Maria Lundmark Hällsten, Umeå

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg med etikett Rödåsel
Visa träffar från alla bloggar

Han hängde på kofångaren

Apropå runda Konsum och numera kyrkan vi har utanför vårt köksfönster. Så pratade vi just om den igår, jag sa till Åke att det var 1977, det blev en kyrka av hela alltet. Det kommer han mycket väl ihåg. Det blev nämligen en översvämning där, året före, och vägen blev underminerad.

Åke hade följt med en kompis som körde bussen till Holmsund och var inte tillbaka hemma förrän mitt i natten, då han kom och gick efter vägen ser han en taxibil som åkt ner i vägbanan, med framdäcken.

Det kom mer och mer folk som samlades runt omkring och medan dom stod där kunde dom formligen se hur bilen började stå mer och mer på arslet (om man nu får uttrycka sig så), och blev till slut hängandes på kofångaren.  Vilken chock det skulle vara, att sitta där helt fredligt och köra och plötsligt åker hjulen ner i asfalten.

Kom ju ihåg hur det såg ut vid vår infart för 2 år sedan, där höll det ju också på undermineras. Kan det vara för att vi bor på ett sunkigt ställe, eller, det är väl som dom säger, västerslätt är uppbyggt på en sjöbotten.

Det blev ingen hämtning av Buicken igår, men det var enbart en försäkringsfråga, eftersom jag inte hade haft den helförsäkrad, fick jag heller inte ha en avställningsförsäkring, och har man inte det så blir den inte automatiskt försäkrad då man ställer på den. Och försäkringsbolaget hade helgstängt… så jag får ringa dit idag.

Ska även hem en sväng till Tina och sedan upp på begravningsbyrån i eftermiddag, och se vad dom har att erbjuda i gravstensväg. Sen får vi då alltså se om det blir en sväng till Sunnanå och hämta bilen. Det är ju utflykt med Nailheads på torsdag, då vi åker i samlad trupp, till antik affären i Rödåsel, och till dess hade vi tänkt få fram den.

Önskar er alla en fin måndag!

 


Vilka hommelkusar!

 

Ett fynd gjordes igår… eller ett fynd och fynd, 400 svenska enkronor ville dom ha för Åkes nattduksbord alá stringtelefonhylla, men å andra sidan, vi har letat i några år nu, och på tradera kanske man fått ett för 300, men då tillkommer frakt samt att du inte får se hur det ser ut, innan du köper det, så därför ska man väl inte säga nåt om dessa  400…tror jag.
En banankaka hade jag slängt ihop som åkte med i skuffen då vi åkte iväg till Rödåsel, så vi stannade på hemvägen, i Hissjö, där Emma och Johan bor, så dom fick stå för kaffet.
Theresé och Anders hade bestämt sig för att äta ute så jag blev barnvakt under tiden. Det gick bara bra, Sally är inte speciellt krävande, men lik mamma då hon var liten. Spelar ingen roll hur trött dom är, sova ska dom inte, utan det ska vridas, vändas, ställa sig upp, hoppa ner, hoppa upp, vrida åt andra hållet och snudd på, stå på huvudet.
Jag berättade för Sally vad min farmor skulle ha sagt om hon levat och sett henne. Och sluta läs nu, ni som inte har en mage som klarar av det. –Har du mask i stjärten? Det var ett stående uttryck farmor hade då vi var små, det sa hon nu med ett underfundigt leende på läpparna, och vi begrep nog aldrig vad hon menade :)
Hon kallade även smuts under naglarna för kråkbajs, och det sa även jag då Theresé var liten, så hon, den stackaren trodde att kråkorna skulle komma och bajsa under hennes naglar, inte speciellt trevligt minsann, hon var lite smårädd för att dom skulle komma. Ja vilka påhitt!
Nu åker dom hem idag, så allting kommer sakta men säkert återgå till vardagen och det gamla vanliga igen, men inte alltför länge… julen står ju snart för dörren och då kommer dom igen.
Jag fick ett mejl från "Kul-Janne" som har tagit reda på följande, och nu har jag kopierat hans mejl:
Björkarnas gåta är löst! Jag har pratat med en av "planterarna"
och han sade att björkarna kom från södra sverige och var lite
vissna, så de gödslade dem och björkarna dog. De sågade av dem halvvägs för de ville inte spännbanden och störarna skulle stå och svaja. Nu sätter de ut nya och hoppas på bättre tur. Slutcitat.
Jaha, svårare än så var det inte, men vilka hommelkusar, och mörkret är inte fixat än, så ett problem eller mysterium återstår.
Känns som att det är dags att fixa frukost nu, Sally dundrade in genom dörren klockan åtta så hon håller nog på vara hungrig. Önskar er alla en fin söndag, återkommer med fototrissen sedan.

