Maria Lundmark Hällsten, Umeå - Etikett - skotta | Västerbottens-Kuriren

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg med etikett skotta

Visa träffar från alla bloggar

Ok, jag bjuder på det :)

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 28 december 2012 klockan 07:40,

Vet inte om jag törs berätta det här men… ok, jag bjuder på det. Efter en hektisk förmiddag på stan, igår, med diverse inköp, både inför nyår, där jag och Åke fick årets sista uppgift… att stå för fördrinken, och sedan en tur upp på Kvantum och handlade så folket här i huset kan föda sig nu under helgen, då jag jobbar.

Och avslutade med att skotta gården, puh, så kröp jag in i ett par mysbrallor, som jag inte haft på ett bra tag. Såna där man knyter längst ner vid fötterna, och som har lite fladder över sig.

Så skuttade jag runt i dom resten av kvällen, hade lite ärenden upp till Nicco, när jag servade henne med Ipren, saft, glass, och ja, sånt där man ger till en sjukling. Jag tyckte nog allt att det var nåt som inte stämde… runt ena benet, men jag skänkte inte det en tanke, förrän jag satt däruppe i hennes bäddsoffa och pratade med henne.

Det kliade på benet och jag satte ner handen och känner helt plötsligt en klump i benet, jamen, say what, vad är detta??? Jo, mina vänner, det kan jag tala om vad det var för något… Åkes kalsonger, hahaa… ja, inte dom han använde sig av för tillfället, utan där har dom förmodligen (jag kan nog lugnt påstå det eftersom jag INTE brukar låna hans kalsonger) hamnat där då jag tvättat kläder, och sedan har dom blivit kvar därnere i benet.

Ja, vilken tur, sa jag till Nicco, att jag inte brukar använda dom här brallorna utomhus, tänk er tanken att man varit inne på en affär och helt plötsligt kryper det ut ett par kallingar på golvet… en syn för gudarna.

Eftersom jag nu jobbar i helgen så ska jag försöka fixa fram några glas till dessa fördrinkar vi ska göra, så det kan mycket väl bli ett litet besök på Expo idag, sen ska jag skjutsa mamma på Ålidhems hälsocentral, hon lyckades ju bränna ovansidan på foten, då hon gjorde en maträtt i lergrytan och när hon skulle ta ut den ur ugnen så hällde hon innehållet över foten. Så det har varit en del omläggningar, men än så länge ser det bra ut, då blåsan håller sig hel.

Jag ska även ringa på begravningsbyrån och dubbelchecka en beställning jag gjort, det är nämligen så att en av Åkes mostrar har dött, och det är begravning nästa fredag. Återigen blev vi varse om att ingen lever för evigt och inget ska man heller ta för givet.

Och med dom orden önskar jag er alla en fin fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten Nicco nyår fördrink stan skotta Kvantum soffan Åkes kalsonger mysbrallor moster begravning foten mamma blåsan

Och aska ska vi åter bliva

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 22 februari 2012 klockan 06:17,

Fick veta igår att idag, är det något som kallas för askonsdagen, och den skulle då betyda att man ska tvagas och göra bot för allt man späkade sig med igår (semlor inräknade) mja, så här står det att läsa på Wikipedia:

Askonsdagen (latin dies cinerum) är onsdagen efter fettisdagen, som i sin tur är tisdagen efter söndagen Quinquagesima, fastlagssöndagen.

Askonsdagen är den dag som inleder den egentliga fastetiden. Den har fått sitt namn efter den katolska sedvänjan att strö aska på de botgörare som denna dag fick lämna kyrkan. Efter absolution fick de åter komma in i kyrkan på skärtorsdagen.

Jag har, mig veterligen, aldrig hört talas om den här onsdagen, men det kan ju hända att den blev omtalad på religionstimmen, och jag hade mitt fokus på annat, kanske jag var hos tandläkaren eller så kommer jag, rätt och slätt inte ihåg, men nu vet jag :)

Annars hade det ju varit lite trevligare om askonsdagen hade betytt att man hade en liten ask att öppna, då man kom hem från jobbet *blinkblink*, eller?

Vi hann med allt vi skulle igår, på jobbet, och lite till, tur vi är snabb som räven, idag vet jag inte vad som är planerat, men det lär jag bli varse.

