Maria Lundmark Hällsten, Umeå - Etikett - Kerstin | Västerbottens-Kuriren

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg med etikett Kerstin

Visa träffar från alla bloggar

Sprithylla

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 13 maj 2013 klockan 06:14,

Igår var det återigen en utesittardag, med korvgrillning och kaffedrickande. Jag slängde iväg ett sms till ”Kul-Janne” o Ingegerd, Kerstin o Janne, Birgitta o Fred, att vi satt ute, kaffe i termos så det var bara att komma förbi om man hade tid.

Kerstin kom först, hon var ute och flängde på cykeln och behövde sig en kaffe. Satt och pratade någon timme, sen tände vi upp grillen och då kom Birgitta o Fred, som fick sig både korv och kaffe.

Winstone fick också vara med oss ute hela dagen, så han var rätt så färdig då vi gick in. Det vet man att han är då han struntar i om man rör sig från rum till rum, utan han ligger bara där och tittar på en, under lugg. Vi hann också med en sväng med Buicken, Winstone med huvudet mellan oss, ståendes därbak.

Vi har ju sol, rätt så länge här fram, men så där vid fem tiden börjar den försvinna bakom husknuten, tänk sa jag, om man kunde bygga en sån där… vad kallar man det??? Du vet, Åke, en sån där…inbyggd balkong med alkholnamn…

Han funderade ett tag…jamen hallå, sa jag, typ cognacs hylla. Hahaa… då kom han på det, punsch veranda, heter det ju.

Ok, men visst skulle man väl kunna bygga dit ett litet plan här bak, ovanför rabatten:

Och då får vi väl kalla den för sprithyllan, eller nåt sånt där :)

Önskar er alla en fin dag. Ikväll ska jag och bastugänget gå och göra oss av med trisspengarna på Mammas, jojomensan.

Kommentarer: 0 Etiketter: sprithylla Winstone Buick punsch veranda. ute grilla. Birgitta o Fred Kerstin Maria Lundmark Hällsten

Penisattrapp/önsch önsch

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 31 mars 2013 klockan 08:40,

Vilket väder vi haft, vi satt ute med Winstone igår, någon timme och det var ju riktigt varmt i solen. Theresé kom sig hem, hela vägen utan konstigheter och hela dagen flöt bara på.

Vi var ju bjudna till ”Kul-Janne” och Ingegerd så vi gick dit vid sextiden och vi var ju inte dom enda som var bjudna, utan även ”eldfängds-Janne” och Kerstin var där. Vart nu Jan B fått sitt nya smeknamn ifrån, kan jag ju inte avslöja här, men det har med eld att göra :)

Det var som vanligt trevligt, god mat bjöds det på och till efterrätt var det pannacotta med tillhörande cognac eller likör.

Många historier berättades runt bordet, det var inte bara dynamit, tändhattar, stubintråd och toaletter utan plötsligt gled vi in på uttrycket önsch önsch. Vi skulle förklara för ”Kul-Janne”, vad det betyder, och det är ju typ, att något ligger utanpå/bredvid något annat…han googlade på ordet och hur han nu bokstaverade så fick han fram något om en penisattrapp, hahaa…

Ja jäklar, så dom som nu bor efter Näckrosvägen 4-12, bor alltså i ett penisattrapphus, för att ta ett exempel :)

Nå, han hade stavat fel, men vi vet nu inte om det ens finns en korrekt stavning för det är förmodligen ett påhittat ord. Jag hittar bara utländska sidor på min stavning, sååå…

Att man har svårt att förstå olika dialekter är inte så ovanligt, och jag kom ihåg en sak som Tex, (Åkes gamla kompis) berättade om en jobbarkompis till honom. Då var båda två nere i Göteborg i arbete, och den andra killen var från Danmark, han skulle köpa sig ett paket röda Prince, och berättade för Tex att detta var omöjligt att göra i Göteborg, han hade nämligen provat förut, men han fick bara en gul Blend, hela tiden.

Och mycket riktigt, han stod i kioskluckan och bad om en röd Prince och en gul Blend var vad som lades fram. Hur han än viftade med armarna och pekade på paketet och skulle förklara så kom dom aldrig längre än så… ja, så kan det gå, om man inte lyssnar ordentligt eller får fram rätt uttal :)

Önskar er alla en fin söndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: penisattrapp hus Kerstin "Eldfängs-Janne" "Kul-Janne" Ingegerd pannacotta efterrätt cognac likör Maria Lundmark Hällsten Åke Tex gul Blend röd Prince önsch önsch Winstone

Så var det klart!

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 19 februari 2013 klockan 06:15,

När jag kom hem igår så var tapetseringen klar, härligt, fast han hade glömt lim, skräp och annat härinne så jag skickade iväg ett sms och på en kvart så var grejerna hämtade, återstod att dammsuga och torka golven så var det färdigt.

Efter middagen var det återigen dags för bastukväll, två veckor sedan sista gången, vi hade tre vinster, Kerstins lott genererade 60:-, min 30 och Monikas 30, så några större summor har vi inte sett röken av… än, men det hade vi väl kanske inte förväntat oss heller, man vet ju aldrig.

Då jag kom hem därifrån, så fortsatte jag med att göra en tavla till, hehee… med tapet som blev kvar härnerifrån, den pryder nu sin plats vid toadörren och botten är faktiskt den där tavlan på solnedgången som jag undrade om någon ville köpa, så den kom till användning i alla fall.

Jag hjälpte sedan till att ordna till köket uppe hos Nicco, som sett ut som ett bombnedslag sedan i onsdags och nu håller det på att se rätt så trivsamt ut, lite överallt här hemma. Nicco hall blev otroligt bra, synd att den inte gör sig lika bra på bild, men ni ska få se hur det ser ändå, så ni får bilda er en uppfattning om den.

Niccos hall från lite olika vinklar och vår hall som numer så ut så här:

Och vår hall:

Idag ska jag plocka upp kusin Anna, då jag åker från jobbet, hon ska få se hur vi bor, och jag ska efter jobbet njuta av 3 dagars ledighet, härligt, då jag kanske får tid att ringa en del samtal som skulle ha varit gjort men som alltid faller bort för det är annat på gång. Önskar er alla en fin tisdag

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten tapeter bastukväll Nicco hall tavla toadörren solnedgången köket botten Kerstin Monika

Varför sån hets och brådska?

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 18 januari 2013 klockan 08:31,

Vi åt årets första semla igår, och den var inte tokig alls. Fast egentligen bröt det mot mina principer, är det semmeldag en gång per år så är det ju inte meningen att man ska ha en semla bara för att… typ.

Vi hade dessutom besök, Åkes moster Gunilla med hennes man Bertil, och Kerstin och Janne B, samt min mamma, Rickard och Nicco, fick också avnjuta en semla med kaffe till. Det var som trevligt, Janne B och Bertil gick i samma klass, en gång i tiden.

Lustigt det där, att världen inte är större än så här. Dom gamla grannarna vi umgås med, känner ju varandra sedan skoltiden, och sen totar man ihop dom med min klasskompis föräldrar och då känner dom varandra från höger till vänster. Många har bott på Haga, så när jag hade en utläggning för Nicco igår, om hur den och den känner varandra så var det nästan så hon funderade om Haga var det enda stället som funnits i Umeå förut.

Apropå principer och det här att semlor finns att köpa i tid och otid, så är det ju samma sak då julskyltningen påbörjas i oktober, snart kan vi säkert köpa påskmust och högtider flyter ihop med vardagarna. Vad fasen, det har ni väl hört flertalet gånger också, den där j-kla reklamen om fredagsmys, DET ÄR DAGS FÖR FREDAGSMYYYS!!! Börjar dom spela redan på lördagen, men hallå, kan vi få göra bort helgen och några vardagar innan ni börjar tjata om att det snart är fredag igen… och igen… och igen.

Varför sån brådska, vad är det vi skyndar till? Det blir snudd på hets, så fort en sak blivit avklarad så ska nästa ta vid. Det är inte länge innan vi dricker midsommarsnapsen lagom till julafton där vi pimplar påskmust och äter semlor till efterrätt. Men sen då… när allt det är över, vad ska vi då hitta på?

Näpp, våga vägra morgondagen, och lev här och nu, ta en dag i taget och se vad som kommer. Jag ska då leva idag och fira att det är fredag, med en grogg ikväll… haha, sådeså! Ha en fin fredag, allihop.

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten Åke semlor Janne B Kerstin Bertil Gunilla moster mamma Nicco Rickard semmeldag fredagsmys påskmust jul brådska hets julafton efterrätt fira fredag grogg

2, snart avslutade projekt, jodå.

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 29 november 2012 klockan 07:11,

Det blev en trevlig liten utflykt igår, till slöjdarnas hus, där jag hittade något som Sally ska få ha på fötterna, och sedan investerade jag i två lotter a´5:- och vann… ja, jag vann, en tändsticksask med ett litet broderat hjärta på, jojomensan :) Även Ingegerd drog en vinst… samma sak fast hon nöjde sig med en lott.

Sedan fortsatte vi allihop över älven där vi gick in på returmarknaden och där fyndade jag två stycken ljushållare, och dom kostade hela 5:- styck, inget större hemmansköp, med andra ord, även Kerstin och Birgitta hittade varsin liknande hållare.

Vi avslutade utflykten med kaffe hemma här på 1:an. Lime och citron pajen var inte dålig ni, här ska ni få receptet på den… bara för att:

Citronpaj med lime

En bit citronpaj med lime serverad med vispgrädde

Ingredienser:

Pajskal:

•3 dl vetemjöl

•2 msk strösocker

•125 g smör eller margarin

•1 äggula eller 2-3 msk vatten

Fyllning:

•3 ägg

•2 dl strösocker

•2 msk vetemjöl

•2 tsk vaniljsocker

•2 dl vispgrädde

•1 lime

•1 citron

Garnering:

•1 lime

•florsocker

Servering:

•3 dl vispgrädde

Gör så här:

Gör pajskalet. Låt smöret/margarinet bli rumsvarmt. Rör ihop smör/margarin, socker och mjöl till en grynig massa, gärna med elvisp. Tillsätt äggulan eller vattnet och arbeta ihop till en deg.

Tryck ut degen i en pajform ca 24 cm i diameter. Ställ in i kylen ca 30 minuter eller frysen ca 10 minuter.

Gör fyllningen: Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner vetemjöl, vaniljsocker och grädden (som ej behöver vispas).

Riv skalet på lime och citron och pressa ur saften. Tillsätt saft och skal till smeten och rör till en jämn smet. Häll smeten i pajskalet. Grädda i nedre delen av ugnen i 200°C i ca 30 minuter.

Låt pajen svalna. Sikta över florsocker och skiva lime och garnera med.

Servera pajen lite ljummen eller kall med vispad grädde.

Pajen kan förvaras färdiggräddad i kylskåp två dagar innan servering.

Inte så krångligt alls och den gick alldeles ypperligt bra, att äta kall.

På kvällen avslutade jag och Åke projekt trapphusbonad, som nu pågått i över 1 år, jepp, borde alltså firas med något storartat… typ… champagne, fast vi inte dricker det :)

Så här blev det:

Och jag kan ju tala om att det inte bara var tvärgjort, nån ska ju stå på stegen, det ska måttas och skruvas och fås fast, men nu sitter den där.

Idag är det ett annat projekt som ska avslutas… projekt hissåkning med Tina, hehee… ja, har man inte något att göra så hittar man på nåt, eller hur. Vi ska även ta en promenad i omgivningarna runt lasarettet och ta en kaffe uppe på Ullas på tågstationen, kul med omväxling och något annat annorlunda och nytt att se på. Önskar er alla en toppen torsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten slöjdarnas hus Sally Kerstin Birgitta Ingegerd lott tändsticksask ljushållare fika 1:an Åke projekt lasarettet hissåkning Ullas tågstation

Det finns dödliga sådana men...

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 27 november 2012 klockan 07:50,

På Nybro igår vart det snack om bland annat, spindlar. Ingenting Anna är rädd för, och inte jag heller, inte numer, men man vill för det, inte ha dom på sig. Dom upplevs som illmariga, smarta, läskiga saker som bara väntar på rätt tillfälle för att få hugga. Nu kan man ju undra hur en sån liten sak ska kunna fälla en fullvuxen människa och det var nog under ett sådant resonemang med mig själv, som jag övervann rädslan…typ.

Jaja, det finns ju dödliga spindlar men inte här i alla fall, inte än, så det värsta man kan råka ut för är väl att man skulle kunna känna ett bett, men inget värre. Och bara i trängda situationer.

Anna berättade om ett litet möte med en sån där spindel som jag skrev om ifjol, att vi hade nere i källaren. Vi satt och filurade på vad dom kunde heta men kom inte på det, så jag har nu letat fram det jag skrev om dom och det var följande: Egentligen tillhör dom inte spindelsläktet, två ögon har dom, spinner inga nät utan jagar byten i nattens mörker. Anticimex kan tillkallas om man vill bli av med dom, och ja, det vill jag. Deras namn är lockespindel och så här ser dom ut:

Bilden ska jag för säkerhetsskull säga, är ritad… av mig, hahaa… det var ju nämligen så att Kerstin trodde att detta var en riktig spindel som jag plattat till, men det var lite fel.

Kommer ihåg en gång då Emma var liten, även hon skrämd av spindlar, men det kommer nog förmodligen av att vår kära mamma, var och är fortfarande rädd för dom. Vi var uppe i Malå och jag passade Emma (kommer inte ihåg vart våra föräldrar var), jag gissar att hon var runt 3-4 år och satt vid det tillfället på toaletten.

Plötsligt ropar hon, med lätt uppjagad röst att det sitter en spindel på väggen. Jag tar ett djupt andetag och vill naturligtvis inte visa henne att jag egentligen skulle vilja springa ut från huset… lämna orten, åka hem till Umeå, utan jag tar mig samman, öppnar dörren och kollar in monstret som sitter där och glor.

Jag känner med en gång att detta är något jag inte fixar att ta bort, jag skrattar lätt och säger: Nämen det där är ju bara en liten spindel, inget att bry sig om. Sedan vänder jag mig om och ropar: FREDRIK!!! Kan du komma. Min kusin Fredrik finns nämligen i huset och han dyker snart upp som en räddande riddare, och undrar vad jag vill. Jo, säger jag, det sitter en spindel där och Emma är rädd för den, kan du plocka bort den? Och det gör han, i ett nafs, jaaa, säger jag till Emma, där ser du, inget att bry sig om.

Hahaa… precis som hon nu trodde på det va, varför kunde inte jag i så fall plocka bort den. Eller så var hon för liten och skärrad för att lägga ihop ett plus ett, och trodde på vad jag sa. Jag önskar er alla en fin tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten Anna spindlar Nybro Malå Emma Fredrik lockespindel Kerstin Anticimex skärrad

Byxvarm blodpudding...

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 18 november 2012 klockan 08:33,

Inte blev det mycket gjort igår inte… inget vackert väder heller, så vi var bara hemma. Skrapade varsin dubbeltriss till kaffet men det blev det gamla vanliga… ingen vinst x 2. Åke hade köpt en Harry och vann väl tillbaka insatsen, typ.

Klockan sju dök gänget upp, Ingegerd hade med sig ett ljus som skulle skifta färg men under den tiden dom var här ändrade det sig inte en enda gång, så dom tog tillbaka ljuset och ska reklamera det, och det tycker jag, har man betalat för att det ska göra en sak så är det ju bra om det gör det också.

Vi tog en liten starkare sak till kaffet och utökade sedan, surrade som vanligt om allt möjligt, bland annat blodpudding, kan ni tänka er. Jag råkar ju känna till att en släkting till mig, inga namn nämnda, äter eller åt då han var liten, blodpuddingen rå, som den är. Låter inte speciellt lockande tycker jag men jag vet att man kan göra det, blodpuddingen är ju redan tillagad.

Då berättade ”Kul-Janne”, att en f.d. arbetskompis till honom, värmde upp blodpuddingen på sitt egna lilla sätt, han sprang och hade den i bakfickan så den blev så där lämpligt byxvarm, innan lunchen….hahaha…huvva, nä, jag föredrar nog att steka den, dom få gånger vi faktiskt äter det.

Jan B har opererat ögonen och nu tycker han att synen är perfekt, han har syn som en falk, och med andra ord har han nu fått ett nytt smeknamn…”Falk-Janne”, jojomensan.

Kerstin och ”Falk-Janne” undrade givetvis hur Jan A, kunnat få smeknamnet ”Kul-Janne”, men hade dom nu följt med i och läst bloggen in och ut så hade dom ju vetat vad alla ni resten, redan vet, att Janne vann varenda j-vla kul då vi spelade Chicago, uppe i Malå, och hur… kul, på en skala var det….”Kul-Janne”, jodå, så var det och kommer så att förbli (och NEJ, ”Falk-Janne”, det hade ingenting med Jannes egna kulor att göra), det är bara något du fått för dig, om nu inte Sören får in en fot någonstans och kan bjuda på något nytt, från Eksjö, som vi inte fått höra än, rörandes Jan A… eller Ingegerd… för alla del. Vi väntar med spänning :)

Direkt rapport kan lämnas som kommentar hos mig, japp.

Jo, en sak gjorde vi ju faktiskt, jag letade upp en till stringhylla som vi hade liggandes och Åke satt upp den under den andra hyllan vi har i tv rummet, så nu har vi en dubbelstring där, och då kunde jag inte låta bli att fylla en hylla med lite döskallar, back in business igen, eller vad man ska säga. Nu har dom legat i en kartong i källaren i över 1½ år, och förtjänar lite luftombyte.

Önskar er alla en fin söndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten Åke stringhylla Jan A Jan B Kerstin Ingegerd "Kul-Janne" "Falk-Janne" Sören Eksjö blodpudding byxvarm bakfickan lunch

Deras timmar, är räknade

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 16 augusti 2012 klockan 08:26,

Ja, överskriften är sann, men jag skrev ju inte vilka som nu ligger risigt till :) Jag gick nämligen över till ”gammgården” igår och fick sällskap av Laila och Birgitta. Vid förra fikat vi hade så frågade jag om mina rosbuskar och vad det kunde vara för kryp som huserade där…lus, sa då Kerstin och Laila i munnen på varandra.

Så nu erbjöd sig Laila att gå upp till sig och mixtra ihop en kockelimox blandning som ska ta död på dom…omgående, och det medlet tog jag tacksamt emot och ska nu bara fixa en blomspruta så jag kan fördela lössens sista måltid, jämt över invånarna…moahaha, jag känner mig aldrig mordlysten på nåt sätt.

Vi pratade även om mina silverekar som lever och frodas för andra året i rad. Nu blommar dom ju dessutom och Kerstin sa att hon aldrig sett en sådan blomma, förutom i utlandet, jojo, jag kanske inte bara har ett grönt finger, jag kanske har magiska händer :)

Fast nu har jag surfat lite på nätet och där hittade jag följande information:

Placering: Växten kan placeras i de flesta, lägen såväl sol som halvskugga och skugga. Den är mycket tålig och klarar torka, regn och blåst väl. Vanlig planteringsjord fungerar utmärkt till växten. Silvereken kan övervintra under milda vintrar i varma lägen. Den blommar då med gula, oansenliga blommor under det andra året för att sedan dö.

Hm…deras tid är alltså också räknad, men jag har då inte tänkt plocka bort dom, jag ska svepa med trollkäppen över dom och se om dom inte klarar en vinter till, sådeså.

Jag ska nu passa på att gratulera äldsta dottern, som fyller hela 27 år idag, Grattis, presenterna kommer nästa vecka, via buss…och kan hämtas ut på Tierp Arena. Hoppas du får fina paket idag och får äta en go´tårta.

Theresé längst ut till vänster och vi var alla...några år yngre än idag :)

Igår hade Åke halvdag, jag skjutsade upp honom på ögon där han skulle fotografera ögonbottnarna, nåt dom gör då man har diabetes, han gjorde sig tydligen bra på kort, inga fel hittades, förutom att han har ett födelsemärke… i ögat. Men det ska dom också hålla koll på, inget som brukar vara någon fara med, sa dom.

Jag åkte ut på jobbet då jag skjutsat upp honom, dom var mitt uppe i ett möte så jag hann vara med på det mesta. Idag ska arbetsplatsen flyttas… så när jag går på, klockan 14, så blir det på en ny adress, och där ska vi vara under 5 veckor, ungefär. Ska faktiskt bli riktigt kul att få se andra väggar och annan utsikt ett tag. Att bo mitt i en arbetsplats (husen håller på att renoveras där vi varit) är inte kul, dammigt, bullrigt och stökigt.

Nä, nu ska jag äta frukost så jag önskar er alla en fin dag, och fortsätter med mitt.

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten Theresé Tierp Arena Birgitta Laila Kerstin silverke löss lus kockelimox mordlysten medlet blommor magiska händer Åke ögon möte ny adress

Vi, på världsutställning, jojo :)

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 25 maj 2012 klockan 07:24,

En riktig utedag blev det igår, jag fick besök härute av Jan B, och när han åkte sa han att jag kunde ju komma till ”gammgården” och sitta där en stund, så jag tog mig lunch, sedan kokade jag en termos kaffe och gick över dit.

Det dröjde inte länge innan vi var snudd på fulltaliga, Fred, Birgitta och Marianne kom och satte sig, Ingrid kom knallandes, Britt och Margareta på 26:an kom ut… ja, det var som på den ”gamla” tiden, dom som saknades var ju Kerstin, som just nu befinner sig i utlandet med Jan B:s syster, och givetvis Jan A och Ingegerd som är söderöver och har firat en pigg 70 åring, men annars så.

När jag kom hem satt jag ute och inväntade Åke, det är rätt så galen trafik här, vid fyra halvfem tiden och många som hejar, vinkar och tutar. När vi så sitter och spanar så kommer det plötsligt två snubbar, en med ett kamerastativ på axeln, och den andre med en kamera i handen, en av dom frågar lite försynt om vi pratar engelska, mjo, litegrann säger jag och då kommer dom ända fram.

Han tar fram en lapp ur fickan och säger på svenska: Får jag fotografera du…er? Vi undrar ju givetvis varför och dom berättar att dom håller på med ett projekt som ska avslutas med en exhibition/utställning, dom har i 14 års tid, åkt runt i olika länder och fotat människor av olika de slag, vilken kategori vi föll in i, omtalades aldrig :)

Dom undrade över Buicken som står här och ville att vi skulle posera framför den (så Lisbet, nu är din gamla bil kanske snart med i en världsutställning), och det ena gav det andra, och dom ville se Camaron och vi fotades ännu mer tillsammans med den, och klart att dom ville höra hur den lät också. Vilken grej egentligen, och vilket spännande projekt dom håller på med. En av dom skulle mejla mig bilderna om jag kontaktade honom via hans hemsida, vilket jag nu gjort, så bilderna lär ni nog få se sedan :)

Efter middagen blev det ju ett väldans hallåande då vårruset passerade strax utanför, så vi tog kaffet utomhus, då kom en Sven förbi och sedan Brälla och Öhman, när dom sedan for så tog vi en liten promenad och invigde den nya lilla bron, borta vid nyhusen på Sandåkern och gick över till Brälla och Lena för att se vad dom gjorde. Ja, vad Brälla gjorde visste vi redan, han skulle tvätta en bil, han.

Jag har inte hört något från röntgen än så jag ska ringa till vårdcentralen idag och höra om dom vet något mer som jag inte vet. Och med dom orden avslutar jag detta lilla blogginlägg och önskar er en trevlig fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Jan B kaffe termos "gammgården" Birgitta Fred Marianne Britt Margareta Ingrid Kerstin Jan A Ingegerd Sven Brälla Öhman Åke Maria Lundmark Hällsten Lena nyhusen Buicken Camaron Sandåkern bron vårdcentralen

Vi tömde baren!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 21 april 2012 klockan 09:47,

Snart ska Niccos hall, däruppe, göras i ordning, pappa har påbörjat att göra listerna och dörrfodren, så nu tittar vi runt på lite tapeter. En fondvägg kommer det att bli och resten ska målas. Men hallå, vilka tapeter det finns, valmöjligheterna känns ju oändliga.

Jag var in på Nordsjö idé och design, igår, och där fanns ett utbud som heter duga, tre dimensionella tapeter, jätte coola, och till och med tapeter som jag inte ens trodde var, just tapeter. Så dit får jag nog ta Nicco så hon får göra sitt val, även om det kommer att bli svårt.

Nu tog vi oss in på antikaffären på Ålidhems centrum, ja inte idag, men igår, jag och mamma, alltså. Mycket fina saker men en prislapp därefter, så det blev inga köp. Synd det där, visst kan det vara så att sakerna är ”värd”, det dom är prismärkta för, men då får man ju aldrig känna att man gjort ett klipp, och då försvinner väl själva loppis/antik känslan.

Fick dock ett tips igår kväll, om ett ställe som jag nu glömt bort vad det heter, men som ska ligga någonstans vid Rovågern. Där är det tydligen mycket saker och billiga, dessutom. Vi får väl söka oss dit en av dagarna och se vad det är för något.

Det var en riktigt trevlig pubafton, vi hamnade vid ett bord med två poliser, en som gått i pension och den andra arbetade fortfarande, samt deras fruar, sedan var det Fred, Birgitta, Margareta (tror jag att hon heter) hennes man och en till man som jag inte vet namnet på. Jag tror att vi tömde baren… känns nästan så i alla fall :)

Fast kvällen slutade inte där utan vi, dvs jag och Åke, fortsatte hem till Kerstin och Jan B, som fixat sig en kokt skinka så det skulle bjudas på skinkmackor och öl, inte alls dumt, så där på kvällskvisten. Vi kom hem strax efter tolv slaget… och då gick då Åke i säng med en gång.

Idag blir det nog rätt så lugnt, här på Blomstervägen, inga snabba rörelser eller aktiviteter, men det behövs ju inte heller. Önskar er alla en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco hall tapeter Nordsjö idé och design mamma ålidhems centrum Rovågern antik loppis pubafton baren öl skinkmacka Maria Lundmark Hällsten Kerstin Jan B Fred Birgitta Margareta poliser

En liten fundering

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 24 mars 2012 klockan 05:50,

Träskmyrflugan är ett påhittat djur i en av mina drömmar och har ännu inte lämnat min hjärna. http://blogg.vk.se/maria-lundmark-hallsten-umea/2010/08/14/traskmyrflugan-183391

Någon gång ut emellan poppar ordet upp i min skalle och i och med att drömmen handlade om Ipren, så kanske jag för all framtid kommer att tänka på den stackars konstiga flugan, varje gång dom tabletterna kommer till tals.

Nu till en liten fundering så här, tidigt på lördagsmorgonen och det knappt är någon fler än jag vaken. Jag skulle köpa Ipren på HP:s i förrgår, jag sa att jag ville ha Ipren 400mg, ok sa killen, och tog fram ett paket, ehhh… sa han, visst var det dom vanliga du skulle ha?

Hm…kliar mig i skallen, jag svarade givetvis ja, och fick mitt paket, men jag undrar vad ovanliga Ipren är, om jag nu fick dom vanliga, och hade han verkligen inte blivit förvirrad om jag bett om att få dom ovanliga pillren, hade han vetat vad det hade varit då :)

Idag åker Kerstin och Janne till… utlandet någonstans, inte Mallorca, det vet jag, men kanske Gran Canaria, hm, nä jag kommer inte ihåg vilket ställe det var, men dom ska i alla fall flyga dit och det är soligt där. Själv ska jag jobba, tio timmar så någon sol, paraplydrink eller palmbladsfläktare, blir det inte för min del.

Men kanhända att vi löser melodikrysset, går och handlar på Ica eller hittar på något annat att roa oss med. Dagen kommer att gå och kom nu ihåg, allihop, ikväll petar vi fram klockan en timme så för min del, jag som även ska upp imorgon, får nog gå i säng en timme tidigare då, usch då ba! Och med dom orden lämnar jag er med en önskan om att ni får en trevlig lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Ipren träskmyrflugan dröm skallen HP:s Kerstin Janne Mallorca Gran Canaria paraplydrink melodikrysset

En Ipren 400mg den räcker....