Vi hann, men inte just nå mer...

 

Vi hann sätta ner buskarna men det var inte mer heller, innan störtregnet. Här är Oskar:
Och här är amerikanen:
Och här… är en planterare:
På stubben mellan tallarna har vi en snubbe som blickar ut över vår tomt:
och på den andra stubben… hm???
 
Jag var på blomsterlandet och köpte mer barkmull som hela planteringen skulle avslutas med och sedan var det bara att hålla sig inomhus.
Jag lurade Nicco och Rickard, då vi skulle till Rödåsel och satt inne i Buicken för att slippa bli blöt. Jag grävde fram det här bandet och frågade om dom visste hur bandspelaren sett ut som tog emot den där kassetten:
Dom såg mycket fundersamma ut, vred, vände och bände, och Nicco ifrågasatte hur bandet ens skulle kunna spelas, haahaa… nä det går ju inte, det var ju bara ett fodral:
Nu ska jag leta fram tre saker som går under temat gammal i dagens fototriss, får se vad jag kan tänkas hitta på. Önskar er alla en fin söndag!
 

Bilar, bilar och saker och ...

Vi rullade in på planen utanför Umeå maskinkylare strax efter halv elva och vi var inte först där:

Det tråkigaste var väl vädret för det strilade hela tiden och jag sökte till slut skydd inne i bilen:

Nicco lade beslag på min kamera och lyckades ta ett kort på sig själv och hur hon känner sig idag:

Vid elva fick vi ta täten och guida alla bilar på vägen till Rödåsel, vi vek av i Kvarnfors och körde runt Tavelsjön och sedan ut på 363:an igen:

Framme på Antikhuset i Rödåsel så var vi inte först, men nästan och snabbt fylldes platsen runt huset upp av diverse fordon:

Kalles Buick (Riviera tror vi) som han lackat om hemma i garaget, undrar om inte han kunde ta sig an vår Buick också, det vore väl någonting det:

En Fjuppe bil (Lincoln):

Samt några Mustanger:

Och annat gott och blandat:

Därutanför hölls grillen igång och det serverades hamburgare till höger och vänster:

Åke fixade en burgare till mig, a´la Åke, och Nicco tyckte nästan, men bara nästan, att han borde kunna få jobb på McDonalds:

Mja, jag vet inte jag, men den smakade alldeles ypperligt så  han fick klart godkänt, utseendet till trots (ja hamburgarens utseende, inte Åkes).

Inne på antikhuset finns som vanligt en hel del roliga saker att kolla in:

Vad det här ska föreställa vet jag inte, jag trodde först att det var en fläkt men den saknar ju vingar, Nicco gissade på en lampa och Åke på en högtalare av något slag, någon här som vet?

En klocka hittade jag som egentligen skulle passa ute på vår bro, med tanke på närheten till kyrkan och vilket ljud det skulle bli då vi fick främmande:

Men det blev inget köp, en annan cool klocka hittade jag också och den skulle jag mycket väl kunna tänka mig men eftersom det egentligen inte är något vi behöver så kollade jag inte in den mer än nödvändigt, för annars hade risken kanske varit stor, att den fått följa med hem:

Lampor i alla olika modeller kan man också hitta:

Men för vår del blev det inga affärer idag, däremot hittade Nicco en drake (som man ska få upp i luften, fråga mig inte varför hon ville ha den) och sedan föll hon för en mössa/keps som hon faktiskt passade utomordenligt bra i, så dom två saker fick vi med oss hem:

En jättetrevlig förmiddag med andra ord och vi ser fram emot nästa utflykt!

 

Ja inte visste jag det, inte...

