstugorna. Men nu har jag fått min lilla hämnd, sedan är det ju bara han och jag som vet vem han är, så lite snäll är jag ju allt, men ingen kan gå säker, nästa gång kanske jag hänger ut namnet här också :-)

Önskar er alla en fin fredag, själv är vi bortbjudna på middag, jo man tackar, det blir säkert trevligt, det med.

Kommentarer: 0 Etiketter: Stekpanna Kerstin tallrik Janne Hamptjärns stugan Jan A lingon tvättstugan påslakan lakan städa

Nä Janne, det var ingen blå stekpanna

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 02 september 2010 klockan 06:51,

Janne har fått ett mail från Jan, där det var en bild på hans nyplockade trattkantareller. Dom låg i en blå stekpanna, enligt Janne. Men Kerstin höll inte med, det där var ingen stekpanna, möjligtvis en ugnsform eller dylikt. Igår frågade Kerstin, Ingegerd, vad dom hade för rolig blå stekpanna. Vi har ingen blå stekpanna, fick hon till svar, däremot var det en blå tallrik. Så nu vet ni och vi hur det ligger till :-)

Jag och Ingegerd satt lite sådär påpassligt ute på gården igår, då Kerstin och Janne kom hem från stugan, dom hade plockat upp lite potatis och klippt ner lite blommor. Då fick vi varsin bukett med nyklippta, eller rättare sagt, nyryckta, blommor, dom är jättefina, tack för dom!

Åke har tagit bussen och sitter nu på besiktningen, klockan 7 ska den in för bedömning, hm, men nu borde det inte vara några fel, förhoppningsvis. Å andra sidan är det ju också så att hittar dom något så är det ju bara bra, för då är det nåt vi har förbisett. Det enda vi ska hoppas på är då att vi inte missat något, för det kostar ju en slant att göra en ombesiktning och det är onödigt.

Idag ska vi åka upp till Hamptjärns stugan och grilla oss en korv till lunch, och med vi menar jag, jag själv och sex stycken av våra grannar. Det blir säkert trevligt, bara hoppas på att det inte blåser så j-kligt och att solen får skina. Man kan ju inte skryta över någon värme precis.

Nä, nu hoppas jag ni får en innehållsrik dag med mycket ljus och värme!

Kommentarer: 0 Etiketter: Stekpanna Janne Jan Ingegerd Kerstin trattkantareller tallrik Åke besiktningen bussen Hamptjärns stugan grannar blommor

Lägg en sträng under näsan :-)

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 31 augusti 2010 klockan 07:09,

Igår var det både Janne, Kerstin och jag som gick runt Umestan. Det pratades om sköljmedel, och att det var det som gjorde att kläderna luktade gott efter tvätten, dessutom luktar den ännu godare om den får hänga ute och torka.

Janne tyckte att ett nyskurat golv, inte är helt fel, synd bara att lukten inte sitter kvar så länge. Jamen sa jag, det finns ju sån där doftolja, jag hade sånt förut och kunde hälla ut någon droppe i antingen ett doftkrus eller i krukan på tygblommor.

Aha, sa Janne, då skulle jag ju kunna hälla allrengöring i en skål och ställa ut lite överallt. Mja, varför inte göra det snäppet ännu enklare då, sa jag, och smörj in lite allrengöring direkt under näsan, då luktar det nyskurat överallt dit du kommer :-)

Det påminde mig om den här smeten som finns att köpa i små burkar…vicks blå, som man ska smörja in på bröstkorgen om man är tät i näsan eller har ont i halsen. Det funkar alldeles ypperligt och jag hade fått en sån burk av svärmora, då jag hade värsta förkylningen. Jag smorde in mig innan vi gick och lade oss på kvällen, sedan låg jag och andades med munnen under täcket och det var så varmt och gott och det kändes hur bra som helst.

Vid nästa värsting förkylning ville jag testa något som jag trodde skulle vara ännu bättre. Jag tog en, aldrig så liten klick, och drog under näsan, och nu vet alla som testat vicks blå någon gång att den smörjan är ganska så stark, jädrar vad det brände och sved, den var dessutom nästan omöjlig att tvätta bort. Näpp, sen dess har jag hållit mig från såna experiment.

Sedan undrade Kerstin om man får skrapa bort kontrollmärket på bilen även fast det inte har gått ut än? Ja, det borde man väl få göra eftersom dom inte gäller längre, eller hur? Jag fick då ett nytt märke av Theresé, som hon tyckte jag skulle ha på Camaron, och det har jag nu:

Ni får ha en bra dag och nu håller vi en tumme på att solen sakta men säkert kommer att värma oss, nu är vi less på regn och kyla. Det hinner vi med, tids nog, ändå.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne Umestan allrengöring sköljmedel doftolja vicks blå näsan svärmora Theresé kontrollmärke

Lärorik dag

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 13 juli 2010 klockan 07:35,

Gjorde lite småfix igår på förmiddagen, jag fick lunch främmande, min kusin André från Malå kom hit, han ska eventuellt jobba i Umeå under fem veckor. Han frågade om jag hört talas om förödelsen uppe i stugan, bastuflotten har nämligen sjunkit, med hus och allt på, ja förutom bryggan som låg bakom bastuflotten. Det lät ju nästan som om det hade kunnat vara min och Åkes flotte, då hade vi förstått varför den gått under :-)

Klockan ett så åkte jag, Britt, Margareta och Eleonor ut till Kerstin och Janne i Åheden och drack kaffe. Det var lika fint där som tidigare:

Här ska ni också få en liten titt på insidan av stugan:

Den här flaskan tyckte alla såg rolig ut:

Texten som står på flaskan lyder: Högvatten, Medel lågt, Lågvatten, och slutligen Torrlagt

På uthuset har Janne en termometer från kafferosteriet Guldblomman, som låg nere vid älvskanten här i Umeå, någon gång under 50 talet, har ni hört talas om det? Inte jag i alla fall, det enda jag hittat på nätet om Guldblomman var följande text: Denne Jacobsson som var mera känd som
Gam-Jacke var en handelsman i från Umeå, antagligen en grossiströrelse. Han
ägde dessutom ett kafferosteri där Guldblomman tillverkades.

Jojo, där ser man, det är som jag säger, man lär sig något nytt varje dag.

Nu är Ingegerds syster Gunbritt och hennes man Sören på väg hem till Eksjö, vi önskar dom en trevlig resa hem och hoppas att deras 33 graders värme består, Sören som nu mådde lite dåligt över att ha missat det då dom var här. Fast själv tycker jag bara att värmen är ok, så länge man inte behöver röra på sig så mycket. Ps. kom ihåg, om du får sladd, frikoppla och styr i vägens riktining ds.

Och med dom orden så önskar jag er alla en trevlig dag, varmt eller ej!

Kommentarer: 0 Etiketter: André bastuflotte Malå stugan jag och Åke Britt Margareta Eleonor Kerstin Janne Åheden kaffe flaska Guldblomman kafferosteri Ingegerds syster Gunbritt Sören Eksjö

Triangel dragkedja efterlyses!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 29 juni 2010 klockan 07:26,

Igår åkte jag, Ingegerd och Jan, ut och hälsade på Janne och Kerstin, i Jannes stuga som ligger i Åheden. En jättefin, liten stuga som invändigt påminde om en stor båt som ligger upp och ner, och utanför dörren, ett stenkast nedanför, så ligger havet.

Nu får du rätta mig om jag har fel, Janne, men om jag förstod det rätt så hade hans pappa, den här kossan i hans affär där han bland annat sålde mjölk. Den har nog en del år på nacken.

Kerstin bjöd på fika ute på gräsmattan, dom hade hittat av en liten plätt där det faktiskt var nästintill vindstilla. Det pratades bland annat om kläder och att en del av dom har en tendens att krympa, kan det måhända bero på luftfuktigheten, eller hur kan ett par byxor, helt plötsligt sakna fem centimetrar uppe i knäppningen? Jag sa att dom borde ha dragkedjor som är en centimeter bred därnere och fem centimeter uppe i linningen, då kanske man klarade sig :-)

Vi tackar för en trevlig eftermiddag ute vid havet, det blev något annat än att sitta på gården här hemma.

Imorgon har jag tid hos veterinären, så får han se om han kan hitta något galet med Eloise. Hon haltar ganska så mycket nu och vill inte att man tar i henne, så nåt fel är det. Nu är jag dessutom glad att jag har försäkrat våra katter, även om man ska ut med en självrisk, så är det småpotatis mot vad det kan komma att kosta.

Nu önskar jag er en bra och solig dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Ingegerd Jan Kerstin Janne Åheden stuga havet kossa mjölk gräset dragkedja byxor Eloise veterinären försäkring självrisk

Igår så...

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 23 juni 2010 klockan 07:10,

Hämtade mina sulor igår, jag for dit direkt på morgonen i tron om att det skulle vara lite folk ute då och att jag skulle kunna parkera i närheten. Två platser fanns ledig på akutparkeringen. Jag svängde in på en av dom, stängde av bilen, men fick dåligt samvete och tänkte att även om mitt ärende bara tar fem minuter så kan det ju faktiskt komma någon som är i behov av att stå där, dessutom vet jag att om jag sett någon ställa sig där och sedan gå iväg åt ett annat håll, så hade jag tyckt att det hade varit för j-vligt.

Så jag startade bilen igen och ställde mig på gatan och hoppades att jag skulle hinna hämta sulorna innan någon nitisk p-vakt skulle sätta en lapp på bilen…jag klarade mig (konstigt).

Sen var jag till en Bo Lage och införskaffade diverse drickbara saker till midsommar helgen som förövrigt, enligt säkra källor, ska firas i Maltträsk. Åke fick ringa och kolla läget med Brälla, även om detta blivit en tradition, att åka dit, så tycker jag väl att man kan höra efter före i alla fall, skulle ju kännas lite halvknepigt om man bara åkte upp dit och dom helt plötsligt hittat på att dom ska vara någon annanstans, inte så troligt, men man ska aldrig säga aldrig.

Satte ute på gården efter det och Janne fick koka kaffe och Kerstin bar ut nybakebullarna. Det var riktigt varmt då solen var framme, och jag har ingen ro att vara inomhus när det går att sitta ute. Hade vi varit ute med bussen, i stugan eller någon annanstans i världen så hade vi ju suttit ute ända tills det var dags att gå i säng, varför skulle man då sitta härinne och häcka.

Efter middagen så hade Emma (lillasyster) skaffat hennes symaskin till morsan så jag fick åka upp på m-hem och sy in mina nya jeans samt fålla upp dom. Men det var inte tvärgjort. Hennes symaskin är av det nyare snittet, med mönstersömmar, digitalskärm, och andra konstiga saker. Man såg inte ens vart trådrullen satt, innan man började granska underverket. Sen tog givetvis undertråden slut så det var bara att plocka fram instruktionsboken, be en liten bön och sätta dom grå i arbete, det tog ett tag, men jag fixade det till slut. Man fick känna sig som en Einstein under en kort minut :-)

Idag åker jag nog på Kvantum och handlar inför helgen, vi åker förmodligen upp till Maltträsk redan imorgon, det är ju som skönt att vara på plats då dagen D infinner sig. Sen får vi se vad jag hittar på. Önskar er en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: sulorna akutparkeringen p-vakt Janne Kerstin nybakebullarna Bo Lage Emma symaskin Kvantum Brälla Maltträsk

Andeutdrivning kanske funkar?

