Maria Lundmark Hällsten, Umeå - Etikett - termos | Västerbottens-Kuriren

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 44
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas :D
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Visar inlägg med etikett termos

Visa träffar från alla bloggar

Det var det, det...

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 25 december 2012 klockan 06:17,

Det var den julaftonen det, mycket mat och många klappar. Vi hade ingen tomte men väl en tomtenissa, och det funkade lika bra. Så här såg hon ut:

Och hon talade med bred norrländska och Sally köpte det paketet :)

Vi gav henne en kundvagn, och gissa om hon körde med den resten av kvällen, fullpackad med saker:

Jag fick örhänge och halsband av Nicco:

Smycken av min käre make, Åke:

(Nej Tina, det var inte den med dom rosa hornen, men ändock en döskalle :))

Och en ny lampa, som jag vill ha i hallen plus en termos, av Theresé och Anders:

Anders föräldrar, hade även dom skickat med en sak till barhyllan, tydligen ett måste till julen, och en Aladin ask:

Sedan han Tina åka förbi, även hon med en sak till hyllan, men som hon skrev, inget man blir på fyllan… av :)

Även Rickard gav oss en julklapp, en dörrmatta som får pryda sin plats i hallen:

Idag jobbar jag, därav den tidiga timmen, och nu är det frukost som väntar innan avfärd. Theresé, Nicco och Sally, skulle nog ner på stan och se om Ohlssons har öppet, Nicco fick en symaskin i julklapp och ska väl nu få sig lite tygbitar att sy loss på.

Åke hade planer på att ta bort plogkanten, han, och det kan också behövas, den blir ju så packad och hård när plogbilen kör förbi. Önskar er alla en fin juldag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten julafton tomtenissa Sally min käre make Åke Theresé Anders Nicco tomte örhängen termos lampa halsband symaskin

Det kopplade inte riktigt

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 18 oktober 2012 klockan 06:08,

Idag fyller chefen år, så jag gissar att det blir en lite lättsammare dag, förmodligen med fika och andra bestyr. Känns ju helt ok. Tråkigt med vädret bara, men jag har skrivit det förut om åren och jag vidhåller fortfarande, det är bättre att det regnar, för så länge det gör det är det plusgrader och det snöar då i alla fall inte.

Nu vet jag, vis av erfarenhet att jag inte får medhåll av alla, det finns ju dom som längtar efter snön för den lyser upp omgivningarna, och det stämmer väl det också, men det lyser inte upp tillvaron då man ska skotta sig ut eller då man ska börja med morgonen med att sopa osv. Nä, vi får nog packa ihop och flytta till… tadaaa, Bahamas.

Igår skulle jag värma upp Åkes kaffetermos som han har med sig till jobbet, när jag spillt upp vattnet så var jag på väg att ställa in den i kylskåpet… hur tänkte jag där? Sen gjorde jag i ordning en saftflaska (steviasockrad) som han skulle ha med, och jag vände mig till Nicco så hon fick känna på den färdigblandade flaskan.

Jag hade hällt i varmvatten… jamen vilken tur då att jag lägger in den i kylskåpet och att den ska ligga där under natten, så den hinner kylas av. Jag vet inte vad jag sysslade med igår, det ville inte riktigt koppla där :)

Annars på västerslättsfronten, intet nytt, nu ska jag slå in en liten present till chefen och ta mig frukost innan det bär iväg. Ha en fin dag allihop!

Kommentarer: 0 Etiketter: Maria Lundmark Hällsten Åke termos saft kylskåpet chefen fyller år snö regn Bahamas

Vätskekontroll eller var det loppis, eller ...???

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 27 maj 2012 klockan 08:24,

Den stora hejar dagen idag, mors mors på er alla!!! Eller visst jag, det var morsdag, och inget annat. Lite konstigt är det ju ändå att det ska behövas speciella dagar för att uppmärksamma mammor, pappor, barn etc, vi finns ju här varje dag, och alla ska vi också vara lika mycket värda, fast å andra sidan, det kan ju också vara kul att ha något att fira, även om man kan göra det till vardags med.