Det går ju hel del frågesports program på tv:n och jag anser mig själv vara något allmänbildad, kan lite om allt möjligt. Tyvärr, kanske mindre om det mesta, men ändock :)

Ibland hänger man på ”vem vill bli miljonär” en bit på vägen och svaren är givna, och ibland vet jag att om det hade varit jag som suttit där så hade jag förmodligen använt alla livlinor innan jag kommit upp i 5000:-.

Det är inte för att jag inte kan lära mig, utan jag gissar på, för min del, att det är ett stort bristande intresse, jag har inget större önskan att lära mig vissa saker, tycks inte ha så mycket användning av det. Däremot kan andra saker som poppar upp, vara så intressant att man tar reda på det man kan om det, stoppar in i det i skallen någonstans, sedan ligger det där lite latent och kan plockas fram någon gång då man vill skryta lite över sina kunskaper :)

Ta bara detta med NUS… vad är nu NUS för något? Det har varit en massa skriverier om detta, på sista tiden, och jag har förstått att det är lasarettet det handlar om, men jag har hela tiden trott att det varit en avdelning, och herreminje, vad mycket folk det varit som ska just på den där avdelningen, inte underligt att det inte finns resurser att ta hand om alla människor… har jag tänkt.

Tills en kväll, då dom visade ett reportage om NUS, och stod och filmade skylten samtidigt och Maria lade ihop ett plus ett, aha… N som i Norrlands, U som i Universitet och S som i Sjukhus, *suck* vad enkelt saker kan vara ibland. Och egentligen skulle jag väl inte avslöja just detta men hey, jag bjuder på mig själv, tycker till och med att det var lite småroligt :)

Just nu sitter vi och värmer upp oss med dagens första kaffekopp, sedan ska vi ju göra oss klara för träffen utanför maskinkylare för vidare färd till Rödåsel, så det lär väl komma några bilder på det sedan.

Brälla, Lena och Hanna var här på middag igår, det var riktigt trevligt och som vanligt, då man har det bra så susar tiden förbi. Nu önskar jag er alla en trevlig kristi himmelsfärdsdag och till er i eller från Norge, en trevlig nationaldag.
..

Dumförklaring

 

En Lisbet Olofsson… ni vet… bloggargrannen, http://blogg.vk.se/halsozam/2012/05/15/inget-hor-fran-oss-sa-blev-det-inget-760629 skrev igår om ett knepigt svar hon fått angående ett uppdrag hon sökt. Typ, om ni inte hör något så blev det inget, och vad är det för svar egentligen? Då kan man ju få fundera hela livet om ansökningen verkligen kom fram eller så blir det ett av dom där reportagen om 35 år, att nu, äntligen kom ansökan fram, fast något försent.
 
Jag läste det där och kom att tänka på hur det är när man söker jobb, och dom ”tips” man får om hur man sedan ska göra. Man ska ligga på, HELA tiden, ringa och ställa frågor, ringa upp igen och verka överdrivet intresserad. Något som jag har väldiga problem med.
 
Om jag själv vore jobbannonsören, och en ”människa” skulle börja på ringa var och varannan dag, skulle jag tro, att den ”människan” tror, att jag är dum i huvudet och ännu inte har fattat att ”människan” söker jobbet. Litegrann av en dumförklaring alltså, därför tycker jag att det är jobbigt.
 
Varför räcker det inte med en rak, ärlig ansökan, möjligtvis ETT samtal för att höra att ansökan kommit fram och tala om att man ser fram emot deras svar, något mer ska väl ändå inte behövas? Fast i ärlighetens namn ser det nästan ut som man ska 1. Skicka ansökan i ett STORT rosa kuvert 2. Ring så fort dom tömt brevlådan 3. Ring upp igen efter en halvtimme och fråga om dom fått in ansökan 4. Ring igen, efter en timme och fråga om du får komma dit och visa upp dig 5. Osv osv osv
 
Mm, nä inte är det roligt att vara ute på jobbmarknaden, men det är det tyvärr många som är och man ska väl sticka ut, på ett eller annat sätt, för att synas och ta upp platsen för andra, annars blir det ingenting.
 