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 08 juni 2010 klockan 07:35,

Jag anmälde mig till Kubbe igår, Brälla har kommit hem från staterna med våran styrsnäcka så Åke gick ut i gårkväll för att byta den, allt såg bara bra ut. Då han helt plötsligt insåg att armen på snäckan, passar inte i hålet, den är en ½ mm för liten.

Janne som stått därute och kollat in arbetet och har haft hand om en del handräckning sa att det bara är att lämna in den till någon som kan göra det större. Så fick det bli, vi påbörjade arbetet med att få in Camaron i garaget…utan styrning. Det krävdes en hel del styrka att vrida på däcken samtidigt som man hade lite grundfart på bilen. När vi tagit oss en bit så börjar det helt plötsligt låta från framskärmen.

Då tar däcket i skärmen, av någon j-kla anledning. Vi ser ganska snart att däcken följs inte riktigt åt, det vänstra står mera utåt. Mera problem och bekymmer. Nu, Jan A, så börjar jag tro att vi kanske är hemsökta av våran urna:

Detta var kommentaren jag fick av en Margareta Staf, då jag hade ute frågan om vad denna sak egentligen sak användas till: Nej, det där är en begravningsurna för aska. Kanske indisk, hinduisk.

Det råkar inte finnas någon människa därute som är intresserad att ta över denna urna, någon, hallå??? Eller finns det ingen som törs. Nä, jag förstår, har ni läst min blogg så vet ni också alla saker vi drabbats av, man kan verkligen fundera om det ska vara på det här sättet. Det är nästan så jag skulle kunna sätta en slant på, om jag åker och köper ett pussel med 100 bitar så kommer den sista biten, antingen att saknas eller så passar den absolut inte. Tar jag sedan hammaren för att slå in biten på plats så träffar jag väl av tummen (skrev hon med ett snett leende).

Nä, det behöver inte vara så allvarligt, Brälla och Jitte trodde att det rör som en spindelled och har nu Stilservice, en sådan liggandes hemma så kan jag stå kvar på anmälningslistan till Kubbe. Annars blir det till att hoppa, även denna tävling, vi får se vad det lider.

Så, det var lite om gårdagskvällen det. Idag blir det den sedvanliga promenaden sen får vi se vad vädret har att bjuda på. Är det kallt, grått och intetsägandes så får jag valla dammsugaren, annars kommer jag nog att sitta ute en stund. Ni får ha en bra tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kubbe Camaron Åke Brälla styrsnäcka staterna Jitte Janne framskärmen däcket pussel urna Jan A hemsökta Margareta Staf garaget

Ingen springnota här inte

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 01 juni 2010 klockan 07:14,

Nu ska vi se om mitt gedigna arbete ger någon utdelning.

Jag har försökt mig på att strukturera upp ett litet system över mitt jobbsökande och det första jag gjorde var att införskaffa en pärm samt ett register. Jag ska även tala om för er att pärmar och papper är inget för mig och har aldrig varit det heller. Så detta har blivit lite av en ny erfarenhet. Men jag inser ju att det underlättar en hel del.

Nu har jag skrivit ut information om dom olika företagen som handhåller personliga assistenter, så jag lätt kan läsa lite fakta om dom sedan ska alla jobb jag söker hos respektive företag sättas in under deras flik. Smart va? Då kan man lite lättare hålla reda på vilket jobb det är man har sökt, om dom skulle råka på att ringa upp. Sedan hittade jag andra intressanta sidor där man kan anmäla sig och få en jobbmatchning.

Idag har jag nämligen tid på trygghetsrådet och då ska jag visa upp pärmen och vi ska gå igenom mitt CV och personliga brev. Sedan, när det är klart och godkänt, så ska jag sitta och lägga upp dom på alla sidor där det finns möjlighet till det.

Igår blev det en utesittardag. Ingegerd bjöd på ”misslyckade” bullar (fast alla tyckte dom var helt underbara) och kaffe till det. Någon hade hört på radion att dom efterlyste olika pittoreska caféer och sa att hon skulle ha ringt in och meddelat att här på slätten fanns Lailas lilla hörna, men hon skulle då även ha kunnat tala om Ingegerds kafferep, Kerstins och Jannes glass och bullfik, Marias skorpbjudning, Ingrids Sverigefika osv osv osv. Men det är klart, att jämföra det med ett Café var ju att ta i, där får man ju betala för sig, (om man inte tar en springnota) här blir man bjuden.

Vi avslutade gårdagskvällen med att dammsuga bussen klart, Åke skruva i bilen och Janne tittade på. Nu är det väl inte allt kvar men det är sällan det är något som ska göras som bara tar några minuter.

Till sist vill jag gratulera Mattias Munther, som vann ET Pro klassen uppe i Fällfors, han är en riktigt luring och han var även den som vann i Fällfors ifjol, samt nere i Kubbe. Någon att se upp för, tydligen. Ett stort grattis får även Frida Jonsson som kör Junior Dragster och hon fick möta Angelica Bäckman i finalen som hon gick segrande ur. Jaja, Mats Karlsson kan också få ett grattis, men nu råkar jag också veta att han inte hade speciellt stort motstånd, han var nämligen ensam i sin klass. Men han fick ju en chans att prova på och kanske justera bilen inför kommande säsong. På det viset är första tävlingen i Fällfors en bra tävling, inte så många deltagande men då får man också köra sig less.

Näpp, nu ska jag göra någon nytta här, ni får ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Pärm register trygghetsrådet strukturera annonser jobbsökande Caféer slätten Ingegerd Kerstin Janne Ingrids Marias Åke bussen bilen Fällfors ET Pro Junior Dragster Frida Jonsson Mattias Munther Mats Karlsson tävling

Det kostar att ligga på topp

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 29 maj 2010 klockan 08:11,

Började gårdagen med promenaden, svängde in på Meca och köpte kabelskorna som vi skulle ha till bussen. 220:-, gick dom på. Janne hade gissat på nån 10-20:- och höll på falla baklänges. Ja sa jag, det kostar att ligga på topp :-) Men när dom sedan är bytt så lär vi inte behöva göra det en gång till.

Sedan åkte jag och Nicco för att byta hennes jacka, hon hittade en annan som dög till henne. Och på skohuset fick hon tag i ett par skateskor som hon tyckte skulle passa alldeles ypperligt och det gjorde dom ju.

Strax innan middagen så ringde Kerstin och bjöd över oss på något drickbart på kvällen. Åke hade inte kommit hem än så vi lämnade det öppet. Han tyckte att vi kunde gå över en stund och det var precis vad vi gjorde.

Hade nu denna fördömda bluetooth funkat så hade ni fått en rolig bild på Janne som poserade med Kerstins vin som hon drack, men naturligtvis så vill den inte ens blinka till utan den lyser rött, så det får bli en kort beskrivning istället. Vinet heter Vernissage, om jag inte är helt ute och cyklar, den köps inte i flaska eller vanlig box utan boxen ser ut som en handväska och det kan ni ju tänka er vad man kan få för föreställningar då en man, bär runt på denna handväska. Ja dom hittar då på allt möjligt. Nästa vin borde ju rimligtvis då komma i en portfölj liknande box tycker jag, så kan dom matcha varandra.

Ja, det var gårdagen i några meningar, vi kom hem runt halv tolv, och somnade sedan till ljudet av en hovrande helikopter. Gissningsvis en som svävade runt för att hålla koll på brännbollsyran eller nåt liknande. Ni får ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco skohuset Meca kabelskor Janne Kerstin bluetooth handväskan vernissage portfölj helikopter box

Personligt nummer

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 25 maj 2010 klockan 08:40,

Pratade om att betala räkningar på nätet igår, då jag, Kerstin och Janne var ute och gick. Det är ju en hel del siffror som ska fyllas i och man tycker väl att det skulle kunna gå göra lite enklare.

Varför kan man inte ge varje invånare ett personligt OCR nummer, typ, personnumret med några extra siffror på slutet. Då behövde man inte hålla på att tjollra med olika siffror varenda gång en räkning ska betalas. OCR numret är ju bara en bekräftelse på vem som betalat eller hur?

Kommentarer: 0 Etiketter: räkningar Kerstin Janne OCR siffror betalas personnummer

Chockerande...

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 21 maj 2010 klockan 07:30,

eller inte. Åkes bil, ni vet den där "fina" Volvon som vi åkte ääända ner till Övik för att köpa, den fick bogseras hem igår. Generatorn har pajat. Men det gör ingenting, vi är så vana nu att man blinkar inte ens med ögonen längre. Åke får ta en sväng förbi skroten idag och se om dom har någon generator liggandes annars får vi väl kosta på en ny, så är det bara.

Jag fick i alla fall hämta min framskärm till Camaron igår, den låg på bussgodset och väntade. Tyvärr var den inte i så bra skick som vi hoppats på men den är inte på långa vägar så ihop skrynklad som den vi hade. Den här går att fixa till med lite jobb, och för det priset får man inte heller klaga. Så den här helgen blir det nog fullt upp med att få ordning på Camaron, kanske åka upp till Norum och få fram bussen etc. Det är mycket nu!

Jag var på trygghetsrådet igår och hon skulle hjälpa mig att få lite struktur på min vardag och jobbsökeri. Det är nu inte så tvärlätt då det gäller mig. Jag har ett smärre problem med att komma ihåg vad företag heter och vilka jobb jag har sökt, det är verkligen rörigt. Jag känner dessutom själv att det inte beror på slarv eller ovilja från min sida, jag vet bara inte. Men förhoppningsvis så ska jag nu komma på ett system som kan vara till hjälp och kommer att underlätta.

Annars var det en trivsam dag igår, varm som sjutton men det vet ni ju allihop redan, lite svårt att missa det om man nu inte legat och sovit hela dagen. Ingegerd bjöd på kaffe och vi satt därute och surrade. Ni hör va, vilken gård man bor på. Kaffe varje dag och grannar från höger till vänster. Faktiskt ganska roligt och jag tror inte att det ser ut som det gör här, på många andra gårdar runt stan. Att dom kallar oss för trädgårdssällskapet är egentligen aningens missvisande, då det bara är några få som håller på med plantering. Nä, vi skulle få komma på ett annat, hm…grannskapet, kanske?

Nå, idag blir det en promenad med åtminstone Kerstin, Janne är inte med alla gånger, och sen kanske man skulle ha hört om morsan är hemma så jag får hämta mina saker som Theresé skickade med dom upp hit till Umeå. En sväng förbi Coop får det också bli, och tjopp så hade den fredagen passerat. Ja, jag får nog hämta hem Åke från jobbet också, jag skjutsade ju dit honom imorse. Ni får ha en bra fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Volvon Åke generatorn Övik Camaro Ingegerd grannskapet trädgårdssällskapet kaffe gården Kerstin Janne tjopp Theresé morsan Coop

"gamm" cykeln

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 17 maj 2010 klockan 15:58,

Tacka killen som uppfann cykeln, sa Janne då vi satt bakom husväggen.