Jag har då fått ett paket från Järlåsa jag, som inte skulle få öppnas förrän idag och helst i sällskap med min mamma, så jag får väl vänta till ikväll och höra om dom är hemma, innan jag får se vad det är för något.

Vi satt ute heeela dagen igår, halv nio gav vi upp och gick in. Samma sak i förrgår, och då såg det verkligen roligt ut då vi flyttat ut ett bord, närmare vägen (för solens skull) klockan var runt åtta på kvällen och vi hade en kaffetermos med två kaffekoppar bredvid, två grogg glas och två snapsglas (huvva då) på bordet. Dessutom satt vi bredvid varandra på långsidan och hade fritt framåt vägen.

I tre av bilarna satt passageraren tryckt med näsan mot fönstret då dom passerade, och dom vände sig dessutom om och försökte titta bakåt. Det såg verkligen lustigt ut, jag började garva och sa, att förmodligen undrar dom vad som försiggår här, en loppis kanske, på upphällningen, det är bara några få glas och koppar kvar. Dom kanske tänker att vi misstaget oss på dagen för vårruset och sitter och väntar på dom… förgäves. Eller, dom kanske undrar vad dom missat för något, då det verkar vara upprättat en vätskekontroll inne på gården.

Ja, vi lär aldrig få veta vad som rörde sig i deras skallar, dom kan ju till och med ha trott att det brunnit… uppe i skallen på oss :)

Näpp, nu ska jag göra Åke sällskap, ute på gården med morgonkaffet i hand, önskar er alla en fin söndag, med ett riktigt sommarkort från Järlåsa, med Sally mitt i bilden.

Kommentarer: 0 Etiketter: ute gården loppis vätskekontroll vårruset morsdag mors mors! paket Järlåsa Sally. Åke kaffe termos grogg snaps Maria Lundmark Hällsten

Vi, på världsutställning, jojo :)

Av Maria Lundmark Hällsten, fredag 25 maj 2012 klockan 07:24,

En riktig utedag blev det igår, jag fick besök härute av Jan B, och när han åkte sa han att jag kunde ju komma till ”gammgården” och sitta där en stund, så jag tog mig lunch, sedan kokade jag en termos kaffe och gick över dit.

Det dröjde inte länge innan vi var snudd på fulltaliga, Fred, Birgitta och Marianne kom och satte sig, Ingrid kom knallandes, Britt och Margareta på 26:an kom ut… ja, det var som på den ”gamla” tiden, dom som saknades var ju Kerstin, som just nu befinner sig i utlandet med Jan B:s syster, och givetvis Jan A och Ingegerd som är söderöver och har firat en pigg 70 åring, men annars så.

När jag kom hem satt jag ute och inväntade Åke, det är rätt så galen trafik här, vid fyra halvfem tiden och många som hejar, vinkar och tutar. När vi så sitter och spanar så kommer det plötsligt två snubbar, en med ett kamerastativ på axeln, och den andre med en kamera i handen, en av dom frågar lite försynt om vi pratar engelska, mjo, litegrann säger jag och då kommer dom ända fram.

Han tar fram en lapp ur fickan och säger på svenska: Får jag fotografera du…er? Vi undrar ju givetvis varför och dom berättar att dom håller på med ett projekt som ska avslutas med en exhibition/utställning, dom har i 14 års tid, åkt runt i olika länder och fotat människor av olika de slag, vilken kategori vi föll in i, omtalades aldrig :)

Dom undrade över Buicken som står här och ville att vi skulle posera framför den (så Lisbet, nu är din gamla bil kanske snart med i en världsutställning), och det ena gav det andra, och dom ville se Camaron och vi fotades ännu mer tillsammans med den, och klart att dom ville höra hur den lät också. Vilken grej egentligen, och vilket spännande projekt dom håller på med. En av dom skulle mejla mig bilderna om jag kontaktade honom via hans hemsida, vilket jag nu gjort, så bilderna lär ni nog få se sedan :)

Efter middagen blev det ju ett väldans hallåande då vårruset passerade strax utanför, så vi tog kaffet utomhus, då kom en Sven förbi och sedan Brälla och Öhman, när dom sedan for så tog vi en liten promenad och invigde den nya lilla bron, borta vid nyhusen på Sandåkern och gick över till Brälla och Lena för att se vad dom gjorde. Ja, vad Brälla gjorde visste vi redan, han skulle tvätta en bil, han.