Här blir det då någonting, ikväll, vi har bjudit över Lundalogé paret, Brälla och Lena, på middag, så jag gissar att jag ska ut en sväng med snabeldraken idag, alltid finns det något damm i hörnen, och nästan lika säkert som ett amen i kyrkan så kommer jag att hälsa på morsan, en sväng. Jag önskar er alla en fin onsdag och visst ses vi imorgon, på antikens hus i Rödåsel?

Kan det vara kaschsjukan???

 

Vi hann precis avsluta våffelätandet så dök mina föräldrar upp och det blev trädfällning ute på gården:
Det gick fort och nu har vi dom barren mindre, att ta rätt på till hösten och det blev ljusare inne på gården.
Sally och gammelmormor gungade medan första tallen föll, och sedan skulle den lastas på släpen.
Farsan hade ett knep, man lägger upp den tjockaste delen på trädet och sedan rullar man stammen fram och tillbaka då matas den upp på släpen automatiskt.
Jag gick in för att koka oss en termos kaffe och ner för trappen kommer Eloise i hundratjugo, med en plastkasch runt halsen:
Och det var inte bara jag som undrade vad sjutton hon höll på med, även Enya var lätt skärrad:
Detta är ju tredje gången hon lyckas sticka in skallen genom handtaget på en påse, kan det måhända vara detta man kallar på kaschsjukan (påssjukan)? Hon har dessutom fastnat i den, nere i källaren, för jag hade fått lite kött som jag lade ner i frysen, och sedan lämnade jag påsen bredvid för att använda till soppåse sedan, då jag tömmer kattlådorna, något jag nu aldrig mer kommer att göra, lämna en påse framme alltså.
Sen har hon alltså klämt sig igenom kattluckan med påsen runt halsen och sedan galopperat upp på vinden för att sedan komma ner igen. Vilken syn!
Och när allt detta var avklarat så for vi ändå och gjorde Rödåsel antik, vi hann med även det. Mycket saker att titta, det vi köpte ska jag visa senare. Här får ni ett litet axplock därifrån.
Sedan snabbrättade Åke sitt V75 och oh ja, 7 rätt den här gången med, delat på tio stycken blir det väl ca 16-1700:-, och det tackar vi heller inte nej till. Fast pengarna kan han fortfarande inte plocka ut då han inte har någon kod, arvskontot växer, med andra ord :)
Idag vet jag inte vad vi ska göra, men nåt kan man väl alltid hitta på. Jag önskar er alla en fin påskdag!

På turné

 

Vi åkte på turné igår, till Rödåsel och antikhuset där. Inte i det gamla huset, där var det stängt men på det nyare stället. Jag ramlade över dessa skålar från Iittala.
Nu vet jag, eftersom vi redan har 5 skålar hemma och jag fick syn på dessa då vi var på fabriksförsäljningen med Theresé, att dom kostar 400:-/st.
Här begärde hon 100:-/st. Jag plockade för mig 5 stycken och tänkte att då har vi då jämna par, gick fram och skulle betala, då sa hon att jag skulle få den sjätte skålen inpå…yes! Hämtade den och då kunde jag ju inte låta bli att fråga om hon visste vad dom egentligen kostar, och det visste hon inte. Hon blev mäkta förvånad.
Sedan blev vi tillfrågad av hennes man, om han skulle få åka med oss till Tjälamark, och det gick ju bra, men innan han blev färdig så hann frun bjuda på kaffe och vi gjorde ett till ärevarv inne i butiken och givetvis…det fanns ju mer grejer där. Bland annat dessa lampor som vi tyckte såg fräna ut, och som nu pryder våran hallspegel:
Den fick vi också till bättre pris så då slängde jag dit den sista skålen hon hade, så nu har vi tolv stycken. Det hade förmodligen retat mig ändå om vi haft ojämnt antal :-)
Sen hände det inte så mycket mer i Lundmark/Hällstens liv. Vi kände väl oss lite halvt avdankade efter lördagskvällen. Jag planterade om några blommor, Åke tvättade av Jeepen, jag körde en tvättmaskin osv, små tjafs sådär.
Nu ska jag snart iväg och operera ut min tand…huvva, nog kan man göra roligare saker en måndags morgon, men vad göra…gilla läget och längta tills det är över. Önskar er alla en fin dag!