Ja sa jag, men varför (VARFÖR) gjorde han ett sånt stort framhjul och ett så litet bakhjul, kunde han inte ha klurat ut en något bättre lösning från början?

Men jag vet, det finns tusen miljoner saker idag, som ser så slimmade ut jämfört med originalet, men ibland är det just originalet man skulle ha önskat att man hade, fast inte då det gäller den ursprungliga cykelmodellen, inte jag i alla fall.

Kommentarer: 0 Etiketter: Janne husväggen cykeln bakhjul framdäck

Vilken dag det blev igår

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 15 maj 2010 klockan 08:20,

Vi satt ute i den tropiska värmen igår, Kerstin bjöd på kaffe och nybake bullarna och Janne gick upp efter glasskålar och glassbytta så vi fick nåt kallt i oss. Inte så dumt att bo på den här gården, minsann.

Jag skippade Ohlssons tyger och Coop svängen jag hade planerat att göra, till och med dammsugningen hoppades över. Däremot ringde jag om framskärmen och tyvärr, det var 6-7 veckors leveranstid på en nyproducerad sådan och det tar alldeles för lång tid. Theresé hade tipsat om en kille därnere i södern någonstans och som inte bara kör dragracing, utan han har även den exceptionellt goda smaken att äga och köra en Camaro. Jag fick tag i honom igår och han trodde sig ha en framskärm liggandes som jag skulle få för nån hundralapp, den köper jag på studs sa jag, och nu håller vi en tumme för att det är rätt sida, den vänstra, som han har, jag skulle höra av mig idag då han var på plats och kunde kolla.

Vilka knallar och brak det blev igår.

Då det började smådroppa så skyndade jag mig att ta på mig kläderna för att gå ut till Åke som stod i kallgaraget och grejade med Camaron. Ute på gården blixtrade det till och det var några människor som skrek av ljuset och knastret, fast jag såg inte till en enda levande själ. När jag rundade huset satte det igång på allvar, att regna och dom sista tjugo metrarna sprang jag men hann ändå bli blöt.

Inne i garaget kan ni gissa att det levde om, regn på plåttak, det låter och när det lät som allra värst och man inte kunde tro att det kunde bli värre, så blev det tio gånger mer. Jag bara älskar sånt här väder, och man fascineras av vilka krafter det finns däruppe.

På femton minuter var det över och här var torrt och fint för en liten stund sedan och sedan såg det ut så här:

Nu, en liten fråga apropå regn. Mitt hår är så rakt det bara kan bli, men när det regnar och blir blött eller bara fuktigt så bildas det lockar och ibland riktiga korkskruvar. Hur kan detta komma sig och varför bara i regn, inte om jag tar en vattenflaska och sprejar på?

Den kan ni fundera över så önskar jag er en varm, skön lördag med sol och kanske en glass till det. Och kom ihåg, får ni sladd, släpp bromsen och styr i vägens riktning.

Kommentarer: 0 Etiketter: blixtrar gården Kerstin Janne glassbytta kaffe Ohlssons tyger Coop värmen Camaro Theresé framskärm regn plåttak korkskruvar

Bildbeviset

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 02 maj 2010 klockan 15:33,

Som jag skrev för en månad sedan. 1:a maj ser alltid nästan likadan ut, oavsett hur mycket snö det har varit under vintern. Så här ser det nu ut hos oss:

Svårt att tänka sig hur vintern egentligen såg ut:

Kerstin och Janne träffade en man som berättade att han flyttat hit 1957 och skulle då gå på Gammlia och titta på 1:a majbrasan. Dom gav upp, det var alldeles för mycket snö för att dom skulle ta sig dit. Så, ok, det har inte alltid sett likadant ut men i alla fall dom senaste åren.

Kommentarer: 0 Etiketter: 1:a maj svårt se ut Kerstin Janne Gammlia 1957

Nu är glada julen slut slut slut

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 25 april 2010 klockan 16:23,

Julegranen kastas ut ut ut...

Vilket det ser ut som om dom har gjort, men Janne undrade om det var bråttom att städa ut julen eftersom dom glömde att ta rätt på julgransfoten? Det lär dom väl uptäcka nästa gång dom ska upp med granen.

Kommentarer: 0 Etiketter: ut ut ut Janne julen städa julgransfoten

Long time ago

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 24 april 2010 klockan 08:33,

Så här såg jag ut då jag var liten:

Och detta är Åke, då han låg på BB:

En kompis till Nicco stod och tittade på dessa bilder som vi har stående i bokhyllan, hon har stått och tittat på dom vid två olika tillfällen och varit lika förvånad och undrat över vid vilket sekel korten har varit ifrån. Speciellt det med Åke då, att dom hade munskydd och så, det kunde hon inte riktigt smälta.

Det var lite annorlunda tider då, jämfört med idag, då du helst ska ut genom dörren och åka hem så fort du bara kan efter födseln, ingen pardon.

Pratade med Theresé igår och hon berättade om alla kurser man kan gå, inför att man ska bli förälder. Är det inte profylax så är det försäkringar, amning, livet efter födseln osv. Det enda jag kände igen var profylaxkursen som inte gav ett dugg…inte för mig i alla fall. Jag sa till Theresé att det där med andningen, det löser sig nog när du väl ligger där. Hon berättade dessutom att just profylaxen kunde man gå på privat och betala 2000:- för, men aldrig säger jag, att man skulle betala för det. Men tydligen finns det dom som är desperat och faller till föga.

Huvudsaken och det viktigaste av allt är väl att man själv vet vad eller hur man vill ha det. Visst är det svårt när man ska föda första gången, då har du inget att relatera till annat än till andras historier som nästan aldrig kan jämföras med ens egna, alla är vi ju olika. Det enda man vet helt säkert är att man inte kommer att missa när det är dags, för det känner man otvivelaktigt, men man vet också av vilken anledning det gör ont. Och det är alltid en tröst, plus att man vet att det faktiskt, bara, är under en kortare period. Nog om detta.

Åke är och hjälper Brälla idag, det har kommit hem en container från USA som ska lossas. Innehållet i den är tveklöst, två-tre bilar och sedan kan det vara en del småkrafs. Det brukar ta sin tid att tömma containrarna men dom är aldrig ensamma, det brukar vara många på plats som är villiga att hjälpa till.

Själv ska jag sitta ute oavsett om det blåser eller inte, man blir ju knäpp av att sitta inne hela tiden. Kerstin Och Janne ser ut att ha kommit hem, det lyste i alla fall i fönstret igår kväll så det är bara att önska dom välkommen hem till ett snöfriare Umeå, än det var då dom åkte.

Ni får ha en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Åke Nicco kompis sekel Theresé profylaxkurs amning Camaron container Brälla Kerstin Janne

Holiday Inn

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 21 april 2010 klockan 07:20,

Jag skickade ett sms igår, till Janne och Kerstin där jag frågade om dom låg på playan eller satt i bilen, på väg hem. Det gick någon timme så kom ett svar: Vi är på väg hem.

Ytterligare en timme senare ”plingar” det till i min mobil och jag har fått ett nytt sms från Egypten: Vi checkade ut men sen blev det inget. Vi sitter på rummet till imorgon. Så det återstår fortfarande att se när eller hur dom kommer hem. Kanske idag om dom har tur.

Jag skrev ju om Holiday Inn, våran första buss, för nån dag sedan och kom då att tänka på Kisen, katten vi hade på den tiden och våran första, långa resa, med den bussen.

Katten var som våra nuvarande katter, inte speciellt förtjust i bussen, han blev hysterisk då det var dags att åka någonstans med den. Men första gången gick det väl skapligt att få in honom i den. Vi skulle till Uppsala och hälsa på Theresé som då bodde där nere och gick på IT gymnasiet.

Vi hann ner till Nordmaling innan vi gjorde första stoppet. Jag kommer också ihåg av vilken anledning. Vi hade glömt att ta med något starkare, drickbart, som vi hade tänkt inta på kvällssidan. Nå, vi stannade där för att uppsöka en ”Bo Lage” och jag började titta mig omkring efter katten. Han var fullständigt uppslukad, han gick inte att hitta någonstans. Jag vet inte hur många tankar som snurrade i mitt huvud, hade han hittat ett hål i golvet och krupit ut, smet han ut då Åke öppnade dörren….hur, vart och varför???

Då Åke kom tillbaka fortsatte sökandet tills nån av oss böjde oss ner där trappen gick. Han hade krupit längst under det nedersta trappsteget och låg där i mörkret och tryckte, så det var då inte konstigt att han var svår att hitta. Även fast man kikade ner där så såg man inget förrän man gick ner på knä.

Han var hopplös att ha i bussen, varje gång man öppnade dörren försökte han smita ut. Jag hade honom ute på altanen i stugan, i koppel, och Åke startade bussen på andra sidan huset, då höll han på riva ner väggen i desperata försök att komma in i stugan och gömma sig.

En annan gång då vi skulle ut med bussen och katten hade tydligen hört att Åke kört fram den på Näckrosvägen, så skulle Nicco ta honom nerför trappan, men han totalvägrade. Det var lite stressigt och bråttom så till slut tog jag honom i famnen och skulle gå ner med han, han har aldrig haft så långa ben någon gång, han krafsade sig fast i dörrkarmen och skulle icket ut i trappen, men jag är minst lika tjurig som han var, så jag travade på, hann komma halvvägs nerför första trappan då han vänder sig om och hakar fast sin klo, rätt genom hakan på mig, och där sitter han fast, han sliter för att komma sig loss och jag tror ju att hela mitt ansikte kommer att bli förstört. Jag släpper ner honom och hinner bara öppna munnen för att varna Nicco då han får tag i hennes häl och river upp den också, i sitt vilda försök att slippa bussresan. Då blev Maria arg.

Katten slapp inte undan utan jag bar ut honom i rena ilskan, fick in han genom dörren och sen kom vi oss iväg. Näpp, bussen var inte rolig för honom och jag frågade mig runt efter olika tips på hur man kunde göra för att få honom att acceptera bussen. Medicin eller lugnade, läste jag att man kunde få utskrivet, men vi hann aldrig så långt, han blev sjuk och vi var tvungna att ta bort honom vid tidig ålder…tyvärr. Även om han framställs som fruktansvärt elak så var han verkligen inte det, han var en kul och rolig katt i hemmamiljön, det var bara bussen, han gett sig tusan på att inte gilla.

Önskar er alla en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Holiday Inn Åke Theresé Kisen Nicco Uppsala Nordmaling "Bo Lage" bussen trappan dörren bussesan Kerstin Janne sms

Strandade i Egypten?