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 23 mars 2012 klockan 08:33,

Igår gick vi den bortre koporten, lite vatten och snösörja var det, men man kan ju inte ha det perfekt, alltjämt. När vi kom tillbaka pekade jag på ”Herr Gårman” skylten, som sitter härute och frågade om Kerstin eller Janne noterat, att det numer finns skyltar med inte bara gubbar på, utan även dom med kjol på sig, det hade dom inte… jojo, allting för jämlikheten, men hur ska dom nu kunna göra en ”hen” skylt då, hm…?

Sen dammsög jag och så damp det ner en avi, ett paket att hämta på Preem, i samma veva får jag ett sms, aha, mina jeans från Ellos har kommit, så jag tar på mig kläderna och går dit, bara för att få veta att paketet med avin, inte kommer förrän idag och när jag tar fram sms:et står det att paketet är skickat och på väg… inget annat. Så jag får gå hem med oförrättat ärende. Men en extra promenad blev det.

En kurator från skolan ringde upp och sa att Nicco hade så ont i huvudet att hon ville gå hem, vilket var ok för mig. Jag misstänker ju starkt att hon har migrän. Så det var bara att klä på sig igen och gå på HP:s för at fixa lite Ipren.

Jag vet en gång då hon var liten och gick på dagis, då ringde dom upp och sa att hon hade så ont i huvudet och var alldeles vit i ansiktet, jag hämtade hem henne, hon lade sig och somnade klockan 14.00… vid 19 tiden ringde jag till sjukvårdsupplysningen och undrade hur stackarn hon kunde sova och hon reagerade inte heller på mina tafatta försök att väcka henne varsamt.

Dom sa att det kunde vara migrän, ingen omöjlighet och vet ni vad, hon fortsatte att sova hela natten, snacka om att den där huvudvärken tog på krafterna.

Skulle berätta för Åke då han kom hem, om hennes huvudvärk, sa att jag försökt få tag i skolsköterskan för att boka in en tid hos henne så hon skulle få kolla om hon hade Ipren… jo jag sa så, men menade givetvis att hon skulle få kolla om hon hade migrän, och inget annat. Igår kväll kräktes hon, så nå bra mådde hon då inte. En liten utredning, hur dom nu gör den, kan ju vara på sin plats.

Idag ska jag hämta upp en kompis för vidare färd ner på strömpilen, sedan blir det nog en kaffe hemma hos henne. Önskar er alla en fin fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: bortre koporten Kerstin Janne Preem Ellos avi HP:s Nicco kurator Ipren migrän Åke kompis strömpilen

Ett hål, rätt ner till Kina

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 22 mars 2012 klockan 07:40,

Det är riktigt skönt att komma igång med promenaderna igen, kändes som åratal sedan man passerade Umestan och nog är det då säkert över ett år sedan. För ifjol, den här tiden, höll vi ju på med flytten till huset, som värst.

Janne följde också med, och på grund av ett litet missförstånd, så fick vi jaga ikapp honom på Preem, han trodde att vi hade gått då vi i själva verket stod och väntade på honom inne hos Kerstin, jojo, så kan det gå. Idag kommer dom hit så då går vi åt ett annat håll, man måste ju förnya sig och inte bara gå i gamla fotspår.

På mitt jobb, finns det ett soprum, där sorterar vi ju hushållssopor, hård papp, glas, ja, ni vet, det där vanliga skräpet. Nu är det ny ordning där, och jag har inte riktigt hängt med i den svängen så jag fattade ingenting… först. Jag kom med en soppåse och skulle slänga i den vanliga containern men då jag låste upp dörren till huset så var just den containern borta, puts väck. Jag fick ju lov att lämna påsen där, på golvet och tänkte att den kanske bara var borta, tillfälligt.

Nästa gång var det likadant, men så den tredje gången, noterade jag två saker som var placerade utanför huset, en bit bort, såg ut som två förstorade brandposter, jag hittade nu en bild på google.se och den här bilden var den närmaste jag kom:

Så ser dom ut, fast dom är mindre, runda och silverfärgade. På ena står det då hushållssopor, men jag kan fortfarande inte begripa vart skräpet åker iväg??? Den där behållaren är då för liten för att rymma sopor ens från ett hushåll, så det måste ju vara grävt ett hål i backen, men hur tömmer dom den då? Eller är det så jäkligt, att dom grävt sig ner ända till Kina?

Man öppnar luckan och lägger påsen på insidan luckan, så man kan inte titta ner, när man så släpper taget så åker påsen iväg. Nå, rätt så smart måste det ju vara i alla fall, liten plats tar den och ser inte så störande ut, men…

Nu vill jag ju inte tipsa om sånt man skulle kunna göra, men min första tanke var faktiskt att man behöver ingen nyckel för att slänga saker i den där, och då ser jag tyvärr en potentiell fara, att till exempel ungdomar, hittar på att kasta ner grejer där som inte hör hemma i det hålet. Ja för all del, det finns vuxna också som kan hitta på både det ena och det andra. Och med tanke på alla hemskheter folk kan göra, med till exempel djur, så hoppas jag att det sätts dit en låsanordning på grejen.

Nog för att det underlättar för oss att ta soporna för då kan man ju göra det då man går hem, men ändå.

Så, det var dagens lilla fundering, Åke skulle nog vilja att jag gör ett tillägg här, om all tungtrafik som susar förbi härutanför, dom måste vara otroligt dålig på att läsa skyltar, då det sitter en ute på Vännäsvägen om att lastbilstrafik/tung trafik, inte får passera här, men likförbenat kör alla ultrabussar förbi här på kvällen, då dom ska ut på garaget, och en hel del lastbilar med släp kör förbi, dagligen dags, och vi vet att dom inte alls ska in på Hp:s eller Ullas för att lossa någonting. Sådeså!

Önskar er alla en fin torsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Janne Kerstin Preem promenad Umestan andra hållet sopor hushållssopor hus nyckel goggle.se vuxna Kina hål djur fara lastbil skyltar ultrabussar garaget Vännsvägen

Som florsocker på en semla

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 20 mars 2012 klockan 06:21,

Måndagarna då vi har bastun har en tendens att bara rinna iväg, dagen går fort och tiden därnere dundrar på, tjopp tjopp så är det dags att gå i säng. Jag och Kerstin ska då ut och gå imorgon, så får vi se om vi får någon rätsida på när var och hur vi ska göra.

Dom åker på en utlands sväng nu på lördag men blir bara borta en vecka, och fredagarna har hon och Janne vikt åt bowlingen. Det var Janne som började med den och nu har han fått med Kerstin. Och ibland så lyckas hon så rejält att Janne får säga åt henne att dämpa sina glädjeyttringar då hon fått en strike, men det kan vara svårt, är man tävlingsmänniska så är man :)

Jag sitter och tittar upp på lampan i taket, jag tände den för en timme sedan men nu kan den lika gärna släckas, för inte blir man då behjälpt av det ljuset och tänk, det var inte längesedan man fick ha på lampan, betydligt längre än så. Härligt då man börjar känna att ljuset är på gång, dagarna blir ju då längre, känns det som, i alla fall.

Snö kom det igår också, som dom lovat, men vart snön ska komma från idag, det vet jag då inte, ser då inte ut så då man tittar ut, men man ska ju akta sig för att ta något för givet. Tisdag och onsdag var ju utlovade dagar för mera snö.

Theresé mms:ade en bild på ett grönt Järlåsa med lite flingor på gräsmattan, och undrade om jag var nöjd nu, då även dom fick lite snö… men det där var ju inte mer än lite florsocker på semlan :) Här har vi ju ännu snö i drivor, men det försvinner så sakteliga.

Nä, nu ska jag sätta fart, en jobbdag till och sedan ledig i dagarna tre… härligt! Önskar er alla en fin tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: bastun Kerstin Janne promenad glädjeyttringar utlandet bowling snö lampa ljus florsocker

Pastamaskin eller mangel?

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 18 mars 2012 klockan 10:46,

Nu har vi avklarat en riktig söndags frukost… god men inte så nyttig, varm oboý och mackor. Någonting som är standard på frukostbordet här hemma är räkost, jag föredrar annat men Åke och Nicco ska ha räkost. Och det vet ju alla vilka problem det kan vara att få ut det där sista.

Man manglar tuben med en sked och ibland får man ta i så man tror att tummen ska börja blöda, men man ger sig inte, andra gånger spricker tuben ute i kanten och man får ett ofrivilligt läckage i ytterkanten.

Jag föreslog att vi kanske skulle investera i en pastamaskin… jojomensan, där skulle man väl kunna mangla en räkosttub, eller hey, varför inte bära upp den där elektriska mangeln som vi faktiskt har, nere i källaren, och sedan ha den fastmonterad på arbetsbänken. Det skulle allt se ut det.

Jag förstår ändå inte, varför ingen kommit på en bättre typ av tub, en som man får ut allt ifrån, utan slöseri och hårt arbete. Samma sak är det ju med dom där jädrans ketchup och senapsflaskorna. Om jag känner för att vara riktigt seriös och sparsam, så brukar jag hälla vatten i ketchup flaskan då det är så där lite kvar, skaka om och använda det till matlagningen.

Senapsflaskorna brukar jag ibland samla på hög och sedan skära upp med en kniv och skrapa ner innehållet i ett glas, man kan få ut häpnadsväckande mycket senap, om man gör på det viset, egentligen inte i snåla, men för att man vill ha det man betalat för. Det är retfullt att kasta bort en flaska där man känner på tyngden att den inte är tom.

Idag blir det kanske årets premiärtur med Camaron, vi har ju den påställd och körklar så varför inte, bara för att vi kan :)

Imorgon är det bastukväll och då ska jag höra med Kerstin om vi ska återuppta våra promenader, åtminstone en 3 gånger i veckan, till att börja med. Får höra om hon är sugen, jag tänker då ta mig i hampan och sätta igång, nu har man slöat till ordentligt och nu är jag less på det… eller på mig själv. Önskar er alla en fin söndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: frukost räkost mangel sked tumme tub senap ketchup Camaron bastu Kerstin promenad

Kerstin har sex

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 05 februari 2012 klockan 08:34,

Vi var inte utanför dörren mer än nödvändigt igår, den lilla promenaden till ”gammgrannen” och en sväng på HP:s…och ja, till soptunnan en sväng, men mer behövdes ju inte heller.

Tjugo minuter innan middagsgästerna skulle dyka upp så skulle jag ta fram potatispressen… tror ni jag hittade den, nä, den har försvunnit, spårlöst borta. Nu har jag säkert lagt bort den på ett finurligt ställe eftersom den så sällan används, så den kanske poppar upp om några månader så där, men som tur var hann jag skicka ett sms till Jan A och fråga om dom möjligtvis hade en press att låna ut, och det hade dom. Så det bidde pressad potatis i alla fall.

Som vanligt hade vi en trevlig kväll med många olika samtals ämnen, Jan B, berättade om hans dammsugarsladd som blev varm då han dammsög, det där trodde minsann inte Kerstin på, nähä sa Jan, då ska du få komma upp och känna på min, då den är ljummen. Mja, det där kan man ju tolka på olika sätt :)

Sen övergick samtalet till olika provsvar. Ja, jag har då 6, sa Kerstin. Ok… det är ju bra. Ja och läkaren sa också att jag har 6. Ehhh, ja vi hör det. Japp, ja jag är då glad att jag har 6… komma noll får jag väl säga då så ni begriper vad jag pratar om :)

Nicco och Rickard var på bio, dom såg på Sherlock Holmes och den tyckte dom var bra. Vid tolvslaget gick alla hem, Åke gick i säng, jag och Nicco plockade fram kortleken och spelade lite innan vi också gav upp.

Nu ska jag klura ut vilka kort jag ska hitta på till dagens fototriss, den blir svår, tror jag, hm… Ha en fin dag, allihop!

Kommentarer: 0 Etiketter: "gammgrannen" HP:s potatispress Jan A Jan B Kerstin 6 läkare dammsugare sladd Nicco Rickard Sherlock Holmes bio kortlek Åke

Nää, jag har ingen...

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 04 februari 2012 klockan 08:13,

Nää, jag har ingen hemlig morbror i Malå, som jag råkade skriva i gårdagens blogginlägg. Åke kom hem, läste vad jag skrivit och undrade vad det var för morbror. Även jag funderade då jag skrev det, men tydligen inte tillräckligt länge. Det var min farbror som ringde till mamma… och ingen annan :)

Nå, just för tillfället så är vi ”bara” 9 grader ifrån, deras temperatur som dom hade igår, vår termometer visar -28,8… ute, och +3,2 i skafferiet, det ni. Nu är det satt för en frigolit för ventilationen i skafferiet och det blev ju aningens bättre. Undrar just om man kan säga att potatisen jag hade därinne numer går under pommes frites, fryst fast oskalad? Nä, jag tror den åker i soporna.

Jag åkte ju upp till mamma igår, hade haft bilen på motorvärmaren i 2½ timme innan, hoppar in i bilen och sätet är hårt som pansar, med andra ord hade motor och kupévärmaren inte gått igång. Bilen kändes något seg och vår GPS fastnade på 60km, jag tror den frös fast där.

Sen åkte jag ner på strömpilen och handlade lite på Maxi, innan hemfärd. Efter middagen tog jag en promenad till Preem och hämtade ut en av mina väskor som jag köpte på tradera, så här ser den ut:

Cool vavavava???

Ikväll får vi middagsgäster, dubbel Janne, Kerstin och Ingegerd. Jojo, och på menyn står älgskavsgryta med pressad potatis och röd eller svartvinbärs gelé. Och till efterrätt en enkel chokladmazarin och en eller två koppar kaffe, kanhända med en liten, någonting alkoholhaltigt till :)

Och med dessa ord lämnar jag er åt era öden och jag till mina och önskar er alla en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: temperatur Åke morbror farbror Malå. -28 8 +3 2 skafferiet väska tradera Maxi Preem middagsgäster dubbel Janne Kerstin Ingegerd älgskavsgryta pressad potatis gelé

Värre än svartpepparn

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 18 januari 2012 klockan 08:53,

Dagen igår, försvann i ett nafs. Jag hämtade upp Birgitta, Inge-Gerd och Kerstin, klockan tolv, för vidare färd till Svenska Hem, den där nyöppnade affären ute på Ersboda/Mariedal, vad nu den där vägstumpen tillhör för område. Gick ett varv därinne och sedan åkte vi förbi på Home.

Där har nämligen min mamma köpt en tvålpump, som man bara fyller med en tredjedel tvål och resten vatten, ut kommer sedan skum, då man trycker på den. Med andra ord sparar man in en hel del tvål som man annars bara sköljer ner i handfatet. Men vad hjälpte det att hon hade köpt den där… den var slut och dom visste inte ens om dom får in den igen.

Sen ville dom att vi skulle åka förbi buketten där dom köpte ett gäng med tulpaner som mamma fick då vi kom upp dit.

Där satt vi sedan i två timmar och pratade om världsproblem… ja, både lokala och världsliga. Kom in på att smörja in sig med krämer och vi kom fram till att smörjer man in sig med liniment, ska man passa sig för att stoppa fingret i ögat, mm.

Och med det sagt, kom jag ihåg när jag var runt 12-13 år. Min farmor hade alltid en godisskål på öppna spisen i tv rummet. Dit in letade man sig alltid, helt obemärkt, trodde man, men farmor hon visste nog allt, och hon såg dessutom till att alltid ha något i skålen.

Just den här gången, var mina små kusiner där, Anders och Gunnar. Anders som vid det tillfället kanske var runt 4-5 år, hade hittat något intressant däruppe på spismuren… en mortel. Jag vet inte av vilken anledning den stod där, kanske hade farmor alltid haft den där… bara för att, eller så hade den hamnat där av någon annan anledning.

I alla fall så tyckte Anders att den såg lockande ut, kanske trodde han att den innehöll små små godisar, för när han kikade ner i den såg han ingenting, så han tog bort stöten, höjde morteln upp över sitt huvud och vände den upp och ner för att kika in i den. Och detta gjorde han förmodligen aldrig mer om, farmor hade ju använt den flertalet gånger och där var det rester från både svartpeppar och andra starka saker, och givetvis for det rätt ner i hans ögon. Jag kommer ihåg gråten efteråt… och skriken. Så kan det gå om man är för nyfiken :)

Idag ska jag ha lunchgäst, här hemma. Jag tyckte att jag skulle bjuda hit Helena Springare, hon bjöd ju mig på lunch sist, och idag är ju en bra dag för det, då man är ledig och gör vad man vill. Det ska bli trevligt!

Önskar er alla en fin onsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Birgitta Inge-Gerd Kerstin Svenska Hem Home mamma tulpaner buketten krämer liniment Anders Gunnar farmor

Dom smyger med det...

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 07 december 2011 klockan 09:04,

Det var bara Kerstin som var frånvarande igår, på fikat, så för hennes del får det bli en annan gång. Det gjordes några avhandlingar då också, bland annat detta om alla smyghöjningar som finns, som man inte tänker på förrän man pratar om det.

1,4 liter i läskflaskorna, gäller inte alla man ändock, pepparkakorna är mindre, tyckte Marianne, det späs på gurkmeja eller vad det nu är, i saffranet och därför är det billigare på vissa affärer, dom stora äggen, är inte stora längre, sa Laila. Och så är det säkert, numer finns det ju specielle förpackningar som det står XL på eller Extra stora ägg, och då kan man se skillnad, dessutom brukar dessa ägg ofta innehålla dubbelgula, men dom kostar därefter också.

Cigarettpaketen som helt plötsligt tappat en cigg, från 20st till 19, inte för att jag bryr mig, men min man och säkert många andra som röker, cigaretterna blev ju inte billigare för det. Aldrig att dom säger: Nu tar vi bort en cigg… sug på den ni. Eller: nu har hönsen dragit ner på produktionen, dom vägrar lägga större ägg, i så fall får ni allt vackert betala för det.

Nå, det är väl bara att gilla läget, alla ska sugas på sina pengar och mindre ska vi få för dom, men vi ska egentligen vara lyckligt ovetandes om det.

1:a advent, då mina föräldrar och lillsyrran med sambo, var här, så satt vi ju och kikade på gamla kort. Detta album bläddrade vi också i:

Mina svärföräldrars bröllops kort, samlade i ett album med text bredvid. Vilken grej, och vad roligt att det finns kvar. Dom verkade ha fått till en riktigt rolig fest och något att minnas.

Och nu, apropå bröllop, tack fru Helena Springare för kortet som damp ner i brevlådan igår, jättefint och klart jag ska komma förbi och hälsa på. Säg bara en tid och jag kommer :-)

Idag ska jag, hemska tanke, bli intervjuad av en journalist, reportaget ska komma i Expressens söndagsbilaga, om allt går som dom tänkt. Jag får väl återkomma om det. Spännande!!!

Jag jobbar idag och dessutom är det julmiddag, hemma hos chefen, om inte julskinkan har rymt, förstås. Önskar er alla en toppen dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin fikat avhandling Marianne Laila ägg 1 4 liter cigaretter min man rökare bröllop svärföräldrar album Helena Springare julskinkan

Det är hårt...

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 29 november 2011 klockan 06:05,

Det blev ingen bastu i den rätta meningen, Kerstin är borta och så även Laila, och därför ställdes själva bastun in, men vi, dom resterande, träffades hemma hos Monika istället. Nog så trevligt, faktiskt.

På dessa träffar så avhandlas det alltid en massa saker, vad som hänt sedan sist, vad nyheterna handlar om i dagsläget, och mycket om hur det var förr. Alla har vi olika tankar och idéer men en sak som vi alla håller med om, är att samhället blivit hårt, och ingen vet riktigt varför.

Tänk er dom här gängen som nära på, och ibland, dräper en annan människa för en mobiltelefon, och det är ju inte ens alla gånger det handlar om en sak, det kan komma som en blixt från klarblå himmel. Det är skrämmande, man behöver bara befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt och då är det kört.

Varför tänker dom inte heller på sig själva, vilket liv får en 15-16 åring, efter att ha misshandlat eller tagit livet av en annan människa? Dom har inte bara förstört för andra, utan även för sig själv.

Än värre är kanske också dessa, oftast tjejer, som dras till dom här killarna som gjort detta straffbara… man förstår inte själv, hur eller vad dom tänker med. Tror dom att dom ska kunna hjälpa och förändra livet hos förövaren, eller vad är det frågan om? Kanhända att många av förövarna är manipulativa och därför ger sken av att kunna råda på bot och bättring. Ja, jag har då inget svar och jag är lika vis, som många andra.

Det var en liten avhandling så här på tisdags morgonen, som förövrigt inte känns riktigt hundra. Det är inte ofta min väckare ringer och jag tycker att det är jobbigt som sjutton att stiga upp, men den här morgonen var det så, usch! Men jag vet också att dagen kommer att gå och sedan kommer jag att sitta här ikväll med kaffe i koppen och tänka att dagen gick i alla fall, konstigt nog.

Jag önskar er alla en fin tisdag, jag ska själv försöka få till en bra dag, jag med, även om jag kanske måste jobba lite på det :-)

Kommentarer: 0 Etiketter: bastu Monika Kerstin Laila avhandla förövare ge sken av hundra tisdag

Håll käften... JANNE!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 20 november 2011 klockan 09:46,

Ursäkta överskriften men jag sa igår att den skulle lyda så :-) Kerstin tycker nämligen att han, Janne, pratar för mycket, och ibland får han på skallen även fast han inte sagt ett ljud, och igår fick vi skratta åt detta, och inte bara en gång.

Ska också rätta till det jag skrev förut, att Kerstin bott i Rotebro, det var fel fel fel, hon bodde i Rosersberg, och nog har jag hört att hon sagt något annat än Rotebro, men jag trodde att det var ett slangord.

Vi åt potatistårta/kaka, den såg ut så här:

Och till den hade jag stekt fläskkarré som låg i en löksås. Vi drack den omskrivna snapsen till maten och enligt texten på flaskan handlade den om di sma under jordi, och om det nu är dom som huserar här i huset så kanske vi blidkade dom :-) Julölen var inte så tokig, pistonhead i glasflaska.

Till efterrätt hade jag rört ihop en toblerone parfait, jättegod och den serverades tillsammans med kaffe och antingen en country lane likör eller en rökig whiskey, det var valfritt.

Och efter allt ätande öppnades baren och det var fria drinkar… usch, det känner jag idag, inte är man då någon chaufför inte, tur att man är ledig och faktiskt kan gå i säng, om man vill.

Vi hade i alla fall jättetrevligt och fick skratta åt alla dråpligheter vi alla någon gång varit utsatt för. Många är historierna men dom tänker jag inte skriva om här… i alla fall inte nu :-)

Önskar er alla en fin söndag, skrev hon och gäspade stort.

Kommentarer: 0 Etiketter: Rotebro Rosersberg Kerstin Janne drinkar whiskey dråpligheter

Bauta ögon!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 15 november 2011 klockan 06:06,

Jag åkte upp på Mediamarkt igår, efter jobbet, och köpte en ny mus till datorn. Den gamla, som säkert hängt med i flera år, ville inte längre funka som den skulle. När jag klickade som ”vanligt” på den, tog den inte, jag var tvungen att dra in fingret lite och det var irriterande.

Hittade så en i mitt tyckte, bra mus, lätt, smidig och inte så dyr, nu funkar den inte längre. Högerklickarknappen har fastnat, oj vilken bra mus det här var, skrev hon ironiskt. Det värsta en sån här gång, ok om man får en ny eller pengar tillbaka, men jag får ju inget för att åka upp dit igen, och det tar av min tid och sedan kostar det en slant också, oavsett om man åker bil eller tar bussen dit.

På kvällen var det så dags för bastun, igen. Vi var bara fyra stycken därnere men det gick ju bra ändå. Kerstin berättade då hon, antingen på hösten 56 eller våren 57, bodde nere i Rotebro (nu får du tala om för mig om jag skrev fel ställe, men jag tror att det var Rotebro), och hon jobbade på den tiden på konsum.

Ett äldre par hade kommit in i butiken och frågat henne om hon ville vara med och köpa en andel av en lott. Dom skulle själva ha fyra delar, två var, och Kerstin skulle få en andel. Hon hoppade på, betalade 50:- eller vad det nu var och inväntade dragningen.

Dom vann, och inte så lite heller, 50 000:- blev det och Kerstin fick sin del på 10 000:-. Och dom pengarna tog hon och köpte en folkvagn för och en tv. Hon som är och har förmodligen alltid varit, intresserad av fotboll, kommer speciellt ihåg detta år, då det var fotbolls VM och halva Rotebro kom hem till dom eftersom det inte var så många på den tiden som hade en tv. Det var en smärre uppståndelse och folk rymdes inte i soffan, utan fick sitta utspridda på golvet.

Apropå Kerstin, så bjöd hon också på ett gott skratt igår, hon tyckte nämligen att spindeln jag ritat på min blogg, i förrgår, var hiskeligt stor. Jamen du, sa jag, den var ju ritad. Say what??? Det hade hon inte noterat, jag tyckte den hade stora ögon, sa hon. Och vi skrattade allihop. Visserligen, sa jag, så var spindeln så stor, men ögonen var nog lätt överdrivna :-)

Idag är det tänkt att jag och chefen ska åka på Griba möbler, hon vill kika lite på soffor och hur dom byggt upp sina miljöer där. Och sedan är jag ledig i dagarna två. Kan ju inte bli bättre. Önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Mediamarkt mus bastu Kerstin Rotebro Konsum lott andel 50 000:- 10 000:- tv fotbolls VM spindel stora ögon

En tur med grannarna

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 11 oktober 2011 klockan 08:23,

Jag ringde till ”gammgrannarna” igår och frågade om dom skulle med ut en sväng. Det ville dom så vi tog ersboda tur. Jysk, Rusta, Piias, Boom och avrundade med en fika på Victoria, jag blev minsann bjuden av Kerstin jag, tack så mycket!

En pryl hittade jag och den ska Sally få. Jag skulle förklara för Theresé vad det var för något men kunde för mitt liv inte komma på vad man kallar dom, jag försökte med pinnhäst men den gubben gick inte. En käpphäst var det naturligtvis. Och om Sally nu väljer den, istället för den som jag en gång gjorde till Niccolina, så får väl den käpphästen gå i graven, den är ju, i alla fall enligt Nicco och Theresé, en skam för hela landet :-) Moahaha…

Sedan fick jag en ljuskrona av Inge-Gerd, en som man bara ska ha levande ljus i, får se vart jag ska ha den…kanske ute på bron, i ena hörnet, det tror jag skulle se mysigt ut, i höst och vintermörkret. Tack för den!

Vidare ska jag nu gratulera Birgitta, som råkar fylla år idag, Grattis från oss på Blomstervägen, hoppas din dag blir precis som du önskar.

Inne på Boom hade dom kassar som man ska sortera skräp i, ett fack för flaskor och ett annat för metall…typ. Då berättade Kerstin att någon hon känner, hade en liknande påse men som man sorterar tvätt i, ett fack för 30gr, ett för 40, 60 och 90. Allt detta för att hennes barn lättare ska kunna hålla ordning på vad som ska tvättas på vad. Ja, det är ju rätt praktiskt, faktiskt. Till slut lär man sig i alla fall hur man ska tvätta sina kläder men alla är vi ny i början.

Nu är ju detta en bra sak, sa jag, så länge man inte tror att man kan lägga ihop en 30 graders tröja med en 60 graders byxa och tvätta allt i 90 grader. Haha…nu har jag varit så rolig så nu får jag gå och ta mig frukost.

Önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: "gammgrannar" ersboda Jysk Rusta Piias Boom Victoria Kerstin Birgitta Inge-Gerd ljuskrona Sally Theresé Nicco Niccolina käpphäst kassar tvätt

En parisare utan korv...

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 30 augusti 2011 klockan 07:45,

Jag satt på ”gammgården” igår och berättade för Kerstin, hur mycket vi skrattat åt henne i helgen. Ja, vi kunde ju inte annat, eftersom hon själv inte var med, för hade hon suttit med oss uppe i Piteå, hade vi inte skrattat åt henne, utan med henne.

Nå, det var när vi var hos Kerstin och Janne i Åheden som Kerstin skulle bjuda på middag, hon frågade mig om hon skulle laga till något annat till Nicco och Olivia, och jag svarade att jag inte tyckte att hon skulle skämma bort dom, dom får väl äta av det dom vill, sa jag. Men det tyckte inte Kerstin.