Vi fick veta vad det var

 

Det kom hit en kille igår som ville ha fågeln, han skulle stoppa upp den. Vidare fick vi då veta att det inte var en hök utan en Järpe…har ni hört, vad nu denna hönsfågel gjorde i stan en lördags morgon, ja det lär vi aldrig få veta.
Jag har en gång tidigare haft ute denna bild, tagen av mig från min kokbok:
Och där fick man ju verkligen ta sig en funderare, undrade hur stackarn den fågeln skulle ha sett ut :-) Men nu vet vi då hur en äkta Järpe ser ut, även om den är förvillande lik en duvhök, åtminstone för en människa som inte har ett större fågelintresse.
När vi åkte bort med bussen och buicken så följde inte bara Brälla med, utan även Lena, en John och barnbarnet Elliot. Dom skulle in på en loppis som låg i byn dit vi körde fordonen.
Inga konstigheter inträffade på vägen dit och inte hem heller. Lena var så smart att hon packat med sig en picnic korg så vi fick stanna efter vägen och ta oss en fika, det satt ju hur bra som helst.
Dessutom blev vi ditbjudna, till Lundalogén, ni vet, på middag. Hon bjöd på go´köttet med sås, och lokala grönsaker till samt klyftpotatis och gelé, hur gott som helst. Sedan kom Öhman dit, lagom till hjortronpajen och kaffet, och efter det så plockades den lilla skivspelaren fram och D.J Öhman skulle assistera och fixa fram låtarna…det gjorde han…buntvis.  Även en Mats Karlsson dök upp och spisade skivor.
Idag kanske vi tar oss en tur till antikhuset i Rödåsel och ser om dom fått in nåt nytt. Och sedan får vi se vad det blir. Önskar er alla en fin dag!

Fortsättningen

Så var vi framme på antikhuset i Rödåsel.

Den första vi mötte då vi klev ner mot huset var Öhman, tuggandes på en varmkorv. Inne i butiken var vi ensamma, men det berodde ju givetvis på att alla började med kaffe, korv och fika, innan dom gick in för att shoppa och titta runt. Vi gjorde tvärtom.

Det här var väl ett fränt och annolrlunda bord?

Jag köpte en liten albyl burk, som passar min albyl väska, i den ska jag ha mina läkerol, den passar nog alldeles utmärkt för det ändamålet. Sen gick vi ut för att ta oss en kaffe.

Gräddhyllan :-) kan ni skåda här uppe.

Sedan gick vi ett varv till och stötte på...Öhman, fortfarande utanför huset, nu tuggandes på en macka.

Efter detta besök så packade vi ihop och drog hemåt...trodde vi...hade vi tänkt oss, men då ropade Brälla och frågade om vi inte skulle åka till Blå eld i Tavelsjö, för att kolla in hans utomhus prylar, nej svarade vi, snåltarmar ropade han tillbaka, så...nu är det Brälla vi kan skylla på, för att vi köpte denna sak, just på blå eld:

Ett fågelbad till våra vänner, fåglarna. Sen såg jag ju vad jag skulle vilja ha i vår trädgård, kolla in den här:

Dom hade jättefina saker på blå eld, så en färd dit ut, rekomenderas också.

Nå, sen har vi faktiskt gjort ett till inköp idag...men det tänker jag inte avslöja nu, vad det är, det får ni se och veta imorgon, moahahah...

Bilar...bilar...bilar och...

Sen kommer här en bild på förste talesman, Mats Jonsson, som förövrigt var den som upptäckte bensinstrålen under Buicken, då vi tankade sist, och som påpekade för Åke att det såg obra ut, nå, nu informerade han om färdriktningen. Vi skulle köra över klockarbäcken, mot Hissjö, sedan svängde vi av i Kvarnfors och körde runt Tavelsjö, och slutligen hamnade vi alla i Rödåsel. Men det blev en liten omväg :-)

Och se...mitt bland alla bilar återfanns denna, tillhörande en ur TBB gänget (T-Bird Boys), och då är det förstås en Öhman som äger denna. Notera Buick färgen :-)

Det tar sån tid att ladda upp bilderna så jag återkommer senare med flera bilder från Rödåsel, nu ska jag börja med middagen. Trevligt var det i alla fall och lika kul att se människorna man möter efter vägen...en del med öppen mun :-) Klart man skulle börja fundera om man helt plötlsigt får möte av ett femtio tal amerkanare.