Jag har inte hört något från röntgen än så jag ska ringa till vårdcentralen idag och höra om dom vet något mer som jag inte vet. Och med dom orden avslutar jag detta lilla blogginlägg och önskar er en trevlig fredag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Jan B kaffe termos "gammgården" Birgitta Fred Marianne Britt Margareta Ingrid Kerstin Jan A Ingegerd Sven Brälla Öhman Åke Maria Lundmark Hällsten Lena nyhusen Buicken Camaron Sandåkern bron vårdcentralen

Så kan det gå

Av Maria Lundmark Hällsten, lördag 17 september 2011 klockan 06:43,

Så var man uppe med tuppen. Jag vaknade av ett metalliskt ljud och låg och funderade hur tusan katterna hade lyckats få till ett sån skräll och vad det kunde vara. Jag gick bet på den uppgiften, klev upp och upptäckte att två figurer som hängt fast på en sån där krok som man bara klämmer fast på kaklet, hade lossnat och låg nere i diskhon, jojo, så kan det gå.

Igår morse, när jag kokat oss kaffet, däruppe i stugan, så klämde jag fast termosen med vänsterarmen (eftersom jag fortfarande har svårt att hålla fast saker med den handen) sedan tog jag kopparna i den högra och gick ut ur bussen. Tar mig halvvägs ut på gräsmattan så smäller det till och termoslocket gör en flygtur på tre meter och en del kaffe kommer upp ur termosen, likt lava och stänker ner handen. Nu hade jag tur som inte släppte hela termosen för då hade jag fått allt kaffe på benet istället. Alltså tala om det…så kan det också gå om man heter Maria :-)

Begravningen var riktigt fin och lite ovanlig, faktiskt. Min moster tyckte om dansbandsmusik och det spelades två låtar med dragspel, ”i dina guldbruna ögon” och ”du är min man”. Och visst är det väl så att en begravning är tillräckligt jobbig, och allt behöver därför inte gå i moll. Sen sjöng en tjej, två låtar, bland annat ”there´s no tears in heven”, mycket fin låt och väldigt duktig sångerska.

Nu har jag två önskelåtar som dom gärna får spela på min begravning, nummero ett, Dave Edmunds med I hear you knocking:

Och tvåan, Creedence Clearwater med Bad moon rising:

Ena riktiga kändisar, och två andra träffade vi på vägen hem. Brälla stannade av i Åmsele där vi stod och väntade på vår middag och Fjuppe mötte vi efter vägen, och han kan konsten att missa en hel buss han :-)

Nu önskar jag er alla en fin dag, vi ska ju köra skogscruisingen och har bokat in plats till Jan A och Inge-Gerd, så nu har vi draghjälp med frågorna :-)

Kommentarer: 0 Etiketter: kaffe katterna stugan termos Maria moster begravning skogscrusingen Jan A Inge-Gerd

Cirkus härhemma

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 12 december 2010 klockan 09:14,

Igår gjordes det inte mycket, och det är ganska så skönt det också, att bara få vara hemma och njuta av att man har tak över huvudet, värme i elementen och kaffe i termosen. Jo, jag gick på affären och handla och Åke var över till sin pappa, men annars så. Fast värme i elementet var också en lätt överdrift, åtminstone då det gälle Niccos rum. Hon hade sjutton grader därinne igår, med fullt ös på elementet, sen kändes det som fjorton, så vi ska fixa dit en mer pålitlig termometer innan vi går vidare med detta. Något är i alla fall inte som det ska, i hennes rum. Ifjol, då det var som kallast, så fick hon komma ut hit för att värma sina händer.