Vi pratatade om straff, böter etc, igår kväll.. jag och Åke, och jag letade fram en sida där det står om diverse straffpåföljder, en av dom gjorde att jag var tvungen att läsa om den både en och två gånger, kolla här:

Fängelse

Den som döms till fängelse får en särskild kallelse från Kriminalvårdsstyrelsen, ett s k föreläggande, att inställa sig på en anstalt. Kallelsen skickas i regel omkring en till två månader efter det att tiden för att överklaga domen har gått ut.

Hm, låter inte det skumt, att kallelsen skickas ut EFTER tiden för att överklaga har gått ut, eller läser jag bibeln som f-n skulle ha gjort? Nåja, det får vara hur det vill med den saken, det lät då konstigt i alla fall.

Åke tog sig upp på garagetaket igår och tog bort lite snö, det var nog välbehövligt:

Och med dom bilderna avslutar jag dagens blogg. Ha en fin askonsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: askonsdagen wikipedia ask Åke skotta garagetaket jobbet räven tandläkaren

Glad, mindre glad/Oglad

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 17 februari 2012 klockan 09:14,

Jojo, slog igång mobilen nu på morgonen och fick direkt ett sms om ett missat samtal… 00.20 i natt. Jag kollade eniro.se för att se vem det var, och det kan jag lova er, det var ingen jag kände i alla fall… med andra ord en felringning och vad glad jag blev att jag stänger av mina mobiler då vi går i säng :)

Ännu gladare blev jag igår då jag helt plötsligt både hörde och såg traktorn, så här såg vår in/utfart innan:

Och sedan kom alltså traktorn:

Efter den kom inspektionsnämnden:

Och så här såg det ut efteråt:

Mja, jag tror jag sparar in på glädjen, visst är det fint att dom kommer och tar undan snön, men jag förstår inte varför man då inte gör det ordentligt, då man liks håller på. Och jag som trodde att vi skulle få fri sikt då man kör ut bilen, men det har vi alltså fortfarande, inte.

Men jag blev glad i alla fall, då jag fick en avi med posten, ett paket från Kina, att hämta ut, det var ju min andra väska, köpt på tradera, kolla in:

Det var en sann Maria väska det :) Fast nu säger Nicco att hon vill ha en likadan, hm.

Jag roade ju mig med att ringa om villaförsäkringen igår, vi hade nämligen fått en offert från Länsförsäkringar på både bilar, bussar och villan, vi har sedan innan Folksam. Nä, det blir inget byte bestämde jag, då jag kollat upp och jämfört det vi har.

Det enda var att någon bil var billigare men sedan var en annan flera hundra dyrare, så då får det vara som det är. Ringde Folksam som också kollade upp alla bilar och dom var verkligen uppe i luften, jättestor skillnad i priserna, om man jämför med vad vi har idag. Det bolaget heter förövrigt Moderna och har samarbete med Nordea. Vi tjänar tusenlappar på att ha bilarna där, kontra Folksams erbjudanden.

Sedan ringde Länsförsäkringar upp och hon kunde inte fatta att villaförsäkringen hon erbjöd skulle vara dyrare, nu ska hon räkna på det och skicka en ny offert, ja, vi får se vart det landar. Vi tar ju den som är billigare eftersom villkoren är dom samma.

Vilken tur man har att det är någon annan som gräver i det där, det kostar ju inte oss något men vi får det billigare alternativet, tänk vad härligt det vore om det var samma sak med elbolag, telefoni etc. Dom kollar upp och bryter prenumerationer och man får det billigaste och bästa i slutändan.

Nä, nu ska jag ringa ett annat samtal, vilket, tänker jag inte avslöja, inte nu, men kan hända vid ett senare tillfälle. Önskar er alla en fin fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: mobilen glad traktor skotta inspektionsnämnden Länsförsäkringar Folksam. Moderna Nordea elbolag telefoni

Aajajaj!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 03 januari 2012 klockan 09:40,

Ojojoj, vilken tur att jag var ledig idag då… jag vaknade i natt och funderade hur stackarn jag kunde ha så ont i axlarna och överarmarna för men kom snabbt på vad det kunde bero på, snöskottningen igår, förstås!

Jag stod ju här i fönstret och kollade in snöfallet och hur gårdsplanen krympte eller rättare sagt, höjdes under all snömängd och vid ett svagt ögonblick skickade jag ett sms till Åke och frågade vart han parkerat snösläden.

Fick till svar att jag inte skulle behöva skotta gården utan han skulle ta det med snöslungan då han kom hem, men snäll som man är så tänkte jag att jag åtminstone kunde ta där han skulle ställa bilen, jojo, sen vet ni ju hur det är, då tar man en sträng där och ser hur djupt det var och då fortsätter man och efter en timme har man tagit hela skiten… och det var inte nå små lätta flingor som föll heller, usch!