Pansarvagnen gjorde en burnout

 

Åke berättade just sin knäppa dröm, det var om en häst, cigarett tändare, en försvunnen get, varmkorv och en pansarvagn utan mattor som gjorde en burnout, jojomensan.
 
Jag däremot drömde om ett reportage som gjorts i en tidning, det var en redaktör för en typ av hus och hem tidning som visade det allra senaste på marknaden. Något för alla som har en pool hemma. Man skulle strö ut vita ”snöflingor” i poolen så sjönk dom sakta ner till botten, ni vet, precis som såna där grejer man har till jul, en kula man skakar och då blir det snöstorm i kulan. Sen Kunde man, om man ville, återanvända dessa flingor, då skulle man bara simma runt i poolen så skulle flingorna stiga upp till ytan, och då var det bara att blåsa ihop dom till ena hörnet av bassängen och sedan plocka upp dom med en håv. Oooh så smart!
 
Undrar om denna dröm symboliserar en vanlig dag i vårt liv. Man stiger upp, det är lugnt sedan händer saker så det sprider sig som ringar på vattnet och på slutet av dagen knyter man ihop säcken och man har allt under kontroll, ja, vem vet?
 
Jag hämtade upp gänget på Näckrosvägen och vi drog iväg till Vännäs, jag köpte en liten ugnsform och två böcker, dom andra, ögon shoppade bara. Nog är det stort där, alltid. Sen åkte vi hem hit och jag bjöd på kaffe.
 
Jag åkte sedan till myrorna och köpte ytterligare tre böcker, men dom var inte till mig utan jag gav dom till Nicco, så hon fick sig några ”bussböcker”. Och sedan handlade jag lite på Willys. Grått hela dagen fram tills jag satt i bilen, på väg hem, då vart det så varmt så man höll på få dåndimpen, hem och torkade av utemöblerna så man fick sätta sig ute en stund, innan middags dags.
 
Vi, dvs. Åke, har ringt till bredbandsbolaget och sagt ifrån sig allting som vi hade med dom att göra, han underströk också att allt skulle bort. Det gick fint, vi fick till och med bekräftelse på det under förra veckan, och i förrgår damp det ner ett nytt brev från dom, med inledningstexten, och jag citerar: Hej! Just du är viktig för oss! Som tack för att du är kund vill vi därför ge dig en present…blablabla *suck*
 
Nä, nu ska vi göra oss i ordning för dagens tripp till Rödåsel, samling halv elva utanför klubben, till er som ska med eller bara komma för att titta på bilarna, adressen är Spårvägen 6. Önskar er alla en bra dag! Bilder från trippen kommer förmodligen att läggas ut senare idag.

Inget för en vanlig dödlig

 

Nu har vi en konverter installerad i källaren, till vårt Internet, men…det ska ta en vecka till innan vi kan koppla upp oss. Fråga mig inte varför, det bara är så. Det var inte bara inkopplingen som skedde igår eftermiddag, utan stugan i Kittelfjäll, bytte ägare. Eller åtminstone så fick vi handpenningen, sista veckan i juni ska den vara fullt betald.
 
Eloise fick börja sin medicinering med en dubbel dos och det verkade som om hon blev raskare i stegen, där på kvällstimmarna, så nog funkar den, återstår bara att se hur hon verkar om två veckor.
 
Titta nu vad jag hittat i städskåpet:
 
Vad använder man ammoniak till? Jag har inte tordas öppna korken för att lukta på den. Läs vad som står på varningstexten:
 
Ingenting för en vanlig dödlig, med andra ord, och inte heller, något man blandar i bulldegen, då straffas man hårt :-)
 
Idag åker jag, Kerstin, Inge-Gerd och Jan A, till returmarkanden i Vännäs, där finns det ju massor av saker att kolla in, och imorgon är det då dags att åka till antik huset i Rödå, en resa som Nailheads anordnat, vi rullar från Industrivägen i gemensam trupp, för vidare färd mot  slutmålet, ja, ni kan ju läsa själva om detta på deras hemsida: nailheads.nu/
 
Nu ska jag kolla om Nicco klivit upp…tillåt mig tvivla, det är alldeles för tyst däruppe. Nåja, ni få ha en fin onsdag, sol eller inte!