Så satt vi då, i godan ro framför tv:n igår kväll, Enya ligger på fotpallen framför Åke och Eloise är utom synhåll. Så hörs det ett ljud inifrån hallen och Enya sprätter upp och spetsar sin öron. Kommer det någon, frågar vi henne, men hon svarar inte (inte så konstigt kanske), hon hoppar ner på golvet och försvinner.

Sen hörs det ett prasslande och jag tänker precis säga, att vad har dom nu hittat för någonting att krafsa och bita på, då jag uppfattar att Enya krupit in i deras ”lekrör”, och det prasslar som en plastpåse, men jag fattar ändå att det inte är det som låter på den platsen som Eloise befinner sig på. Jag hoppar upp ur soffan och går mot hallen, då toalett dörren sakta sakta öppnas, Enya har kommit fram ur röret och sitter inne i tv rummet med blicken fastfrusen mot toadörren, ut kommer så Eloise, nästan krypande i slow motion, hon har en kasch hängande runt halsen och ser för dråplig ut:

Jag hade lagt in kaschen på toan för att sätta ner i vår lilla sophink som vi har där, men hade tydligen inte hunnit längre än att lägga in den där och nu ville hon väl testa om hon kunde krypa genom handtaget…eller vad hon nu hade tänkt sig.

Det lustiga är ju att hon gjort så där en gång tidigare också, det har jag berättat förut, men då var påsen inte i plast utan i papper, och det var då hon hade ett race mellan köket och tv rummet i 120, medan Enya satt med tefats ögon och stirrade på henne, och jag trodde att hela köksskåpet hade rasat i golvet, det lät nämligen nå hemskt då hon trampade på påsen. Den här gången tog hon det väääldigt försiktigt, jag hann knäppa ett kort sen tog jag snabbt av henne påsen innan hon skulle lägga benen på ryggen. Det kan vara cirkus här hemma ibland.

Eller hur Torsten…eller var det Kalle eller…Theresé!!! :-)

Önskar er alla en fin dag.

Kommentarer: 0 Etiketter: Nicco kallt Åke pappa hemma element termos kaffe Eloise Enya toadörren "lekrör" cirkus

Apropå this and that

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 19 oktober 2010 klockan 07:04,

Nu har Sally börjat göra önskelista, enligt Theresé så är detta vad hon önskar sig sedan:

Egentligen, från början, så var det inte den sparkbilen vi nu köpte till doppresent som jag hade tänkt mig. Jag hade nämligen sett i tidningen bil och bostad, en bild på en sparkbil föreställande en BMW, tyvärr fanns inget inköpsställe angivet och när jag sökte på nätet så verkade den inte finnas här i Sverige, så det bidde ingen sådan.

Coola leksaker finns i ett överflöd och man kan undra hur någon en gång i tiden kunde nöja sig med ett par kottar och några stickor att sätta in som ben.

Igår var det bastukväll, och det blev en liten lektion i hur man kan knappa in siffror på mobilen för att se sitt saldo. Ni vet, *120#. Marianne verkade nämligen ha fått sig en mycket konstig mobil i present, hon måste ladda den med minst femtio kronor, titt som tätt även fast hon har 400:- på den. Om hon inte laddar den så stängs den bara ner och ingen därnere kunde då begripa vad hon ha för mobil. Eller vad det kan vara för konstiga villkor på den.

Apropå Marianne så berättade hon i somras om en väninna som skulle bjuda på middag. Vem som blev bjuden kommer jag inte ihåg men hon hade i alla fall vid middagsbordet sagt att jag tror vi tar en lättare middag idag…vi tar ett äpple. Schysst bjudning!