Hon tog ett litet middagsmöte med Nicco och Olivia och frågade om dom ville ha en parisare…utan korv. Ehhhh…ok? Svarade dom lite lätt frågande. Parisare utan korv hade dom inte hört talas om. Ja, eller så är det hamburgare, sa Kerstin, hon förklarade då att hon inte kunde skilja på dom två sakerna, därav den konstiga frågan.

När Nicco berättade detta uppe i Piteå lät det så knäppt att jag skrattade så jag fick ont i magen. På vägen hem, stannade vi, som så många andra på krysset i Skellefteå, hamburgare stod på matsedeln. Saga, som nu var med Niccolina, är vegetarian så jag kunde inte annat än säga, men du Saga, du kan ju ta en hamburgare utan kött!!! Haha...

Men nu Kerstin, vet du nog skillnaden på hamburgare och parisare, eller hur? Värre var det ju nu i helgen då du skulle bjuda på rabarberpaj med vaniljvisp (till hennes svägerska och svåger) och hon vispade så svetten lackade men det blev aldrig nåt fluff i byttan. Svägerskan tog då upp paketet från sophinken och kunde snabbt konstatera att vaniljvispen inte var något annat än mat grädde. Ja, Kerstin, det är tur att du kan roa oss alla :-) Men jag ska ju också villigt tala om att det hade lika gärna kunnat vara jag, och säkert en hel drös med andra.

Idag ska gipsskenan bort, guu´ se skönt, jag är så less på det här dyngpaketet och inte vart det vitare och fräschare efter en helg med bil och buss. Det ska bli så skönt att få tvätta av handen ordentligt och att få börja använda den på ett normalt sätt igen. Så får vi se efter någon vecka hur det börjar på att kännas. Mina fingrar ömmar fortfarande och det sliter inne i handflatan, men det kan ju gå relativt fort att det känns bättre när man fått ta bort det här.

Sen ska bussen fyllas igen, med sängkläder, lite mat, kaffe och dylikt för ikväll påbörjar vi vår resa till Järlåsa. Vi kör väl till närheten av Sundsvall och sover över längst vägen så har vi inte hela vägen kvar imorgon, Åke jobbar ju idag, och att sitta 60 mil i en buss, är inte att eftersträva, då är detta upplägget bättre.

Önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Åheden Nicco Olivia Saga Piteå parisare hamburgare

Åheden i text och bild

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 22 augusti 2011 klockan 07:13,

Åheden var det då, hm. Vi hämtade upp Jan A och Inge-Gerd strax efter halv tre på lördagen. Olivia, Niccos kompis hade då kommit till oss för vidare färd ut till havet. Janne har stugan längst ut efter en smal liten väg så det var tur att vi inte fick möte av plogbilen, det hade kunnat bli spännande.

Spännande var det också då han skulle parkera nere vid stugan, för det var inte bara rätt fram, utan han skulle också svänga 180 grader med stor bussen, men se, Åke fixar det mesta, och det tog inte lång stund så var vi installerad och klar, för en fika ute i det fria.

Nicco och Olivia började genast söka efter ett ställe där dom skulle sätta upp sitt nya lilla hem, tältet. Och givetvis skulle det vara så långt från oss som möjligt, ute vid stranden.

Efter kaffe, med tillhörande whiskey, alternativ likör så pratades det, en granne kom förbi och sa att hon träffat på två tjejer på stranden och hon hade frågat dom om dom var sugna på tårta, dom hade nämligen haft kalas så nu kom hon med tårta som räckte till oss allihop, fast vi sparade den till söndagen.

Sen var det plötsligt dags för middagen, det var en jättegod gryta med potatisgratäng till och sallad. Efter middagen förpassade vi oss utomhus igen, och där blev vi sittandes till mitt i natten. Det var mycket trevligt, här ser vi Jan, på en lätt censurerad bild:

Dagen efter gick lite mer i slow motion, solglasögon var tydligen ett måste :-)

Janne plockade fram en båtmotor som han ville testa för att se att den funkar som den ska, sen ska han sälja den, hade han tänkt:

Frukost fick vi och lunch, snacka om att bli bortskämda, det är inte alltid man hälsar på folk och får helpension, inte tokigt alls. Janne plockade fram sin Brasilianska hängmatta och testade stunsen i den.

Sen var den helgen förbi och vi packade ihop våra pinaler, tackade för oss och begav oss hemåt. Kvar har jag nu en bukett från Kerstins alla blommor, ståendes på bordet.

och ja, jag och Kerstin fick ju en present var av Jan A och Inge-Gerd också, tre stycken solcells lampor. Jag diggar verkligen såna lampor, dom lyser upp rätt så bra nu på kvällarna, tack för dom!

Önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Åheden Jan A Inge-Gerd Olivia Nicco Åke bussen Janne Kerstin solcellslampor blommor tält tårta. fika helpension

Stora företags, olater, E90

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 20 augusti 2011 klockan 08:32,

Ja nu har vi börjat se på Slas resa genom Sverige, och han är onekligen rätt så kul, med sina kommentarer. På svtplay.se hittar ni filmen eller följ länken som jag fick av Birgitta, http://blogg.vk.se/destinationumea, i mitt förra blogginlägg.

Mats ”Tigern” Boström, kom förbi på en kaffe igår kväll och som egen företagare berättade om större företags olater då det gäller fakturor, och man kan ju smälla av. Dom använder sig av något som så vackert kallas för E90, och E90 betyder att du som utför ett arbete åt det företaget får ligga ute med dina pengar, 1 betalningsfri månad samt…90 dagar. Alltså 4 månader totalt, och nu pratar vi om stora företag som förmodligen har pengar så det räcker och blir över.

Han har råkat på ett sånt företag, jag tänker inte nämna vilket, men han har sagt ifrån sig arbetet därifrån och se, vips så gick dom med på en månads frist istället, för jobbet kunde dom inte vara utan.

Idag blir det fest…gissar vi på :-) Vi, dvs jag, Åke, Nicco, Olivia (en kompis till Nicco, Jan A och Inge-Gerd, är bjudna ner till Jan B och Kerstins stuga i Åheden, och nu snackar vi övernattning. Vi tar bussen, Nicco och Olivia ska prova på att tälta och Jan A och Inge-Gerd ska få låna Jan B:s husvagn, själv sover dom i deras stuga, och vi sover ju förstås i bussen. Det ska bli trevligt och nu hoppas vi bara att vi har en tumme med vädret.

Avslutar dagens blogg med Birgitta J:n lilla utmaning, dom viktigaste sommarattiraljerna. För mig är detta sommar:

Mina tävlingsskor, tävla gör vi bara på sommaren :-)

Uppvikta jeans, har jag haft snudd på varenda dag:

Och senaste fyra somrarna, mina egenhändigt gjorda vristlänkar. Det är mina sommarattiraljer det.

Önskar er alla en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Slas resa genom Sverige svtplay.se Birgitta J:n blogginlägg bussen fest Åheden jag Åke Nicco Olivia Jan A Inge-Gerd. Jan B Kerstin E90 Mats "Tigern" Boström utmaning

Blev jagad av en tjur

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 05 augusti 2011 klockan 06:01,

Nu ska ni få ett kapitel ur Jokkmokks Jokke, jag läste ur den igår, för chefen, och vi skrattade så tårarna var inte långt borta, varsågoda.

Det hände under min tid vid SJ, då motboken fortfarande existerade. En av mina kamrater som led av svår törst, ville att jag skulle följa med honom över norska gränsen för att köpa brännvin.

Jag är inte särskilt intresserad av starka drycker och var därför en aning nödbedd. Då han berättade att man kunde köpa socker och margarin betydligt billigare än i Sverige blev jag mer intresserad och beslöt mig för att följa med.

Utrustad med varsin rejäl ryggsäck gav vi oss iväg. Min kompis medförde dessutom ett stort paket. Jag ville inte visa mig nyfiken genom att fråga efter vad det innehöll.

När vi kom fram köpte jag margarin och socker och min törstige vän köpte flera flaskor än vad vi gemensamt hade tillåtelse att ta med oss över gränsen. Med fyllda ryggsäckar och fickor begav vi oss på hemväg. Kruxet var nu att utan störningar passera gränsen.

Min kompis öppnade det stora paketet. I detta fanns ett helt koskinn, med svans och allt. ”Du jokke, sa han”, nu ska du få var ko, när vi går över gränsen. Dra på dig huvudet och gå och beta, så ska jag hålla upp baken.

Vi skulle blanda oss med de i trakten, fridfullt betande korna, som inte hade förstånd på några gränser utan höll sig på båda sidor.

Det var nog ett ovanligt missfoster till ko som då passerade gränsen. Våra fyllda ryggsäckar stod upp som pucklar, därför liknade den mest en kamel. Det var inte heller lätt att låtsas beta med hela packningen på ryggen.

Men för oss, i synnerhet för min kompis med alla brännvinsflaskorna, var det blodigt allvar. Han höll hela tiden utkik genom hålet bak. Plötsligt väste han: ”Skynda dig, Jokke! Sno på!” –”Ser du nån tullare?” frågade jag. –”Nej, men det kommer en tjur. Jag kunde ha blivit enögd.

Jag satte upp farten men resultatet blev att kon delade sig i flera delar. Framdelen och bakdelen rusade bakom varsitt träd och skinnet blev liggandes kvar.

Tjuren bölade som en avgrundsande och sparkade i marken i ilskan över att ha blivit lurad på en ny fru. Det såg alltså mörkt ut ett tag, men vi klarade oss från både tjur och tullare och kom helskinnade hem, med både brännvin, socker och margarin i behåll. Slutcitat.

Hahaa…vilket äventyr! Inte nåt man hade trott om Jokkmokks Jokke, precis.

Idag jobbar jag förmiddag för att vi sedan ska kunna packa ihop och åka till Kubbe för tävling. Nu får ni verkligen hålla en tumme för att det ska vara regnfritt och jag hoppas att ni, där hemma på gammgården, kan göra en liten anti-regn dans…tack.

Vill också passa på att gratulera Kerstin, som faktiskt fyller år idag, Grattis Kerstin, hoppas du får en fin dag! Ha det gott, allihop!

Kommentarer: 0 Etiketter: jokkmokks jokke chefen brännvin socker margarin gränsen ryggsäck tjur Kubbe tävling Kerstin gammgården anti-regndans

Från 0-100 på...

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 03 augusti 2011 klockan 08:29,

Undrar just om det finns fler än jag som kan lyckas med följande. Jag skulle färga en väst, för ca två år sedan. Vi var uppe i stugan, men det var väl inget märkvärdigt med det, det finns tvättmaskin däruppe också. Givetvis skulle färgen vara svart. Jag hällde i färgen, satte igång i maskinen, den gick så lagom att den fyllde upp allt vatten och sedan dog maskinen…Tack för det, televerket!!!

Jag fick tömma maskinen på dess innehåll (inte speciellt roande) och försöka handfärga västen med det jag hade kvar i hinken. Nå, västen blev väl inte som jag hade tänkt men den fick då färg.

Igår skulle jag färga min favvo tröja, även denna svart, och fruktansvärt solblekt. Införskaffade färgen, hällde den i maskinen, satte igång eländet och gick, förväntansfullt runt och tittade på klockan med jämna mellanrum. Så hade tiden passerat, jag gick ner i källaren och vad hittar jag väl där, jo, jag har slagit igång maskinen men inte satt på vattnet. Så den har snurrat några varv, så där lagom så att färgen spridit sig på tröjan…fläckvis, och sedan har den stannat. Jag slog givetvis igång hela karusellen igen, men resultatet blev inte riktigt vad jag var ute efter…nu är den fläckig. Så fantastiskt!

Jag menar, hur många gånger på ett år färgar jag någonting överhuvudtaget…en gång, kanske, och då ska det förstås rappla med detta, hm…

Jag var över en sväng på gammgården igår, ut kom Jan A, Inge-Gerd, Kerstin, Jan B, Ingrid och Marianne, inte alla på samma gång utan i en jämn ström. Jan B, berättade en rolig historia. Här kommer den: Det var frun som var smått irriterad på sin man, som aldrig lyckades komma ihåg hennes födelsedag, och nu var måttet rågat. Hon lade in en rejäl önskan till honom om vad hon nu förväntade sig att få. Det skulle vara något som gick från 0-100 på fem sekunder…sådeså!!!

Födelsedagen kommer och hon kliver in genom dörren och där står ett paket innanför dörren, hon öppnar det och i paketet ligger…en våg. Hahaa…ja, den kunde med andra ord också gå från 0-100 på några få sekunder, förmodligen inte vad hon förväntat sig men…

Jag önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: färga väst svart tvättmaskin gammgården Jan A Inge-gerd Kerstin jan B Ingrid Marianne födelsedag 0-100 på fem sekunder

Fullspäckad dag...igår

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 24 juli 2011 klockan 09:12,

Ja jösses vilken dag det var igår. Vi hade några ärenden och jag ville göra bort dom så fort som möjligt med tanke på den värme som var. Så vi pep iväg strax efter tio, började på Laitis som inte hade öppet, tog sedan husvagnsfirman, även dom hade oöppet, Autoparts, där Åke köpte en 24V laddare, och sedan in till Bo Lage, ni vet, han som bor bredvid Coop Forum. Vi träffade på Kerstin och Janne där utanför så vi surrade en stund. Medan Åke, sedan fixade betalningen så gick jag in och handlade lite tilltugg till kvällen.

Efter det gjorde vi ett stopp hos ”gammbossen” där vi hämtade mitt dataskrivbord som stått där i några år och sedan åkte vi hem. Vid lunchtid frågade jag Åke om vi skulle ringa till Janne B och fråga om dom hade nå kaffe därnere i Åheden, att bjuda på. Gjorde så och givetvis hade dom det. Vevade ner rutorna på Buicken och drog iväg.

Där sken solen om än värre, än här hemma och det spelade egentligen ingen roll att det blåste lite…vi pratade bort en stund och sedan ville jag hem och duscha och ställa iordning lite. Vi väntade nämligen lite bekantingar till kvällen.

Jag ställde ihop borden härute, lade ut dynor, ställde ut glas, en granne som gick förbi hejade och nickade mot borden och sa att det där såg trevligt ut, ja sa jag, det ska bli trevligt här :-) Sedan dök Ricky upp i sin Cadillac, det var evigheter sedan vi sett honom. Han hade haft fullt upp med jobb och dylikt men var nu hemma ett tag. Han fick sig en kopp kaffe och redan där, tycktes jag höra att det mullrade någonstans, men ingen annan hörde nåt.

Sen kom Jan A (som förövrigt fyllde jämt i förrgår, jämt fast siffrorna var så ojämna dom kan bli förutom nollan), Inge-Gerd, Gun-Britt, Sören och en kompis till dom, Anders, gående med paraplyer i händerna. Det var bekantingarna som vi bjudit hit. Jag frågade än en gång om ingen hörde mullrandet men icket, jag började på tro att det måste vara en hel karavan av Åsele släpar ute på vägarna då, men jag tvivlade lite.

Vi hann sätta oss ner, spilla upp i glasen och då…kom regnet. Det var bara att greppa sakerna och gå in. Men vad gjorde väl det, med så trevligt sällskap så sprang tiden iväg, vi fick höra den ena historien efter den andra och ni kommer säkert att få ta del av någon sedan, jag måste bara få sortera lite först :-)

Det var gårdagen det, fullspäckad, varm, blöt, blixtrande och högljudd, men trevlig. Ni får ha en bra dag, allihop, hos oss kommer den nog att gå lite långsammare framåt, tror jag.

Kommentarer: 0 Etiketter: "gammbossen" Janne Kerstin Bo Lage Coop Forum tilltugg Åke Ricky Cadillac Åheden kaffe dusch bekantingar Jan A Inge-Gerd Gun-Britt Sören Anders spilla Åsele släp granne karavan

Cowboyfest i Holiday Inn

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 22 juni 2011 klockan 08:22,

Det blev inga bra kort från bussen, alldeles för mörka men två stycken kan jag bjuda på:

Vi har även ett soldäck uppe på taket och dit tar man sig antingen genom takluckan ovanför Niccos loft eller så får man helt enkelt använda en stege på utsidan.

Det blev ganska hektiskt igår. Hann dammsuga och torka golvet i bussen då Kerstin och Janne dök upp, dom hade sett det blå skenet från bussen, ändå från Vännäsvägen, dom vill e kolla in vad vi köpt. Sedan åkte jag till Jysk och köpte madrass, Rusta där det inhandlades kuddar, matta, och diverse nödvändiga ting, att användas både hemma och i det mobila hemmet.

Sedan dök Jan A och Inge-Gerd upp så vi fick anledning att koka oss en kaffe, fikapausen fick avslutas inne i bussen då det började regna.

Åke snickrade ihop en säng till oss, nu fanns det redan en men inte som vi ville ha den, eftersom vi inte ska bädda ihop den. Käka lunch och sedan åkte jag och Nicco på Expo, skulle ha en rulllåda under sängen och besticklådor, modell mindre. Avslutade den resan på Kvantum, där vi handlade lite mat.

Vi höll igång till elva igår kväll, men vi satt också och surrade uti emellan, i bussen, morsan och farsan kom också förbi för att skåda monstret på gården. Vi surrade om våra gamla bussar, detta blir ju den fjärde i ordningen på ca 13 år. Holiday Inn, var vårt första projekt.

Och med den har vi ett speciellt minne. Vi var i Angsjön och Åke hade sin cowboyhatt, hängandes inne i busen. På kvälls sidan strömmande den till lite folk och vi poppade musik och hade allmänt trevligt. Det dansades och tjoades och hatten fick vandra runt från den ena till den andra. Till saken hör att alla som skulle ut på toaletten hade även hatten på sig.

Dagen efter, så träffade vi på campingvärden, han log och sa, ja jag hörde att ni hade värsta cowboy festen igår. Vi såg frågande ut, nä, vadå cowboyfest??? Jamen alla som gick in och ut i bussen hade ju cowboyhatt på sig, hahaa…ja det kunde ju tolkas så, men det var ju bara en enda hatt.

Nu ska jag städa upp lite, här i huset. Familjen Hällsten/Söderberg kommer ju hit imorgon och ska sova över en natt, själv packar vi nu ihop det sista och sedan blåser vi iväg upp till stugan. Nu har vi ju ett mobilt bredband så jag lär nog fortsätta mitt bloggande trots semestertiderna, så vi hörs och störs, även i framtiden. Ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: bussen Jysk Rusta Kerstin Janne Jan A Inge-Gerd Expo Kvantum Nicco loft soldäck Hällsten/Söderberg stugan Cowboyhatt cowboy fest campingvärd Angsjön

Bromsen tar inte!!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 10 juni 2011 klockan 07:06,

Kerstin kom förbi igår förmiddag för att hämta några blommor vi grävt upp från rabatten, fråga mig inte vad dom heter, enligt Åke och Nicco så är det ogräs, men inte i vanlig bemärkelse. Dom får kallas så för dom växer precis hur mycket och precis vart som helst. Blå blommor i klockor, nå, dom är ganska fina men tar väl lätt överhand.

Vi satt vid bordet då min telefon ringde…eller ringde och ringde, det är en röst som skriker: RING, RING, det ringer, hör du inte att det RRRRIIIINGER? Hahaa…Kerstin höll på tippa hela bordet i ren förskräckelse, min mamma brukar bli lika rädd, och ja, jag också, ibland :-)

Och nu, från det ena till något helt annat.

När vi köpte Buicken och skulle ut på en provtur, så talade Lisbet om att bromsen var väldigt häftig, den tvärt tar och vi skulle tänka på det. Mm, det gjorde vi, Åke nitade till en gång och när det var min tur att köra så ”råkade” jag bromsa så det tjöt och vi var nära framrutan, bägge två. Nu är ju detta en vanesak, när man vet om det så går det bra, och precis som Lisbet då sa, akta dig då du kör en annan bil istället, vilket jag gjort nu, några gånger och hinner alltid tänka att bromsarna inte funkar, även fast dom är helt normala.

Nu är ju även gasen, en historia för sig, den tar inte, den tar inte, den får upp motorljudet och sen…WROOOM, så gasar den iväg som värsta dragracing bilen :-) Det är fjädern som går trögt. Nu har Åke bytt den och hävdar att den är mycket bättre. Vi åkte ju ut i förrgår och jag körde, borta vid rödljuset skulle jag då iväg då det slog över till grönt och den hoppade fram, två gånger innan jag fått kläm på pedalen. Mja, den kanske är bättre då man har lite rull, men jag tycker nog fortfarande att det är lite whiplash varning på gasen och alla man stå bredvid, vid ett rödljus, tror givetvis att man vill kapp dra med dom :-)

Jag har nu skrivit en femte krönika till netdoktor.se, har inte skrivit den på datorn än, jag satt ute och klottrade ihop den i förrgår i ett vanligt block, så jag får ta och skriva om den i ett dokument men tror att jag ska vänta till en regning dag.

Vad jag däremot ska göra och det ganska så snart, innan den riktiga värmen slår till är att steka tunnpannkaka till Nicco och Åkes middag, sen sitter jag nog ganska så still, någonstans på gården…tror jag. Ni får ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin RRRRIIIINGER!!! rabatten Buicken Lisbet bromsen gasen vajern Åke krönika netdoktor.se Nicco tunnpannkaka

Gårdagens pysslande och pusslande

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 09 juni 2011 klockan 07:08,

Var det varmt eller var det varmt igår. Jag tvättade undan lite, dammsög i källaren och sedan for jag till vår ”gamla” gård och satt ute där med, Inge-Gerd, Jan B, Kerstin och Ingrid. Efter någon timme…eller två. Så kom Jan A hem och kokade oss en kaffe, ja det var tur att du kom, sa Ingrid till Jan, annars hade vi väl fått vara utan kaffe :-)

Sen körde jag till plantagen och köpte oss två rosor, och nåt annat grönt, som skulle ner i rabatten, hittade också sex stycken oranga höstglödar som skulle ner i vårat nya projekt…fågelbadet.

Passade på att grilla till middag och den intog vi ute på gården, värsta uterestaurangen. När Åke vilat sig på hela ryggen så påbörjade vi projektet som numer ser ut så här:

Smultron och höstglöd,varvade med varandra.

Jag satte rosorna och det andra, samt mina gurkor, nu får det bära eller brista, ute i rabatten, och det såg då bara bra ut. Dör gurkorna så kommer rosorna sedan att täcka dom.

Tydligen var det träff på Gammlia igår kväll, något vi missat, men å andra sidan, vi hinner nog åka dit sedan också. Vi gjorde tvärtom, när alla åkte hem så tog vi en sväng på stan i vildkatten. Morsan ringde och sa att dom skulle komma förbi med nåt älgkött och undrade om vi skulle vara vakna, halv elva kom dom. Och då hade vi fortfarande tjugo grader ute, härligt…men nästan, bara nästan, för varmt.

Ni får ha en fin dag, själv börjar jag jobba två och Åke ska väl fortsätta med projekt Caprice, Camaro eller vad han nu hittar på, ikväll.

Kommentarer: 0 Etiketter: Inge-Gerd Jan B Kerstin Ingrid Jan A kaffe plantagen höstglöd rosor projekt fågelbad Åke morsan älgkött Gammlia vildkatten

Bussar och chaufförer

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 22 maj 2011 klockan 06:14,

Det händer nu ganska ofta att chefen och jag, tar bussen ner på stan. En av alla gånger var i förra veckan, och vi skulle på bussen på vasaplan. Det gick alldeles ypperligt, jag hinner se, i ögonvrån, hur busschauffören kommer emot oss för att hjälpa till, men som dom flesta gångerna vi åkt, så brukar vi klara oss själva.

Nu tyckte jag att bara tanken han hade skulle applåderas, så jag gick fram till honom när jag spänt fast rullstolen och sa Tack, tack för tanken. Jamen sa han, så här gör väl alla? Du, svarade jag, det är långt ifrån alla chauffören som ens provar att titta bakåt, men nu är det inte alla gånger vi behöver hjälp…men ibland så händer det.

En gång var det till och med så illa att det var ett jättesteg upp, och chauffören visste inte ens hur man fällde ner rampen, än mindre jag, så vi fick handlyfta upp henne, vilket man inte ska behöva göra. Många gånger tycker jag dessutom att chaufförerna kör som om dom stulit bussen, och dom verkar inte ha en tanke på att det kan finnas både barnvagnar och rullstolar som står och glider runt.

Nu finns det bälten man ska använda, och det gör vi…varenda gång bältena är hel, i två av bussarna saknas det väsentligaste, nämligen själva bältet, det har jag påpekat för dom, ojdå, fick jag till svar, men inga bälten har kommit dit ändå.

Igår, då vi skulle ner på kulturnatta, så fick jag inte ens hinna bromsa fast rullstolen innan han gav järnet, och det är verkligen uruselt, jag tycker att han själv skulle få prova på att stå och hålla emot en olåst rullstol i 50km, med fötter och händer samtidigt som man ska bromsa fast den och sedan kunna nå bältet, vilket jag inte gjorde utan jag fick hand dra stolen, som nu var bromsad, upp till stödet där bältet sitter…då var Maria lagom arg och irriterad. Nä, jag tycker att det finns väldigt många människor som är väldigt omtänksamma och hjälpsamma, men lika många eller kanske ännu fler, som inte använder det dom har mellan öronen utan tänker bara på sig själv. Så, då har jag fått det ur systemet.

Nu är bussen...våran buss, i stan, och det bidde varken en traktor eller lastbil som fick äran att dra upp den, utan farsan fick starta upp den stora grävmaskinen, men det gick ju, det med.

Jag jobbade som sagt var mina tio timmar igår och vi hann vara ner på stan en stund och även upp på Ålidhem centrum. När jag kom hem och vi hade ätit middag så tog vi givetvis Buicken och begav oss ut på en liten runda. Jag ringde upp Janne B och frågade om han och Kerstin ville inta baksätet och få åka en kunglig tur runt stan, och det ville dom. Vi for också ut på ön och gled runt, vilket fint ställe att på bo, det måste man ju säga.

Sen åkte vi hem och tog det bara lugnt, mitt huvud kändes som om det gjort sitt för dagen, jag var helt tom i bollen, så det blev en tidig kväll, känner mig inte ens på hugget nu, men då är det väl tur att jag har en sovmorgon att se fram emot, imorgon. Idag jobbar jag ju igen, mellan sju och fem.

Ni får ha en lugn och skön söndag! Åke hittar ni nog i garaget eller sittandes utanför huset med en kaffetermos, Nicco lär sov länge idag, hon gick ju på stan igår, från tio på morgonen till halv elva på kvällen, och jag…på jobbet.

Kommentarer: 0 Etiketter: bussen chaufförer rullstol chefen stan bältet Ålidhem Janne B Kerstin Åke garaget kaffetermos

Fy för Ica banken

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 11 maj 2011 klockan 07:25,

Ica banken kan verkligen dra något gammalt över sig, och hade jag haft kamera sladden, upphittad, så hade det här…suttit ett kort på vårt sönderklippta ica/mastercard kort. Det var/är nämligen så här.

Jag ringde till dom för ca två veckor sedan och efterlyste fakturan. Jag talade om att vi flyttat och att dom kanske inte fått vår nya adress osv. Fick till svar att dom var försenade med deras utskick så vi var inte ensamma om att inte ha fått faktura samt buffé tidningen.

Sen glömmer jag ju givetvis bort det där, tycker väl att det nu ligger an på dom att skicka ut fakturan om dom nu vill ha några pengar. Igår kom den, inte buffé tidningen, men väl en faktura på 162:- som var obetald samt 50:- i påminnelseavgift…med våran nya adress på kuvertet.

Jag känner en viss irritation, men greppar luren och sätter mig väl tillrätta i fåtöljen, medveten om att detta kommer att ta tid, innan dom svarar. Får först en massa alternativ att välja mellan, bland annat ett, där dom efterfrågar en kod, men om man inte har den så trycker man på fyrkant, vilket jag gör.

20 minuter senare är jag framme. Börjar med att säga att jag knappat in min man Åkes, personnummer eftersom kortet står på honom, men att det spelar väl ingen roll, när jag bara vill fråga av vilken anledning vi ska måsta betala en påminnelse då jag ringt till dom och uppgett vår nya adress etc.