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 18 april 2010 klockan 09:05,

Nu ger vi oss för den här gången, nu har hon bara nån liten pappershög liggandes som hon ska ta hand om, men i övrigt ser det skapligt ut:

Hon hade, på sin ”gamla” hårddisk, tydligen ett program som heter movie maker, och som gick alldeles ypperligt att ha till hennes Windows vista. Nu har hon inte vista längre, utan XP precis som vi. Och då funkar inte movie maker som hon vill. Finns det någon vänlig själ här som vet av ett liknande program som finns att ladda ner gratis på nätet, alternativt ett som man kan köpa om gratis versionen inte skulle vara den bästa? Tacksam för tips!

Igår bogserade vi över camaron till verkstan så Åke fick plocka ner mellanaxeln, ta bort den ursprungliga turbinen och sätta in den nya. Här ser ni skillnaden på storleken:

Den till höger, den mindre, är den vi nu ska ha. Sen sitter den nya race startmotor på plats och nu ska det in en ny växelspak. Det går framåt, och nu sa Åke igår att han tyckte det skulle bli roligt att få starta upp den för att höra ljudet, jag hoppas verkligen att det blir just roligt, inte bra om det skulle bli okul :-)

Två av mina promenadkompisar, Kerstin och Janne, åkte som bekant till Egypten i måndags. På onsdagen finns jag höra att dom intervjuat Kerstin på nyheterna, då var dom fast i Sundsvall och hade inte kommit sig en meter söderut, i väntan på deras flygplan som skulle komma från just Egypten. Men jag sms:ade till dom och frågade hur landet låg och då hade dom precis landat på rätt ställe och var på väg till hotellet.

Imorgon ska dom komma tillbaka, men nu kan man ju fråga sig om dom kommer att få landa här i Sverige, med tanke på askan från vulkanutbrottet. Rätt var det är får dom några extra dagar därnere som dom inte räknat med, men dom hade ju redan förlorat två dagar på vägen dit, så det kanske jämnar ut sig. Men det är klart, när man inte planerat för att det ska gå som det gör så är det väl inte speciellt kul. Vi får se om det tänds någon lampa i deras lägenheter imorgon, annars tror jag mig kunna gissa vart dom håller hus.

Ha en fin dag och håll en tumme för att solen fortsätter att lysa över våra huvuden!

Kommentarer: 0 Etiketter: movie maker vista hårddisken Åke Camaron turbin mellanaxeln växelspaken kerstin Janne Egypten Sundsvall flygplanet

Ordningen är återställd

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 12 april 2010 klockan 07:07,

Nu sitter Kerstin och Janne i bilen, på väg till Sundsvall för vidare resa till Egypten. Inte så dumt att få fara och slippa allt vatten som nu kommer att bli av all snö som ska bort. Fast jag måste ändå säga att det ändå sett relativt bra ut på våra vägar/cykel och gångbanor. Inte så blött och slaskigt där och det torde väl bero på att någon har varit duktig att skrapa dessa då det var mycket snö.

Jag satt ute igår, under balkongen, det var riktigt varmt där och Nicco kom ut efter en stund med sin skateboad. Hon hade nog tänkt sig att få åka lite men det är svårt med allt grus som ligger på gatan, och det blev för mycket jobb då hon började sopa, ett evighetsarbete.

Hon hann ställa sig på skateboaden och åka två meter sedan låg hon på rygg. Det gick bra och hon sa att om man inte ramlar så lär man sig ingenting. Nähä, sa jag, men hur var det med pappa då? Han provade ju ifjol men hann bara just se pass få upp fötterna så stack skateboarden iväg och han låg raklång på asfalten. Jamen, han är ju gammal, svarade hon, och han kan ju bryta ett ben eller en arm.

Förvisso, men jag tror inte att det beror på åldern, alla gånger. Själv lyckades hon ju bryta ett litet, litet ben i foten, då hon åkte skrana på bräntberget för tre år sedan. Och blev tvungen till operation samt gipsat ben i sex veckor, tala om det. Vilken grej!

Så var påsklovet slut och därmed återställs allt i den vanliga ordningen. Vilket för min del innebär att frukosten ska vara serverad vid viss tid, jag går med Nicco till skolan och sen får vi se hur jag lägger upp dagen. Hennes skrivbord ska ju målas men jag vet inte om jag ska vänta med det till hennes bokhylla har kommit fram, den ska ju ha samma färg. Vi (dvs Åke) skruvade och flyttade en del av våran bokhylla igår så nu ska det också ställas upp saker där, hm. Vi får se vad det lider. Jag vill nog sitta ute en stund också innan träningen klockan tre.

Ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne Egypten Nicco skateboard asfalt Åke bokhylla skrivbod balkongen

Gårdagen i ett nötskal

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 10 april 2010 klockan 08:54,

Skulle åka iväg och handla lite igår och tog med mig soppåsarna ut till soprummet. När jag skulle låsa upp dörren så föll nyckelknippan i backen och se, nyckeln hade gått rakt av. Mer än hälften satt kvar i dörren.

Gick in till Fred som ringde vaktmästaren och sedan skrev ut en reka så jag fick hämta ut en ny nyckel, felet var nu inte mitt utan låset till soprummet har jäklats en ganska lång tid och när han skruvade loss låskolven så var den helt vriden inuti, så det var inte så konstigt.

Åkte upp och fixade en ny nyckel, vidare till ÖoB och köpte svart lackfärg, Nicco vill att vi ska måla hennes skrivbord och en del av bokhyllan, svart. Och sedan hem och fortsatte med sorteringen i hennes rum. 4 kassar har jag lämnat vidare, 2 kassar med sopor och då har vi bara börjat. Tänker ställa ner några saker i tvättstugan och skriva en lapp om att det bara är att ta för sig, det har jag gjort förut och allting försvann på en vecka.

Efter middagen gick jag och Birgitta ut en sväng runt umestan, då vi kom in på Ridvägen så låg det två änder i diket och simmade. Hade nu våran bluetooth funkat så hade ni fått se en bild på dom, men jag hann bara ladda över bilderna så slocknade signalen och då kommer jag inte åt bilderna i bluetooth mappen, thats life!

Janne har faktiskt efterfrågat ett andpar som låg där ifjol och simmade i en vattenpöl, kanhända att det är samma par, man kan ju alltid låtsas. När jag var på väg till jobbet för nåt år sedan och kom ut på gården så kom det ett andpar fram till mina fötter och kvackade, dom trodde jag kom med frukost. Jag tycker inte att de hör till vanligheterna att dom hänger här på gården eller i diket efter en promenadväg, ja det är inte ens ett riktigt dike utan en massa vatten som ännu inte hunnit tagit undan.

Då man var liten fick man gå ner till dammen på mariehemsängarna för att kolla in änderna och gässen, inte låg dom och flöt lite varstans, då inte.

Idag ska vi se om det blir slipning av skrivbord och mekning på Camaron, Åke ska också hinna med och hjälpa Brälla med en flytt av saker från A till B. Allt tar sin lilla tid. Önskar er en bra och givande lördag.

Kommentarer: 0 Etiketter: Nyckel Fred vaktmästaren ÖoB Nicco skrivbord lackfärg Birgitta änderna Janne dike Ridvägen andpar vattenpöl

Huvva, vilket jobb

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 08 april 2010 klockan 07:43,

Idag blir det en promenad i ensamhet. Kerstin och Janne ska åka till Innansjön och hälsa på ett par som bott här på gården för några år sedan, som förövrigt läser min blogg så: Hej hej på er, däruppe i Burträské!

Sen blir det träning och efter det så ska jag väl fortsätta mitt strävsamma arbete med att rensa i Niccos rum…puhhh, och fy för den lede. Hon vill inte ha kvar någonting och lämnar över det till mig att rensa och kasta. Vet ni hur svårt det är att få iväg saker som man vet vad det kostade, det är inget fel på dom och jag tror dessutom att hon kan komma att ångra sig en vacker dag. Men, nu ryker grejerna.

Så här såg det ut innan och jag ska ta en bild på hur det kommer att se ut då jag är klar.

Nu kastar jag inte allt, jag skänker dom vidare till grannar och andra som vill ha, det är ju bara bra om man vet att någon annan vill ha och använda sig av sakerna istället för att slänga dom åt räven.

Hittade även detta häfte med denna bild i.

Jodu Theresé, till och med Nicco såg att det var du, däremot var din pappa lite tveksam och undrade om det kunde stämma, men sedan förstod jag varför, han trodde att det var ett nytryckt häfte och han undrade väl varför man satt in en gammal bild där.

Ikväll är det återigen café kväll i lokalen och nu är det Birgitta som håller i fikat, så det är bara att skrapa ihop en näve småpengar och bege sig dit för att träffa grannarna och ta sig en kopp kaffe. Kan ju vara skönt att slippa koka en pava själv, någon gång.

Vi fick inte tag i någon startmotor i måndags, han hade ingen hemma men igår så fick vi åka ut på Teg och hämta hem den, så nu till helgen kan det börja hända saker. Jag började säga, imorse att nu är det ju bara tre månader kvar till Kubbe, men när jag tänkte efter på vad jag sa så insåg jag att det faktiskt bara är två månader kvar och det är inte mycket. Bussen ska ju också tas fram och vad vi bör fixa till den är minst två nya däck. Vi vill inte vakna upp på någon tävling och stå på fälgen. Kan ju också vara affär att köpa ett reservdäck till den, problemet är förvaringen av det, med Camaron därbak så är det inte mycket till övers. Något att klura vidare på.

Hoppas ni får en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco Theresé Innansjön Kerstin Janne träna Birgitta Café grannar kaffe bussen Camaron startmotorn

Hm???

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 04 april 2010 klockan 12:02,

Tog en bild på gång och cykelvägen förbi vårdcentralen.

Jo Janne råkade komma med på bilden men det får han bjuda på. Vad vi undrar över är hur man tänkt då man gjort denna sväng, mitt i alltihop. Var asfalteraren onykter, är det för att man inte ska somna där man går eller cyklar eller kände man bara för att göra någon nytt? En helt omotiverad kurva mitt på en raksträcka, hm???

Kommentarer: 0 Etiketter: vårdcentralen vägen Janne omotiverad sväng asfalteraren onykter

Ja huvva, vilket mysterium :-)

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 28 mars 2010 klockan 09:26,

Gårdagens swap meet på klubben drog en hel del folk. Jag, Kerstin och Janne dök ner dit så dom skulle få se vart vi brukar hålla till, ibland. Stor lokal, många bilar och några kända ansikten, fick dom se.

Åke fick in snudd på 1200:-, inte dåligt med tanke på att det var saker som bara står och dammar. Själv kom han hem med denna byggsats och sa att han tyckte jag skulle bygga ihop den. Nu tvivlar jag starkt på att det var hans riktiga tanke, men det låter ju fint. Det blir nog han som får sitta med limtuben och pyssla.

Jag skjutsade upp Nicco och hennes kompis Olivia, på Media Markt, en Salem Al Fakir skulle ju vara där och sjunga, jag vet inte vem han är men dom var snabb på att tala om att han blev tvåa i melodifestivalen. Kanske därför jag inte har koll på honom, jag ser ju icket på den smörjan. Det överlåter jag med glad min åt andra. Här är i alla fall en bild på honom som Nicco tog.