Svärfar och svärmor brukade också, apropå enkel mat, ta med sig en termos med buljong då dom åkte ut på isarna uppe i kittelfjäll, för att fiska. Vid ett tillfälle då svärfar stod och kokade denna buljong så kom en tvättäkta Kittelfjällsbo intravade i köket, han tittade på när buljongen kokades och sedan hälldes upp i termosen –Du kokar enkel mat, sa han. Nja, svarade Nicke, vi ska bara ha med oss något värmande ut på isen, men han verkade inte riktigt tro på detta. -Koka enkel mat sa han igen och tyckte sedan att han skulle ta en korvbit och skiva ner, föreslog han och visade hur han skulle karva ner några korvskivor i buljongen.

Jag känner mig inte helt hundra, håller på att åka på en rejäl förkylning, men det kanske inte är så konstigt med tanke på vart jag tillbringar mina dagar. Får se hur länge jag klarar mig, nu är det i all fall dags att göra sig redo för en ny dag. Hoppas eran blir bra!

Kommentarer: 0 Etiketter: sparkbil Sally present Theresé önskelista BMW bastukväll mobil Marianne äpple buljong termos förkylning

Män med handväskor

Av Maria Lundmark Hällsten, torsdag 03 juni 2010 klockan 07:25,

Ni kommer ihåg den där vinväskan, som Janne poserade så stolt med? Nu har dom snart sålt slut på dom, uppe på Ersboda. Enligt säkra källor så fanns det endast kvar tre stycken, igår eftermiddag, och nere på stan finns dom inte. Men det är klart, är man desperat så kan dom alltid beställa hem sådana.

Här ser ni Jan, med sin väska…eller hans och hans, jag tror att det är Ingegerds, men det kanske jag ska ha osagt.

I alla fall så skulle han visa upp den för några grannar som satt ute och genast lades det in en beställning på två väskor. Fred och Birgitta skulle nämligen införskaffa en för egen del och då kunde dom ”köpa ut” till dom andra.

Här kommer Fred med väskorna, vet inte om han ser så där jätte bekväm ut i den munderingen men…han bar då ut dom.

Tänk nu om dom gjorde som jag föreslog, tillverkade portföljer med vin i, varför inte? Eller dra det lite längre och gör ryggsäckar som rymmer en tio liter, för det stora sällskapet. Ha, man kan ju hitta på nästan vad som helst. Till och med ”barnryggsäckar” med ett gott, alkoholfritt alternativ.

Igår satt vi ute nästan hela dagen. Efter morgonpromenaden så satt man ute tills det var lunchdags och efter det så bjöd Kerstin på kaffe med sockerkaka till. Efter middagen så gick Åke ut och fortsatte sitt lilla arbete med Camaron:

Själv så kokade jag en termos kaffe och gick ut till honom så vi fikade på parkeringen, sen målade jag en inre taklucka i bussen, får ta ett varv till ikväll. Har även burit ut madrassen och bäddmadrassen till bussen, det ska ju ner dit förr eller senare, och nu blev det förr.

Nä, nu ska jag kolla in lite platsannonser, ni får ha en bra dag, passa på att göra bort lite inomhus så ni kan vistas ute när solen kommer igen.

Kommentarer: 0 Etiketter: vinväskan Jan Fred Birgitta grannar "köpa ut" Kerstin kaffe och sockerkaka Åke Camaron taklucka termos platsannonser

En till krasch på Näckrosvägen

Av Maria Lundmark Hällsten, söndag 30 maj 2010 klockan 08:16,

Eller åtminstone en ordentlig smäll. Nu när jag klev upp och kom ut i tv rummet så låg vårat lilla sideboard, vid soffan, omkull tippat. Och det borde gissningsvis ha levt om en hel del då det föll omkull.

En telefon, ett stycke termos, en porslinsskål med Åkes favoriter (kinapåse) och slutligen fem stenar, modell aningens större än chokladbollar, låg på golvet. Kan vi gissa oss på att det är nån av katterna som provat på att gå en sväng på bordet men kommit för långt ut i kanten? Det skulle då förvåna mig om det inte var på det viset. Dom är hopplösa…ja jag vet, dom är inte några kaniner men dom kan hoppa ganska högt i alla fall.