Money money money...makes the world go round

Vi lånade som sagt, Brällas Ford Country Sedan, då vi åkte till Rödåsel igår:

Mats Alfredsson har också tagit en del foton från resan, dom kan ni hitta om ni följer den här länken:
 
Vi köpte två glasfat, jag gissar på att det ska föreställa askkoppar men man behöver ju inte använda dom till det. Dom kan bara ligga i hyllan till allmän beskådning. Svärmor jobbade på Handelsbanken i över 25 år så Åke har en del sedlar och småpengar från äldre dagar, som ni ser här, glasfaten ligger längst ner i vänstra hörnet.
 
Vi ska även ha handdukar med sedelmönster samt någon större plansch på någon gammal tia eller hundralapp. Även den där hunden, som designades av Stig Lindberg, om jag inte missminner mig. Den ska det finnas några stycken av, utspridda i svärfars hus, samt här hemma. Nog om detta.
 
Idag ska foten tejpas en sista gång, dom vill tydligen att den ska vara det då man kommer upp och ska göra sulorna, vilket jag ska göra på måndag. Sen, ska jag åka förbi på Ohlssons tyger där jag såg en matta som jag vill ha till bussen. Ni ska få se sedan hur den ser ut.
 
Jag ska även ringa till en firma söderut, som nyproducerar delar till äldre bilar. Theresé tipsade om dom eftersom det ser ut som att killen som hade en framskärm, inte hittar igen den och nu håller det på att brådska lite. Jag ska åtminstone höra hur fort dom kan få upp en skärm till Umeå, så jag vet vilken tid vi har på oss.
 
Efter det gissar jag att det lutar åt dammsugning och ”plocka bort lite grejer” innan fredagskvällen kommer smygande. Det är ju nästan så jag hoppas på regn och åska ikväll, det finns ju inget mysigare än det. Så länge det håller sig till kvällarna och nätterna, dagarna få gärna bjuda på sol och värme. Ni får ha en fin fredag, och kom ihåg, det ni inte gör idag, slipper ni göra om imorgon, flytta aldrig söder om Tegsbron, och om ni inte når upp till översta hyllan, så gör ni det säkert om ni tar två hopp.
 

Vårmönstringen

Vårmönstringen, som Nailheads så vackert kallar den, gick som ni vet till det nya antikhuset i Rödåsel. Det ligger bredvid macken/affären mitt i byn. Dom som driver det har även antikhuset i Rödånäs.

Vi samlades först ute vid klubblokalen för vidare färd inåt landet. Vi åkte en liten extra sväng runt Tavelsjö för att njuta av bilfärden och för att kunna köra i lite lugnare takt.
 
Vi var, enligt ryktena uppåt 45 bilar, kanske någon fler också. Så vi fyllde snabbt upp parkeringen utanför huset, då vi var framme. Vi började först därinne, bland alla saker och kuriosa. Här kommer lite bilder på det:
Vad sägs om en cykelsadel...Theresé? Eller håller den inte måttet. Kolla in den här spjälsängen då:
Den här lampan tycker jag var fräck:
Ännu fräckare är kanske den här rullstolen, fast jag vet inte om den skulle klara av dagens krav på handikapphjälpmedel:
 
Sedan kunde dom som var sugna, både köpa varmkorv, kaffe och fikabröd. Vädret var på topp och det blev en mycket trevlig eftermiddag ute i Rödåsel.
Herr och fru Jonsson står och avnjuter en kopp kaffe i värmen.
 
Ett ställe vi varmt kan rekommendera till alla er som är intresserade av gamla ting. Mycket att se och sakerna var lättöverskådliga, det är ett stort plus i kanten, tycker jag. Då man slipper stå och gräva i gamla kartonger och dylikt.
 

Monster

Har nog länge tänkt att jag skulle ha skrivit om den mycket populära drycken (hos den yngre generationen på ca 11-12 år) som heter Monster, V, Red Bull, ja, energidryckerna har många olika namn och dom ska givetvis vara så lockande som möjligt.