Kvällen blev lugn, vi såg på blåsningen, roliga klipp samt blåst, sen såg vi bara en kort stund på Jönsson innan vi beslutade oss för att gå i säng. Jag har den fula ovanan att vika bladet i boken jag läser så jag lätt ska se vart jag är, därför blev jag väldigt konfunderad när jag såg vikningen jag gjort i fredags, vad kan jag ha menat med detta?

Ett litet mysterium minsann, kan jag ha lämnat en hint om att det var något intressant på den föregående sidan som jag borde läsa ytterligare en gång, or what?

Åke påpekade också att han redan ställt fram sin klocka så då gjorde jag också det, men jag vet ändå att man är lika frågande på morgonen, om man verkligen ställt fram den eller vilken tid det är som verkligen gäller. Och mycket riktigt, jag steg upp 8,45, enligt min klocka, hann tänka flera gånger att det var konstigt att jag sovit så länge (länge för att vara jag) och sen kom jag på att jag vridit fram uret så det var ingen konstig tid, egentligen.

Pratade med Theresé igår, dom skulle på 50 års fest och hon berättade om vad dom skulle ge till killen, som förövrigt heter Roger och är ägaren till darten som Anders (svärsonen) kör super street med. Dom har verkligen tänkt ut ett riktigt spektakel och jag hoppas att hon både lägger ut bilder och berättelsen på hennes blogg, själv kan jag i alla fall inte skriva om det nu, för då kanske man avslöjar något som han inte fått veta än. Jag får återkomma med historien sedan.

Önskar er en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: swap met Kerstin Janne Åke byggsats Nicco Olivia Media Markt Salem Al Fakir melodifestivalen blåsningen blåst roliga klipp Theresé Anders Darten super street

Förmedlat arbete

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 13 mars 2010 klockan 08:44,

Ja inte hörde a-kassan av sig i veckan, så på måndag blir det jag som får ringa upp och fråga om deras telefoner kraschade förra onsdagen eftersom dom aldrig ringde upp. Däremot, och detta är ju lite intressant, så ringde min handläggare på arbetsförmedlingen upp och undrade om han fick lämna ut mitt namn till ett företag som sökte en vikare, visserligen bara i tre månader men man ska ju börja någonstans och bara att få in foten på ett företag är ett stort plus.

Givetvis fick han göra det men det är inte bara jag som står på den listan utan 2-3 stycken till så vi får se hur det utvecklas. Jag vill inte skriva vart det är, men om jag får det jobbet så ska jag tala om det för er.

Det intressanta är inte bara jobbet i sig, utan att dom ringde upp mig :-) nog har jag arbetat i flera års tid, och många gånger har jag anmält mig som arbetssökande på arbetsförmedlingen men hittills, aldrig någonsin, blivit uppringd av dom. Å andra sidan, så är det kanske precis vad dom gör men att det aldrig har funnits något som skulle ha passat mig, vem vet. Det var i alla fall snyggt jobbat av honom och nu fick man lite mer tilltro till förmedlingen.

Den allra första gången jag satt med en handläggare där, jag var väl runt 16-17 år, och fick frågan om vad jag ville jobba som eller med och jag svarade, något inom kontor, så fick jag svaret av handläggaren att det var inget framtidsjobb, det skulle jag genast lägga på hyllan, vilket jag också gjorde. Hur dumt som helst och man kan ju fråga sig vad det var för typ av handläggare. Hade han, den gången puschat för mitt val så kanske jag hade sökt mig en utbildning men nu blev det aldrig så. Fast åter igen och å andra sidan, om man nu ska tro på att vissa saker är förutbestämda att hända så kanske det var en mening med det valet också, det lär jag aldrig få veta.

Idag blir det förmodligen promenad med en annan granne, Kerstin och Janne är upptagna med annat. Åke har kört in Volvon på verkstaden och ska dit och skruva och sedan ska Cheven tvättas, det är verkligen på tiden men samtidigt vet man att med slasket som nu blir på våra vägar, så kommer tvätten att vara lika ogjord, om några dagar. Men den värsta skiten kan man ju kanske få bort. Ni får ha en bra lördag, det ser ju att bli en solig och fin dag så det är bara till att he sig ut.

Kommentarer: 0 Etiketter: arbetsförmedlingen a-kassan handläggare puschat kontor Volvon Cheven Åke verkstaden Kerstin Janne tvätten

Ikea, glasriket

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 03 mars 2010 klockan 11:13,

Nu har vi fått våra glas som Kerstin och Janne köpte på Ikea i Gävle. Dom har ändrat mönstret på glasen, för varje gång vi köpt nya, förutom sist då Theresé kom hem med sex stycken med likadant mönster som tidigare, kolla vad fina dom är:

Längst till vänster, det enda glast som är kvar från omgång ett, sedan, dom två nästkommande som både vi och Theresé har köpt, av 18 ursprungliga finns nu 8 stycken av dom kvar och slutligen, dom tre sista glasen i denna raden är dom alldeles nya och purfärska glasen som vi nu har sex stycken av...vi avvaktar och ser med tillförsikt, på framtiden och hur länge vi ska få ha dom i våra ägor :-)

Tack till Kerstin och Janne samt Theresé som gjort sig omaket att köpa dom till oss!

Kommentarer: 0 Etiketter: Ikea Gävle glas Theresé Kerstin Janne omgång vänster ursprungligen glasen sista ägor

Luffarmacka/Citymacka

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 03 mars 2010 klockan 06:59,

Lisbet Olofsson tog en liten nostalgitripp igår, och gjorde en sväng förbi Citybaren, det kan ni läsa om här:

blogg.vk.se/halsozam/

Jag frågade Åke om det här med Citymackan och luffarmackan. Han sa att Citymackan låg nog på topp och kostade runt 2.50-2.75:- och bestod av två brödskivor med skinka, ost, tomat, medan luffarmackan gick lös på ca 1: - och innehållet på den var en brödskiva med bostongurka, ketchup och senap. Hm, undrar vad dom skulle säga inne på Frasses om man ville ha ett hamburgerbröd utan någonting i förutom tillbehören?

Åke låg och läste en Knasen igår och började skratta, han blev påmind om min blogg som handlade om telefoner, idag och förr, denna bild hittade han i tidningen:

Den beskrev ju hela bloggen, egentligen. Vem fick bestämma ringsignal, hahaha…fast det är klart, hur ofta pratar man om just såna där saker. Ibland kan det ju låta som om man växte upp strax efter dinosaurierna hade utplånats. Undrar just vad ens barnbarn kommer att säga en dag, om man berättar att det från början av tv:ns tid, bara fanns en kanal att välja på, eller att datorn var det bara ett fåtal som hade råd att hålla sig med och det var inte för någon surfning på nätet.

Själv var mitt första möte med en dator 1982, och jag pryade på Rune Johanssons. Dom hade en dator, där jag fick skriva in alla kunder som hyrde filmer, jo då tycktes man vara märkvärdig som ens hade fått knappa på en sån apparat.

Idag blir det promenad i vanlig ordning, Kerstin och Janne är tillbaka och vi ska ut klockan tio, men först ska jag gå med Niccolina till skolan. Ni får ha en bra onsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Lisbet Olofsson nostalgitripp Citybaren citymackan luffarmacka Åke Frasses tidning Knasen telefoner dinosauriernas Rune Johanssons barnbarn dator Kerstin Janne Niccolina

Lingondricka...nopp, det var...

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 01 mars 2010 klockan 07:17,

Så är vi tillbaka i den ”vanliga” lunken igen. Innan Theresé åkte hem så var vi först hem till Brälla och Lena och blev bjuden på kaffe, sedan åkte vi ut till Strömpilen där Theresé skulle kolla på kläder och vi skulle se vad dom tar för en dator genomgång samt en laddare till Niccolinas kamera. Sedan fick hon en förskottspresent av Theresé, ett extra minne till hennes mobil.

Niccolina lyckades sätta igång ett larm inne på El-giganten, hon skulle lyfta upp en mobiltelefon och då råkade en sladd ploppa lös och det började tuta samt blinka en röd siren. Ja jag säger då det. Men det orsakade då ingen kalabalik, det kom en kille och återställde larmet, jag sa att det inte var meningen och han nickade lite trött och sa att det oftast inte var det. Det har säkert inträffat otaliga gånger och dom är less på ljudet, kanske dags att ordna dit ett nytt system?

Kerstin och Janne är nere i Gävle och dom hade provat ringa igår men jag hade inte mobilen med mig, jag skickade ett sms senare på kvällen och undrade om det hade varit nåt viktigt. Janne ringde upp och sa att dom hade varit på Ikea och troligtvis sett glasen jag hade bloggat om, och nu undrade dom om jag ville ha ett sexpack till… hela glas. Dom ska åka dit idag igen och investera i det så då får jag fylla ut tomrummet i köksskåpet, trots allt. Very nice!

Theresé påminde mig igår om min farbror och vad han hade gjort…av misstag. Dom bodde uppe i Gällivare för flera år sedan, han jobbade som helikoptermekaniker på Norrlandsflyg. Hans fru brukade göra lingondricka som hon sedan frös ner, i bland annat, ur diskade siraps flaskor. Han brukade väl ta med en sån flaska någon gång då och då, på jobbet. Och just den här gången var det precis vad han hade planerat att göra.

Han grävde fram en flaska och åkte iväg till jobbet. Lagom till lunchdags hade drickan tinat upp och han hällde upp ett glas, men han tyckte att färgen var annorlunda, han sniffade i glaset men tycktes inte känna någon speciell doft så han drack, rynkade på näsan men kunde ändå inte förstå vad det var som inte stämde. Lite järnsmak var det på drickan (jag förmodar att det var MYCKET järnsmak, men han kanske var lite förkyld) men tron kan ju försätta berg och han drack upp det han hade med sig.

På kvällen frågade han frun om drickan och sa att han tyckte det smakade lite annorlunda…vet ni vad det var han hade druckit, och håll i er nu, renblod. Hon är ju renägare och brukar väl ta rätt på blodet för tillverkning av blodpalt etc., och det var precis det hon hade frusit ner i en sirapsflaska. Hurvas!!!

Ni får ha en bra måndag, själv ska jag se om Annika är hemma så jag får fara och hämta uppsägningspapperet samt en deklaration på vad jag har gjort fram till nu.

Kommentarer: 0 Etiketter: ´Theresé Niccolina Strömpilsplatsen Brälla Lena kaffe mobilen El-giganten larmet Kerstin Janne Ikea glas farbror Gällivare Norrlandsflyg fru lingondricka sirapsflaskor renblod hurvas

Vild enbärssås eller var det så?

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 21 februari 2010 klockan 08:36,

Vi blev tretton stycken som gick ut och åt igår, det var trevligt, god mat och framförallt inte så dyrt. Men om det vi åt skulle föreställa en ”äkta” oxfilé så tror jag att ni får kalla mig Bellman.