Ja, men om ni inte har beställt eftersändning så kommer den ju inte fram, nä, den kommer tillbaka till avsändaren svarar jag innan hon hunnit klart, och jag har uppgett vår nya adress. Jamen vi uppdaterar en gång i veckan…mm säger jag, jag ringde till er för två veckor sedan.

Jamen vi skickar ut grejerna den 20 varje månad…aha, men sa hon inte alldeles nyss att det uppdaterades en gång i veckan. Jag känner verkligen hur jag kokar.

Nu säger hon att jag ska sätta mig i telefonkö igen och knappa in koden. HALLÅ, säger jag, det vet du ju att jag inte har någon kod, det fick jag ju för f-n knappa in då jag ringde. Jaha, men då får du be din man att han letar fram en faktura och koden (han vet säkert vart en sådan finns, han har aldrig betalat en räknig på 27 år så…) Ähh säger jag, då vill jag veta hur mycket vi är skyldiga så ska jag betala bort skiten så är vi av med den.

Nämen det kan jag inte göra, då måste Åke ringa in hit…och där exploderar jag. Du, säger jag, det där är skitsnack och det vet du också. Jag kan hämta hit grannen och han kan säga att han heter Åke, inti f-n vet du om det är det eller inte. Sen drämmer jag ner telefon luren så hårt jag kan och tyvärr, omogen som jag är, så hoppas jag att det kändes också. Sen gjorde jag en förenklad inloggning på ica banken, kollade upp siffrorna, loggade in på Nordea, tog dom gamla uppgifterna och betalade av alltihop, och nu har jag klippt kortet. Ska skicka det till dom med en hälsning från familjen Lundmark/Hällsten och tacka för ingenting.

Nå, det var det om en bank med urusel service och knäppa, idiotiska system, där man tydligen kan legitimera sig genom att säga i telefonluren, vem man är. Jag hade ju klarat mig om jag sagt att Åke var hemma, lagt undan luren en sekund, låtsas ropa efter honom, harklat mig och förställt rösten lite lätt… skrattretande!

Jag hade ju lunch gäster igår, Fred, Birgitta, Kerstin, Jan A och Ingegerd. Vi satt ute i solen och grillade korv, drack kaffe och surrade, tjopp så hade tre timmar passerat, men det är väl så då man har roligt. Tiden springer iväg. Själv satt jag ute i två timmar till, det var ju helt otroligt fint väder, och hade till och med blivit tillsagd att det fina vädret skulle vara över från och med idag, men det ser ju inte ut att stämma. Fast det vet man ju sen tidigare, mycket kan hända på en timme eller två, det kan vara snabba kast mellan fint molnfritt väder och kyla, regntunga moln och blåst. Nere i Eksjö, hade dom enligt säkra källor, 25 grader igår…nån ska alltid vara värst :-)

Idag ska jag skjutsa ut Nicco på flyget, vid halvtolv tiden, ska bli roligt att höra vad hon tyckte om själva flygturen sedan. Och sen ska jag bara göra vad som faller mig in…tror jag. Ni får ha en fin onsdag, det ska vi ha.

Kommentarer: 0 Etiketter: Ica banken Åke kod knappa in telefon påminnelse faktura mastercard ny adress ringde legitimera buffè Nicco flyget grannar lunch Fred Birgitta Kerstin Jan A Ingegerd Eksjö

Hej och hå

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 26 april 2011 klockan 15:16,

Den 20/4 skrev jag ju om Telia/Felia och deras brevutskick, som inte ens dom själva visste vad det var för något. Då jag kom hem från jobbet, väntade ett nytt brev i brevlådan.

Exakt samma text som det innan, men nu stod det att vi begärt datumet för inkoppling den 19/4, alltså dagen innan vi ens fick brevet. Hahaa...tog dom mig på orden eller, då jag fick frågan av tjejen på Telia, om när vi ville ha det inkopplat, och jag svarade igår. Mm, man skulle ju kunna tro det, men tror någon att vi fått igång telefonen än då? Nä...inte då.

Det som kanske retar mig mest...just nu, är att jag sitter och surfar med telias mobila/kontanta bredband, fy och tvi vale, men vad gör man då inget annat alternativ fanns att uppbringa på någon av alla butiker jag varit in på idag. Nå, det ska vi bara använda tills vi fått in nätet i väggen. Jag höll på få abstines besvär av att inte ha tillgång till internet och nu närmar vi oss slutet av månaden och vi har en del räkningar som ska betalas, och nu kan jag ju göra det, i godan ro, hemifrån.

Det har varit en trevlig påsk i alla fall, Kerstin och Janne var hit på skärtorsdagen och på lördagen kom Ingegerd och Jan över. Vi har målat om våra utemöbler så nu har dom fått tillbaka sin orïginalfärg...knallröd, vi har planterat penseér, satt frön, krattat, mossrivit gräsmattan, tagit hem Camaron, varit ute med den några svängar, satt ut några prismärkta cyklar vid staketet, och faktiskt fått sålt en av dom igår kväll. Och sedan har vi bara varit.

Ni får ha en förhoppningsvis, fortsatt bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Telia Felia kerstin Janne Ingegerd Jan påsk utemöbler

Pubafton

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 02 april 2011 klockan 07:56,

Visst höll jag mig borta härifrån länge *nicka*, eller inte, jag har lite strötid nu i väntan på att håret ska torka och när jag skrivit klart här ska jag packa ner några saker…bara för att.

Jag fick sluta sju igår kväll, skönt, så det var att åka hem, äta och sedan hamnade vi på kvarters puben, föreningen hade anordnat en liten pubafton. Vi fick oss en öl…eller två och sedan följde Kerstin och Janne med oss till huset.

Janne lovade av vara bärhjälp idag så jag antar att vi inte ska tycka att det är konstigt om vi ringer dit och en röst säger: Det nummer du försöker nå, är inte längre i bruk. Och testar vi mobilen så får vi bara till svar: Numret kan inte nås, var god försök igen senare :-)

Ja, vi får se, vi ska i alla fall införskaffa två platt tv:s, en dator och en mikro, idag. Samt köra några skrotlass till återvinningen. Ingen här som vill köpa en loftsäng, med medföljande tjock madrass? Loftsängen är en sån där ”vanlig” sak, tror att den heter Tromsö. Sedan har vi fyra furu köksstolar som ska bort…någon? Jag får väl slänga ut lite saker på blocket.

Dagens utmaningsbild skulle vara en sommarbild, jag sätter in tre bilder som får symbolisera sommar för mig, alla tre har jag tagit i Maltträsk:

Önskar er alla en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Janne pubafton Kerstin huset

Ändring av planerna

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 29 mars 2011 klockan 08:24,

Det blev en liten ändring i planerna igår, då mamma ville att jag skulle följa med henne upp på lasarettet där en gammal bekanting till henne ligger inlagd. Så jag började morgonen med att tömma skåpen, sedan åkte jag ner på HSB och köpte ett kontrakt för försäljningen och sedan åkt vi upp till lasarettet.

Bekantingen, ”Dagge” och hennes familj, bodde en gång i tiden i samma trappuppgång som mina föräldrar…och givetvis jag, då det begav sig. Det var förresten hennes man som skjutsade upp mig och mamma på akuten då jag tog den där lilla flygturen genom glasdörren, eftersom det var en viss person som inte ville släppa in mig. Det fick bli några stygn i underarmen, den gången.

Hon jobbade som dagmamma och berättade igår, bland annat om en pojke hon haft, som hade det lite speciellt hemma, han fick inte prova på olika typer av maträtter och framförallt inte godis och glass. Nu visste inte ”Dagge” om att glass var något förbjudet och hon hade tagit med barnen till ankdammen nere vid bräntis. Och hon hade köpt med sig små bägare med glass som hon delade ut till dom förväntansfulla barnen.

Pojken tog en skedfylla och stoppade in i munnen, grimaserade sedan med hela ansiktet och rös, det var ju kallt, sa han och då förstod hon att glass var något han aldrig fått smaka. Du sa hon till pojken, det här behöver vi ju inte tala om för din mamma, va? Nejdå svarade han och allt var frid och fröjd tills mamma kom för att hämta honom. ”Dagge” sa att dörren inte ens hann gå upp helt, innan han berättat vad han fått smakat på. Nu förtäljer inte historien vad mamma sa om detta, men å andra sidan, vad kunde hon ha sagt eller gjort, det var ju redan försent.

Nu till dagens utmaningsbild som heter olika. Kunde inte hitta något bättre än Jittes och min hand, fotad förra midsommaraftonen, visst är vi aningens olika, eller hur?

Idag ska jag höra om Kerstin ska med ut en sväng, trots att jag rivit sönder mina vinterskor, så jag får nog allt vackert försöka hitta något annat att vandra runt i, och sedan tvättar jag och har tänkt mig över till huset och börja röja lite på övervåningen. Kanske jag bjuder Nicco på en sallad där, till lunch, hon var sugen på den salladen som kvantum har i salladsbaren. Jaja, vi får se, det kan bli som igår, en liten ändring av planerna. Önskar i alla fall er alla en fin och innehållsrik tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: bekanting "Dagge" lasarettet mamma trappuppgång glass dagmamma flygtur huset Kerstin skor salladsbar Nicco

Grönt värre

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 03 mars 2011 klockan 08:44,

Tema grön, är dagens utmaningsbild, ok, då skulle jag kunna ta denna bilden på en riktig ”grön”sak, en tomat…

men det gör jag inte. Eller så kunde jag sätta ut en bild på mig själv, för då det gäller vissa saker så är jag en novis, med andra ord inte så van, och därmed faller jag in under kategorin, grön.

Men nä, det gör jag inte heller :-)

Vi har gröna plantor, trots mitt stora ointresse av blommor, även fast dom är fina att se på och att äga, så krävs det ändock en viss vattning och skötsel, det är väl där allting faller, men nix, den bilden som får symbolisera dagens gröna bild, blir min tandborste, ha, samt tandkrämstuben, dom är nämligen grön, bägge två:

Igår var vi ute och gick, Kerstin, Janne och jag, då ringde Åke och sa att handfatet samt spegeln som vi hade beställt, hade kommit in på K-rauta, så jag tog bilen upp och hämtade prylarna och körde dom till huset. Igår påbörjades även underarbetet för tapetseringen.

Åke fick hjälp av Brälla att bära upp en av ”gammfrysboxarna” som stod nere i källaren och det är ingen som begriper hur någon fått ner den där. Tung och otymplig som ett as, trots att Åke skruvat bort locket. Han fick sig dessutom en rejäl reva i ansiktet av boxen, då dom var på väg upp i trappen. Men nu är den ute ur världen. Han åkte även och tömde släpvagnen som arbetaren har använt som skrotsamlare, så där stod toastolar, handfat och diverse rör och skräp, men nu är den tömd och kanhända att vi åker på Elon och köper kylskåpet på lördag.

Det går alltså framåt, med allting, och i förrgår var jag till boupptecknaren och vi gjorde ett avslut där och då, så nu bör det inte dröja mer än ett par veckor innan allt det är klart, sen ska givetvis lagfarterna skrivas över, men det gör även han så allt bli rätt gjort.

Idag har jag tänkt mig på strömpilen en sväng, kanske hittar man någonting till Nicco där, hon som fyller 13 år den 15 Mars, och som sa igår, att det är först då man är någon…fast hon skrattade sedan och sa att förmodligen var det inte så heller. Alla är väl någon alltjämt, oavsett ålder, men jag vet att det inte alltid verkar så. Går man i sexan så är man störst…ett tag, sen börjar man i sjuan och räknas till minstingarna igen. Jaja, det var dagens skriverier, nu får ha det gott, så återkommer jag säkerligen vid ett senare tillfälle.

Kommentarer: 0 Etiketter: grön tomat jag tandborste kerstin Janne Åke K-rauta handfat Brälla frysbox släpvagn strömpilen Nicco

IQ kan räkna upp till hundra

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 22 februari 2011 klockan 06:08,

Vi gjorde en smörgåstårta på jobbet igår, och den blev lika spektakulär som den förra. Enligt chefen ska det vara minst 13 olika sorters saker ovanpå och inuti en smörgåstårta, så det var gurka, skinka, ost, paprika, sallad osv osv osv.

Sen tyckte hon återigen att jag skulle prova en bit, tillsammans med dom, tack tack men nej tack, sa jag, jag äter inte sjösaker, tårtan innehöll nämligen skagenröra, och det smakar enlig mig, fisk, så jag ville inte ha.

Något hon givetvis inte kunde begripa. Så jag fick ännu en gång förklara detta med fiskens vara eller inte vara, och lite roligt var det ju att jag skrivit om just detta, i söndagens blogg.

Jag tycker också att det är lustigt att så fort man säger att man inte äter fisk, då ska man genast bli bjuden på det, av någon som säger sig kunna göra så god fisk att det inte ens smakar fisk. Nähä, men varför ens idas göra fisk då, om det smakar något annat? Är inte det samma sak som om jag skulle göra en älgstek som smakar fisk, och bjuda på den till någon som hatar älgkött? Mm, skulle just tro det :-)

Det är bara att inse, vi är alla olika och med olika smaker och tycken, både vad det gäller kläder, maträtter, utseenden, heminredning etc. Och som man så brukligt då säger: Det är väl skönt att vi inte är likadana allihop, hur kul hade det varit?

Det var bastukväll igår och vi var allihop närvarande. Kerstin pratade om ett mejl som Janne fått och hon skulle be honom skicka det till mig så jag skulle få klura lite. Det var sex stycken grodor, tre bruna och tre gröna, som satt på varsin sten. Det var sju stenar, sedan skulle alla grodor byta sida och fick bara hoppa över en groda i taget. Enligt testen skulle man klara av det på mindre än tre minuter om man hade ett IQ över 50, så jag kan stolt säga att jag fixade det, men för att göra det en gång till och komma ihåg hur jag gjorde först, var inte lika lätt, men det gick till slut.

Nu ni, ska jag äta en frukost och sedan bege mig av till mitt arbete. Idag blir det ett besök på biblioteket och sedan ska arbetsterapeuten komma till chefen vid elva, så då är det bäst att vi är hemma igen. Ha en fin tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: smörgåstårta sjösaker fisk älgstek. chefen IQ bastukväll Kerstin Janne grodor bruna gröna

Ångorna ligger tät :-)

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 06 februari 2011 klockan 09:20,

När vi skulle ut igår så startade inte Cheven, men se konstigt. Så vi fick gå och ta den andra bilen, fördelen med att ha fler än en bil, med andra ord. Men Åke ska väl köra och sätta cheven på laddning idag så jag tar mig på jobbet imorgon bitti.

Vi åkte på k-rauta och valde ut toastolar, handfat och duschvägg samt dusch kabin. Det kommer att bli mycket fint då allt är klart. Jag skulle provstänga locket på toan som jag redan bestämt att vi skulle ha, för att höra ljudet då den small igen…men det kom aldrig, hehe, det är ett tyststängande lock, precis som det finns lådor som inte kan smälla igen utan, den sista centimetern, stannar den upp och glider den sista biten. Coolt!

Sedan åkte vi på kupan men några stolar hade dom inte kvar, som vi skulle ha velat haft, men såna kan nog dyka upp då man minst anar det, på någon antikaffär eller loppis.

Så var det middag hos Kerstin, på plan två. Jan A och Ingegerd var redan där och kvällen började med en mexikansk drink, innehållandes is, socker, lime och andra hemliga ingredienser, och god var den. Likaledes middagen som hon bjöd på, den föll alla på läppen, det var en potatisgratäng och en låda med lövbiff, broccoli och andra godsaker. Sedan plockades whiskeyn fram.

Först var det en tjärsmakande whiskey och sedan en gammal fin lagrad whiskey som skulle insupas med en skvätt vatten. Och ja Theresé, jag får nog böja mig för dina tidigare påståenden. Det finns whiskey som smakar bra, och jag förstår att det finns en viss tjusning i att smaka på olika sorter. Jag har nog tyckt att det mest smakat och luktat kräkmedel, och det kanske det har, vem vet, det kan ju ha varit billigare sorter som serverats. Men så är det ju också som alla vet, en smaksak.

Sedan blev det bildvisning från en del av deras utlandsresor och medan Jan B berättade om bilderna så körde Jan A med lite ljudeffekter. Åke hade gett upp och gått hem, han kände sig lite sliten, men det är inte så konstigt, han har haft det fullt upp i veckan, med både jobb på dagen och jobb på kvällarna, med huset. Det blev i alla fall en trevlig kväll med mycket skratt och prat, och vi ser redan fram emot nästa gång…och det kommer helt sannolikt att bli en kväll, någon gång, närmare jul :-)

Önskar er alla en fin söndag, jag kommer nog att ta det lite lugnt ett tag, känns som om det ligger lite whiskey ångor i luften här, och hur kan det komma sig?

Kommentarer: 0 Etiketter: Cheven k-rauta toastolar kupan stolar middag Kerstin Jan B Jan A Ingegerd Åke drink whiskey smaksak

Tårta på Sveriges National Museum

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 05 februari 2011 klockan 08:51,

Jag såg två regnbågs pelare igår, försökte mig på att fota en av dom, inifrån lägenheten men färgerna gör sig inte någon rättvisa. Pelare skriver jag då dom stack iväg rakt upp i himlen utan någon böj på dom, såg lite konstigt ut. Sen skulle jag visa Kerstin vad jag pratade om men då sågs dom inte till förrän vi hade gjort vår runda, då dök dom plötsligt upp igen.

Ganska lugnt på jobbet igår och det kan behövas såna dagar också, min hjärna tycks inte fungera riktigt som den brukar och jag säger konstiga saker och jag kan till och med utläsa fel saker på texter, tyckte till exempel att det stod biltema på baksidan av Chefens elrullstol, vilket absolut inte stämde, sedan visade dom en bild på tv där det stod National Museum, och jag sa genast till Åke, aha, det är där Helge har sin tårta.

Jamen tjena, vadå för tårta. Helge är Åkes farbror, och han är konstnär. Egentligen heter han då Jean Ragnar och när han var tolv år, fick han en tavla utställd på Sveriges National Museum, vilket är en mindre bedrift.

I huset finns det nu hur många tavlor som helst, målade av honom. Och jag vet inte riktigt vart vi ska lägga allihop, eller hänga. Jag vill inte ha så många tavlor uppe på samma gång så jag tror att vi får byta ut dom vartefter man vill ha lite förändring. Vi har burit upp allihop på övervåningen i väntan på att allt ska bli klart.

Idag ska vi ut och kolla på toastolar, handfat och sånt där man har på toaletten, sen kanske vi åker en sväng på kupan, en av dom som kom och hämtade möblerna tipsade nämligen om att dom hade exakt likadana stolar som fanns i huset, och dom är jättesköna att sitta på, och vi har bara två stycken, så har vi tur så….

Ikväll är vi bortbjudna till Kerstin och Janne på middag, tillsammans med ett annat par grannar, ska bli mycket trevligt. Ja, egentligen så kanske man skulle skriva att det är till Kerstin vi ska, hon och Janne bor nämligen inte tillsammans men dom bor i samma uppgång och dom polar ihop…typ :-)

Och med dom orden och en bild på världens gulligaste barnbarn (ja jag vet, det är lite jäv) så önskar jag er en trivsam lördag.

Ps. tur att det finns rättstavning i word, ni skulle se hur det lyser rött hela tiden då jag skriver, jag byter ut bokstäver huller om buller och ingen ”normal” människa skulle kunna läsa vad jag skrivit, hehe, kanske kommit på ett nytt språk ds.

Kommentarer: 0 Etiketter: Jean Ragnar farbror Kerstin pelare barnbarn grannar Janne middag

Polsk rönnbärsvodka, på min ära

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 16 januari 2011 klockan 08:24,

Amerikanskt-kubanskt töväder i sikte

Detta var en rubrik som Vk hade ute igår och det första jag tänkte var givetvis, nu j-drar ska vi få hit nåt eländes väder som ska smälta bort all snö på en vecka. Men jag hade fel, det fanns en fortsättning under rubriken och det handlade om nåt helt annat, och jag citerar:

President Barack Obama gör det nu enklare för religiösa grupper och studenter att besöka Kuba. Det ska också bli mindre krångligt att sända pengar dit, meddelar Vita huset. Men inga öppningar görs ännu för någon amerikansk massturism på den karibiska ön. Slutcitat.

Med tanke på hur konstigt vädret har blivit, inte bara här utan lite överallt, alla naturkatastrofer och dylikt, så är det nu knappast något som skulle förvåna längre. Men att det blir väder, som dom så vackert brukar säga efter nyheterna, det behöver dom ju egentligen aldrig påannonsera, det vet vi ju redan :-)

Jag hittade en flaska polsk rönnbärsvodka i huset, osprättad, det är en vodka som tillhör en av Åke och mina favoriter, den ska blandas med portello eller sockerdricka, för att komma till sin fulla rätt. Jag köpte en flaska för en två-tre år sedan och då fanns den inte på hyllorna utan man fick beställa den. Idag vet jag inte om den finns länge.

Vi bjöd hit Kerstin och Janne igår kväll så dom hjälpte oss att tömma flaskan, sen hade vi också en whiskey och en öl att bjuda på, samt en liten räkmacka till det, inte så pjåkigt minsann.

Åke gjorde följande iakttagelse i fredags och jag tog två bilder på det så nu får ni dels berätta vad ni tycker er se på den och framförallt, om ni kan se vad jag fotograferat.

Ha en fin och lugn söndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: polsk rönnbärsvodka Kerstin Janne Åke favoriter öl whiskey räkmacka gissa

Hon tömde hela systemet på...

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 13 januari 2011 klockan 07:12,

Så har man haft ytterligare ett intrång på sin bloggsida, hm…det får nog bli att byta lösen nu, Nicco, bara så du vet :-)

Niccolina som förövrigt ligger och sover och hennes mobil har larmat sedan 6.25, hon har på snoozen, jag hade inte tänkt gå dit och väcka henne då jag tycker och redan har sagt det till henne, att det där snooze, är bara att lura sig själv, och nu lär hon ju bli varse det, hoppas jag. Jag sa till henne för tjugo minuter sedan, hon ska inte komma för sent till skolan men tiden hon nu har på sig, har krympt väsentligt.

Hon som trodde sig kunna fixa äppelmoset med sina strumpbyxor, som jag skrev om igår, hade flera dolda talanger, hon trodde sig i alla fall ha det då hon kom på att hon skulle lufta elementen. Hon bodde på den tiden i ett flervåningshus, och hade hört talas om det där med att man skulle skruva i någonting i elementen för att tömma eller få ut luften därifrån.

Om det nu var luften hon visste skulle ut, eller om det kunde vara vattnet, var hon säkerligen helt ovetandes om eftersom grejen hon skruvade på, gjorde att det började rinna vatten, perfekt tänkte hon, hämtade byttor och öppnade alla element så det skulle gå undan. Nu tyckte hon att det var väldigt mycket vatten som kom ut och hon fick tömma byttorna stup i kvarten, men det skulle säkert bli bra, i slutänden.

Efter ett hårt arbete med tömningen/luftningen, så var det sängdags. Morgonen efter så stötte hon på en granne och dom pratade om hur kallt det hade varit i lägenheterna under natten, när hon sedan kommer ut på gatan så står där en firmabil, och hon går fram till den och frågar vad som nu är på gång. –Ja, säger killen, det är någon idiot i huset som tömt hela systemet på vatten! Ojdå, svarar hon, vilken knäppskalle det måste vara, sedan ilar hon skyndsamt bort därifrån.

När Janne berättade detta så frågade jag om hon var riktigt funtad, den där kvinnan på planet som berättade den ena händelsen värre än den andra. Jo, svarade han och Kerstin i munnen på varandra, inte var det fel i huvudet på henne med hon var inte så belevad vid dom tillfällena, utan var bara i början på sitt liv som ”vuxen”, sedermera har hon nog fått lära sig både det ena och den andra, mycket av det, den hårda vägen…tycks det i alla fall låta som, i mina öron :-)

Nu är Nicco uppe, och det första hon säger är – Hur kan klockan vara så här mycket??? Ja räkna på det du, tänkte jag, men sa inget. Önskar er alla en fin torsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco Niccolina blogg intrång lösen kvinna Janne elementen skruva systemet Kerstin snoozen önskar

Strumpslungad äppelmos

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 12 januari 2011 klockan 07:24,

Ibland har man fantasi så det räcker och blir över. Jag och Chefen gick och skulle träna igår, när vi passerade apoteket så undrade hon om dom hade öppet. Nä, svarade jag, klockan var ju bara halv nio och dom öppnar halv tio. Jaha, sa hon, men då är dom kanske där och gör annat nu då, eftersom det lyste därinne.

Ja, förmodligen, sa jag, så har dom kitteln kokandes därinne, med allt möjligt kolijox, som ska blandas ihop, en av dom anställda får sitta och rista in namnen på tabletterna, det är mycket dom ska hinna göra innan öppningsdags. Dessutom, sa jag, så har dom ju förmodligen en stor näsa med en vårta på, också, så det är alltid prio nummer ett, då dom är på plats, att fixa vårtmedel, hur skulle det annars se ut då dom öppnade för dagen. Ja, så där kan vi prata ibland, Chefen och jag…och det är nog inte bara med henne, ibland faller det sig bara så :-) men det kan dra iväg åt vilket håll som helst.

Apropå fantasi, så har ju Kerstin och Janne, varit i Thailand och på resan dit, i flygplanet, fick dom sitta bredvid en pratglad kvinna. Nu vet jag inte riktigt vilken ålder det var på henne men hon hade i alla fall berättat om när hon var ung (eller yngre) och skulle göra sin första laddning med äppelmos.

Hon hade två kassar fyllda med äpplen som skulle kokas ihop. Någon vana med att läsa kokböcker eller att veta vad orden betydde, hade hon inte utan hon försökte sig på att läsa ut och innan till. Nu råkade det stå att moset skulle passeras, och vet man inte att det finns åtminstone två betydelser av det ordet, så kan ni ju gissa vad hon gjorde…hon ställde moset i rummet och passerade (gick eller sprang) runt kastrullen, hon passerade bokstavligt talat, moset.

När hon insåg att inget såg annorlunda ut, så kom hon på den geniala idén att hon skulle försöka sila moset…genom ett par strumpbyxor. Ungefär som Mr Bean då han slungar salladen i hans gamla sockar. Det gick inte som hon hade tänkt sig så hon tog hundbenet och gick över till en granne för att fråga hur hon skulle bära sig åt. Grannen följde med in till henne och hon hade funderat vad stackarn hon gjort i lägenheten, som det såg ut där. Hon fick den hjälp hon behövde och av två fulla kassar med äpplen fick hon två små burkar äppelmos. Resten satt fastklistrat på väggar och tak, efter den lilla slungningen. Så kan det gå om inte haspen är på.

Promenad idag, klockan nio, sedan ska jag upp på Mariehem och ta en kaffe hos morsan. Kanske far förbi i huset och påbörjar en eftersökning av vitala pappershandlingar som behövs för bouppteckningen samt leta efter eventuella försäkringar som kan falla ut nu. Förhoppningsvis så har svärfar inte haft så stor spridning på alla papper, utan att dom sitter ganska så samlade i något skåp, det lär väl visa sig. Ni får ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: apoteket kitteln tabletterna Chefen fantasi Kerstin Janne Thailand äppelmos strumpbyxor granne Mr Bean

Glasdörren hoppade lös...

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 04 januari 2011 klockan 07:46,

Visst är det konstigt att det alltid ska vara konstiga saker som händer hemma hos oss, eller är det verkligen så här hemma hos alla? Jag skulle dammsuga i Niccos rum innan Theresé, Anders och Sally skulle komma. Är borta vid fönstret och upptäcker att glasdörren till vitrinskåpet som hon har stående där borta i hörnet, helt plötsligt och utan anledning, har hoppat ut från sina fästen och står lutad åt ena hållet.

Jag börjar givetvis med att fråga Nicco om hon har stött till skåpet eller vad hon har gjort med det då det ser ut som det gör. Men hon ser ut som det största frågetecknet i historien. Alltså har det lossnat av sig själv, och som tur var har den inte fortsatt att falla utan stannat däruppe, vilken jädrans smäll det hade kunnat bli annars, en glasdörr rätt ner i golvet.