Min pappa är nog struken ur rullarna över misstänkt förövare. Han har ringt till polisen för att fråga vad det hela hade handlat om och om det verkligen var ”på riktigt”, han hade nog trott att det hela varit ett skämt, men han fick till svar att det hade handlat om ett riktigt brott som hade begåtts men vad, ville dom fortfarande inte avslöja. Nå, han kanske ännu ligger under mappen misstänkta, det vet jag inte om han frågade om, men han vet ju då själv vad han gjort eller inte, så han kan ju vara lugn.

Ja idag får jag önska er alla som är mammor, en riktigt trevlig morsdag. Själv ska jag nu gå och öppna paketet jag fått av Theresé och sen får vi se vad dagen bjuder på. Städa i bussen står på listan, vilket sätt att fira morsdag på, men det ska ju göras och jag föredrar att göra det i ett lite mildare väder och inte i sol och hetta. En promenad med Kerstin ska det också bli, och kanske man kostar på en ordentligt god middag och något gott till kaffet. Ha det!!!

Kommentarer: 0 Etiketter: smäll termos telefon katterna förövare misstänkta polisen brott morsdag bussen promenad god middag kaffe

Spritproblem

Av Maria Lundmark Hällsten, tisdag 23 februari 2010 klockan 07:20,

Nu du, Theresé, så är vi nästan uppe i era -30 grader, -26, är det just nu och jag undrar om Cheven kommer att starta när jag ska iväg på jobbet, hm…och Niccolinas skola ska ha semmelloppet idag, då dom åker skidor och käkar semlor, jag tror nu inte att det kommer att bli av, dom har nog en smärtgräns på -15 eller något sådant.

Igår var det bastu med grannarna, tidigare hade jag alltid med mig kaffetermosen och en frukt, igår tog jag i, och haffade en starköl med en clementin då jag gick iväg. Öl är väl ingen jätte favorit men jag offrade mig och iddes inte komma på något annat.

Jag hade tänkt ta ölen i handen och bara vandra över dit men ändrade mig i sista stund, det ser ju inte så där jätte seriöst ut om man kånkar runt på en öl en måndagskväll, på väg ner i källaren. Näpp, den åkte ner i en påse, och då sa Åke att han hade berättat för någon om min systemkasse och en termos med kaffe.

Jag tog datakörkortet för några år sedan och vi höll till nere vid buss stationen. Jag promenerade dit varje dag och hade med mig mitt eget kaffe. Den absolut bästa och mest anpassade kassen som man kunde bära en termos i var ju dom gamla systemkassarna i plast, perfekt storlek.

Jag tror att jag gick där i cirka 6-7 veckor och hade samma eller åtminstone en likadan kasse med mig fram till den dagen då brorsan körde förbi på Vännäsvägen då jag var på väg hem. Han ringde senare och frågade om jag hade sett honom, njae sa jag och var inte riktigt säker på när var eller hur. Ja sa han du hade varit nere på systembolaget och gick över Vännäsvägen.

Hu, när han sa det så gick det plötsligt upp för mig att om han trodde att jag varit på bolaget vad skulle då alla grannar, som kanske sett mig i 5 veckors tid, kånkades runt på denna kasch, tro att jag hade för problem. Jag skulle nog själv ha trott att den människan som varje dag kommer gåendes från stan med en bolagspåse, säkerligen hade lite problem med spriten. Dom kunde ju inte heller veta att kaschens innehåll var helt harmlöst och alkoholfritt. Nästa dag hade jag en annan, mindre bra påse och numer finns dom ju inte att köpa, eller ja, åtminstone inte på bolaget på Strömpilsplatsen.

Ni får ha en fin tisdag och ja, jag är avundsjuk på er som har en öppen spis, för hade vi det skulle jag elda utav bara sjutton, i den.