En oxfilé är i en del, inte en del som separeras av lite senor i mitten, men jag tänker inte argumentera, vi åt av den, alla som hade beställt just det och ingen tyckte att det var dåligt eller segt, så vi låter det få vara som det är.

Kerstin frågade nu vad en vild oxfilé var för något, ja, en större bit, typ 170 gram med en enbärssås. Så det var alltså enbären som räknades som vilda, alternativt att den som beställer den är lite vild för 170 gram kött är en hel del eller så begrep hon inte frågan. Vi kanske får fortsätta vara lyckligt ovetandes om vad det egentligen är.

Idag ska vi ut i kylan igen, Janne ballade ur då han insåg att det skulle vara lika kallt idag som igår, och det är inte speciellt skönt, men belöningen får man då man kommer hem. Man njuter av värmen som slår emot en redan nere i trapphuset och man begriper inte hur man kunde vara så korkad att man gick ut överhuvudtaget och man är jätteglad att man fortfarande lever, eller så kan man säga att det är när man går ut en sån här dag som verkligen får veta att man lever :-)

Nä, ni får ha en lugn och skön söndag, imorgon är det arbetsvecka för dom som ha något att gå till, Åke har tagit ut en semesterdag för att bland annat få åka och om besikta Volvon, handbromsen tog inte som den ska och sedan får han njuta av ledigheten resten av måndagen. Jag har en vag känsla av att den här veckan kommer bara att hinna börja så är den slut igen. Theresé kommer på fredag och jag ska arbeta mina fyra dagar hos Annika. Tjopp så var den sjådd!

Kommentarer: 0 Etiketter: Oxfilé enbär vild Kerstin tretton Janne kylan värmen Åke ombesikta Volvon söndag Theresé arbetsvecka

Kålrot eller svensk

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 19 februari 2010 klockan 11:06,

Hm, nyss hemkommen från en kallfrysse promenad runt umestan där Janne undrade vad man ska skriva för ord på engelska för att beskriva en svensk nationalitet. Det faller sig kanske mest naturligt att skriva swede, men översätt det från engelska till svenska så betyder det ordet, kålrot. Hur bra blir det då, på en skala?

Så här står det i lexikon och jag kopierar:

Engelskt uppslagsord

swede (även Swedish turnip; i amerikansk engelska rutabaga)

Svensk översättning

kålrot (substantiv)

Engelskt uppslagsord

Swede

Svensk översättning

svensk (substantiv)

manlig person från Sverige

Jag undrar bara om engelsmännen vet att swede står för svensk och inte kålrot?

Kommentarer: 0 Etiketter: umestan Janne kålrot swede engelska lexikon

Motpoler/motsatser

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 17 februari 2010 klockan 07:17,

Tror ni jag har problem då jag ska läsa boken jag är på nu?

Det är snudd på att jag tycker att den ska reklameras eller att Margit Sandemo, som är författaren, kunde skicka oss hela högen med böcker som hon skrivit, i inbunden form, för är det någon författare jag har framhållit, så är det hon. Och jag har läst hennes böcker i flera omgångar. Dom är så bra! Kanske inte så konstigt att dom håller på att falla i bitar.

Jag blev uppringd av en kvinna igår, som presenterade sig och talade om att en brukare var intresserad av min jobbansökan till henne och vill träffa mig för ett personligt möte, idag. Jag är ju lite nervös men det ska bli spännande. Jag har, i hela mitt yrkes samma liv, bara varit på två anställningsintervjuer, så jag kan inte påstå att jag vet hur det fungerar. Men huvudsaken i detta fall och med detta yrkesval, borde rimligtvis vara att man är sig själv. Och A och O är ju att man trivs tillsammans, annars funkar det inte alls.

Det är bara att hålla en tumme och hoppas på att vi är relativt lika, man behöver för all del inte ha samma intressen hela vägen, men nog underlättar det om man har nåt gemensamt. Fast ibland, absolut inte alltjämnt, så är det ju dom där raka motsatserna som dras till varandra, man kompletteras av olikheterna, precis som med jag och Annika. Vi är väldigt olika i vårt sätt att vara, men ger ändå varandra något som gör en själv, lite bättre. Ganska lustigt faktiskt.

Jag har även påtalat detta för Annika och sagt att två stycken av mig, så hade this and that aldrig blivit, och två av dig hade inte heller fungerat. Vi är två motpoler som behöver varandra för att bli ett riktigt team. Tillsammans är vi oslagbara.

Annars blir det en lugn dag idag, ska ut med Kerstin i vanlig ordning, får se om Janne hänger med. Intervjun kommer att vara klockan ett och efter det kanske man skulle plocka fram dammsugaren för att se om den ids ta några varv här hemma. Nä just det, den är ju inte självgående, jag åker nog på att måsta dra runt den. Ni får ha en bra och förhoppningsvis givande dag, jag hoppas på en likadan för min del.

Kommentarer: 0 Etiketter: boken Margit Sandemo arbete anställningsintervju Annika motpoler motsatser oslagbara Kerstin Janne dammsugaren givande yrkesval

Lite snö runt stugknuten

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 16 februari 2010 klockan 14:01,

Kerstin och Janne, våra grannar och promenadkompisar, åkte ut till Jannes stuga i Åheden igår, för att se om dom kunde hitta igen den. Det gjorde dom, och med Kerstins tillåtelse så kommer här en bild på Kerstin, i snödjupet utanför stugan. Och en annan bild tagen på andra sidan av huset.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne stugan snö promenadkompisar grannar

Splittrad människa

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 10 februari 2010 klockan 22:35,

Känner mig lite splittrad

inför helgens middags gäster. Vi har bjudit hit Kerstin och Janne på middag och trav/gravöl, trav om vi vinner V75 och grav om vi stupar på något lopp, men vad ska jag hitta på för nåt att äta??? Näpp, jag får sova på saken, efterrätten är då redan fixad, det blir något supergott. Good night!

Kommentarer: 0 Etiketter: trav/gravöl Kerstin Janne middag supergott lopp V75 good night

Ett flöte i döda havet

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 08 februari 2010 klockan 06:50,

Kerstin och Janne undrade om vi sett på programmet, på spåret, i fredags, om den här testen dom gjorde med saltvatten. Jo det gjorde vi, svarade jag och Kerstin tyckte att det är ganska otroligt att något kan flyta så där, jag som nästan inte ens kan flyta i döda havet sa hon.

Ha, men jag kan flyta minsann, på rygg, mage, med benen uppe på en flytbrygga, i badkaret, fattar ni vad irriterande det är då man måste trycka ner sig själv för att komma under vattennivån. På Åkes jobb har eller åtminstone så hade dom ett bubbelpool som man fick hyra in sig på, det gjorde vi en gång, sk-t roligt, jag var tvungen att sitta och hålla fast mig hela tiden för att överhuvudtaget få vara nere i vattnet.

Jag har läst i en tidning, för väldigt längesedan om en person som satt i en bassäng, utan flythjälp och läste en tidning, då stod det att hon var unik, och dom hade aldrig sett något liknande, bullshit säger jag, då är jag minst lika unik. Sedan stod det att det hade med porerna att göra, att huden var tätare på henne och därför flöt hon. Ja, då är den förmodligen det på jag också, alltså tätare.

Jag skulle en gång hjälpa grannen i stugan att sätta ut hans flytbrygga, jag var nämligen den enda på området som badade så pass tidigt på sommaren. Jag tog repet och simmade ner till stenen, satte fast det i öglan och dum som jag var, så släppte jag sedan taget, med den följden att jag flöt upp och fastnade med ryggen mot bryggans botten. Nice!

Nu var jag ganska van vid vatten, levde nog mer nere i sjön än på land och drabbades inte av panik, utan fick lov att kränga runt på något sätt, sedan ta tag i ribborna och dra mig själv framåt till bryggans slut och sedan äntligen komma upp över ytan igen. Jag vet att jag sedan tänkte just dom där tankarna, tänk om jag hade fastnat på en spik, eller om jag inte hade orkat ta mig runt eller om jag inte hade tagit in tillräckligt med luft i lungorna innan jag dök ner, ja då hade det blivit mindre roligt. Sedan tog jag aldrig mer på mig detta uppdrag utan det får mindre flytkunniga människor ställa upp och hjälpa grannarna med.

Undrar just hur det skulle se ut om jag badade i döda havet, jag kanske rent utav skulle kunna gå, på det vattnet :-)

Måndag idag, hm…det betyder att det snart är fredag igen, och man borde alltså ha en liten plan på hur veckan ska se ut så man hinner göra dom väsentliga sakerna, jag ska då på arbetsförmedlingen imorgon, det vet jag, så jag får väl tänka igenom om det finns något mer viktigt som ska göras, kanske till och med göra en liten notering om det också, jag har en tendens att glömma bort saker. Nu ska Niccolina upp i alla fall och det kom jag minsann ihåg. Ha det gott!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne döda havet på spåret Åke jobbet bubbelpool vattnet unik bullshit Nice! flytbryggga grannen Niccolina

Vad vet inte jag

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 05 februari 2010 klockan 12:51,

*suckar*högt och djupt. När vi var ute och gick idag så sa jag till Kerstin och Janne: -Jag fick min första utbetalning från a-kassan igår, jag har skickat in kort för 4 veckor och för dom 20 dagarna fick jag 1200:-.

HUR kunde jag veta att jag INTE skulle få för alltihop med en gång?

Sen sa jag, det skulle inte förvåna mig ett enda dugg om jag strax får ett brev från a-kassan att det är något som saknas eller måste fyllasi eller skickas in. Nu kom posten...där fanns ett brev från a-kassan.

Jag citerar:

Du har redovisat arbete på dina kassakort. För att kassan ska kunna utreda din ersättnigsrätt så behöver vi ett anställningsavtal som klargör omfattningen av det arbete du har påbörjat. Slutcitat.

VARFÖR står det inte någonstans på dom första blanketterna man skickar in, att anställningsavtal ska medfölja om man påbörjar ett jobb, varför skickar dom inte med en kopia på ett sådant, i detta brev då dom påminner om att det ska med, hade det inte gått lite fortare då, räcker det med att fylla i ett vanligt blankt, vitt papper med uppgifterna eller ska det vara en färdigtryckt och speciell blankett? Det blir massor med frågor jag skulle vilja ha svar på, och då måste jag alltså sätta mig ner och ringa dit, är det då så konstigt att folk får vänta på sina pengar? Jag är ju knappast ensam i Sverige om att vilja veta vad dom menar egentligen.

Och slutligen, VARFÖR ska dom ha bevis för att man arbetar, är dom inte glada över att dom inte behöver betala ut så mycket pengar då, tror dom verkligen att någon skulle redovisa arbete om dom inte har jobbat? Snart ska man väl bevisa att man är arbetslös genom att bli fängslad i hemmet mellan ordinarie arbetstider och svara man inte på telefonnumret man har hem, på 1 minut, då är man ute ur systemet. Det...mina vänner, skulle inte förvåna mig ett p-ss.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne a-kassan uppgifterna blanketter redovisa arbete ersättningsrätt Sverige VARFÖR p-ss

Blablabla...surra surra

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 04 februari 2010 klockan 07:02,

Vi tog inte den vanliga svängen igår, då vi var ut på promenad, vi gick ner på popshop istället, jag skulle se om jag kunde hitta nåt roligt till Lena som fyllde år igår. Tyvärr bidde det inget go´fika där, det fanns en som mådde mindre bra och var ”soffliggandes” så vi skjuter upp fikat till en annan gång.