Vi hade då sån tur att det kom en traktor och tog bort snövallen närmast vägen, den hade jag nog inte fixat efter att väghyveln passerat tre gånger och packat ihop en fin sträng, vid första infarten.

Sen åkte jag till mamma som bjöd på kaffe, och passade på att gå in på Ica och köpa några mjölkpaket innan jag åkte hem igen. Åke frågade igår kväll om jag ville att han skulle visa hur snöslungan fungerar… Nej tack, så mycket, svarade jag, du visade en gång i tiden, närmare bestämt för snart 28 år sedan, hur tvättmaskinen fungerade, det räcker. Och med det sagt tror jag att dom flesta begriper vad jag menade med det :) Här snackar vi om arbetsfördelning!

Snart ska man börja packa undan julen igen, fy, tänk om det vore lika roligt att göra det, som det är när man drar fram alltihop. Fast man skulle ju kunna ta ett rum i taget, så man inte dräper sig. Men jag VET… det är exakt samma sak som att säga att man ”bara” ska skotta fram parkeringsplatsen, sen gör man allt ändå.

Önskar er alla en fin dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: axlar överarmar snöfallet gårdsplanen traktor skotta Åke tvättmaskin julsaker arbetsfördelning snöslunga

Det bidde ingen bakläxa

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 08 januari 2011 klockan 09:14,

Jag tog mig på jobbet igår trots en liten cirkus innan jag var framme. Började med att gå ut till bilen, 40 minuter innan jag skulle börja. Givetvis och som för alla andra med sina bilar parkerade ute, så var det en del snö som skulle sopas undan och naturligtvis…som alltid då man känner en viss press och stress att komma sig iväg för att passa en tid, så flyger torkarbladet på förarsidan loss, och jag som aldrig satt fast ett sånt, någon gång under min livstid.

Och nu var dessutom ett universialblad med två olika hål och jag tittade, pressade, tittade, svor lite, försökte peta upp saker och fälla ihop, men tji fick jag. Kändes ju också som om man inte skulle kunna klara resan till jobbet utan bladet heller, då det snöade en hel del och det var inte den vanliga fjunsnön som föll. Nå, jag gick runt till andra sidan för att kolla hur bladet där satt fast och *pling* så föll polletten ner och jag fick fast bladet.

Tänkte ringa till chefen då jag passerade järnvägstorget, för att säga att jag kanske skulle bli någon minut sen, men ah, jag chansade och körde vidare, det är inte heller så roligt att sitta och prata i mobilen när man kör, när det är så dåligt väder som det var. Då hamnade jag bakom plogbilen…fick sitta och rulla tummarna bakom den, i 30km en stund, kom mig lös, fortsatte min färd, sladdade in på parkeringen, ut med spaden och skotta i ursinne, snön flög, spaden flög, kände sig så där måttligt road och smått elak, hade det kommit nån snubbe gående där och sagt ett fel ord så hade jag dängt till denne någon med spaden…eller inte, det kändes bara så :-)

Jag blev bara en fem minuter sen och det är ingen större katastrof, men idag, när jag och Åke ska ut till stilservice där vi har vår nya tank till Cheven liggande (ja nu kan vi äntligen börja tanka i den lite mer än för 200:- åt gången) så ska vi ta med en bättre snöskyffel och åka förbi där så man får bort lite mer än vad jag fick. Dessutom var ju traktorn där och skottade innan jag for och han så vänlig att han lade upp snön mot den där förbenade björken och det underlättar inte för min del, nu ska all den snön väck, och dom har ju lovat mer imorgon så det blir skönt att bli av med lite innan dess.

Pajen blev ätbar så jag slapp bakläxan :-) Däremot då vi satt där och pratade så kom jag ihåg då man var liten, en si så sär 6-7 år, och man hade lite att göra samt var sugen på något att stoppa i munnen. Man skulle då vara minst två stycken, så fick man stå och blunda medan den andra tog en tesked och fyllde den med något från skafferiet och sedan skulle man gissa vad det var för något. Började för det mesta med något gott för att avslutas med nåt som tabasco eller kakaopulver som inte bara var starkt utan det bara dammade av då man fick in det i munnen.