Sedan denna knäppa dator som vi har. Theresé har en gång i tiden installerat ett trådlöst nätverk då Nicco fick sin bärbara dator. Men på vår dator funkar inte det trådlösa, om jag drar ut Internet kabeln så förlorar vi kontakten, men…ungefär en gång i veckan blir man utslängd från nätet, på vår dator, och det enda som då hjälper, är att reparera det trådlösa nätverket, är det konstigt att man kan bli lite virrig av att bo här, eller? Man vet inte från den ena dagen till den andra, vad som ska ske härnäst.

Jag har ju skrivit om bluetoothen vi har på datorn, den funkar bara då den själv behagar och när den inte lyser vit och klar, så kommer man inte heller åt bilderna som ligger i den mappen. Jag har letat igenom hela datorn och dom mappar jag hittat är tomma. Jag kan heller inte bifoga en bild från den mappen i ett mejl, för då är bilderna osynliga, däremot, kan jag lägga ut dom på bloggen. Jaja, det kanske bara händer här för att vi ska ha något att skratta åt :-)

Jag var upp till en granne igår för att hjälpa henne att beställa en sak från nätet, på väg hem, ute i trappen, träffade vi på Birgitta, en annan granne, som undrade om vi ville ha några blommor, hon håller på att flytta. Så jag tog mig två stycken, en garderobsblomma som jag vet att folk har sagt tidigare, är odödliga, men inte den som jag en gång hade, den var seglivad men till slut så. Och sedan tog jag en annan blomma som verkade vara fin…i alla fall nu. Nå, vi får se om dom här har bättre livslust, då kanske dom klarar sig.

Nu tror jag också att vi får hälsa Janne och Kerstin, välkommen hem från Thailand, det lyste då uppe i deras lägenheter igår kväll så jag gissar att dom är tillbaka på plats igen. Önskar er alla en fin tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: glasdörren Nicco jädrans smäll dator bluetoothen blomma granne Janne Kerstin Thailand

Fisk spa

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 03 januari 2011 klockan 09:00,

Janne skickade ett, vad jag först trodde var ett sms med texten: Vi har varit på fisk spa, där fiskar har rensat hud på fötter och ben.

(Dom är ju som ni vet i Thailand)

Korkad som jag är...ibland, så undrade jag hur stackarn dom fiskarna såg ut, ingen hud och utan ben :-)

Men efter att ha läst det tre gånger så kom jag på vad som menades och sedan scrollade jag ner och såg en bild som dom skickat med. Naturligtvis var det ju så att Janne och Kerstin satt med benen i en fisk tank, där fiskarna rensade deras ben, på torr hud. Vilken grej!

Kommentarer: 0 Etiketter: Janne fisk spa Kerstin hud benen

Överarmar som hälsenan på en...

Av Maria Lundmark Hällsten, Friday 31 December 2010 klockan 08:19,

Resan hit hade gått bra och dom kom lagom till middagen. Vi gjorde inte nåt speciellt igår kväll, pratade, gluttade på tv och öppnade julklappar.

Anders och Theresé har en kompis därnere i Uppsala som en gång skulle beskriva muskelstyrkan hos en kille och sa följande: Hans överarmar var lika stora som hälsenan på en gråsparv…storväxt kille eller??? Det lät tunt och skört på något sätt :-)

Jag var in på Hp:s för ett kompletteringsköp innan dom kom hit, då det plingade till i mobilen, jag hade fått ett mms från Janne och Kerstin som är i Thailand, det tog en stund innan jag såg var det var:

Han undrade om vi var intresserade av lite skrot. Ja, den där hade kanske sett tuffare ut än vårat skelett på toaletten men jag gissar att den skulle kosta en del.

Idag vet jag inte vad vi ska göra, Åke ska in med Cheven på verkstaden och se om den tinar upp lite, samt att han ska göra ett byte av bromsklossar och byta olja. Ikväll blir det Lundalogén och det kan ju inte bli annat än trevligt. Och med dom orden så önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År och en god fortsättning på den nya.

Kommentarer: 0 Etiketter: Åke Cheven verkstaden Lundalogén gråsparv Therese Anders Janne Kerstin Thailand skelett Gott Nytt År

Dumpad på parkeringen

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 12 november 2010 klockan 07:18,

Hade köpt med mig en korsords tidning till jobbet, igår. Lite hjärngympa sådär på kvällstimmarna då det är lite lugnare. Stötte på ordet: Engelsk kärra, och jag tog för givet att det skulle vara ett engelskt bilmärke. Efter en del knåpande så hade jag slutet på ordet: vagn, hm…funderade allvarligt över vad dom kunde ha för bilmärke som slutade på vagn, folkvagn vet väl alla att det är ett tyskt märke. Dessutom stavas det inte på det sättet.

Men skam den som ger sig, jag fick den första bokstaven och se, det var inte en bil dom var ute efter, utan en tevagn. Detta är väl typiskt när man löser korsord, och ofta så tänker man på helt fel sak, men det är det som är meningen, man ska få huvudet att arbeta lite…men förhoppningsvis inte bränna upp den :-)

Jag, Kerstin och Ingegerd hängde på låset till Kappahl igår, dom hade skickat ut att dom första betalande kunderna skulle få en gåva och sen fick man 50.- i rabatt, eftersom jag skulle köpa ett par byxor åt Nicco så tyckte jag att det passade perfekt. Tyvärr passade inte byxorna perfekt, så dom får jag återställa, men som tur var hittade jag en tröja till mig själv och den blev billig. Sjalen/halsduken som man fick, ville däremot Nicco ha så den kom i alla fall till nytta.

Sen gick vi in och handlade på Coop, man får väl passa på då man ändå är där. Ingegerd höll på bli kvar på parkeringen då vi skulle åka därifrån. Kerstin hoppade in i bilen där fram, Ingegerd öppnade bakdörren, slängde in sin kasse och sedan var det en bil framför som skulle backa ut och jag hade kört fram en bit och stod i vägen så jag gasade på lite lätt, hör en röst som säger nåt, gasar lite till och hör Ingegerd som höjt rösten och frågar om hon får följa med, hon står utanför bilen och håller upp dörren, och försöker ta sig in, haha… hon tyckte inte det var schysst att försöka dumpa henne där och lägga beslag på hennes matvaror. Så kan det gå om man inte snabbar på.

Jaja, idag är det i alla fall fredag, härligt, fast jag jobbar ikväll, men det känns alltid roligare då man vet att man har en riktig sovmorgon, dagen efter. Tar tillbaka att Nicco ville ha sjalen, hon kom precis och sa att det var en sån där sak som bara tanter har, hmph…ja, hon gör som hon vill, då får jag ge den till någon annan. Jag använder inte såna där själv, har aldrig gjort och kommer säkert inte att börja heller, tantvarning or not. Önskar er alla en bra fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: korsord bilmärke tevagn Kappahl Nicco byxor sjal Coop Kerstin Ingegerd parkeringen bilen dumpad matvaror fredag tantvarning

Frukost på subway

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 08 november 2010 klockan 08:20,

Lite sovmorgon blev det idag, skönt, jag hade garanterat kunnat sova i några timmar till men samtidigt vill jag inte sova bort dagen, det funkar inte så längre. Det är bättre att få dola på i sin egen takt. Det blev ju en 10 timmars arbetsdag igår och det känns. Inte för att arbetet i sig, är speciellt ansträngande men alla som jobbar där säger att förmiddagarna är tyngst och nu blev det dessutom några timmar till. På det viset blev det nya schemat perfekt och man hinner samla krafter till nästa jobb tillfälle.

Idag har vi ett litet projekt, eller ja, projekt och projekt, man kan väl kalla det vad man vill. Jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta ska på Mariedal och kolla in den nya butiken, Kupan. Inte ny i den bemärkelsen men åtminstone i nya lokaler samt sammanslagen med en annan butik från stan, om jag har förstått det rätt.

Sedan kanske vi tar en sväng på Boom och en fika på Victoria, vi får se vad sällskapet röstar på. Man kan aldrig så noga veta.

Jag och Åke spelade bingolotto igår, det var säkert över ett år sedan sist, men vi kände oss väl kanske lite lyckosamma i och med att han hämtat ut V65 vinsten igår, det blev 5600:-, inte illa pissat av en ingivelse, eller hur? Men bingolotto liknar mest ”här är ditt liv”, och nu var det en timme längre också, vi kollade inte så noga på alla dragningarna men man kan ju alltid rätta dom i efterhand.

Igår hade dom en extra tävling, man skulle skriva upp bokstäver som visades med jämna mellanrum och sedan kunde man sms:a ordet till dom. Och ja, det var precis vad jag gjorde, tack för den ingivelsen, TELEVERKET, jag fick svar från dom också…4 inatt. Där dom skrev att dom kopplat mitt mobilnummer till ett konto och att lott kommer snart, lycka till! Precis vad man ville få besked om, den tiden på natten Det där kommer jag aldrig att göra om.

Nu är Nicco uppe och tassar omkring och det är väl bäst att vi fixar till någon frukost, jaja, hon har varit uppe en stund nu, jag väckte henne för en halvtimme sedan och det tyckte hon inte om, hon var nämligen på subway och hade precis fått in världens godaste macka. Sen gick det fem minuter och inte hade hon stigit upp så jag öppnade dörren och sa att det var ju inte meningen att du skulle käka upp den där mackan…du skulle ju stiga upp. Suck och stön hördes från loftsängen och sedan ett –Jamen ÅHHH, den var ju så god!!!

Nu kan jag säkert inte matcha den mackan med något vi har hemma men jag får göra så gott jag kan. Ha en fin måndag!

Kommentarer: 0 Etiketter: sovmorgon projekt Kerstin Ingegerd Birgitta kupan Åke bingolotto TELEVERKET ingivelse sms:a macka subway Nicco

Vatten, stan är full av vatten

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 13 oktober 2010 klockan 07:13,

Såg en rolig älgvarningsskylt, på väg från Järlåsa:

Fast egentligen var det nog inte en varning för älg på vägen utan det ligger en älgfarm där.

Visst är det konstigt att resan dit ner och hem gick bra, men sedan…Kerstin och Janne noterade ett vatten läckage under vår buss, här på parkeringen, Åke hade inte sett vattnet, däremot så upptäckte han, dagen efter vi hade kommit hem, att pumpen till våra vattenkranar hade stått på hela natten…obra.

Sedan, på tal om vatten, så skulle jag göra i ordning termosen och diska undan lite kastruller igår kväll, då var det stopp i avloppet i köket, härligt!!!

Åke försökte sig på att få bort stoppet men lyckades inte så jag har skickat iväg en felanmälan så hoppas jag att problemet är löst då jag kommer hem. Man blir som ställd när man inte ens kan skölja av en disktrasa eller få undan disken.

Nä, nu hinner jag inte skriva mer, börjar jobba kvart i åtta och är inte riktigt färdig än. Ha det gott!

Kommentarer: 0 Etiketter: älgfarm Järlåsa vatten Kerstin Janne bussen läckage obra pumpen avloppet stopp

Packade (inte onyktra) o klar

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 08 oktober 2010 klockan 06:46,

Det blev en blöt promenad igår, jag tror att jag och Kerstin var dom enda som var ute och gick. Jag skulle åka på Expo och se om jag hittade nya gardiner till Niccos rum och Kerstin hakade på. Som ni vet så tvättade jag ju fönstret i Niccos rum igår, och givetvis, helt självklart, tveklöst, så ropade Nicco på mig då hon skulle gå i säng. Hennes persienner gick inte att rubba. Dom är alltså i öppet läge hur mycket jag än försöker vrida på dom så det var bara att slänga gardinerna över stången så hon fick lite mörkläggning.

Nu är vi snudd på packade och klara…ja, inte Åke och nicco för dom ligger och sover än. Men vi bar ner en del till bussen igår kväll och så mycket ska inte med ner till Järlåsa, så jag tänkte att dom skulle få sova någon halvtimme längre än jag.

Vi blir många därnere. Mina föräldrar ska ner, lillasyster med hennes sambo, storebror med fru och sedan kommer lillebror upp från Stockholm, samt alla andra vänner och släktingar i närheten av Järlåsa. 50 personer är det som ska bjudas på dop och efter det smörgåstårta, imorgon, det räcker nog till.

Nä, nu ska jag få upp mina kära från sängarna, Nicco kan ju, som ni hört förut, vara svår att få i vaket tillstånd, hur nu det ska gå då jag börjar jobba på måndag??? Det lutar åt att hyra in ett hårdrocksband som kan spela en trudelutt så där vid kvart i sju morgonen, eller så får hon helt sonika ta någon av våra väckarklockor…jaja, det löser vi.

Ni får ha en trevlig helg allihop, det tänker vi ha.

Kommentarer: 0 Etiketter: blöt Kerstin Expo persienner Nicco Järlåsa packade kära hårdrockband

Jag heter Hampus

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 06 oktober 2010 klockan 07:37,

Jag och Kerstin var ju till Åkes moster Gunilla igår, och fick oss lite go´fika. Två och en halvtimme smäller bara till då man sitter och pratar om ditt och datt så eftermiddagen försvann i en hast. På vägen hem hade en grävmaskin, hittat av bron under Vännäsvägen, killen hade glömt att fälla ner skopan eller armen så den hakade fast uppe i bron, kan ju inte påstå att detta är första gången och förmodligen inte den sista heller. Fast det vanligaste fordonet är ju lastbilar:

En gång blev jag, Theresé och svärmor, ögonvittne till en sån olycka. Det var en container bil som smällde in i bron och det var en rejäl krasch då bilen studsade tillbaka en meter, ni kan ju tänka er ljudet. Det är ju ett under att bron står kvar.

Vi hade ett obligatoriskt föräldramöte igår, där alla elever också skulle vara med. Vi fick bland annat göra en del ”lekar”. Ganska intressant faktiskt, en av lekarna gick ut på att man först skulle ta i hand och presentera sig för sitt barn, då nu Nicco tog mig hand och sa sitt namn, så fick jag hennes namn, sedan skulle jag gå vidare och hälsa på alla vuxna, nästa jag hälsade på fick så Niccos namn och jag fick dennes namn. Så där skulle man fortsätta ett bra tag och i slutet skulle man gå runt tills man fick tillbaka sitt riktiga namn. Du, det var ganska kört, efter fem minuter hette halva gruppen Olivia, och den andra halvan förutom två stycken hette Hampus.

Det roliga var att Hampus och Olivia är tvillingar i klassen, men sedan, kontentan av det hela är väl att man inte lyssnar eller är ordentligt uppmärksam på vad andra säger. Hugos pappa, som höll i detta sa att när man kör den här leken så är det i princip aldrig så att det funkar som det ska, precis som när man fick leka den där leken då man skulle viska en mening eller ett ord till nästa person och när man gått varvet runt så fick man höra vad meningen då hade blivit till, exakt som rykten, egentligen.

Vi hann också åka upp till svärfar, nu har han fått flytta till den ursprungliga avdelningen, vilket vi inte fått veta innan, så det blev en del spring men det är ju tur att vi har rutin på det nu, och vi hittade med en gång.

Idag blir det en solo promenad då Kerstin och Janne ska åka upp och hälsa på Ritva och hennes man som bor i Innansjön, dom har bott på den här gården tidigare. Sen är resten av dagen oplanerad, så vi får se vad som händer. Önskar er alla en innehållsrik och spännande dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: obligatoriskt leken Olivia Hampus tvillingar viska rykten Kerstin Åkes moster grävmaskin svärfar Ritva Innansjön

Virrvarr

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 04 oktober 2010 klockan 07:39,

Nu har vi hittat oss en ny väg upp till svärfar, där han ligger på lasarettet. Vilket virrvarr det är, och jag med mitt lokalsinne skulle väl aldrig hitta ut därifrån om jag var själv. Man kan som inte begripa om man står på utsidan, vart det är man ska upp och hur vägarna dit, går. På baksidan har dom ju dessutom byggt nya hus som sitter ihop med dom andra, det är jättefint därinne men inte hjälper det om man nu inte hittar dit man ska.

Kom att tänka på nu sist, då Nicco brutit det där lilla benet i foten och vi skulle ta oss alldeles själv, upp till röntgen. När vi lämnade akuten och kom ut i trapphuset så var den enda belysningen därnere en liten glödlampa som hängde i taket…lägg till lite Hajen musik så förstår ni upplevelsen, det var som att komma från storstan med alla ljud, människor och gytter, till en öde ö, mitt ute i världshavet, fast utan solljus.

Man blev verkligen fundersam om man hamnat på rätt ställe eller om man hittat en hemlig underjordisk gång där man, om man hade lite otur, inte skulle komma ut ifrån. Är man nu nere i kulvertarna så ser det ju inte speciellt mysigt ut, allt är grått, smutsigt och slitet, varför släpper man inte ner alla klottrare (ursäkta, graffiti utövare) dit, dom kunde säkert pigga upp stämningen med lite färg, ja, dom skulle nog till och med kunna använda sig av mycket färg.

Men då är vi väl där igen, som med så mycket annat, om man nu gör det man egentligen redan gör, fast det inte är helt lagligt, så är det inte intressant längre. Spänningen försvinner och då blev det inte lika roligt. Det är väl redan bevisat, med klotterplank som visserligen kanske har färg på sig men det är ännu mer färger i tunnlar, på vägar och stenar, på vägen till dessa plank.

Man kommer väl ihåg hur man var själv, som barn. Gjorde man något föräldrarna inte gillade så skulle det smygas och fifflas med både det ena och det andra, kom dom på en och till slut tillät en att göra just denna grej, så försvann intresset och man hittade på något annat. Så är det nog bara.

Idag blir det promenad med Kerstin, sen får jag se om jag går upp på förskolan och pratar lite med dom om nästa vecka, hur vi ska lägga upp den och sen vill dom nog ha utdraget från polisen, innan jag börjar min praktik där. Ni får ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: virrvarr kulvertar akuten Nicco öde ö glödlampa Hajen klottrare Kerstin

En liiiten miss...

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 01 oktober 2010 klockan 07:35,

Glömde att tala om att jag gjorde bort mig i förrgår, då vi skulle åka från brorsan. I huset där dom bor så är det en porttelefon, sen går man upp en trappa och sedan ut på en typ av balkong eller avsats där det först är en dörr in till grannen och sedan, längst ut så är dörren in till dom.

När vi skulle åka så klädde vi på oss, gick ut, och sedan greppade jag första bästa dörr och började rycka i handtaget, jag tyckte att det såg konstigt ut och sen börjar Nicco säga –Meh, vad gör du mamma, det där är ju inte rätt dörr.

Haha…jag försökte rycka lös dörrkarmen hos deras granne, vilken jädrans tur att dörren var låst, och förhoppningsvis så var dom inte hemma heller, för då hade dom väl blivit skrämda och trott att det var några ligister som skulle bryta sig in i deras lägenhet. Jag tyckte att det såg konstigt ut, dörren alltså, för det hängde en liten gardin vid sidan om, men det klickade inte riktigt.

På tal om att rycka lös dörrkarmen så kom jag att tänka på en kille vi känner, inga namn nämnda, som tog plats inne på en bajamaja. Han sätter sig ner, i godan ro, antagligen för att göra det där andra, ni vet, och rätt var det är så flyger dörren upp, och inte bara dörren utan hela rasket. Utanför står en tjej, som trott att det var ledigt, hon sög tag i handtaget och slet med allt hon hade med den följden att inte bara dörren åkte upp utan även dörrkarmen lossnade. Vilken syn för gudarna!

Hon måste ju ha varit desperat, eller så gjorde hon som jag brukar göra, tror jag att någonting är öppet, då sliter man tag tills det går upp :-) Tron kan försätta berg, jag vet, för jag har testat det, inte bara hos barnmorskan där jag faktiskt tog mig genom en låst dörr, utan jag har ju nästan saboterat glasdörrarna på arbetsförmedlingen, det var bara ogjort.

Näpp, nu är det dags för frukost, sen ska jag och Kerstin ut och gå och efter lunch så åker jag, Birgitta, Kerstin och Ingegerd, ut på en liten sightseeing. Ni får ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: brorsan porttelefon trappa granne dörr bajamaja desperat dörrkarm sliter lös berg Birgitta Kerstin Ingegerd sightseeing

Kvartersgårdar/ungdomsgårdar/lekparker/skolmormor

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 14 september 2010 klockan 07:19,

Fångade på kort, Janne och Kerstin på väg mot Luleå och flygplatsen däruppe för vidare färd till Cypern.

Åskådare är Enya, som såg väldigt intresserad ut av deras förehavanden. Detta var igår morse så nu lär dom ju vara framme på plats, kanske inte vakna ännu, men så småningom.

Nicco kom till mig igår kväll, just innan hon skulle gå i säng och undrade om jag hade några förslag på vad dom skulle kunna ställa för frågor till vänsterpartiet. Dom ska ner till deras valstuga idag och ställa frågor, detta är ett av skolarbetena dom håller på med.

Vi diskuterade fram och tillbaka och kom överens om, bägge två, att en typ av kvartersgård eller ungdomsgård, i varje stadsdel, vore något dom kunde satsa på. Samma sak när det gäller den där större lekparken dom håller på att bygga på Haga.

Den ska tydligen byggas för lite större barn, och det låter ju rätt så intressant, men det är ju också något som skulle få finnas lite överallt. Skateparken nere på stan var ju ett jättebra bygge, men läget på den gör ju också att våra barn hamnar på stan, vilket jag inte tycker är den allra bästa lösningen.

Allra sist, kom jag med en önskan, jag har skrivit detta tidigare och jag skulle vilja att det fanns en skolmormor/morfar/farfar eller farmor, på alla skolor. Nicco undrade av vilken anledning det just skulle vara en äldre person. Det skulle väl funka med yngre förmågor också, men jag tror samtidigt att det finns många barn i skolorna som kanske inte ens har någon mor eller farförälder kvar i livet och därför skulle dom kunna vara av intresse.

En äldre människa som bara ska finnas där, en att prata med på rasten eller om det brakar ihop på någon lektion så kan man gå ner till den här personen och bara vara, om man vill. Skulle skolan anställa en pensionär så är ju kostnaden dessutom betydligt mindre, pensionsavgifter behövs inte dras, det finns många pensionärer som ändock skulle vilja ha något att göra, så varför inte?

Dom andra önskemålen, om lekparker samt kvartersgårdar skulle också skapa nya arbetstillfällen, samt förhoppningsvis, hålla våra äldre barn, sysselsatta med mer innovativa saker än att bara driva runt. På varje gård skulle dom dessutom kunna driva små projekt, så det kan ju bara bli plus i kassan *tjitjing*

Det allra roligaste i denna kråksång är att jag såg på nyheterna imorse, att dom diskuterade just dessa frågor om ungdomsgårdar, ha, så var det precis vad vi pratat om igår, så det ligger verkligen i tiden och vi kan inte vara ensamma om att tycka att detta är viktigt.

Ni får ha en bra tisdag, själv lutar det åt lite städning, och ikväll är det föräldramöte på skolan.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne Enya Cypern Nicco vänsterpartiet ungdomsgård kvartersgård skolmormor pensionär lekpark

Likström/växelström, jordad

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 12 september 2010 klockan 09:09,

Man säger ju att en person som ska begravas, har blivit jordad, då dom är nersänkta, och jag kan inte låta bli att fundera över ordet jordad för man skulle då kunna tro att personen ifråga fått likström i sig eller kanske inte. Det var bara en sån grej som poppade upp i huvudet då en granne berättade om en begravning, men jag sa faktiskt ingenting då, en liten farstu har jag, och dom flesta knivarna i lådan är slipade, kanske inte jättevassa, men ändock :-)

Igår började mitt stora projekt ”tvätta köksfönstren”, fy för den lede. Det tog några timmar men då skulle alla blommor i badkaret och sköljas upp, en del fick ny kruka och lite mer jord, gardinerna skulle strykas, trä persiennen skulle ner för att sedan sättas upp igen och framförallt, och kanske mest tidskrävande, när allt var förberett och klart för att startas upp, så saknades fönsterputs så jag var tvungen att göra en liten tjurrusning ner på HP:s för att införskaffa medlet.

Nu ställde jag om bordet och vips så blev köket lite större:

Nu beror det bara på katterna om bordet får stå kvar på detta viset, dom har en gång i tiden varit ganska förtjusta i blommorna och jag har ingen lust att dammsuga upp blomjord från köksgolvet, varje dag.

Imorgon åker Kerstin och Janne till Cypern, dom blir borta i två veckor, och nu råkar jag veta att Janne har lyckats pricka in sin födelsedag då dom är därnere, konstigt. Han fyller jämnt, som det så vackert heter, men inte en siffra i 70 är väl jämnt egentligen. 7:an, ojämn som den bara kan bli, och nollan har jag inte riktigt pejl på, är den ojämn eller jämn, är det en siffra överhuvudtaget då den faktiskt inte räknas? Ja, jag vet då inte.

Vi önskar i alla fall Janne ett jättestort Grattis och hoppas du får en bra födelsedag samt så önskar vi givetvis att ni båda två får en underbart trevlig resa.

Åke håller på med bussen och har hittills åtgärdat 3 av 9, tvåor. Usch, men felen han hade på besiktningen är inte så farliga som dom låter, lite små saker, det jobbiga är väl att dom ljusa och fina timmarna på dagen inte är så långa och arbetet förläggs till helgerna då han är hemma på dagtid. Sen har Brälla en gång sagt att tiden du räknar med att förbruka på arbetet med en buss, ska du alltid fördubbla, tror du att det tar en timme så tar det förmodligen två, och lite så har det nog varit.

Näpp, nu får ni ha det så gott, vi hörs!

(¯`'•.¸‹(•¿•)›.** .‹(•¿•)›¸.•'´¯)

Kommentarer: 0 Etiketter: jordad likström poppade knivar farstu Kerstin Janne Cypern 70 Grattis resa Åke bussen Brälla

Tunn och skör som finaste silke

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 08 september 2010 klockan 07:35,

Ni vet när man har påslakan och lakan som är tvättade så många gånger och dom har blivit så mjuka så att det känns som om man låg på den allra mjukaste bomull, sen vänder man sig och utan ett ljud har lakanet spruckit sönder, eller man har tänkt använda foten till att rätta till täcket och *tjopp* så åkte foten igenom påslakanet, för att det blivit så tunt. Såna jeans och en sån jeansväst har jag.

Jag sa vid något tillfälle att min väst är så tunn och nött att den kommer att falla sönder om någon stirrar för mycket på den. Här om dagen stod Nicco och tittade konstigt på min väst, jag kollade ner och undrade vad som var fel. -Du mamma, sa hon, skulle verkligen västen gå sönder om man stirrade på den! Haha, hon gjorde ett allvarligt försök men det gick inte.

Varför är det alltid så? Precis när grejerna är så skön, mjuk och följsam, ja då ska dom gå sönder och att laga dom är inte värt det. Det är bara att jaga nytt. Men nu är snart väst vädret över så jag lär väl inte behöva någon ny…på ett tag…kanske.

Nicco har fått en ny kompis:

Åke blev tillfrågad igår om han ville ha ett skellett, så han ringde och frågade vad jag tyckte, jag skrattade och sa att alltid kan vi väl hitta någon plats till den, man kanske skulle ha hakat på den, i fronten på bussen….jag sa att vi skulle slänga in den under bussen, kanske sätta på den Åkes boots och sedan knäppa kort på eländet, lägga ut den på bloggen och skriva att nu är Åke less på att ligga där under och skruva.

Nu är det inget riktigt skellett, utan den är i lite tjockare plast, så om ni tycker att det är makabert att ha en döing i rummet så kan ni ta ett djupt andetag och pusta ut. Ja, makabert kan man ju tycka ändå, själv anser jag bara att det är en kul grej. Sen får vi se om den blir en sån där dammsamlare, då kanske den åker ut.

I eftermiddag ska jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta göra en liten repris på Expo och sedan fika Nybro café. Eventuellt kanske vi åker en sväng på myrorna, det beror väl på vad dom andra tycker, vi får se. Ni får ha en bra dag, precis som igår har då i alla fall jag tänkt ha det!