Vad mycket saker dom har på den affären, Janne beskrev den som en sån där affär som har allt som man inte behöver. Kerstin kollade in en chipsskål som hon tyckte var snygg och som Janne skulle ha haft sig men han räknade snabbt ut att den kostade några chipspåsar så det blev ingen affär. Men, sa jag, om du skippar chipsen några helger så har du ju sparat in skålen. Nä, den fick vara kvar på hyllan. Visst finns det saker man inte behöver och egentligen, skålar har man så det räcker och blir över men ibland kan det vara kul att förnya sig. Fast då skulle man göra som min mammas kusins man säger, drar man hem en sak så ska man också göra sig av med en eller två saker som man redan har. Fort hade man då städat upp och rensat ut lägenheten :-)

Idag ska jag hälsa på en vän jag lärde känna för några år sedan, det är inte ofta vi träffas, men vi brukar pratas vid på telefon. Efter jag har varit där så blir det en snabbvisit på strömpilen, det ligger som nära och bra till då jag är åt det hållet. Ska köpa socker så jag kan baka något mer till kvällens ”grannfika”. Det är lite klurigt då man inte har en hum om hur många eller hur få, som tänker komma, men å andra sidan, först till kvarn har chans att välja vad dom vill ha till kaffet och när fikabrödet är slut, ja då är det slut. Och blir det över så har man en frys och får lägga in det där. No big deal! Det ska bli roligt och se om det kommer några fika sugna grannar.

Jag sökte två jobb igår också, kan ju säga att det finns inte mycket att välja på då man ser på kraven dom har, jobbet ska ju även passa mig. Ifjol var jag på en intervju med Manpower, det var något som ingick i kursen jag var på, hon frågade om allt jag kunde göra och jag sa att jag hade nog flest år inom handel, men det är inget jag är sugen på, sen sa jag att man kanske inte får säga så, med tanke på hur alla säger idag, man får vara glad om man får ett jobb, överhuvudtaget och man får ta det som finns. Nej, svarade hon, man ska inte ta ett jobb man inte vill ha för om inte du trivs så gör inte du heller ett bra jobb och våra kunder får ju inte heller då, vad dom söker. Så rätt, så rätt, jag kan inte annat än hålla med, och vi vet ju hur många som idag mår dåligt och inte ens fixar att gå till jobbet.

Det behöver visserligen inte enbart bero på att dom inte trivs med sin arbetssituation, men för många kan det vara just det som får dom att bryta ihop. Nåja, nog spekulerat om detta, nu är det frukost på dagens schema och sedan går jag med Niccolina till skolan. Ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: popshop Kerstin Janne Lena chipsskål affär kusins man jobb kraven Manpower Niccolina strömpilen

Utlåst i morgonrock & -15gr

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 29 januari 2010 klockan 07:10,

Jag hatar att knyta mina skor och igår blev det sex gånger. Först att hjälpa Åke med bilen, gå med Jennifer till skolan, promenad med Kerstin och Janne, träning, bilen igen och sist, hämta Jennifer på dansen.

Sedan hade jag dessutom tvättstugan så det var ett evigt springande. Jag vet varför jag hatar att knyta skorna, inte så mycket för själva knytningen utan för att jag vet att dom ska av, sedan. Och det absolut värsta jag gör, rent smärtmässigt, är att ta av mig skorna efter att jag varit ute. Det gör så j-kla ont i både ben och rygg.

Men efter att ha pratat med Annika igår så vet i tusan om jag hade velat byta dag med henne. Hon tar sig ju hjälpligt framåt och igår morse skulle hon ut, i morgonrocken, och skorna hon brukar traska runt i brukar vara foppa tofflorna så det hade hon säkert på fötterna, hon skulle bara hämta in tidningen. Det var ju, som ni säkert vet, ca 15 minusgrader ute.

När hon kommer tillbaka till huset, så kommer hon inte in, handtaget på insidan av dörren har ramlat loss. Nu har hon en inneboende hos sig och hon var därinne men lyckades inte få fast handtaget så dom kunde öppna dörren, med den följden att tjejen fick gå ut på baksidan (hon hade tider att passa på skolan) och ni som följer mitt bloggande, vet att Annika inte är så kurant just nu, med flertalet frakturer på revbenen, flisor som slagits av på ryggkotor, en förstörd minisk som ska opereras osv. så själv kunde hon inte ta sig in den vägen, då den ligger väldigt otillgängligt till.

Hon har fått diverse hjälpmedel, däribland ett larm, så hon larmar och dom ringer upp, så hon frågar om dom möjligtvis kan komma och hjälpa henne in, även fast hon nu inte har ramlat omkull. Det ska dom göra men…dom får ett fall som är mer akut och måste ta det först vilket innebär att Annika blir stående därute på altanen i en timme innan dom kan komma…brrrrrrr.

Hon sa att hon fick sitta två timmar framför öppna spisen innan värmen så sakteliga började återkomma. Nä, fy fasen, jag ska inte gnälla på att jag måste ta på eller av, mig skorna. Det är ju en världslig sak.

Bilen vill fortfarande inte starta, vi försökte otaliga gånger igår men den enda gången den huckrade till var med startgas. Undrar just om det kan vara en ispropp? Vi lämnade det bekymret till i helgen, då kanske han kan få in den i nåt garage. Det värsta är att jag ska ta Jennifer till Hagaskolan idag, för den sista vaccinationssprutan och jag som fryser bara jag tittar ut, och nu är det minus 19 grader här och inte såg det ut att bli varmare till i eftermiddag. Det är bara att bita ihop, framkalla en bild av Annika ute i blåsten i morgonrock och he sig iväg. Jag ska nog plocka upp sparken, så går det lite fortare.

Önskar er alla en trevlig fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Knyta skor hatar smärtmässigt Kerstin Janne Jennifer dansen träning morgonrock handtaget larma en timme -15 Annika öpnna spisen huckrade bilen Hagaskolan vaccination trevlig fredag

Vart ligger det havet?

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 14 januari 2010 klockan 07:04,

Jag firar tre, rökfria år idag. Tre år som egentligen känns som ett, jag som var en av alla dom som sa att jag kommer nog aldrig att sluta röka, eller jag sa nog att en dag, så slutar jag röka och om jag inte gör det under mitt liv så kommer jag ju att sluta den dagen jag dör…typ. Men jag kom på andra tankar, och jag har varit väldigt envis men helt säker på vad, hur och när jag skulle sluta. Tror inte att jag hade lyckats med detta annars. Nä, den tiden är förbi.

Nu sitter jag och filar på min tredje rök krönika, det är egentligen lätt att skriva om rökningen, den enda haken är att man ska fylla ut eller skriva ett visst antal ord för att det ska se bra ut på deras sida, men jag får all tid jag behöver, så det är lugnt.

Den enda gången jag lyssnar på radion är när jag är och tränar. I förrgår då jag var där så var det nån typ av dansbandsmusik som spelades, en av meningar gick så här: Det finns ett hav, som rör vid alla stränder. Aha, tänkte jag, en ganska fin mening egentligen, men vad sjutton betyder den?

Jag vet, man ska inte lyssna så noggrant på sångtexter men ibland kan man inte låta bli. Undrar just vilket hav som INTE, rör vid alla stränder, blev genast min tanke. Dom kanske skulle ha sjungit så istället, för att vara mer kufisk.

Apropå fina meningar och ord. Dr Phil, är en person som rör sig med fina ord och meningar. Jag sa det igår, till Kerstin och Janne då vi var ute. Allt han säger låter så proffsigt, men jag tycker själv att det bara är orden som han vrider på ett sätt som får det att låta så rätt och riktigt. Egentligen hade dom saker han säger, kunnat komma från vem som helst, ja nästan i alla fall, och vissa saker han säger då dom i publiken applåderar, grinar och skriker, är så självklara så man kan undra om dom inte har alla hemma, som inte har vetat detta sedan tidigare. Eller är det han som får det att låta så revolutionerande, precis som om det är något han har kommit på?

Jaja, huvudsaken är väl att dom känner sig hjälpta av hans ord, hur dom nu än må komma ut ifrån hans mun.

Today, promenad om en timme, sedan klockan tio (ovanligt, nej), träning klockan tre och däremellan får jag väl komma på något vettigt att göra. Ikväll ska jag hem till Laila på ett kräm/lotion party…igen. Inte igen för att hon har haft ett, utan igen därför att jag nu har varit på ett och hållit i två andra med Birgitta. Får se nu då om man får höra något nytt eller om det är samma presentation. Om inte annat så får jag hänga med alla grannar en stund och det är ju alltid trevligt. Ni får ha en bra och produktiv torsdag och kom ihåg, dagen blir aldrig bättre än man gör den.

Kommentarer: 0 Etiketter: rökfria år rök krönika det finns ett hav träna Dr Phil meningar ord sångtexter Kerstin Janne Birgitta Laila kräm/lotion grannar

tjurskallig

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 06 januari 2010 klockan 10:49,

Gick och tränade igår, man får inte lämna det för länge och nu är den goda tiden förbi och vardagen är åter här. På söndag ska jag hämta Kerstin och Janne på flyget, dom är ju i Mexiko och roar sig. Undrar om dom är lyckligt ovetandes om all snö som kommit här eller om dom redan hunnit få information om det och bestämmer sig för att stanna kvar i typ…3 månader till. Det lär jag ju i såna fall märka då jag åker ut till flyget :-)

Satt precis och åt frukost och vi pratade om alla gallerior som finns nere på stan. Ja, jag vet, man ska inte säga stan utan det heter egentligen centrum, men för mig kommer det alltid att vara stan. Precis som Epa, Tempo, Domus, postgången etc. jag vet inte namnen på alla gallerior som finns därnere och för att jag ska veta vart jag är eller vart någon annan ska, så kommer jag att fortsätta säga dessa namn.

Till mitt försvar ska jag säga att jag är på stan så sällan, kanske en till två gånger i halvåret och då är jag där för att jag har ett ärende dit. Av den anledningen ids jag inte memorera vad alla nya ställen heter. Ok, nya var väl kanske att ta i, jag förstår väl att många av dom, funnits där i evigheter, men för en som är där så få gånger så känns allt nytt.

Jag föredrar stormarknaderna istället, där finns i princip allt, som då jag är ute efter och det blir lite mer spridning på alla människor.

Idag ska jag nog ut på en promenad i kylan, men det går ju bra då man är medveten om den. Inte som ifjol, då det var -20gr och jag hade varit ut och handlat, sen hade jag tvättstugan och det var ett springande fram och tillbaka, jag skulle sedan ut och gå och tyckte det var så j-kla varmt (förmodligen för allt jag sjåade med och jag hade ytterkläderna på mig).