Nu vet jag att en tolvåring inte får köpa den där drickan precis vart som helst, vissa affärer har tydligen satt en åldersgräns och det applåderar jag dom för. Däremot i andra affärer så går det hur bra som helst. Nu innehåller inte drickan någon alkohol, men en hel del koffein och den rekommenderas ej till barn eller gravida. Det är alltså en dricka som ger en, en energikick.
 
Nicco bönar och ber om att jag ska köpa Monster till henne så fort det är något dom ska göra, ha filmvisning på skolan, vara ute med kompisarna eller när det har varit andra saker. Jag har sagt och jag vidhåller fortfarande, jag tänker aldrig köpa den där drickan till henne. Jag betalar inte tjugo kronor för någonting som dessa 12 åringar tror (och nu menar jag allvar) tror, att dom blir påverkade av, typ som i fyllan. Jag vet inte vad som är värst, att dom tror det, priset eller att drickan i sig, egentligen inte smakar annat än en c-vitamin, brustablett. Jag har sagt till henne att hon kan få ta med sig en termos med kaffe istället, det är precis samma sak, fast inte med samma smak, men betydligt billigare.
 
Några stycken från klassen fick följa med några elever från Dragonskolan, ner på stan för att fika, dom fick köpa Monster och Nicco filmade då en av killarna hällde i sig en sån dricka, han föll bokstavligen av stolen, *pang* så såg man hur han tippade baklänges, fötterna stod rätt upp i luften och sedan brakade det till då han låg på golvet. Alla garvade (så klart) och allt blev hysteriskt då dom vrålade och skrek att nästa kille skulle dricka upp sin Monster –DRICK, DRICK MERA *skratt* och *tjoande*. När Nicco visade detta så insåg jag för första gången att dom faktiskt tror att detta är en berusningsdryck, och det är snudd på hysteriskt.
 
Jag undrar om dom andra föräldrarna vet om att dom går och köper detta, nästan vare dag, och vart får dom pengarna ifrån? En Monster om dagen blir i slutet av månaden sina modiga slantar, typ 600:-, visst finns det väl bättre saker man kan slänga ut sina pengar på?
 
Idag blir det en liten tripp till Rödåsel och antikhuset där. Vi lånar eventuellt Brällas Ford, vi har ju som ni vet, ingen Camaro att åka med…än. Så det blir nog några bilder från det på bloggen, i eftermiddag eller då jag får tid. Ni får ha en bra Kristi himmelsfärdsdag!
 
 

Tips på göromål imorgon

Imorgon träffas dom som vill och kan, utanför Nailheads klubblokal på västerslätt. Där vi sedan åker vidare ut till Rödåsel och antikhuset där. Läs mer på: nailheads.nu/

Smart sak

Den här lilla, smarta prylen fick vi av lillasyster Emma, i julklapp. Någon som ser vad det är?

 
Man trycker dit disktrasan så den får hängtorka mellan varven, otroligt bra sak, oftast knölar man ihop trasan och då klarar dom sig inte så länge, eller som man gjorde tidigare, hängde dom över kranen, vilket jag fått lära mig att man inte ska göra eftersom den innehåller en massa bakterier som man kanske vill slippa få på en kran man tömmer på vatten då och då.
 
Igår åkte jag och Åke ut på den årliga turen förbi Fredrikshall, ni vet det där stället i närheten av Rödåsel, där dom lyser upp sina hus med diverse lampor. Nu är det inte bara ett hus som har dekorationer utan flera stycken har hängt på men det är fortfarande en som leder ligan med sina utsmyckningar.
 
För längesen, då det inte var så vanligt med utomhusbelysning och långt innan dom började med Botniabanan, fanns det ett hus, ganska när bilbesiktningen som dagarna innan julafton, alltid satte ut en tomte i trädgården, i naturlig storlek. Det var då våran årliga utflykt, att köra förbi och kolla om den satt där, som vanligt. Nu var det väl mest för barnens skull vi gjort detta men dom behöll inte intresset så länge.
 
Själv har vi sagt, den dagen vi eventuellt kommer att bo i ett hus, att vi stoppar ner ett par kängor i skorstenen och spelar in ett skrik som sätter igång varje gång någon passerar på trottoaren…typ som Långben brukar låta. Det vore väl någonting?
 
Ni får ha en bra dag!
Vädret

klart.se

Andra bloggar
Fototriss

Ordlös lördag