Kommentarer: 0 Etiketter: Theresé -30 -26 Niccolina semmelloppet skolan smärtgräns bastun grannarna datakörkort systempåse systemkasch Vännäsvägen Strömpilsplatsen kaschens innehåll sprit alkohol termos kaffe

Söndagen rullade på

Av Maria Lundmark Hällsten, måndag 28 september 2009 klockan 06:54,

Nu har vi vintrat bussen så nu är det förhoppningsvis ett bekymmer mindre. Fast med vintern i antågande så kommer vi att behöva en plats till camaron istället, och den ska helst vara såpass nära att man kan köra över den till verkstan då det ska mekas med den. Det blir tufft. Hittills har vi haft den i kallgaraget där vi bor men snart behöver Åke den platsen så han får tillgång till motorvärmaren. Hm…

Jag fick med mig Jennifer på en promenad runt Ja berget Igår kväll. Jag talade aldrig om för henne hur lång tid det tar att gå runt, för då hade hon nog aldrig hakat på. 1 timme och 5 minuter tog det, fast hon gick inte, hon hade med sig en sparkcykel, modell större. Vi började prata om björnar då vi var därinne i skogen och det var ju inte utan att man började fundera på om det skulle kunna dyka upp en sådan och hur man skulle göra om det hände. Fast jag försäkrade henne om att en frisk björn, aldrig skulle hoppa på oss utan den skulle hålla sig undan. Men vad vet man om friska eller sjuka björnar, no nada! Jaja, hem kom vi med ont i fötterna och kaffesugen. Åke hade en termos färdig så det var bara att spilla upp.

Var in en tvärsväng på Preem och frågade efter färgspray, han såg ut som ett frågetecken, ja färg sa jag, som man klottrar med, då fattade han men det var inget dom hade. Vart tusan får man tag i det då? Jennifer ska ha det till sparkcykeln, hade hon tänkt.

Idag flyger chefen till staterna, hon blir borta i 12 dagar, hon ringde en sista gång igår kväll och skulle ha hjälp med en del mail, sen frågade hon om det var något vi skulle vilja ha därifrån, ja sa jag, en ny bil kanske. Det lät väl inte som om det skulle kunna bli aktuellt men det var bara att ringa om vi kom på något som dom skulle kunna ta med sig därifrån. Vi får fundera.

Dags att få liv i Jennifer och frukost står på tur. Ha en bra dag!

Kommentarer: 0 Etiketter: Bussen Åke termos björnar ja berget sparkcykel Jennifer Preem klottrar bil chefen

Uppsala resan med bilder

Av Maria Lundmark Hällsten, onsdag 16 september 2009 klockan 07:26,

Fortsättning på uppsala resan.

Vi hade ju Theresé Dkw, med oss på nedfärden till Järlåsa. Här är får hon en kort instruktion över spakarna.

Vi åkte ut en provtur på fredagen och lämnade ett rökmoln över hela Järlåsa, om det nu är någon där som funderar på vart röken kom ifrån. Nu är den stationerad i ladan i väntan på genomgång.

Familen Jonsson, hade åkt ner till Järlåsa och lånat släpen av Anders, sedan fortsatte dom ytterligare 40 mil där dom hämtade upp en valiant som dom köpt som dragracing bil till Emilie. Den tog vi då ta som retur last till umeå. Så här ser den ut.

Dom har väl tänkt skruva och jobba på den i vinter. Dom kom tillbaka till Järlåsa med bil och släp, på fredagskvällen, laddade med kaffe och fick låna en fylld termos av Theresé och Anders. Sedan upptäcte dom på lördagsmorgonen att dom glömt något väsentligt, nämligen den inre korken. Undrar just hur mycket kaffe som var kvar i termosen eller om dom lyckades ha den stående hela vägen. Sen var det så att det främre, högra däcket var ganska platt så nu har Åke den teorin att bilen smittade bussen, för det var just det främre högra däcket som det blev punka på, för oss också, hm....