Maria Lundmark Hällsten, Umeå - Etikett - färdtjänst

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg med etikett färdtjänst

Visa träffar från alla bloggar

Dödsångest

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 22 januari 2013 klockan 05:58,

Vilken dag det blev igår, vi skulle ju ta färdtjänsten upp till ett ställe där chefen bokat en tid, klockan tio, hämtning skulle ske tolv. Kommer fram, vi blir avsläppta, vi går in och hon vi ska träffa är inte där, hon kommer strax, säger hennes kollega.

Efter tio minuter ringer kollegan upp hon vi ska träffa och chefen får prata med henne… hon har i sin bok, skrivit att mötet skulle vara den 21/2 och inte 21/1, och i chefens almanacka står det 21/1 klockan tio. Någon har skrivit fel, och vem det är får vi aldrig veta, det enda jag vet är att det inte är jag, eftersom det inte var jag som bokade tiden.

Och nu slänger sig Maria på telefonen och ringer och frågar allra ödmjukast om det finns chans att kunna få boka om färdtjänsten, och vilken tur vi har, det går och han kommer halv elva och hämtar oss så vi får åka tillbaka. Sådär ja, då hade vi varit ute och raggat med färdtjänst en timme utan att få något gjort, men vi satt ju inte i sjön, däremot hade vi varit strandsatta där om vi inte blivit hämtade eftersom det farit ett kullager på chefens stol så den drar du inte runt i onödan.

När jag kommer hem och tar in posten ser jag följande text, på reklamen:

Tänker givetvis att nu har dom verkligen stenkoll på sina kunder, hur fasen kan dom veta att jag är sjuk, krya på dig rabatt, tänkte ju jag att det stod, men när jag tittar dit igen och läser hela erbjudandet så står det något helt annat:

Sen var det bastu, efter middagen, och några rubriker för att vi vann 30:- lär det ju inte bli… men lugn… det kommer, jag är helt övertygad om det :)

Jag vaknade nu i natt av värsta hostattacken, kliver upp för att få åt mig andan och går in på toaletten. Håller upp armen mot munnen och den blir blodfärgad med en gång och jag tänker ju givetvis att nu är det kört för Maria, nu blöder lungorna sönder eller nåt sånt. Vid varje hostning kommer det nytt blod, tittar mig i spegeln och ser till min lättnad att det är näsan som blöder och inget annat. Men jag har aldrig i mitt liv, blött näsblod förut, så inte var det så konstigt att man hann fundera på döden innan man såg vad det var.

Jag jobbar idag, men sen ni, går jag på tre dagars ledighet och vem tackar nej till något sånt :) Önskar er alla en fin tisdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten lott bastu färdtjänst chefen raggarsväng rubriker blod hosta lungor sängen näsblod rabatt krya på dig rabatt

Inget skämt

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 01 april 2012 klockan 09:20,

Lurardagen och nä… jag tänker nog inte komma med någon påhittad historia, det ska till en del för att få ihop en bra sådan och jag ids inte, så det jag skriver är inget april skämt… men man får aldrig vara säker :)

När jag jobbade i fredags så skulle jag gå till sophuset med skräpet som är sorterat, papper, glas etc, men jag fick strunta i min lilla uppgift eftersom chefens nycklar var borta.

Jag smsade tre av mina arbetskamrater men ingen hade sett till dom så dom var eller är borta. Förmodligen lagd på ett sånt där ställe som man inte tänkt på, och jag kan med säkerhet säga att jag är oskyldig då jag aldrig lägger ifrån mig nyckeln utan håller den i handen tills jag är tillbaka och då åker den ner i väskan. Rätt så bra att göra så, då vet man alltid att det blir rätt. Men…

Så var vi ju ut på den där lilla utflykten i fredags, med färdtjänsten. Och för att få åka med dom så ska färdtjänstkortet visas fram, och därför hade jag nu lagt det i min ficka eftersom jag sköter betalningen och sitter närmast chauffören.

På kvällen, och vid två olika tillfällen, kommer jag på att jag har kortet i fickan och tänker att det där ska jag lägga ner i chefens börs, men nu händer det där som jag inte begriper…VARFÖR gör man inte det då, med en gång??? Man vet ju att det ska göras men inte då, man tror att man kommer att komma ihåg det tio minuter senare men icket.

Igår då jag skulle ut på morgonpromenaden, stoppar jag ner handen i fickan och se, där ligger kortet. Jag skyndar mig och ringer upp chefen och frågar om hon tänkt sig ut med färdtjänsten för i så fall måste jag ju komma med det, på en gång, men det ska hon inte och vi bestämmer att vi ska ses på Coop, vid halvelva, men där sker också ett missförstånd, för kvart över tio ringer hon och undrar vart jag tog vägen… hon satt och väntade på att jag skulle komma hem till henne, så det var bara att gasa dit istället.

När jag nu liks var där så frågar jag om vi ska prova att få in henne i Jeepen så kan dom få skjuts ena vägen i alla fall, och det gjorde vi, provade alltså, och vi lyckades dessutom, vilket jag egentligen inte trott då bilen är så hög. Nämen allting löste sig ju, hon fick igen kortet, vi tog oss allihop dit vi tänkt oss och jag fick köpa det jag planerat då jag for dit. Men lite tjorvigare blev det ju, men vem har sagt att allting ska gå som på räls?