Kommentarer: 0 Etiketter: tunn lakan påslakan bomull sönder jeans jeansväst skellett Åke NIcco bussen rummet döing Kerstin Ingegerd Birgitta Nybro Café Expo myrorna

Vi fixade det!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 06 september 2010 klockan 07:43,

Kolla in det här:

Vi fick in tältet i den medföljande väskan, otroligt! Men ingen får fråga hur. Vi stod och bröt i tältet, tre personer, till slut fick Åke in ett vik och tjopp så kunde vi klämma in den i väskan igen. Nu blir det väl inte aktuellt förrän nästa år, att ta fram den igen så vi behöver inte gruva oss för det där tältet på ett tag.

Det är ungefär som Whiskey flaskan som Theresé köpte till sin svärfar då han fyllde år, förra veckan. Den var förseglad med en låsanordning som man var tvungen att klura ut innan man kunde öppna flaskan, då gäller det att man inte är jätte törstig, för det finns en viss risk att det tar ett tag innan man kommer åt korken. Men han behöver förmodligen inte sätta ihop allting igen, utan kan lämna den så han kan ta sig en rackare då andan faller på.

Idag händer det nog inte så mycket, ska kolla platsannonserna, promenera med Kerstin, jag gissar att Janne ska ut och jaga älg så han följer nog inte med, sedan kommer jag nog att sitta ute, om det nu är lika fint och varmt som det ser ut när man tittar genom fönstret. Man har ju blivit lurad förut.

Att man ens kan se ut genom våra fönster är ett under, dom är så skitiga så egentligen skulle man inte se solen utan det vore ett ständigt grått och trist väder. Jag ska ta itu med dom…snart. Jag har skjutit på det, jag vet inte hur länge men det är det absolut tråkigaste, värsta jag kan göra, att tvätta fönster. Fy fasen! Och lika förvånad blir man varje gång, då man har gjort bort det. Det som tar mest tid är väl allting runt omkring. Alla blommor som ska tvättas av, gardiner som ska tas ner och fönster som ska skruvas upp. Nå, det kommer att ske inom en snar framtid, sen får vi njuta lika mycket som alla andra av ljuset därute.

Nu är det frukost på schemat, ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: tältet Åke tre personer vik tjopp svärfar whiskey Theresé låsanordning fönster solen Kerstin Janne älg jakt

2 olika stugor

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 03 september 2010 klockan 07:19,

Ja Kerstin fick inte njuta av att ha rätt om den blå tallriken som nu faktiskt inte heller var en blå stekpanna utan en vanlig, hederlig svart, stekpanna. Haha, ja jag säger då bara det. Hon var och klippte sig igår så det var bara jag och Janne som var ute och gick, han undrade hur fasiken man kunde tvätta ett påslakan och få in ett lakan inuti det.

Jag känner igen det där, det är massor med saker som kan gömma sig inuti ett påslakan, men visst kan man fundera hur det kan sno sig som det gör ibland. Han hade i alla fall trott att det var Kerstin som hade lagt in lakanet inuti påslakanet, bara för att, men se, det hade hon minsann inte. Eller som hon själv sa då han berättade det här ute på gården: -Tror du jag är så jäkla dum i skallen, va?

Klockan tolv hade vi samling härute på gården för vidare färd upp till Hamptjärns stugan, (stugan nummer 1) vi hade nog, garanterat, det finaste vädret däruppe, ingen blåst, klarblå himmel och en varm sol i ansiktet. En eld tändes upp och vi grillade korv och drack kaffe, samt satt och surrade om ditt och datt. Mycket trevligt!

Den här, sista bilden har Jan A tagit

På vägen ner för backen så hittade jag ett lingon, meh…så otroligt…ynkligt, kan man säga.

Jag förstår dom som säger att det är ont om bär i år. Jaja, förutom Kerstin och Janne då som hittat av ett lingonställe där lingonen var lika stora som golfbollar, alldeles knallröda och dom hoppade ner i hinken, alldeles av sig själv. Nå, lite lätt överdrivet, men.

När vi sedan kom hem igen så satt vi ute på gården någon timme innan vi gav upp utelivet och gick in för att göra lite nytta.

Själv hade jag tvätt stugan igår kväll, (stugan nummer 2)apropå detta med att tvätta, någon som hade tiden innan mig hade lämnat kvar tre par jeans i torkskåpet men det gjorde väl inget. Man får ju använda det en halvtimme in på nästa tid. Då har dom också tid att städa upp därnere, tänkte jag, eftersom personen ifråga hade lämnat en del söl på maskinerna.

Kom ner efter en timme, i torkskåpet hängde fortfarande byxorna, jag släpper ner dom i en korg och skjuter iväg den över golvet, sedan får jag rensa torkskåpet från allt ludd, som jag faktiskt var VÄLDIGT sugen på att stoppa ner i fickorna på jeansen, men jag besinnade mig. Alla kan ju glömma, och jag lät allting bero.

Tredje gången jag var ner så kom en kille in, han bor i ingången bredvid, han såg skamsen ut och ursäktade att han hade glömt bort tvätten, själv var jag på väg upp så jag sa att det var lugnt, och sedan tog jag faktiskt för givet att han skulle torka upp sitt spill, nu när han var där. Men ack vad jag bedrog mig. Så här fint hade han lämnat det:

Inte är det underligt att mycket bråk börjar nere i tvättstugorna. Men nu har jag fått min lilla hämnd, sedan är det ju bara han och jag som vet vem han är, så lite snäll är jag ju allt, men ingen kan gå säker, nästa gång kanske jag hänger ut namnet här också :-)

Önskar er alla en fin fredag, själv är vi bortbjudna på middag, jo man tackar, det blir säkert trevligt, det med.

Kommentarer: 0 Etiketter: Stekpanna Kerstin tallrik Janne Hamptjärns stugan Jan A lingon tvättstugan påslakan lakan städa

Nä Janne, det var ingen blå stekpanna

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 02 september 2010 klockan 06:51,

Janne har fått ett mail från Jan, där det var en bild på hans nyplockade trattkantareller. Dom låg i en blå stekpanna, enligt Janne. Men Kerstin höll inte med, det där var ingen stekpanna, möjligtvis en ugnsform eller dylikt. Igår frågade Kerstin, Ingegerd, vad dom hade för rolig blå stekpanna. Vi har ingen blå stekpanna, fick hon till svar, däremot var det en blå tallrik. Så nu vet ni och vi hur det ligger till :-)

Jag och Ingegerd satt lite sådär påpassligt ute på gården igår, då Kerstin och Janne kom hem från stugan, dom hade plockat upp lite potatis och klippt ner lite blommor. Då fick vi varsin bukett med nyklippta, eller rättare sagt, nyryckta, blommor, dom är jättefina, tack för dom!

Åke har tagit bussen och sitter nu på besiktningen, klockan 7 ska den in för bedömning, hm, men nu borde det inte vara några fel, förhoppningsvis. Å andra sidan är det ju också så att hittar dom något så är det ju bara bra, för då är det nåt vi har förbisett. Det enda vi ska hoppas på är då att vi inte missat något, för det kostar ju en slant att göra en ombesiktning och det är onödigt.

Idag ska vi åka upp till Hamptjärns stugan och grilla oss en korv till lunch, och med vi menar jag, jag själv och sex stycken av våra grannar. Det blir säkert trevligt, bara hoppas på att det inte blåser så j-kligt och att solen får skina. Man kan ju inte skryta över någon värme precis.

Nä, nu hoppas jag ni får en innehållsrik dag med mycket ljus och värme!

Kommentarer: 0 Etiketter: Stekpanna Janne Jan Ingegerd Kerstin trattkantareller tallrik Åke besiktningen bussen Hamptjärns stugan grannar blommor

Lägg en sträng under näsan :-)

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 31 augusti 2010 klockan 07:09,

Igår var det både Janne, Kerstin och jag som gick runt Umestan. Det pratades om sköljmedel, och att det var det som gjorde att kläderna luktade gott efter tvätten, dessutom luktar den ännu godare om den får hänga ute och torka.

Janne tyckte att ett nyskurat golv, inte är helt fel, synd bara att lukten inte sitter kvar så länge. Jamen sa jag, det finns ju sån där doftolja, jag hade sånt förut och kunde hälla ut någon droppe i antingen ett doftkrus eller i krukan på tygblommor.

Aha, sa Janne, då skulle jag ju kunna hälla allrengöring i en skål och ställa ut lite överallt. Mja, varför inte göra det snäppet ännu enklare då, sa jag, och smörj in lite allrengöring direkt under näsan, då luktar det nyskurat överallt dit du kommer :-)

Det påminde mig om den här smeten som finns att köpa i små burkar…vicks blå, som man ska smörja in på bröstkorgen om man är tät i näsan eller har ont i halsen. Det funkar alldeles ypperligt och jag hade fått en sån burk av svärmora, då jag hade värsta förkylningen. Jag smorde in mig innan vi gick och lade oss på kvällen, sedan låg jag och andades med munnen under täcket och det var så varmt och gott och det kändes hur bra som helst.

Vid nästa värsting förkylning ville jag testa något som jag trodde skulle vara ännu bättre. Jag tog en, aldrig så liten klick, och drog under näsan, och nu vet alla som testat vicks blå någon gång att den smörjan är ganska så stark, jädrar vad det brände och sved, den var dessutom nästan omöjlig att tvätta bort. Näpp, sen dess har jag hållit mig från såna experiment.

Sedan undrade Kerstin om man får skrapa bort kontrollmärket på bilen även fast det inte har gått ut än? Ja, det borde man väl få göra eftersom dom inte gäller längre, eller hur? Jag fick då ett nytt märke av Theresé, som hon tyckte jag skulle ha på Camaron, och det har jag nu:

Ni får ha en bra dag och nu håller vi en tumme på att solen sakta men säkert kommer att värma oss, nu är vi less på regn och kyla. Det hinner vi med, tids nog, ändå.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne Umestan allrengöring sköljmedel doftolja vicks blå näsan svärmora Theresé kontrollmärke

SWOOOSCH lät det

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 15 augusti 2010 klockan 09:01,

Jo vi fick tag i ett tält…billigt. 149:- för ett tvåmanstält med pop-up funktion. Det fanns en hel del bilder på baksidan av fodralet, jag och Åke stod ett tag och kollade på bilderna och kom snabbt överens om att det där begrep vi oss inte på men det var bara att chansa.

Kom fram till Angsjön vid halvfyra tiden, kanon väder och vi fick en av våra standardplatser, parkerad precis framför en Lasse och Carina, en annan plats vi brukar stå på är gräddhyllan precis ovanför badstranden, men den såg lite tight ut så det fick bli det här stället.

Tältet skulle upp med en gång, tyckte Nicco och Saga så dom satte igång att fixa och bära ut saker sedan ropade dom på mig och tyckte att jag skulle greja upp tältet. Jag stod och kände, klämde och vände på tältpaketet och drog i en rem och hann säga –Nä det här fattar inte jag!

*SWOOOOSCH* så slets tältet ur händerna på mig och landade på backen, uppfällt och klart. Ja vad är det för sak. Mja, förmodligen ihopfällningen, nu har vi inte lagt ihop det än eftersom det var fuktigt på undersidan så vi slängde in det i garagedelen på bussen så det får torka upp först, men sen kan jag gissa att det krävs lite hjärnkapacitet för att få ihop det. Vi får se hur vi löser det.

Dom hade till och med fixat sig en liten dörrmatta till sitt hem, Åke däremot, trodde att det var ett trappsteg:

Annars var det som trevligt där, Kerstin och B-O, ett par långliggare sen flera år tillbaka var på plats, Benny, en annan långliggare kom förbi, samt Malin och Jonas, två Vindeln bor som Åke känner till, Malin som jobbar på Jernbolaget och Pontus, en arbetare på Indexator. Men nog märktes det att högsäsongen är förbi, inte fullt så livat på kvällen som det brukar vara, men det är nog så skönt, det med.

Nicco och Saga badade flera gånger fast vattnet var nog inte så varmt som dom hade hoppats på och kvällen blev ganska rå och smått kylig, men dom klarade sig fint därute i tältet. Dom hade vaknat vid åtta på morgonen, satt sig upp och stirrat på varandra, öppnat upp ena sidan, tänkt för sig själva att dom förmodligen inte skulle somna om igen och sedan slocknat. Jag fick upp dom först vid elvatiden.

Vägen dit och hem är ganska tråkig, det enda spektakulära är väl utsikten från bron över Öreälven:

När vi kom hem till Umeå så gick Åke först hem till Nicke och klippte gräset sedan tillbringade han en hel del tid i bussen för att få bort generatorn samt reläet, som vi nu ska åka och lämna till en man i Gräsmyr, som pysslar med sånt där, så får vi se om han kanske kan laga den så vi kan köra bussen, även på kvällstid. Önskar er en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Angsjön tält tältet Nicco Saga bussen plats B-O Kerstin Lasse Carina långliggare

Ja det är väl bara att...

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 05 augusti 2010 klockan 09:07,

Gratulera Kerstin Arnqvist, som nu helt plötsligt och helt oberäknat, blivit ett år äldre. Men egentligen är du ju bara en dag äldre än du var igår, och visst är det precis som alla säger, vad spelar åldern för roll? Det är bara en siffra och du är aldrig äldre än du själv gör dig.

Hoppas du får en jättebra dag och att du blir uppassad.

Vi sitter nu...förhoppningsvis i bussen och har lättat ankar från Järlåsa. Jag tänker inte ens ge mig på en gissning över när vi kommer attt vara i Umeå, det vet jag nu med viss erfarenhet, att det inte är lönt att försöka sig på. Vi får se och ni lär väl få läsa när vi kommit hem.

Ha det gott allihop, och speciellt du, Kerstin!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Arnqvist fyller år Järlåsa ankar bussen Umeå

Lärorik dag

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 13 juli 2010 klockan 07:35,

Gjorde lite småfix igår på förmiddagen, jag fick lunch främmande, min kusin André från Malå kom hit, han ska eventuellt jobba i Umeå under fem veckor. Han frågade om jag hört talas om förödelsen uppe i stugan, bastuflotten har nämligen sjunkit, med hus och allt på, ja förutom bryggan som låg bakom bastuflotten. Det lät ju nästan som om det hade kunnat vara min och Åkes flotte, då hade vi förstått varför den gått under :-)

Klockan ett så åkte jag, Britt, Margareta och Eleonor ut till Kerstin och Janne i Åheden och drack kaffe. Det var lika fint där som tidigare:

Här ska ni också få en liten titt på insidan av stugan:

Den här flaskan tyckte alla såg rolig ut:

Texten som står på flaskan lyder: Högvatten, Medel lågt, Lågvatten, och slutligen Torrlagt

På uthuset har Janne en termometer från kafferosteriet Guldblomman, som låg nere vid älvskanten här i Umeå, någon gång under 50 talet, har ni hört talas om det? Inte jag i alla fall, det enda jag hittat på nätet om Guldblomman var följande text: Denne Jacobsson som var mera känd som
Gam-Jacke var en handelsman i från Umeå, antagligen en grossiströrelse. Han
ägde dessutom ett kafferosteri där Guldblomman tillverkades.

Jojo, där ser man, det är som jag säger, man lär sig något nytt varje dag.

Nu är Ingegerds syster Gunbritt och hennes man Sören på väg hem till Eksjö, vi önskar dom en trevlig resa hem och hoppas att deras 33 graders värme består, Sören som nu mådde lite dåligt över att ha missat det då dom var här. Fast själv tycker jag bara att värmen är ok, så länge man inte behöver röra på sig så mycket. Ps. kom ihåg, om du får sladd, frikoppla och styr i vägens riktining ds.

Och med dom orden så önskar jag er alla en trevlig dag, varmt eller ej!

Kommentarer: 0 Etiketter: André bastuflotte Malå stugan jag och Åke Britt Margareta Eleonor Kerstin Janne Åheden kaffe flaska Guldblomman kafferosteri Ingegerds syster Gunbritt Sören Eksjö

Triangel dragkedja efterlyses!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 29 juni 2010 klockan 07:26,

Igår åkte jag, Ingegerd och Jan, ut och hälsade på Janne och Kerstin, i Jannes stuga som ligger i Åheden. En jättefin, liten stuga som invändigt påminde om en stor båt som ligger upp och ner, och utanför dörren, ett stenkast nedanför, så ligger havet.

Nu får du rätta mig om jag har fel, Janne, men om jag förstod det rätt så hade hans pappa, den här kossan i hans affär där han bland annat sålde mjölk. Den har nog en del år på nacken.

Kerstin bjöd på fika ute på gräsmattan, dom hade hittat av en liten plätt där det faktiskt var nästintill vindstilla. Det pratades bland annat om kläder och att en del av dom har en tendens att krympa, kan det måhända bero på luftfuktigheten, eller hur kan ett par byxor, helt plötsligt sakna fem centimetrar uppe i knäppningen? Jag sa att dom borde ha dragkedjor som är en centimeter bred därnere och fem centimeter uppe i linningen, då kanske man klarade sig :-)

Vi tackar för en trevlig eftermiddag ute vid havet, det blev något annat än att sitta på gården här hemma.

Imorgon har jag tid hos veterinären, så får han se om han kan hitta något galet med Eloise. Hon haltar ganska så mycket nu och vill inte att man tar i henne, så nåt fel är det. Nu är jag dessutom glad att jag har försäkrat våra katter, även om man ska ut med en självrisk, så är det småpotatis mot vad det kan komma att kosta.

Nu önskar jag er en bra och solig dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Ingegerd Jan Kerstin Janne Åheden stuga havet kossa mjölk gräset dragkedja byxor Eloise veterinären försäkring självrisk

Igår så...

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 23 juni 2010 klockan 07:10,

Hämtade mina sulor igår, jag for dit direkt på morgonen i tron om att det skulle vara lite folk ute då och att jag skulle kunna parkera i närheten. Två platser fanns ledig på akutparkeringen. Jag svängde in på en av dom, stängde av bilen, men fick dåligt samvete och tänkte att även om mitt ärende bara tar fem minuter så kan det ju faktiskt komma någon som är i behov av att stå där, dessutom vet jag att om jag sett någon ställa sig där och sedan gå iväg åt ett annat håll, så hade jag tyckt att det hade varit för j-vligt.

Så jag startade bilen igen och ställde mig på gatan och hoppades att jag skulle hinna hämta sulorna innan någon nitisk p-vakt skulle sätta en lapp på bilen…jag klarade mig (konstigt).

Sen var jag till en Bo Lage och införskaffade diverse drickbara saker till midsommar helgen som förövrigt, enligt säkra källor, ska firas i Maltträsk. Åke fick ringa och kolla läget med Brälla, även om detta blivit en tradition, att åka dit, så tycker jag väl att man kan höra efter före i alla fall, skulle ju kännas lite halvknepigt om man bara åkte upp dit och dom helt plötsligt hittat på att dom ska vara någon annanstans, inte så troligt, men man ska aldrig säga aldrig.

Satte ute på gården efter det och Janne fick koka kaffe och Kerstin bar ut nybakebullarna. Det var riktigt varmt då solen var framme, och jag har ingen ro att vara inomhus när det går att sitta ute. Hade vi varit ute med bussen, i stugan eller någon annanstans i världen så hade vi ju suttit ute ända tills det var dags att gå i säng, varför skulle man då sitta härinne och häcka.

Efter middagen så hade Emma (lillasyster) skaffat hennes symaskin till morsan så jag fick åka upp på m-hem och sy in mina nya jeans samt fålla upp dom. Men det var inte tvärgjort. Hennes symaskin är av det nyare snittet, med mönstersömmar, digitalskärm, och andra konstiga saker. Man såg inte ens vart trådrullen satt, innan man började granska underverket. Sen tog givetvis undertråden slut så det var bara att plocka fram instruktionsboken, be en liten bön och sätta dom grå i arbete, det tog ett tag, men jag fixade det till slut. Man fick känna sig som en Einstein under en kort minut :-)

Idag åker jag nog på Kvantum och handlar inför helgen, vi åker förmodligen upp till Maltträsk redan imorgon, det är ju som skönt att vara på plats då dagen D infinner sig. Sen får vi se vad jag hittar på. Önskar er en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: sulorna akutparkeringen p-vakt Janne Kerstin nybakebullarna Bo Lage Emma symaskin Kvantum Brälla Maltträsk

Män med handväskor

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 03 juni 2010 klockan 07:25,

Ni kommer ihåg den där vinväskan, som Janne poserade så stolt med? Nu har dom snart sålt slut på dom, uppe på Ersboda. Enligt säkra källor så fanns det endast kvar tre stycken, igår eftermiddag, och nere på stan finns dom inte. Men det är klart, är man desperat så kan dom alltid beställa hem sådana.

Här ser ni Jan, med sin väska…eller hans och hans, jag tror att det är Ingegerds, men det kanske jag ska ha osagt.

I alla fall så skulle han visa upp den för några grannar som satt ute och genast lades det in en beställning på två väskor. Fred och Birgitta skulle nämligen införskaffa en för egen del och då kunde dom ”köpa ut” till dom andra.

Här kommer Fred med väskorna, vet inte om han ser så där jätte bekväm ut i den munderingen men…han bar då ut dom.

Tänk nu om dom gjorde som jag föreslog, tillverkade portföljer med vin i, varför inte? Eller dra det lite längre och gör ryggsäckar som rymmer en tio liter, för det stora sällskapet. Ha, man kan ju hitta på nästan vad som helst. Till och med ”barnryggsäckar” med ett gott, alkoholfritt alternativ.

Igår satt vi ute nästan hela dagen. Efter morgonpromenaden så satt man ute tills det var lunchdags och efter det så bjöd Kerstin på kaffe med sockerkaka till. Efter middagen så gick Åke ut och fortsatte sitt lilla arbete med Camaron:

Själv så kokade jag en termos kaffe och gick ut till honom så vi fikade på parkeringen, sen målade jag en inre taklucka i bussen, får ta ett varv till ikväll. Har även burit ut madrassen och bäddmadrassen till bussen, det ska ju ner dit förr eller senare, och nu blev det förr.

Nä, nu ska jag kolla in lite platsannonser, ni får ha en bra dag, passa på att göra bort lite inomhus så ni kan vistas ute när solen kommer igen.

Kommentarer: 0 Etiketter: vinväskan Jan Fred Birgitta grannar "köpa ut" Kerstin kaffe och sockerkaka Åke Camaron taklucka termos platsannonser

Ingen springnota här inte

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 01 juni 2010 klockan 07:14,

Nu ska vi se om mitt gedigna arbete ger någon utdelning.

Jag har försökt mig på att strukturera upp ett litet system över mitt jobbsökande och det första jag gjorde var att införskaffa en pärm samt ett register. Jag ska även tala om för er att pärmar och papper är inget för mig och har aldrig varit det heller. Så detta har blivit lite av en ny erfarenhet. Men jag inser ju att det underlättar en hel del.

Nu har jag skrivit ut information om dom olika företagen som handhåller personliga assistenter, så jag lätt kan läsa lite fakta om dom sedan ska alla jobb jag söker hos respektive företag sättas in under deras flik. Smart va? Då kan man lite lättare hålla reda på vilket jobb det är man har sökt, om dom skulle råka på att ringa upp. Sedan hittade jag andra intressanta sidor där man kan anmäla sig och få en jobbmatchning.

Idag har jag nämligen tid på trygghetsrådet och då ska jag visa upp pärmen och vi ska gå igenom mitt CV och personliga brev. Sedan, när det är klart och godkänt, så ska jag sitta och lägga upp dom på alla sidor där det finns möjlighet till det.

Igår blev det en utesittardag. Ingegerd bjöd på ”misslyckade” bullar (fast alla tyckte dom var helt underbara) och kaffe till det. Någon hade hört på radion att dom efterlyste olika pittoreska caféer och sa att hon skulle ha ringt in och meddelat att här på slätten fanns Lailas lilla hörna, men hon skulle då även ha kunnat tala om Ingegerds kafferep, Kerstins och Jannes glass och bullfik, Marias skorpbjudning, Ingrids Sverigefika osv osv osv. Men det är klart, att jämföra det med ett Café var ju att ta i, där får man ju betala för sig, (om man inte tar en springnota) här blir man bjuden.

Vi avslutade gårdagskvällen med att dammsuga bussen klart, Åke skruva i bilen och Janne tittade på. Nu är det väl inte allt kvar men det är sällan det är något som ska göras som bara tar några minuter.

Till sist vill jag gratulera Mattias Munther, som vann ET Pro klassen uppe i Fällfors, han är en riktigt luring och han var även den som vann i Fällfors ifjol, samt nere i Kubbe. Någon att se upp för, tydligen. Ett stort grattis får även Frida Jonsson som kör Junior Dragster och hon fick möta Angelica Bäckman i finalen som hon gick segrande ur. Jaja, Mats Karlsson kan också få ett grattis, men nu råkar jag också veta att han inte hade speciellt stort motstånd, han var nämligen ensam i sin klass. Men han fick ju en chans att prova på och kanske justera bilen inför kommande säsong. På det viset är första tävlingen i Fällfors en bra tävling, inte så många deltagande men då får man också köra sig less.

Näpp, nu ska jag göra någon nytta här, ni får ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Pärm register trygghetsrådet strukturera annonser jobbsökande Caféer slätten Ingegerd Kerstin Janne Ingrids Marias Åke bussen bilen Fällfors ET Pro Junior Dragster Frida Jonsson Mattias Munther Mats Karlsson tävling

Det kostar att ligga på topp

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 29 maj 2010 klockan 08:11,

Började gårdagen med promenaden, svängde in på Meca och köpte kabelskorna som vi skulle ha till bussen. 220:-, gick dom på. Janne hade gissat på nån 10-20:- och höll på falla baklänges. Ja sa jag, det kostar att ligga på topp :-) Men när dom sedan är bytt så lär vi inte behöva göra det en gång till.

Sedan åkte jag och Nicco för att byta hennes jacka, hon hittade en annan som dög till henne. Och på skohuset fick hon tag i ett par skateskor som hon tyckte skulle passa alldeles ypperligt och det gjorde dom ju.

Strax innan middagen så ringde Kerstin och bjöd över oss på något drickbart på kvällen. Åke hade inte kommit hem än så vi lämnade det öppet. Han tyckte att vi kunde gå över en stund och det var precis vad vi gjorde.

Hade nu denna fördömda bluetooth funkat så hade ni fått en rolig bild på Janne som poserade med Kerstins vin som hon drack, men naturligtvis så vill den inte ens blinka till utan den lyser rött, så det får bli en kort beskrivning istället. Vinet heter Vernissage, om jag inte är helt ute och cyklar, den köps inte i flaska eller vanlig box utan boxen ser ut som en handväska och det kan ni ju tänka er vad man kan få för föreställningar då en man, bär runt på denna handväska. Ja dom hittar då på allt möjligt. Nästa vin borde ju rimligtvis då komma i en portfölj liknande box tycker jag, så kan dom matcha varandra.

Ja, det var gårdagen i några meningar, vi kom hem runt halv tolv, och somnade sedan till ljudet av en hovrande helikopter. Gissningsvis en som svävade runt för att hålla koll på brännbollsyran eller nåt liknande. Ni får ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco skohuset Meca kabelskor Janne Kerstin bluetooth handväskan vernissage portfölj helikopter box

Bara så ni vet...

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 27 maj 2010 klockan 10:22,

Kerstin är en riktig hårding. Det är 12 grader på solsidan, det blåser så hårt på slätten att en fluga som landar på en motorhuv, kommer att göra 1½ meter bromsspår innan den åker av, och Kerstin vägrar i sten att sätta på sig långbyxor. Näpp, är det sommar så är det sommar, då ska man bara ha capribyxor eller shorts. PUNKT

Känner några som gör tvärtom. Där är det långkaslonger som gäller fram till midsommarafton, och skulle det råka på vara kallt dagen efter, så åker dom på igen. Nu pratar jag inte om mig själv, men jag tänker inte nämna några namn. Dom vet nog själv vilka dom är. Hahaha...

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin hårding sommar capribyxor shorts långkalsonger midsommarafton

Maskar

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 26 maj 2010 klockan 07:28,

Man ska aldrig titta ner då man är ute och går vid regn. Maskar som ligger på asfalten i miljontal, huvva. Till slut kan man ju bli nipprig. Vet en gång för flera år sedan då jag skulle följa med Nicco till skolan, hon satt på cykeln och jag gick. Vi hann inte mer än några hundra meter då hon skrek till och höll på ramla av cykeln, hon hade upptäckt alla maskar som krupit upp från jorden och lagt sig så där lämpligt på vägen. Titta inte ner sa jag, men hon vägrade cykla mer den dagen.