Nåja, nu är det lördag…för er som inte noterat detta, jag och Kerstin ska ut och gå klockan tio så man kanske skulle försöka hitta sig en lite frukost samt, jag tror att jag ska gräva fram mina halkskydd, ni vet, så man slipper gå ner i ofrivillig spagat, jag vet minsann att det kan vara lurigt på sina ställen. Ha en fin lördag!

Kommentarer: 0 Etiketter: skotta plogbil parkeringen stilservice Åke tanken Cheven *pling* polletten torkarbladet chefen

Ett klick på Hej knappen

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 07 januari 2011 klockan 07:33,

Niccolina har ju provat att blogga här på vk, några gånger men har aldrig tyckt att det varit speciellt kul. Hon tycker att man inte kan göra sidan, riktigt som man skulle ha önskat osv. Men på blogg.se, där hon nu finns, så kan man ju inte hitta igen en bloggare om man inte har dess specifika adress, och det är väl inte roligt, anser jag.

Vi hade en liten diskussion om detta i förrgår kväll, och just den kvällen hade jag haft 855 besökare, vilket jag fortfarande tycker är helt otroligt, jag kommer nämligen ihåg då jag började blogga och hade trettio besökare…wow, sa jag, undra vilka dom är. Tio stycken kunde man väl skrapa ihop, som man visste, läste min blogg, men vilka var dom övriga tjugo. Och nu får man verkligen fundera. Nå, i alla fall så sa hon att även om hon bara hade tjugo-trettio besökare till sin sida, så var det så mycket roligare, för dom kommenterade hennes blogg.

Hm, men tänk sa Åke, om alla 855 skulle ha lämnat en kommentar, då hann man aldrig läsa igenom dom, sant, men det hade varit roligt :-) Då tänkte jag på det här med tummen upp, som man kan klicka på för att visa att man gillar det någon har skrivit, eller varför man nu gör tummen upp. För mig känns det helt ok att lämna en tumme om man verkligen tycker om det någon har skrivit, ska villigt erkänna att jag sällan lämnar en, fråga mig inte varför, det beror inte på att jag inte håller med eller inte tycker om vad jag har läst, men dom flesta gångerna lämnar jag nog hellre en kommentar.

Vad gör man om någon skriver att dom förlorat en vän eller liknade, känns det inte knepigt då, att lämna en tumme upp? Jag fattar ju vad dom menar, det ska föreställa ett typ av stöd, men en tumme upp känns lite malplacerad vid ett sånt tillfälle. Jag tycker att dom ska införa en typ av Hej! Knapp istället, att klicka på, det vore väl trevligt? Bara ett sätt att visa att man varit där, och lämnat ett avtryck.

Och med det sagt kommer jag också ihåg den första dragracing tävlingen jag var på. Gissar på årtalet 1983 och det var uppe i Piteå. Jag följde med två kill kompisar från Malå som bestämt sig för att göra en liten äventyrstripp. En av bilarna kraschade och det var någon sekunds tystnad, sedan klev nu killen ut eller om det var så att han gjorde en tumme upp för att visa att han var ok, då sa speakern att vi skulle ge honom en applåd…say what??? Var min allra första tanke, varför skulle vi applådera att han kört åt skogen, men sen förstod jag ju att det var för att visa att vi alla tyckte det var skönt att han klarat sig, och inget annat.

Jaja, det var då och idag är idag. Jag tvättar nu på morgonen och har redan hunnit vara ner i källaren, sen jobbar jag i vanlig ordning, 14-21, bör skotta när jag kommer på jobbet, sen får vi se vad ”chefen” hittat på att vi ska göra för något idag. Förhoppningsvis håller vi oss hemma, ser inte så himla trevligt ut, på utsidan av fönstret. Vi får se…sa blinda Sara, och sen såg hon. Önskar er en trevlig fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: blogga vk blogg.se Niccolina besökare tummen upp dragracing tävling Piteå Malå kraschade applådera skotta tvättstugan

Vem f-n är Lena Larsson???

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 28 december 2010 klockan 06:06,

När man jobbar som personlig assistent och har eller gör vissa utlägg, såsom, bilresor, fika, bio eller vad det nu kan var för något, så får man igen dom pengarna efter att man fyllt i en liten rapport och skickar med kvitton.

Igår skulle vi fylla i en sådan och noterade att på alla såna papper, finns det en grå ruta där det står Lena Larsson, vad hon har haft för utlägg och vad hon vill ha för ersättning, hu…och vem f-n är Lena Larsson, undrade ”nychefen”, snacka om en som får in en massa pengar utan att lyfta ett finger. Varje gång man skickar in en rapport så får hon en slant, orättvis eller vad?