Önskar er alla en fin söndag, och kom ihåg, allt ni hör, läser om och ser, behöver inte nödvändigtvis vara sant… men det lär ni nog också bli varse om, i så fall.

Kommentarer: 0 Etiketter: nyckel färdtjänst kortet fickan VARFÖR Coop promenad utflykt chefen chauffören

Strömlöst, jajamensan!

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 06 januari 2012 klockan 06:07,

Igår skulle jag ju åka och kolla in hur Helena Springare, bor, jo, det var hon som skulle bjuda mig på lunch. Nu höll det inte på att bli någon lunchbjudning för min del då jag startade Jeepen, gick ut till vägen för att sparka lite på snövallen för att kolla mjukheten och om jag skulle kunna köra över den, vänder mig och går tillbaka till bilen och då har den dött… bara så där, helt apropå.

Sätter mig i den och försöker starta den igen men den varnar bara att batteriet bör kollas *STORSUCK*. Vi hade nog blivit omtalade, då vi köpte bilen, att den ibland laddade ur, utan någon speciell anledning, men nu beror det nog mest på all småkörning, fram och tillbaka på jobbet blir för lite kört för att den ska hinna ladda ordentligt.

Sen innehåller den en hel del elektroniska saker och det kan ju hända att den ”tjuvdrar” ström, från nåt ställe. Nå, fram med laddaren och fick instruktioner via mobilen hur jag skulle koppla, lite spännande var det då det inte står + eller – på batteriet, men jag, som ibland är ett riktigt ljushuvud, räknade snabbt ut att den röda sladden, rimligtvis borde kopplas till den röda grejen på batteriet, samt den svarta till den svarta, där ser ni barn, det kan vara nyttigt att gå i skolan :)

Så efter en halvtimme var jag på väg. Jag fick parkera under deras skärmtak och hade då tillgång till mer ström och fick ladda upp den ytterligare.

Dom bor i en jättefin lägenhet, verkligen, och med fin utsikt. Vi surrade, drack kaffe, pratade mer och sedan blev det lunch a´la Helena, jättegott! Det kan vi göra om :)

På jobbet blev det sedan färdtjänst ner på strömpilen där vi hann med både apotek, Maxi, Kappahl, Lindex på en timme, och sedan blev vi hämtade. Väl hemma igen så skulle det smördegs inbakas en fläskfilé och göras hasselbacks potatis, det gick som en dans.

Tyvärr kom man sedan in i andra andningen då jag kom hem så jag somnade nog först efter 12 slaget, det känns som om man sovit någon timme för lite, men hej… nu är det ju fredag och efter dagspasset har man en helg att se fram emot. Önskar er alla en toppen dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Helena Springare lunch lägenhet Jeepen snövall batteriet strömpilen Kappahl Lindex apotek Maxi färdtjänst fläskfilé andra andningen

Vad kan ha hänt?

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 10 augusti 2011 klockan 05:59,

Dagen igår, blev som tajmad in i minsta detalj. Vi blev hämtade av färdtjänsten för resan ner till Norrbyn, väntade 5 minuter på att få borda färjan över till Norrbyskär. Där tog vi en promenad längst bort till kyrkan/skolan och sedan gick vi en liten bit mot läger hållet. In på muséet och gick varv där och avslutade besöket med lunch på herrgården.

Det enda jag måste slå ner på är att vi inte hittade en endaste ramp på herrgården så vi tog oss inte längre än till verandan, där åt vi lunchen och var glada att maten var god och inte en droppe regn, föll på våra huvuden.

Nästa nedslag blir således på handikapp toaletten, som är en skam för dom som hittat på den. När den inte har ett ryggstöd plus att den är högre än en ”vanlig” toalett. Annars är Norrbyskär fint, kanske ett sånt där ställe man ska åka till, bara för att ha varit där. Sedan satt vi tio minuter och väntade på färjan tillbaka så det stämde ju rätt så bra. Chefen var då mycket nöjd så hon uppskattade utflykten. Vi var tillbaka hemma hos henne, fem minuter innan jag skulle hem för dagen.

Min sista jobbardag nu och det känns skönt, jag höll inte på att få av alarmet i morse, jag fick knåda mobilen från alla håll innan Bumbibjörns låten tystnade. Men att det är aningens sämre idag beror nog på allt puttande av rullstolen igår.

Och nu, slutligen, -NEJ ÖHMAN, vart såg du att det var något fel på jeepen???

Ooooppps! :-)

Önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Norrbyn färdtjänst Norrbyskär chefen . skolan herrgård handikapp toalett ramp färjan

Skrivs av

Vanliga etiketter

Mest kommenterat

Arkiv

Dödsångest

Inget skämt

Strömlöst, jajamensan!

Vad kan ha hänt?

klart.se

Skrivs av

Vanliga etiketter

Kategorier

Mest kommenterat

Arkiv

Dödsångest

Inget skämt

Strömlöst, jajamensan!

Vad kan ha hänt?

klart.se