Jag har ett annat minne av en stackars mask som mötte sin baneman (jag) alldeles för tidigt i livet. Jag var väl en så där 7-8 år och hade stött på den största masken jag någonsin sett. Givetvis ville jag behålla den och tog med den hem, fixade en burk som jag lade ner lite jord och nån pinne i, sedan placerades masken i burken, och sedan fick den en hedersplats nedanför min säng.

Ett av problemen var att vi skulle åka till stugan på sommarlovet, och när vi åkte dit så var vi där hela sommaren, från skolan slutade till den började igen. Masken glömdes bort då vi åkte iväg, inga hål hade jag gjort i locket och den gick en fruktansvärd tid till möttes.

Så även vi, då vi kom hem efter 2½ månad. Jag upptäckte burken då jag klev in i mitt rum, masken hade blivit ännu större än han hade varit, en stor vit sak hade vuxit ut mitt på masken och två långa spröt stack upp från den. Hm, och inte kunde jag heller låta bli att öppna burken….WHY??? Det fattar ju alla att det stank nå fruktansvärt, fy för den lede. Nä, inget mer masksamlade blev det för min del. Kanske lika så bra för alla kvarvarande maskar.

Jag, Ingegerd och Kerstin var ute på en runda igår. Vi började ute på Teg Trädgård för att kolla in plantorna, tyvärr var vi ute för tidigt och blommorna var för små, Kerstin hittade inte heller det hon var ute efter.

Färden fortsatte sedan till Ersboda och Sportlagret där jag hittade en regnjacka till Nicco. 199:- för en softcell jacka, det får man nog inte säga något om, tyvärr var den för kort i armarna och vi få åka tillbaka och se om vi hittar en större storlek. Och hon som ville ha just den där…typiskt.

Sen åkte vi upp till Café Vaniljdrömmen där morsan mötte upp och vi gick in och tog en lunch där. Jag blev bjuden av Kerstin, jag, tackar tackar! Satt och surrade bort en stund och innan vi åkte hem så var vi in på Willys och handlade lite såna där nödvändiga saker till kylskåpet.

Jag hämtade sedan Åke på hans jobb och vi for ner på Meca där generatorn till Volvon hade kommit in. Vi frågade om framlysen till Camaron men den storleken vi är ute efter har utgått från sortimentet, är det nå typiskt då? På kvällen gick Åke ut och satte dit generatorn så nu ska det inte finnas nåt mer fel på Volvon, ja, förutom att han skulle sätta fast ljuddämparen lite bättre.

Nä, nu ska jag koncentrera mig på struktur ett tag, struktur i jobbsökandet, ni får ha en bra dag och hoppas att regnet håller sig borta, inte så troligt, men hoppas kan man ju alltid.

Kommentarer: 0 Etiketter: Maskar Nicco cykel burk sommarlovet stugan locket Ingegerd Kerstin Tegs Trädgård blommor Sportlagret Café Vaniljdrömmen Willys morsan Åke Meca generatorn Camaron Volvon

Personligt nummer

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 25 maj 2010 klockan 08:40,

Pratade om att betala räkningar på nätet igår, då jag, Kerstin och Janne var ute och gick. Det är ju en hel del siffror som ska fyllas i och man tycker väl att det skulle kunna gå göra lite enklare.

Varför kan man inte ge varje invånare ett personligt OCR nummer, typ, personnumret med några extra siffror på slutet. Då behövde man inte hålla på att tjollra med olika siffror varenda gång en räkning ska betalas. OCR numret är ju bara en bekräftelse på vem som betalat eller hur?

Kommentarer: 0 Etiketter: räkningar Kerstin Janne OCR siffror betalas personnummer

Chockerande...

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 21 maj 2010 klockan 07:30,

eller inte. Åkes bil, ni vet den där "fina" Volvon som vi åkte ääända ner till Övik för att köpa, den fick bogseras hem igår. Generatorn har pajat. Men det gör ingenting, vi är så vana nu att man blinkar inte ens med ögonen längre. Åke får ta en sväng förbi skroten idag och se om dom har någon generator liggandes annars får vi väl kosta på en ny, så är det bara.

Jag fick i alla fall hämta min framskärm till Camaron igår, den låg på bussgodset och väntade. Tyvärr var den inte i så bra skick som vi hoppats på men den är inte på långa vägar så ihop skrynklad som den vi hade. Den här går att fixa till med lite jobb, och för det priset får man inte heller klaga. Så den här helgen blir det nog fullt upp med att få ordning på Camaron, kanske åka upp till Norum och få fram bussen etc. Det är mycket nu!

Jag var på trygghetsrådet igår och hon skulle hjälpa mig att få lite struktur på min vardag och jobbsökeri. Det är nu inte så tvärlätt då det gäller mig. Jag har ett smärre problem med att komma ihåg vad företag heter och vilka jobb jag har sökt, det är verkligen rörigt. Jag känner dessutom själv att det inte beror på slarv eller ovilja från min sida, jag vet bara inte. Men förhoppningsvis så ska jag nu komma på ett system som kan vara till hjälp och kommer att underlätta.

Annars var det en trivsam dag igår, varm som sjutton men det vet ni ju allihop redan, lite svårt att missa det om man nu inte legat och sovit hela dagen. Ingegerd bjöd på kaffe och vi satt därute och surrade. Ni hör va, vilken gård man bor på. Kaffe varje dag och grannar från höger till vänster. Faktiskt ganska roligt och jag tror inte att det ser ut som det gör här, på många andra gårdar runt stan. Att dom kallar oss för trädgårdssällskapet är egentligen aningens missvisande, då det bara är några få som håller på med plantering. Nä, vi skulle få komma på ett annat, hm…grannskapet, kanske?

Nå, idag blir det en promenad med åtminstone Kerstin, Janne är inte med alla gånger, och sen kanske man skulle ha hört om morsan är hemma så jag får hämta mina saker som Theresé skickade med dom upp hit till Umeå. En sväng förbi Coop får det också bli, och tjopp så hade den fredagen passerat. Ja, jag får nog hämta hem Åke från jobbet också, jag skjutsade ju dit honom imorse. Ni får ha en bra fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Volvon Åke generatorn Övik Camaro Ingegerd grannskapet trädgårdssällskapet kaffe gården Kerstin Janne tjopp Theresé morsan Coop

Funderationer

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 20 maj 2010 klockan 07:05,

Undrar just om det är så här man ser ut då man känner sig hängig?

För inte kan det vara för att den är törstig, jag tror att den har gett upp, eller så vill den bara vara kaxig.

Jag undrar över en annan sak. Satt nämligen hos morsan för några månader sedan då hon talade om att dom bytt ytterdörren i höghuset, så nu öppnas den utåt.

Där vi bor går alla dörrar inåt, i trapphuset och jag tror mig ha hört att dom gör det av en anledning. Om det till exempel blir en vinter som det var nu och det lägger sig snö framför dörren, så finns det en viss risk att man inte kommer ut och det skulle ju innebära en smärre katastrof vid en brand eller dylikt.

Det skulle dessutom vara väldigt lätt, om man ville j-vlas, att bara lägga något bakom dörren, en sten eller kila fast något annat så det blev stopp. Har jag rätt eller har jag rätt?

Jag och Kerstin gick vår lilla sväng igår och sedan var jag in och tränade, fy för den lede, inte speciellt roligt i denna värme. Sedan bjöd Ingrid på kaffe ute på gården och vi satt väl en 9 stycken därute i solen.

Fick även ringa upp a-kassan, (himla ovanligt) jag får pengar idag, men bara hälften av vad jag ska ha. Dom hade nämligen makulerat vecka 18 för att sedan se att dom gjort ett fel, men nu har ju redan utbetalningsdagen passerat så jag får allt vackert vänta, en eller till och med kanske två veckor, på att få resterande pengar. Oj så gulliga dom är, jag tror nästan att man skulle ha köpt en blomma och skickat till dom.

Efter middagen åkte jag och Nicco på blomkiosken och köpte den största Hortensian jag någonsin har sett, fem stora, lila bollar satt det på den, och en silverkruka fick matcha blomman. Åkte vidare upp till Mariehem och firade mamma, och fick oss en tårtbit. En bra avslutning på dagen.

Idag ska jag ner på trygghetsrådet och prata med en handläggare om mina planer på framtiden. Jag har varit hos dom tidigare och dom är jättebra att ha att göra med. Dom kan erbjuda kurser och såna saker om man är intresserad. Ja, vi få se vart det barkar iväg. Hoppas ni får en bra bra!

Kommentarer: 0 Etiketter: hängig ytterdörren trapphuset snö brand Hortensia Mamma blomkiosken Kerstin a-kassan Ingrid Nicco Mariehem pengar utbetalningsdagen

Vilken dag det blev igår

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 15 maj 2010 klockan 08:20,

Vi satt ute i den tropiska värmen igår, Kerstin bjöd på kaffe och nybake bullarna och Janne gick upp efter glasskålar och glassbytta så vi fick nåt kallt i oss. Inte så dumt att bo på den här gården, minsann.

Jag skippade Ohlssons tyger och Coop svängen jag hade planerat att göra, till och med dammsugningen hoppades över. Däremot ringde jag om framskärmen och tyvärr, det var 6-7 veckors leveranstid på en nyproducerad sådan och det tar alldeles för lång tid. Theresé hade tipsat om en kille därnere i södern någonstans och som inte bara kör dragracing, utan han har även den exceptionellt goda smaken att äga och köra en Camaro. Jag fick tag i honom igår och han trodde sig ha en framskärm liggandes som jag skulle få för nån hundralapp, den köper jag på studs sa jag, och nu håller vi en tumme för att det är rätt sida, den vänstra, som han har, jag skulle höra av mig idag då han var på plats och kunde kolla.

Vilka knallar och brak det blev igår.

Då det började smådroppa så skyndade jag mig att ta på mig kläderna för att gå ut till Åke som stod i kallgaraget och grejade med Camaron. Ute på gården blixtrade det till och det var några människor som skrek av ljuset och knastret, fast jag såg inte till en enda levande själ. När jag rundade huset satte det igång på allvar, att regna och dom sista tjugo metrarna sprang jag men hann ändå bli blöt.

Inne i garaget kan ni gissa att det levde om, regn på plåttak, det låter och när det lät som allra värst och man inte kunde tro att det kunde bli värre, så blev det tio gånger mer. Jag bara älskar sånt här väder, och man fascineras av vilka krafter det finns däruppe.

På femton minuter var det över och här var torrt och fint för en liten stund sedan och sedan såg det ut så här:

Nu, en liten fråga apropå regn. Mitt hår är så rakt det bara kan bli, men när det regnar och blir blött eller bara fuktigt så bildas det lockar och ibland riktiga korkskruvar. Hur kan detta komma sig och varför bara i regn, inte om jag tar en vattenflaska och sprejar på?

Den kan ni fundera över så önskar jag er en varm, skön lördag med sol och kanske en glass till det. Och kom ihåg, får ni sladd, släpp bromsen och styr i vägens riktning.

Kommentarer: 0 Etiketter: blixtrar gården Kerstin Janne glassbytta kaffe Ohlssons tyger Coop värmen Camaro Theresé framskärm regn plåttak korkskruvar

Ytterligare ett citat

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 06 maj 2010 klockan 17:51,

Detta citat är påhittat av, en åtminstone för mig okänd kille som rör sig i Åke och hans vänners omgivningar. Och det är ett citat som både Brälla och Åke nyttjar lite då och nu:

Det du inte gör idag, behöver du inte göra om imorgon.

Ps, vill också påminna om café kvällen i föreningslokalen, med start klockan 18,00. Ikväll är det Kerstin i Preem huset som håller i fikat ds.

Vi ses där!

Kommentarer: 0 Etiketter: citat kulle Brälla Åke café Kerstin

Bildbeviset

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 02 maj 2010 klockan 15:33,

Som jag skrev för en månad sedan. 1:a maj ser alltid nästan likadan ut, oavsett hur mycket snö det har varit under vintern. Så här ser det nu ut hos oss:

Svårt att tänka sig hur vintern egentligen såg ut:

Kerstin och Janne träffade en man som berättade att han flyttat hit 1957 och skulle då gå på Gammlia och titta på 1:a majbrasan. Dom gav upp, det var alldeles för mycket snö för att dom skulle ta sig dit. Så, ok, det har inte alltid sett likadant ut men i alla fall dom senaste åren.

Kommentarer: 0 Etiketter: 1:a maj svårt se ut Kerstin Janne Gammlia 1957

Long time ago

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 24 april 2010 klockan 08:33,

Så här såg jag ut då jag var liten:

Och detta är Åke, då han låg på BB:

En kompis till Nicco stod och tittade på dessa bilder som vi har stående i bokhyllan, hon har stått och tittat på dom vid två olika tillfällen och varit lika förvånad och undrat över vid vilket sekel korten har varit ifrån. Speciellt det med Åke då, att dom hade munskydd och så, det kunde hon inte riktigt smälta.

Det var lite annorlunda tider då, jämfört med idag, då du helst ska ut genom dörren och åka hem så fort du bara kan efter födseln, ingen pardon.

Pratade med Theresé igår och hon berättade om alla kurser man kan gå, inför att man ska bli förälder. Är det inte profylax så är det försäkringar, amning, livet efter födseln osv. Det enda jag kände igen var profylaxkursen som inte gav ett dugg…inte för mig i alla fall. Jag sa till Theresé att det där med andningen, det löser sig nog när du väl ligger där. Hon berättade dessutom att just profylaxen kunde man gå på privat och betala 2000:- för, men aldrig säger jag, att man skulle betala för det. Men tydligen finns det dom som är desperat och faller till föga.

Huvudsaken och det viktigaste av allt är väl att man själv vet vad eller hur man vill ha det. Visst är det svårt när man ska föda första gången, då har du inget att relatera till annat än till andras historier som nästan aldrig kan jämföras med ens egna, alla är vi ju olika. Det enda man vet helt säkert är att man inte kommer att missa när det är dags, för det känner man otvivelaktigt, men man vet också av vilken anledning det gör ont. Och det är alltid en tröst, plus att man vet att det faktiskt, bara, är under en kortare period. Nog om detta.

Åke är och hjälper Brälla idag, det har kommit hem en container från USA som ska lossas. Innehållet i den är tveklöst, två-tre bilar och sedan kan det vara en del småkrafs. Det brukar ta sin tid att tömma containrarna men dom är aldrig ensamma, det brukar vara många på plats som är villiga att hjälpa till.

Själv ska jag sitta ute oavsett om det blåser eller inte, man blir ju knäpp av att sitta inne hela tiden. Kerstin Och Janne ser ut att ha kommit hem, det lyste i alla fall i fönstret igår kväll så det är bara att önska dom välkommen hem till ett snöfriare Umeå, än det var då dom åkte.

Ni får ha en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Åke Nicco kompis sekel Theresé profylaxkurs amning Camaron container Brälla Kerstin Janne

Holiday Inn

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 21 april 2010 klockan 07:20,

Jag skickade ett sms igår, till Janne och Kerstin där jag frågade om dom låg på playan eller satt i bilen, på väg hem. Det gick någon timme så kom ett svar: Vi är på väg hem.

Ytterligare en timme senare ”plingar” det till i min mobil och jag har fått ett nytt sms från Egypten: Vi checkade ut men sen blev det inget. Vi sitter på rummet till imorgon. Så det återstår fortfarande att se när eller hur dom kommer hem. Kanske idag om dom har tur.

Jag skrev ju om Holiday Inn, våran första buss, för nån dag sedan och kom då att tänka på Kisen, katten vi hade på den tiden och våran första, långa resa, med den bussen.

Katten var som våra nuvarande katter, inte speciellt förtjust i bussen, han blev hysterisk då det var dags att åka någonstans med den. Men första gången gick det väl skapligt att få in honom i den. Vi skulle till Uppsala och hälsa på Theresé som då bodde där nere och gick på IT gymnasiet.

Vi hann ner till Nordmaling innan vi gjorde första stoppet. Jag kommer också ihåg av vilken anledning. Vi hade glömt att ta med något starkare, drickbart, som vi hade tänkt inta på kvällssidan. Nå, vi stannade där för att uppsöka en ”Bo Lage” och jag började titta mig omkring efter katten. Han var fullständigt uppslukad, han gick inte att hitta någonstans. Jag vet inte hur många tankar som snurrade i mitt huvud, hade han hittat ett hål i golvet och krupit ut, smet han ut då Åke öppnade dörren….hur, vart och varför???

Då Åke kom tillbaka fortsatte sökandet tills nån av oss böjde oss ner där trappen gick. Han hade krupit längst under det nedersta trappsteget och låg där i mörkret och tryckte, så det var då inte konstigt att han var svår att hitta. Även fast man kikade ner där så såg man inget förrän man gick ner på knä.

Han var hopplös att ha i bussen, varje gång man öppnade dörren försökte han smita ut. Jag hade honom ute på altanen i stugan, i koppel, och Åke startade bussen på andra sidan huset, då höll han på riva ner väggen i desperata försök att komma in i stugan och gömma sig.

En annan gång då vi skulle ut med bussen och katten hade tydligen hört att Åke kört fram den på Näckrosvägen, så skulle Nicco ta honom nerför trappan, men han totalvägrade. Det var lite stressigt och bråttom så till slut tog jag honom i famnen och skulle gå ner med han, han har aldrig haft så långa ben någon gång, han krafsade sig fast i dörrkarmen och skulle icket ut i trappen, men jag är minst lika tjurig som han var, så jag travade på, hann komma halvvägs nerför första trappan då han vänder sig om och hakar fast sin klo, rätt genom hakan på mig, och där sitter han fast, han sliter för att komma sig loss och jag tror ju att hela mitt ansikte kommer att bli förstört. Jag släpper ner honom och hinner bara öppna munnen för att varna Nicco då han får tag i hennes häl och river upp den också, i sitt vilda försök att slippa bussresan. Då blev Maria arg.

Katten slapp inte undan utan jag bar ut honom i rena ilskan, fick in han genom dörren och sen kom vi oss iväg. Näpp, bussen var inte rolig för honom och jag frågade mig runt efter olika tips på hur man kunde göra för att få honom att acceptera bussen. Medicin eller lugnade, läste jag att man kunde få utskrivet, men vi hann aldrig så långt, han blev sjuk och vi var tvungna att ta bort honom vid tidig ålder…tyvärr. Även om han framställs som fruktansvärt elak så var han verkligen inte det, han var en kul och rolig katt i hemmamiljön, det var bara bussen, han gett sig tusan på att inte gilla.

Önskar er alla en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Holiday Inn Åke Theresé Kisen Nicco Uppsala Nordmaling "Bo Lage" bussen trappan dörren bussesan Kerstin Janne sms

Ryktet gör gällande...

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 19 april 2010 klockan 14:19,

att Kerstin kommer att utebli från bastukvällen. Ett sms som skickades igår talade om att dom tidigast skulle komma hem om två dagar. Så det skulle innebära att dom kan vara hemma imorgon om gud vill och grejen håller.

Det återstår att se, man tycks ju inte heller kunna veta vart detta askmoln kommer att vara, från timme till timme, besvärligt, men dom, sitter ju i alla fall inte i sjön, det kan nog vara betydligt värre för andra som är ute och reser, och väldigt taskigt för dom som kanske planerat en utlandstripp som nu går i stöpet. Men...det är bara att gilla läget.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin bastukväll sms grejen utlandstripp

En meter upp i luften!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 19 april 2010 klockan 07:20,

Snart kan man boka in en tid för besiktning på Camaron och börja fundera på att fram bussen. Apropå buss så kom jag att tänka på vår första buss, Holiday Inn, som införskaffades från Holmsund, där den stått i några år. Åke köpte den för 4000:- om jag inte missminner mig, Theresé rev ut all inredning och hjälpte mig med lite invändig målning. Tyvärr har vi inte så många bilder därifrån, men en hittade jag på datorn, då Kisen, vår lille kisse ligger på kylskåpet och drar sig:

Toaletten fick en guldkrona på dörren och på insidan tapetserade jag fast sidor från en Knasen tidning. Guldspegel, guldgardiner och andra ”guldiga” saker så toan skulle föreställa Kungens badrum. Den var dessutom relativt stor om man jämför med anda toalett utrymmen i bussar och husvagnar.

Längst bak i bussen hade vi en King Size säng som var 3 meter bred. Här snackar vi inte om några standard mått inte. En sommar var vi upp till Lycksele, för att kolla in motorveckan som dom då hade på djurparken, efter en dag där så åkte vi en snirklig väg vidare till Angsjöns camping. Theresé kände sig inte hundra, hon hade ont i skallen så hon gick längst bak för att ligga och vila sig.

Till saken hör att bussen var över tolv meter lång och utrymmet längst bak hängde bakom bakdäcken vilket i sin tur gör att det kan guppa en hel del därbak om man kör i gupp. Åke gasade på och vände sig om i ett av alla dessa gupp som var efter vägen, sedan brast han ut i skratt. Kolla in sa han, och jag vände mig om för att just då få skåda hur Theresé lättar en meter upp i luften i ett gupp, hahaha, hon mådde inte så mycket bättre då vi kom fram, och jag kan förstå det.

Idag får vi se om våra grannar har fått återvända fån Egypten, det låter ju i alla fall som om dom börjat släppa in flygplan till Sverige så har dom tur så kommer dom in. Det är bastukväll ikväll så om Kerstin dyker upp, så vet vi säkert att dom kommit hem. Med dom orden avslutar jag nu mitt skrivande för stunden, ska kolla om Nicco glömt att ställa klockan, det är oroväckande tyst i hennes rum. Ha det gott!

Kommentarer: 0 Etiketter: Camaron Åke Nicco småfix besiktning bussen Holiday Inn Kungens badrum Kisen motorveckan djurparken Angsjöns camping Egypten bastukväll Kerstin

Strandade i Egypten?

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 18 april 2010 klockan 09:05,

Nu ger vi oss för den här gången, nu har hon bara nån liten pappershög liggandes som hon ska ta hand om, men i övrigt ser det skapligt ut:

Hon hade, på sin ”gamla” hårddisk, tydligen ett program som heter movie maker, och som gick alldeles ypperligt att ha till hennes Windows vista. Nu har hon inte vista längre, utan XP precis som vi. Och då funkar inte movie maker som hon vill. Finns det någon vänlig själ här som vet av ett liknande program som finns att ladda ner gratis på nätet, alternativt ett som man kan köpa om gratis versionen inte skulle vara den bästa? Tacksam för tips!

Igår bogserade vi över camaron till verkstan så Åke fick plocka ner mellanaxeln, ta bort den ursprungliga turbinen och sätta in den nya. Här ser ni skillnaden på storleken:

Den till höger, den mindre, är den vi nu ska ha. Sen sitter den nya race startmotor på plats och nu ska det in en ny växelspak. Det går framåt, och nu sa Åke igår att han tyckte det skulle bli roligt att få starta upp den för att höra ljudet, jag hoppas verkligen att det blir just roligt, inte bra om det skulle bli okul :-)

Två av mina promenadkompisar, Kerstin och Janne, åkte som bekant till Egypten i måndags. På onsdagen finns jag höra att dom intervjuat Kerstin på nyheterna, då var dom fast i Sundsvall och hade inte kommit sig en meter söderut, i väntan på deras flygplan som skulle komma från just Egypten. Men jag sms:ade till dom och frågade hur landet låg och då hade dom precis landat på rätt ställe och var på väg till hotellet.

Imorgon ska dom komma tillbaka, men nu kan man ju fråga sig om dom kommer att få landa här i Sverige, med tanke på askan från vulkanutbrottet. Rätt var det är får dom några extra dagar därnere som dom inte räknat med, men dom hade ju redan förlorat två dagar på vägen dit, så det kanske jämnar ut sig. Men det är klart, när man inte planerat för att det ska gå som det gör så är det väl inte speciellt kul. Vi får se om det tänds någon lampa i deras lägenheter imorgon, annars tror jag mig kunna gissa vart dom håller hus.

Ha en fin dag och håll en tumme för att solen fortsätter att lysa över våra huvuden!

Kommentarer: 0 Etiketter: movie maker vista hårddisken Åke Camaron turbin mellanaxeln växelspaken kerstin Janne Egypten Sundsvall flygplanet

Ordningen är återställd

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 12 april 2010 klockan 07:07,

Nu sitter Kerstin och Janne i bilen, på väg till Sundsvall för vidare resa till Egypten. Inte så dumt att få fara och slippa allt vatten som nu kommer att bli av all snö som ska bort. Fast jag måste ändå säga att det ändå sett relativt bra ut på våra vägar/cykel och gångbanor. Inte så blött och slaskigt där och det torde väl bero på att någon har varit duktig att skrapa dessa då det var mycket snö.

Jag satt ute igår, under balkongen, det var riktigt varmt där och Nicco kom ut efter en stund med sin skateboad. Hon hade nog tänkt sig att få åka lite men det är svårt med allt grus som ligger på gatan, och det blev för mycket jobb då hon började sopa, ett evighetsarbete.

Hon hann ställa sig på skateboaden och åka två meter sedan låg hon på rygg. Det gick bra och hon sa att om man inte ramlar så lär man sig ingenting. Nähä, sa jag, men hur var det med pappa då? Han provade ju ifjol men hann bara just se pass få upp fötterna så stack skateboarden iväg och han låg raklång på asfalten. Jamen, han är ju gammal, svarade hon, och han kan ju bryta ett ben eller en arm.

Förvisso, men jag tror inte att det beror på åldern, alla gånger. Själv lyckades hon ju bryta ett litet, litet ben i foten, då hon åkte skrana på bräntberget för tre år sedan. Och blev tvungen till operation samt gipsat ben i sex veckor, tala om det. Vilken grej!

Så var påsklovet slut och därmed återställs allt i den vanliga ordningen. Vilket för min del innebär att frukosten ska vara serverad vid viss tid, jag går med Nicco till skolan och sen får vi se hur jag lägger upp dagen. Hennes skrivbord ska ju målas men jag vet inte om jag ska vänta med det till hennes bokhylla har kommit fram, den ska ju ha samma färg. Vi (dvs Åke) skruvade och flyttade en del av våran bokhylla igår så nu ska det också ställas upp saker där, hm. Vi får se vad det lider. Jag vill nog sitta ute en stund också innan träningen klockan tre.

Ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne Egypten Nicco skateboard asfalt Åke bokhylla skrivbod balkongen

Huvva, vilket jobb

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 08 april 2010 klockan 07:43,

Idag blir det en promenad i ensamhet. Kerstin och Janne ska åka till Innansjön och hälsa på ett par som bott här på gården för några år sedan, som förövrigt läser min blogg så: Hej hej på er, däruppe i Burträské!

Sen blir det träning och efter det så ska jag väl fortsätta mitt strävsamma arbete med att rensa i Niccos rum…puhhh, och fy för den lede. Hon vill inte ha kvar någonting och lämnar över det till mig att rensa och kasta. Vet ni hur svårt det är att få iväg saker som man vet vad det kostade, det är inget fel på dom och jag tror dessutom att hon kan komma att ångra sig en vacker dag. Men, nu ryker grejerna.

Så här såg det ut innan och jag ska ta en bild på hur det kommer att se ut då jag är klar.

Nu kastar jag inte allt, jag skänker dom vidare till grannar och andra som vill ha, det är ju bara bra om man vet att någon annan vill ha och använda sig av sakerna istället för att slänga dom åt räven.

Hittade även detta häfte med denna bild i.

Jodu Theresé, till och med Nicco såg att det var du, däremot var din pappa lite tveksam och undrade om det kunde stämma, men sedan förstod jag varför, han trodde att det var ett nytryckt häfte och han undrade väl varför man satt in en gammal bild där.

Ikväll är det återigen café kväll i lokalen och nu är det Birgitta som håller i fikat, så det är bara att skrapa ihop en näve småpengar och bege sig dit för att träffa grannarna och ta sig en kopp kaffe. Kan ju vara skönt att slippa koka en pava själv, någon gång.