Jo, jag vet, Lena Larsson står som exempel, för att man ska veta på ett ungefär hur man ska fylla i rapporten, eller i alla fall så hoppas vi att det är så, annars tycker jag att dom kan byta namn och skriva dit mitt istället :-)

När jag skulle åka från jobbet igår hade det parkerat en ärthjärna, bredvid cheven, jag hade 15 cm tillgodo på passagerarsidan, och jag fick sitta och vara livrädd för att bilen skulle börja slira och glida in i sidan på den. Nu vet jag att jag, på grund av den dåliga skottningen, inkräktade på den andres plats…litegrann, det har nu aldrig stått en bil där på hela tiden heller så jag trodde inte att platsen var uthyrd, men i alla fall, hur kan man vara så dum, det begriper jag inte. Den bilen hade ingen på sin sida heller och där har det inte stått en bil parkerad under hela tiden jag jobbat där. Så lite space kunde han ha lämnat.

Detta innebär nu att jag kommer att åka ut aningens tidigare på jobbet idag, spade har jag med mig och jag kommer att skotta i ursinne och slänga all snö jag hittar, ut på vägen. Sen kommer jag att parkera ända upp mot björken samt ta med en sax och klippa av alla grenar som jag fått i skallen varenda dag jag klivit ut ur bilen, nu är jag less.

Dags för frukost och avfärd, hoppas ni får en bra dag, det tänker jag ordna mig, parkeringen till trots :-)

Kommentarer: 0 Etiketter: Lena Larsson personlig assistent rapport mitt namn parkeringen bil plats skotta ursinne

Hjälper en albyl???

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 11 november 2010 klockan 07:15,

Nu blir det lite överkurs här…det var inget trevligt väder igår, det snöade ju heeela dagen och kvällen, och det såg ni inte, eller hur? Undrar varför det alltid ska komma en sån hög med snö, med en gång, vad härligt det vore om det bara blev en cm/dag, då hann man vänja sig med vad som komma skall.

Att behöva sopa fram bilen tre gånger på en och samma dag är inte speciellt kul och jag var dessutom tvungen att ta sats då jag kom hem, för att komma mig in på min ruta. Jag var alldeles för trött för att idas kliva ut och skotta…igen. Jag fattar inte heller varför han som kör traktorn har såna problem med att ta bort snön just vid vår p-plats, det ska alltid lämnas en hög som ska ligga precis i vägen. Nå, hem kom jag i alla fall och tur att det snart är april igen…ehhh, skrev hon lite förhoppningsfullt sådär.

Åke fick sig en farsdags present av Theresé, då dom var hemma, denna fina väska som hon tänkt att han skulle ha på jobbet:

Nu är det jag som lagt beslag på den, tycker den är lite rolig sådär. Så fort det dyker upp en liten motgång så tänker jag på väskan och hade man bara haft en albyl, så hade det hjälpt. Snön hade försvunnit, disken hade varit borta, allt damm hade försvunnit i ett nafs, tvättkorgen hade tömts, och vilka vackra tankar. Undrar om man hade kunnat stämma albyl tillverkarna om man nu inte höll med om att en albyl hjälpte?

Näpp, nu ska jag surfa vidare, Nicco är mot all förmodan redan uppe och har duschat, otroligt och katterna ska snart få sin frukost, liksom vi. Ha en fin torsdag!

Kommentarer: 0 Etiketter: snö skotta albyl väska Theresé farsdags present tvättkorgen disken Nicco katterna frukost

Liiite, mycké snö

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 08 april 2010 klockan 09:06,

Syrran och hennes kille, sms:ade en bild och undrade om jag visste vart bilden var tagen, den såg ut så här:

Jo jag vet, det råkar vara vår stuga i Malå. Ser ut att vara liiite snö där. Den här bilden har jag på kylskåpet:

Den borde vara tagen 1988 alternativt 1989, det är Åke och Theresé som står på stugtaket och ska skotta lite. Theresé kom travandes då åke stod däruppe och han försökte sig på att stoppa henne, tyckte att det kunde var farligt och att hon kunde falla ner i något hål, men hon bara travade rätt upp, hon tyckte inte att det var något att tjafsa om.

Kommentarer: 0 Etiketter: syrran kille sms:ade stugan Malå Åke Theresé stugtaket 1988 1989 skotta

Skrivs av

Vanliga etiketter

Mest kommenterat

Arkiv