Jag knatade iväg och kom inte längre än till Preem, 300 meter nedanför vår gård, då jag kände att jag nog skulle ha satt på mig någonting under jeansen. Men som ni vet så är det alltid jättejobbigt att sno om tillbaka, så jag tänkte att då får jag väl gå fortare då, så jag håller mig värmen.

När jag kom upp på bron, borta vid umestan så blåste det vindar och mina ben höll på pinas ihjäl och jag tänkte att det var då tur att jag tog med mobilen om jag skulle måsta ringa till Åke och han fick komma och hämta upp mig med bilen, men fortsätta, skulle jag. *tjurskalle*

Genom umestan i blåsten och jag fick nog uppleva vad alla som fryser ihjäl, upplever innan dom vandrar vidare. Jag väntade bara på den sköna värmen som alla säger, kommer, då döden närmar sig, men värmen infann sig aldrig. Jag fick minsann plågas hela vägen runt, 45 minuters promenaden var ingen hit och skulle jag ännu en gång komma på mig själv med att ha för lite kläder på mig så kommer jag att gå tillbaka och klä på mig mer innan jag fortsätter.

Ni får ha en bra trettondag och ladda upp för dom kommande två arbetsdagarna innan helgen är här igen.

Kommentarer: 0 Etiketter: Mexiko Kerstin Janne flyget snön umestan gallerior Epa Tempo Domus postgången stan centrum Åke mobilen *tjurskalle*

Spara soppa, gena i rondellen!

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 23 december 2009 klockan 07:02,

Jag och mamma for på Maxi och handlade igår, och eftersom jag utlovat plättar (nej ursäkta, tunnpannkaka var det korrekta namnet) till middag idag så tänkte jag lyxa till det och köpa hjortronsylt. Vi fick ju 2 kilo hjortron från svärfars frys men dom har det varit stor åtgång på och nu är det slut. Vad som gjorde mig väldigt snopen och jag undrar också om det är någon fler än jag som upptäckt det, är att den ekologiska hjortron sylten samt ekologiska och kravmärkta blåbärssylten, är billigare än den ”vanliga”, hur ofta händer det på en skala? Hjortronsylts burken jag köpte kostade 112:-/kilot och den vanliga, 129:-/kilot, så där har ni ett miljötänk till, köp den ekologiska sylten om ni nu inte har plockat bären själv, vilket säkert är mest miljövänligt.

Vi, dvs. jag och Åke, gjorde oss en utflykt till Skellefteå igår kväll. Lämnade Umeå 17.00 och var åter, ca 21.00. Han ringde nämligen och sa att han blivit tillfrågad om en extra sväng, han skulle köra upp en, kan det heta pansarvagn eller nåt sånt, till ett företag däruppe. Fordonet hade varit ute på en tripp för att testas med kyla och andra saker.

Nu råkade jag ju läsa på VK att vägverket gått ut med en varning om snöovädret som skulle ligga några mil söder om Skellefteå och fortsätta norrut, så det var med en viss bävan vi närmade oss Skellefteå.

Du, vi såg inte en tillstymmelse till en snöflinga, däremot en bil som försökt gena i den första rondellen man kommer till innan man är i Skellefteå. Hon stod där och försökte sparka undan snön framför bilen. Ska man skylla på hastigheten eller på halkan?

Men sen, på hemvägen så började det falla lite flister och det var ordentligt med snörök, man fick verkligen se hur lite man ser, med en lastbil framför sig som helt kan uppslukas av snöröken och man har inte en aning om vart den tog vägen. Tänker man sig då en bil som kommer och kör om en i 130, han skulle inte ha en chans att hinna upptäcka den framförvarande lastbilen, eller kanske upptäcka men inte hinna bromsa och få stopp på sin bil.

Nu tror jag inte att man alltid ska skylla på för hög hastighet, även om många är duktiga på att gasa, en olycka kan också orsakas av en bilist som kör alldeles för sakta. Ligger du på en 90-110 sträcka och du helt plötsligt hamnar bakom ”Agda 85”, eller ”Lennart 90” (jaja jag ska inte vara så åldersfixerad, det kan också vara Steve, 19, eller Evelina 20) som fått upp bilen i 50, då kan hon/han vara orsaken till att du inte hinner få stopp på bilen innan du ligger i baken på henne/honom. Ja jag vet, man ska aldrig köra så fort att man inte kan hantera situationer som kan uppstå, men om alla levde efter det så skulle det aldrig heller inträffa saker och det gör det hela tiden. När vi kom till Umeås första rondell uppe vid ersboda såg vi att någon genat rakt över den rondellen också, vilken latmask eller var det ett spartips, det gick liiiite mindre soppa för vägsträckan blev kortare.

Idag ska Jennifer få baka pepparkakor, jag ska gå en sväng på ÖoB, Hp:s och ikväll ska jag/vi skjutsa ut Kerstin och Janne till flygplatsen, dom ska ta sitt pick och pack och dra till Mexiko över jul och nyår. Så vi får önska dom en trevlig resa, en God Jul och ett Gott Nytt År och sedan ett välkommen hem :-)

Ha en bra dag, dan för dopparedan!

Kommentarer: 0 Etiketter: ekologisk sylt miljötänk plättar tunnpannkaka skellefteå pansarvagn snörök flister lastbil rondellen gena soppa ersboda spartips ÖoB Hp:s Kerstin Janne Mexiko

Vinhak i pilträdet

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 15 december 2009 klockan 06:51,

Igår då jag svängde in bilen på Näckrosvägen , var det något som saknades...några stora, härliga pilträd.

Jag kan ju förstå varför, dom boende i det huset har ju ingen vidare utsikt, men jag visste att en tjej i den här familjen, skulle bli grymt besviken. Då Jennifer kom hem frågade jag om hon sett något annorlunda ute, nä, men hon hade inte kommit den vägen, då jag sa att träden var borta så kom det en del ord från hennes mun som jag inte tänker ta upp här, sedan sa hon att det där...har dom gjort bara för att jäklas och hon tyckte att vi skulle flytta härifrån.

Det har nämligen varit populära träd att klätta i, dom hade också fixat dit en liten korg i ett av träden där dom hade diverse saker som en freesbee, några pantflaskor, en boll osv. Tänk vilken humor det hade varit om dom lagt dit några tomma vin pavor, ett vinglas och en askkopp, vad tror ni trädfällarna hade tänkt då? Att nån tossig skumtomte hade det som ett annat vinhak där hon/han satt och pimplade vin och kollade in utsikten.

Historien om filtren i ventilationsluckan fortsätter. Kertsin frågade vaktmästaren om dessa filter och han sa att filtren hade plockats bort, dom ska inte sitta där. Nähä...varför sitter dom då kvar på vissa ställen? Sedan ringde Janne till vice värden och han sa: Filtren ska sitta där. Hm...vem ska vi nu tro på och vad ska vi göra, ta bort dom eller låta dom sitta kvar, thats the question.

Ni får ha en bra dag och kom för all del ihåg, ät inte snö som är gul!

Kommentarer: 0 Etiketter: pilträd Jennifer boende korg boll pantflaskor vinglas askkopp trädfällarna skumtomte filtren Kerstin Janne

Sjukdomar

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 20 oktober 2009 klockan 06:43,

I söndags, då jag, Kerstin och Janne tog rundan runt ja-berget fast i omvänd riktning, så blev det bl.a. prat om vaccinationer och influenser, och det här att äldre, friska, människor kan stå emot influenserna bättre än yngre människor. Det har ju att göra med att man som äldre, oftast har varit mer utsatt för sjukdomar och därför har ett bättre immunförsvar. Tyvärr, så är det tvärtom då det gäller barnsjukdomar, vilket vi fått erfara, inte nu men för ca 18 år sedan.

På Mariehemsskolan där Theresé gick som liten, var det dags för vattkoppor. En av hennes kompisar åkte på det och jag tycke att det kunde vara bra om även Theresé skulle få göra bort det, jag visste att det är en sjukdom som kan vara jätte besvärlig om man får den som vuxen och trots att Åke ofta säger att han inte är en dag över 22 år och han vid det tillfället var runt 32 år så räknas det som just, vuxen.

Jag ringde och checkade med Åkes mamma först och frågade om han haft vattkoppor. Ja sa hon, det är klart, han har haft det mesta. Vad bra tyckte jag och sedan gick vi upp till Theresé kompis så dom fick leka ihop den dagen. Det dröjde inte länge förrän hon hade vattkoppor och om jag inte missminner mig så var det ganska lindrigt…för henne. Ni som nu hängt med i min blogg och vet hur vi brukar drabbas av den ena oturen efter den andra, kan nu lista ut vad som hände därefter.

På julaftonsmorgonen så låg Åke i sängen, rödprickigare än vad man någonsin skådat, hög feber, spydde så det såg ut som värsta exorcisten filmen, hjärtat arbetade på högvarv och jag kände mig tvungen att ringa upp på akuten för att höra vad jag skulle göra. Åke fick sedan prata med sköterskan eller vem det nu var och jag satte upp telefonen på hans bröstkorg, den studsade upp och ner av hans hjärtslag. Så risig har jag aldrig sett honom, varken förr eller senare.

Botemedel vet vi alla att det inte finns mot vattkoppor utan han fick härda ut sjukdomen liggandes i sängen den julveckan och nu lär han ju inte åka på den sjukdomen i varje fall. Förhoppningsvis har han nu också haft alla andra smittsamma barnsjukdomar som man kan få i vuxen ålder, annars vet jag ju en som kommer att få det en dag. Ha en bra tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Barnsjukdomar vaccination Kerstin Janne jaberget vattkoppor vuxen

Mallorca!

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 23 september 2009 klockan 06:53,

Satt ute på parkeringen klockan åtta igår kväll, det var mörkt, plaststolen kändes kall och det var blött på asfalten, och drack kaffe ur den medhavda termosen, tillsammans med Åke som förgäves, försökte få in lite luft i däcket.

Nu ska han ta med sig det till Vindeln så dom får öppna upp sk-ten och se hur det sr ut. Har firman i Uppsala inte bytt kappan som dom sa så känns det som om jag kommer att skicka dit ett paket med en hälsning, ingen glad hälsning heller. Helst utdelad av Sverker.

Då var det inte utan att man kunnat bli liiite avundsjuk på grannarna Kerstin och Janne, som äntligen fått tag i sin sista minutenresa och åker till Mallorca på fredag, hm...

Men ska jag vara riktigt ärlig så är utlandet inget som lockat mig, fick jag välja så åkte jag hellre vår buss runt Sverige än tillbringade en vecka på nåt varmt ställe. Men jag har ju också hört av andra att har man väl åkt, första gången, då är man såld. Så det är väl av den anledningen man inte känner något sug efter att åka...än.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne Mallorca sista minuten resa däcket Sverker Uppsala bussen Åke termosen

Skrivs av

Vanliga etiketter

Kategorier

Mest kommenterat

Arkiv

klart.se