Vi fick inte tag i någon startmotor i måndags, han hade ingen hemma men igår så fick vi åka ut på Teg och hämta hem den, så nu till helgen kan det börja hända saker. Jag började säga, imorse att nu är det ju bara tre månader kvar till Kubbe, men när jag tänkte efter på vad jag sa så insåg jag att det faktiskt bara är två månader kvar och det är inte mycket. Bussen ska ju också tas fram och vad vi bör fixa till den är minst två nya däck. Vi vill inte vakna upp på någon tävling och stå på fälgen. Kan ju också vara affär att köpa ett reservdäck till den, problemet är förvaringen av det, med Camaron därbak så är det inte mycket till övers. Något att klura vidare på.

Hoppas ni får en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco Theresé Innansjön Kerstin Janne träna Birgitta Café grannar kaffe bussen Camaron startmotorn

Maxi tar priset

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 02 april 2010 klockan 16:32,

Undrar om Maxi hade ett aprilskämt igår och glömt att plocka ner skylten???

Köpte potatis på lösvikt och tvärkikade upp på priset, syns kanske inte så bra men så här såg det ut:

Det står alltså 28,90:-/st, dyr potatis måste jag ju säga, och vilket jobb för dom som sitter i kassan och ska räkna all potatis man köper. Men kvittot sade någonting annat, nämligen 7,90:-/kg, en viss skillnad. Annars kan man göra som Kerstin som satte sin första potatis igår, på balkongen i en hink, hon har tänkt att få sig nån färsk potatis lagomt till midsommar.

Kommentarer: 0 Etiketter: Maxi potatis dyr Kerstin hink midsommar

Ja huvva, vilket mysterium :-)

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 28 mars 2010 klockan 09:26,

Gårdagens swap meet på klubben drog en hel del folk. Jag, Kerstin och Janne dök ner dit så dom skulle få se vart vi brukar hålla till, ibland. Stor lokal, många bilar och några kända ansikten, fick dom se.

Åke fick in snudd på 1200:-, inte dåligt med tanke på att det var saker som bara står och dammar. Själv kom han hem med denna byggsats och sa att han tyckte jag skulle bygga ihop den. Nu tvivlar jag starkt på att det var hans riktiga tanke, men det låter ju fint. Det blir nog han som får sitta med limtuben och pyssla.

Jag skjutsade upp Nicco och hennes kompis Olivia, på Media Markt, en Salem Al Fakir skulle ju vara där och sjunga, jag vet inte vem han är men dom var snabb på att tala om att han blev tvåa i melodifestivalen. Kanske därför jag inte har koll på honom, jag ser ju icket på den smörjan. Det överlåter jag med glad min åt andra. Här är i alla fall en bild på honom som Nicco tog.

Kvällen blev lugn, vi såg på blåsningen, roliga klipp samt blåst, sen såg vi bara en kort stund på Jönsson innan vi beslutade oss för att gå i säng. Jag har den fula ovanan att vika bladet i boken jag läser så jag lätt ska se vart jag är, därför blev jag väldigt konfunderad när jag såg vikningen jag gjort i fredags, vad kan jag ha menat med detta?

Ett litet mysterium minsann, kan jag ha lämnat en hint om att det var något intressant på den föregående sidan som jag borde läsa ytterligare en gång, or what?

Åke påpekade också att han redan ställt fram sin klocka så då gjorde jag också det, men jag vet ändå att man är lika frågande på morgonen, om man verkligen ställt fram den eller vilken tid det är som verkligen gäller. Och mycket riktigt, jag steg upp 8,45, enligt min klocka, hann tänka flera gånger att det var konstigt att jag sovit så länge (länge för att vara jag) och sen kom jag på att jag vridit fram uret så det var ingen konstig tid, egentligen.

Pratade med Theresé igår, dom skulle på 50 års fest och hon berättade om vad dom skulle ge till killen, som förövrigt heter Roger och är ägaren till darten som Anders (svärsonen) kör super street med. Dom har verkligen tänkt ut ett riktigt spektakel och jag hoppas att hon både lägger ut bilder och berättelsen på hennes blogg, själv kan jag i alla fall inte skriva om det nu, för då kanske man avslöjar något som han inte fått veta än. Jag får återkomma med historien sedan.

Önskar er en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: swap met Kerstin Janne Åke byggsats Nicco Olivia Media Markt Salem Al Fakir melodifestivalen blåsningen blåst roliga klipp Theresé Anders Darten super street

Missbedömning

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 20 mars 2010 klockan 11:31,

Har precis kommit hem från morgonpromenaden med Kerstin. Tog denna bild utanför garaget längst Vallmovägen.

Det är alltså en sladd till en termometer som hänger ut genom ett fönster, men jag tror att dom missbedömt längden på sladden. Fönstret ligger dessutom någon meter ovanför porten. Undrar om man skulle prov dra i den?

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin garageporten fönstret sladden termometer

Förmedlat arbete

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 13 mars 2010 klockan 08:44,

Ja inte hörde a-kassan av sig i veckan, så på måndag blir det jag som får ringa upp och fråga om deras telefoner kraschade förra onsdagen eftersom dom aldrig ringde upp. Däremot, och detta är ju lite intressant, så ringde min handläggare på arbetsförmedlingen upp och undrade om han fick lämna ut mitt namn till ett företag som sökte en vikare, visserligen bara i tre månader men man ska ju börja någonstans och bara att få in foten på ett företag är ett stort plus.

Givetvis fick han göra det men det är inte bara jag som står på den listan utan 2-3 stycken till så vi får se hur det utvecklas. Jag vill inte skriva vart det är, men om jag får det jobbet så ska jag tala om det för er.

Det intressanta är inte bara jobbet i sig, utan att dom ringde upp mig :-) nog har jag arbetat i flera års tid, och många gånger har jag anmält mig som arbetssökande på arbetsförmedlingen men hittills, aldrig någonsin, blivit uppringd av dom. Å andra sidan, så är det kanske precis vad dom gör men att det aldrig har funnits något som skulle ha passat mig, vem vet. Det var i alla fall snyggt jobbat av honom och nu fick man lite mer tilltro till förmedlingen.

Den allra första gången jag satt med en handläggare där, jag var väl runt 16-17 år, och fick frågan om vad jag ville jobba som eller med och jag svarade, något inom kontor, så fick jag svaret av handläggaren att det var inget framtidsjobb, det skulle jag genast lägga på hyllan, vilket jag också gjorde. Hur dumt som helst och man kan ju fråga sig vad det var för typ av handläggare. Hade han, den gången puschat för mitt val så kanske jag hade sökt mig en utbildning men nu blev det aldrig så. Fast åter igen och å andra sidan, om man nu ska tro på att vissa saker är förutbestämda att hända så kanske det var en mening med det valet också, det lär jag aldrig få veta.

Idag blir det förmodligen promenad med en annan granne, Kerstin och Janne är upptagna med annat. Åke har kört in Volvon på verkstaden och ska dit och skruva och sedan ska Cheven tvättas, det är verkligen på tiden men samtidigt vet man att med slasket som nu blir på våra vägar, så kommer tvätten att vara lika ogjord, om några dagar. Men den värsta skiten kan man ju kanske få bort. Ni får ha en bra lördag, det ser ju att bli en solig och fin dag så det är bara till att he sig ut.

Kommentarer: 0 Etiketter: arbetsförmedlingen a-kassan handläggare puschat kontor Volvon Cheven Åke verkstaden Kerstin Janne tvätten

Motion framför teven :-)

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 10 mars 2010 klockan 12:12,

Vi snackade om fjärrkontroller när vi var ute och gick idag. Kerstin har en platt teve som inte har en avstängningsknapp, vilket man kan tycka är underligt, med tanke på allt surr det har varit om att man aldrig ska lämna teven på standby.

Hm, dom kanske skulle kunna sätta in en rörelsedetektor i teveapparaterna som slår av teven automatiskt om det inte är någon rörelse framför skärmen under tio minuter. Då kunde man inte längre somna framför teven och dessutom blev man aldrig stillasittandes. Vilken smart idé, eller hur?

Fast nog tycker man fortfarande att dom kunde ha kostat på att sätta dit en knapp för att stänga ner teven ändå.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin teven rörelsedetektor standby knapp skärmen

Ikea, glasriket

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 03 mars 2010 klockan 11:13,

Nu har vi fått våra glas som Kerstin och Janne köpte på Ikea i Gävle. Dom har ändrat mönstret på glasen, för varje gång vi köpt nya, förutom sist då Theresé kom hem med sex stycken med likadant mönster som tidigare, kolla vad fina dom är:

Längst till vänster, det enda glast som är kvar från omgång ett, sedan, dom två nästkommande som både vi och Theresé har köpt, av 18 ursprungliga finns nu 8 stycken av dom kvar och slutligen, dom tre sista glasen i denna raden är dom alldeles nya och purfärska glasen som vi nu har sex stycken av...vi avvaktar och ser med tillförsikt, på framtiden och hur länge vi ska få ha dom i våra ägor :-)

Tack till Kerstin och Janne samt Theresé som gjort sig omaket att köpa dom till oss!

Kommentarer: 0 Etiketter: Ikea Gävle glas Theresé Kerstin Janne omgång vänster ursprungligen glasen sista ägor

Luffarmacka/Citymacka

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 03 mars 2010 klockan 06:59,

Lisbet Olofsson tog en liten nostalgitripp igår, och gjorde en sväng förbi Citybaren, det kan ni läsa om här:

blogg.vk.se/halsozam/

Jag frågade Åke om det här med Citymackan och luffarmackan. Han sa att Citymackan låg nog på topp och kostade runt 2.50-2.75:- och bestod av två brödskivor med skinka, ost, tomat, medan luffarmackan gick lös på ca 1: - och innehållet på den var en brödskiva med bostongurka, ketchup och senap. Hm, undrar vad dom skulle säga inne på Frasses om man ville ha ett hamburgerbröd utan någonting i förutom tillbehören?

Åke låg och läste en Knasen igår och började skratta, han blev påmind om min blogg som handlade om telefoner, idag och förr, denna bild hittade han i tidningen:

Den beskrev ju hela bloggen, egentligen. Vem fick bestämma ringsignal, hahaha…fast det är klart, hur ofta pratar man om just såna där saker. Ibland kan det ju låta som om man växte upp strax efter dinosaurierna hade utplånats. Undrar just vad ens barnbarn kommer att säga en dag, om man berättar att det från början av tv:ns tid, bara fanns en kanal att välja på, eller att datorn var det bara ett fåtal som hade råd att hålla sig med och det var inte för någon surfning på nätet.

Själv var mitt första möte med en dator 1982, och jag pryade på Rune Johanssons. Dom hade en dator, där jag fick skriva in alla kunder som hyrde filmer, jo då tycktes man vara märkvärdig som ens hade fått knappa på en sån apparat.

Idag blir det promenad i vanlig ordning, Kerstin och Janne är tillbaka och vi ska ut klockan tio, men först ska jag gå med Niccolina till skolan. Ni får ha en bra onsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Lisbet Olofsson nostalgitripp Citybaren citymackan luffarmacka Åke Frasses tidning Knasen telefoner dinosauriernas Rune Johanssons barnbarn dator Kerstin Janne Niccolina

Lingondricka...nopp, det var...

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 01 mars 2010 klockan 07:17,

Så är vi tillbaka i den ”vanliga” lunken igen. Innan Theresé åkte hem så var vi först hem till Brälla och Lena och blev bjuden på kaffe, sedan åkte vi ut till Strömpilen där Theresé skulle kolla på kläder och vi skulle se vad dom tar för en dator genomgång samt en laddare till Niccolinas kamera. Sedan fick hon en förskottspresent av Theresé, ett extra minne till hennes mobil.

Niccolina lyckades sätta igång ett larm inne på El-giganten, hon skulle lyfta upp en mobiltelefon och då råkade en sladd ploppa lös och det började tuta samt blinka en röd siren. Ja jag säger då det. Men det orsakade då ingen kalabalik, det kom en kille och återställde larmet, jag sa att det inte var meningen och han nickade lite trött och sa att det oftast inte var det. Det har säkert inträffat otaliga gånger och dom är less på ljudet, kanske dags att ordna dit ett nytt system?

Kerstin och Janne är nere i Gävle och dom hade provat ringa igår men jag hade inte mobilen med mig, jag skickade ett sms senare på kvällen och undrade om det hade varit nåt viktigt. Janne ringde upp och sa att dom hade varit på Ikea och troligtvis sett glasen jag hade bloggat om, och nu undrade dom om jag ville ha ett sexpack till… hela glas. Dom ska åka dit idag igen och investera i det så då får jag fylla ut tomrummet i köksskåpet, trots allt. Very nice!

Theresé påminde mig igår om min farbror och vad han hade gjort…av misstag. Dom bodde uppe i Gällivare för flera år sedan, han jobbade som helikoptermekaniker på Norrlandsflyg. Hans fru brukade göra lingondricka som hon sedan frös ner, i bland annat, ur diskade siraps flaskor. Han brukade väl ta med en sån flaska någon gång då och då, på jobbet. Och just den här gången var det precis vad han hade planerat att göra.

Han grävde fram en flaska och åkte iväg till jobbet. Lagom till lunchdags hade drickan tinat upp och han hällde upp ett glas, men han tyckte att färgen var annorlunda, han sniffade i glaset men tycktes inte känna någon speciell doft så han drack, rynkade på näsan men kunde ändå inte förstå vad det var som inte stämde. Lite järnsmak var det på drickan (jag förmodar att det var MYCKET järnsmak, men han kanske var lite förkyld) men tron kan ju försätta berg och han drack upp det han hade med sig.

På kvällen frågade han frun om drickan och sa att han tyckte det smakade lite annorlunda…vet ni vad det var han hade druckit, och håll i er nu, renblod. Hon är ju renägare och brukar väl ta rätt på blodet för tillverkning av blodpalt etc., och det var precis det hon hade frusit ner i en sirapsflaska. Hurvas!!!

Ni får ha en bra måndag, själv ska jag se om Annika är hemma så jag får fara och hämta uppsägningspapperet samt en deklaration på vad jag har gjort fram till nu.

Kommentarer: 0 Etiketter: ´Theresé Niccolina Strömpilsplatsen Brälla Lena kaffe mobilen El-giganten larmet Kerstin Janne Ikea glas farbror Gällivare Norrlandsflyg fru lingondricka sirapsflaskor renblod hurvas

-30 grader

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 22 februari 2010 klockan 11:44,

Det har vi inte här, nu är det bara -9,7 men jag fick ett sms av Theresé som tydligen bor i en kallhåla där det var -30 imorse....brrrr!!!

Däremot igår, då vi hade -20 grader och världens j-kla storm, så kändes det minsann som -40 då jag och Kerstin var ute på halv elva promenaden. Nä, nu tror jag att det är många som håller på vara less på vintern, jag röstar för plusgrader och snösmältning med omgående start.

Kommentarer: 0 Etiketter: -9 7 kallhåla Theresé sms -20 storm -40 Kerstin

Vild enbärssås eller var det så?

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 21 februari 2010 klockan 08:36,

Vi blev tretton stycken som gick ut och åt igår, det var trevligt, god mat och framförallt inte så dyrt. Men om det vi åt skulle föreställa en ”äkta” oxfilé så tror jag att ni får kalla mig Bellman.

En oxfilé är i en del, inte en del som separeras av lite senor i mitten, men jag tänker inte argumentera, vi åt av den, alla som hade beställt just det och ingen tyckte att det var dåligt eller segt, så vi låter det få vara som det är.

Kerstin frågade nu vad en vild oxfilé var för något, ja, en större bit, typ 170 gram med en enbärssås. Så det var alltså enbären som räknades som vilda, alternativt att den som beställer den är lite vild för 170 gram kött är en hel del eller så begrep hon inte frågan. Vi kanske får fortsätta vara lyckligt ovetandes om vad det egentligen är.

Idag ska vi ut i kylan igen, Janne ballade ur då han insåg att det skulle vara lika kallt idag som igår, och det är inte speciellt skönt, men belöningen får man då man kommer hem. Man njuter av värmen som slår emot en redan nere i trapphuset och man begriper inte hur man kunde vara så korkad att man gick ut överhuvudtaget och man är jätteglad att man fortfarande lever, eller så kan man säga att det är när man går ut en sån här dag som verkligen får veta att man lever :-)

Nä, ni får ha en lugn och skön söndag, imorgon är det arbetsvecka för dom som ha något att gå till, Åke har tagit ut en semesterdag för att bland annat få åka och om besikta Volvon, handbromsen tog inte som den ska och sedan får han njuta av ledigheten resten av måndagen. Jag har en vag känsla av att den här veckan kommer bara att hinna börja så är den slut igen. Theresé kommer på fredag och jag ska arbeta mina fyra dagar hos Annika. Tjopp så var den sjådd!

Kommentarer: 0 Etiketter: Oxfilé enbär vild Kerstin tretton Janne kylan värmen Åke ombesikta Volvon söndag Theresé arbetsvecka

Motpoler/motsatser

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 17 februari 2010 klockan 07:17,

Tror ni jag har problem då jag ska läsa boken jag är på nu?

Det är snudd på att jag tycker att den ska reklameras eller att Margit Sandemo, som är författaren, kunde skicka oss hela högen med böcker som hon skrivit, i inbunden form, för är det någon författare jag har framhållit, så är det hon. Och jag har läst hennes böcker i flera omgångar. Dom är så bra! Kanske inte så konstigt att dom håller på att falla i bitar.

Jag blev uppringd av en kvinna igår, som presenterade sig och talade om att en brukare var intresserad av min jobbansökan till henne och vill träffa mig för ett personligt möte, idag. Jag är ju lite nervös men det ska bli spännande. Jag har, i hela mitt yrkes samma liv, bara varit på två anställningsintervjuer, så jag kan inte påstå att jag vet hur det fungerar. Men huvudsaken i detta fall och med detta yrkesval, borde rimligtvis vara att man är sig själv. Och A och O är ju att man trivs tillsammans, annars funkar det inte alls.

Det är bara att hålla en tumme och hoppas på att vi är relativt lika, man behöver för all del inte ha samma intressen hela vägen, men nog underlättar det om man har nåt gemensamt. Fast ibland, absolut inte alltjämnt, så är det ju dom där raka motsatserna som dras till varandra, man kompletteras av olikheterna, precis som med jag och Annika. Vi är väldigt olika i vårt sätt att vara, men ger ändå varandra något som gör en själv, lite bättre. Ganska lustigt faktiskt.

Jag har även påtalat detta för Annika och sagt att två stycken av mig, så hade this and that aldrig blivit, och två av dig hade inte heller fungerat. Vi är två motpoler som behöver varandra för att bli ett riktigt team. Tillsammans är vi oslagbara.

Annars blir det en lugn dag idag, ska ut med Kerstin i vanlig ordning, får se om Janne hänger med. Intervjun kommer att vara klockan ett och efter det kanske man skulle plocka fram dammsugaren för att se om den ids ta några varv här hemma. Nä just det, den är ju inte självgående, jag åker nog på att måsta dra runt den. Ni får ha en bra och förhoppningsvis givande dag, jag hoppas på en likadan för min del.

Kommentarer: 0 Etiketter: boken Margit Sandemo arbete anställningsintervju Annika motpoler motsatser oslagbara Kerstin Janne dammsugaren givande yrkesval

Lite snö runt stugknuten

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 16 februari 2010 klockan 14:01,

Kerstin och Janne, våra grannar och promenadkompisar, åkte ut till Jannes stuga i Åheden igår, för att se om dom kunde hitta igen den. Det gjorde dom, och med Kerstins tillåtelse så kommer här en bild på Kerstin, i snödjupet utanför stugan. Och en annan bild tagen på andra sidan av huset.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne stugan snö promenadkompisar grannar

Splittrad människa

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 10 februari 2010 klockan 22:35,

Känner mig lite splittrad

inför helgens middags gäster. Vi har bjudit hit Kerstin och Janne på middag och trav/gravöl, trav om vi vinner V75 och grav om vi stupar på något lopp, men vad ska jag hitta på för nåt att äta??? Näpp, jag får sova på saken, efterrätten är då redan fixad, det blir något supergott. Good night!

Kommentarer: 0 Etiketter: trav/gravöl Kerstin Janne middag supergott lopp V75 good night

Ett flöte i döda havet

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 08 februari 2010 klockan 06:50,

Kerstin och Janne undrade om vi sett på programmet, på spåret, i fredags, om den här testen dom gjorde med saltvatten. Jo det gjorde vi, svarade jag och Kerstin tyckte att det är ganska otroligt att något kan flyta så där, jag som nästan inte ens kan flyta i döda havet sa hon.

Ha, men jag kan flyta minsann, på rygg, mage, med benen uppe på en flytbrygga, i badkaret, fattar ni vad irriterande det är då man måste trycka ner sig själv för att komma under vattennivån. På Åkes jobb har eller åtminstone så hade dom ett bubbelpool som man fick hyra in sig på, det gjorde vi en gång, sk-t roligt, jag var tvungen att sitta och hålla fast mig hela tiden för att överhuvudtaget få vara nere i vattnet.

Jag har läst i en tidning, för väldigt längesedan om en person som satt i en bassäng, utan flythjälp och läste en tidning, då stod det att hon var unik, och dom hade aldrig sett något liknande, bullshit säger jag, då är jag minst lika unik. Sedan stod det att det hade med porerna att göra, att huden var tätare på henne och därför flöt hon. Ja, då är den förmodligen det på jag också, alltså tätare.

Jag skulle en gång hjälpa grannen i stugan att sätta ut hans flytbrygga, jag var nämligen den enda på området som badade så pass tidigt på sommaren. Jag tog repet och simmade ner till stenen, satte fast det i öglan och dum som jag var, så släppte jag sedan taget, med den följden att jag flöt upp och fastnade med ryggen mot bryggans botten. Nice!

Nu var jag ganska van vid vatten, levde nog mer nere i sjön än på land och drabbades inte av panik, utan fick lov att kränga runt på något sätt, sedan ta tag i ribborna och dra mig själv framåt till bryggans slut och sedan äntligen komma upp över ytan igen. Jag vet att jag sedan tänkte just dom där tankarna, tänk om jag hade fastnat på en spik, eller om jag inte hade orkat ta mig runt eller om jag inte hade tagit in tillräckligt med luft i lungorna innan jag dök ner, ja då hade det blivit mindre roligt. Sedan tog jag aldrig mer på mig detta uppdrag utan det får mindre flytkunniga människor ställa upp och hjälpa grannarna med.

Undrar just hur det skulle se ut om jag badade i döda havet, jag kanske rent utav skulle kunna gå, på det vattnet :-)

Måndag idag, hm…det betyder att det snart är fredag igen, och man borde alltså ha en liten plan på hur veckan ska se ut så man hinner göra dom väsentliga sakerna, jag ska då på arbetsförmedlingen imorgon, det vet jag, så jag får väl tänka igenom om det finns något mer viktigt som ska göras, kanske till och med göra en liten notering om det också, jag har en tendens att glömma bort saker. Nu ska Niccolina upp i alla fall och det kom jag minsann ihåg. Ha det gott!

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne döda havet på spåret Åke jobbet bubbelpool vattnet unik bullshit Nice! flytbryggga grannen Niccolina

Vad vet inte jag

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 05 februari 2010 klockan 12:51,

*suckar*högt och djupt. När vi var ute och gick idag så sa jag till Kerstin och Janne: -Jag fick min första utbetalning från a-kassan igår, jag har skickat in kort för 4 veckor och för dom 20 dagarna fick jag 1200:-.

HUR kunde jag veta att jag INTE skulle få för alltihop med en gång?

Sen sa jag, det skulle inte förvåna mig ett enda dugg om jag strax får ett brev från a-kassan att det är något som saknas eller måste fyllasi eller skickas in. Nu kom posten...där fanns ett brev från a-kassan.

Jag citerar:

Du har redovisat arbete på dina kassakort. För att kassan ska kunna utreda din ersättnigsrätt så behöver vi ett anställningsavtal som klargör omfattningen av det arbete du har påbörjat. Slutcitat.

VARFÖR står det inte någonstans på dom första blanketterna man skickar in, att anställningsavtal ska medfölja om man påbörjar ett jobb, varför skickar dom inte med en kopia på ett sådant, i detta brev då dom påminner om att det ska med, hade det inte gått lite fortare då, räcker det med att fylla i ett vanligt blankt, vitt papper med uppgifterna eller ska det vara en färdigtryckt och speciell blankett? Det blir massor med frågor jag skulle vilja ha svar på, och då måste jag alltså sätta mig ner och ringa dit, är det då så konstigt att folk får vänta på sina pengar? Jag är ju knappast ensam i Sverige om att vilja veta vad dom menar egentligen.

Och slutligen, VARFÖR ska dom ha bevis för att man arbetar, är dom inte glada över att dom inte behöver betala ut så mycket pengar då, tror dom verkligen att någon skulle redovisa arbete om dom inte har jobbat? Snart ska man väl bevisa att man är arbetslös genom att bli fängslad i hemmet mellan ordinarie arbetstider och svara man inte på telefonnumret man har hem, på 1 minut, då är man ute ur systemet. Det...mina vänner, skulle inte förvåna mig ett p-ss.

Kommentarer: 0 Etiketter: Kerstin Janne a-kassan uppgifterna blanketter redovisa arbete ersättningsrätt Sverige VARFÖR p-ss

Blablabla...surra surra

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 04 februari 2010 klockan 07:02,

Vi tog inte den vanliga svängen igår, då vi var ut på promenad, vi gick ner på popshop istället, jag skulle se om jag kunde hitta nåt roligt till Lena som fyllde år igår. Tyvärr bidde det inget go´fika där, det fanns en som mådde mindre bra och var ”soffliggandes” så vi skjuter upp fikat till en annan gång.

Vad mycket saker dom har på den affären, Janne beskrev den som en sån där affär som har allt som man inte behöver. Kerstin kollade in en chipsskål som hon tyckte var snygg och som Janne skulle ha haft sig men han räknade snabbt ut att den kostade några chipspåsar så det blev ingen affär. Men, sa jag, om du skippar chipsen några helger så har du ju sparat in skålen. Nä, den fick vara kvar på hyllan. Visst finns det saker man inte behöver och egentligen, skålar har man så det räcker och blir över men ibland kan det vara kul att förnya sig. Fast då skulle man göra som min mammas kusins man säger, drar man hem en sak så ska man också göra sig av med en eller två saker som man redan har. Fort hade man då städat upp och rensat ut lägenheten :-)

Idag ska jag hälsa på en vän jag lärde känna för några år sedan, det är inte ofta vi träffas, men vi brukar pratas vid på telefon. Efter jag har varit där så blir det en snabbvisit på strömpilen, det ligger som nära och bra till då jag är åt det hållet. Ska köpa socker så jag kan baka något mer till kvällens ”grannfika”. Det är lite klurigt då man inte har en hum om hur många eller hur få, som tänker komma, men å andra sidan, först till kvarn har chans att välja vad dom vill ha till kaffet och när fikabrödet är slut, ja då är det slut. Och blir det över så har man en frys och får lägga in det där. No big deal! Det ska bli roligt och se om det kommer några fika sugna grannar.

Jag sökte två jobb igår också, kan ju säga att det finns inte mycket att välja på då man ser på kraven dom har, jobbet ska ju även passa mig. Ifjol var jag på en intervju med Manpower, det var något som ingick i kursen jag var på, hon frågade om allt jag kunde göra och jag sa att jag hade nog flest år inom handel, men det är inget jag är sugen på, sen sa jag att man kanske inte får säga så, med tanke på hur alla säger idag, man får vara glad om man får ett jobb, överhuvudtaget och man får ta det som finns. Nej, svarade hon, man ska inte ta ett jobb man inte vill ha för om inte du trivs så gör inte du heller ett bra jobb och våra kunder får ju inte heller då, vad dom söker. Så rätt, så rätt, jag kan inte annat än hålla med, och vi vet ju hur många som idag mår dåligt och inte ens fixar att gå till jobbet.

Det behöver visserligen inte enbart bero på att dom inte trivs med sin arbetssituation, men för många kan det vara just det som får dom att bryta ihop. Nåja, nog spekulerat om detta, nu är det frukost på dagens schema och sedan går jag med Niccolina till skolan. Ha en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: popshop Kerstin Janne Lena chipsskål affär kusins man jobb kraven Manpower Niccolina strömpilen

Skrivs av

Vanliga etiketter

Kategorier

Mest kommenterat

Arkiv

klart.se